"Helsinki ja Vantaa kuuluvat yhteen". Den 12 januari 2011


En eventuell sammanslagning av Helsingfors och vanda har diskuterats flitigt denna vecka. I måndags publicerade Yle en nyhetstext med rubriken "Kuntakonkari ei lämpene Helsingin ja Vantaan liitokselle". Det är Jussi-Pekka Alanen som inte stöder en fusion av städerna. Månne Alanens partipolitiska förflutna här spelar in. Den föreslagna sammanslagningen är först och främst ett samlingspartistiskt projekt, fastän Risto Rautava hycklande hävdar att man i metropolpolitiken bör utgå från invånarnas behov. Vid det stora metropolmötet i måndags hävdade Jan Vapaavuori att staten har en skyldighet att främja ett förenhetligande av metropolområdet. När Alanen i sin rapport "Ihmisten arki ei tunne hallinnon rajoja – yhteistyöllä Helsingin seutu menestykseen" 2004 kom med liknande tankar år 2004 föranledde Alanens förslag om statligt ingripande häftig kritik från Vapaavuori och Samlingspartiet. Då var Samlingspartiet emellertid inte regeringsparti.


Ledaren i dagens nummer av Iltalehti har rubriken "Helsinki ja Vantaa kuuluvat yhteen". I ingressen frågar man sig "Onko pääkaupunkiseudusta oman itsehallintonsa kehittäjäksi vai pyydetäänkö valtio isännäksi?" I artikeln omnämns även Sibbo:


Helsingin johtavien poliitikkojen yhtymistä kannattavat reaktiot ovat jääneet, hankkeen mittasuhteet huomioiden, kovin laimeiksi. Se, että Helsinki ei tee minkäänlaista tarjousta tai tule Vantaan ei-rintamaa vastaan, helpottaa yrityksen kaatumista.

Vaikuttaa siltä kuin Sipoon viipalointi olisi tyydyttänyt pääkaupungin nykyjohdon kunnianhimon ja suuri tilaisuus hukataan.

Vantaa haluaa takuut siitä, että sen jo aloittamat suuret hankkeet viedään loppuun saakka. Helsinki voisi ilmoittaa, että niin tehdään vaikka Sipoon paljon kalliimmaksi tuleva rakentaminen viivästyisi.


Jan Vapaavuori har inspirerad av ledarartikeln skrivit ett blogginlägg med samma rubrik, som han publicerat på så väl Uusi Suomuis webbplats som på sin egen blogg.



Sibbo storskog har idag figurerat i rubrikerna då riksdagsledamot Anne Kalmari (c) föreslagit att vargpopulationen flyttas till bl.a. Sibbo storskog.



Ajankohtaiset alueet. Den 11 januari 2011


Helsingfors stadsplaneringskontor har idag bytt ut webbplatsen "Projektialueet" mot en ny webbplats "Ajankohtaiset alueet". Samtidigt har (den finskspråkiga) webbplatsen för projektområdet Östersundom bytts ut mot en ny, mindre omfattande webbplats för det "aktuella området" Östersundom. Webbplatsen har dtidigare hittats som betaversion via sökmaskiner.




På sidan "Julkaisut ja selvitykset" har rubriken "Tulevat" bytts ut mot "Tekeillä olevat selvitykset". Till denna kategori hör även "Majvikin metron esiselvitys", som borde ha varit färdig redan i november. Nya utredningar är "Östersundomin alueen liikenteen nykytilaselvitys" och "Östersundomin yleiskaava-alueen joukkoliikenneselvitys". På sidan "Liikenne" kan man bl.a. läsa följande:


Raideliikenneratkaisu on yksi yleiskaavan tärkeistä suunnittelukysymyksistä. Metron ja pikaraitiotien esiselvitykset valmistuivat vuoden 2010 alussa. Kaavaluonnoksen valmistelu lähtee siitä, että joukkoliikenteen perusratkaisuna on Mellunkylästä jatkuva metro. Alueen pikaraitiotievarausten tarve selvitetään. ...

Östersundomin joukkoliikenne- ja liikennesuunnittelua ohjaavat muiden muassa valtakunnalliset alueidenkäyttötavoitteet ja niistä erityisesti Helsingin seutua koskevat erityistavoitteet.



Tassarna bort från Esbo. Den 10 januari 2011


På Helsingin Sanomats webbplats Oma kaupunki, som är gemensam för Helsingin Sanomat och gratistisdningen Vartti, finns under kategorin "Nyt tekeillä" för tillfället en text med rubriken "Mitä iloa on Sipoonkorvesta?" Läsarna uppmanas här ta ställning.




Yle jar idag publicerat en nyhet med rubriken "Kokoomus jatkaa Uudenmaan kuntaliitosvaateita". I fredags publicerade Yle en nyhet med rubriken "Räty: Espoo mukaan kuntaliitosselvityksiin, vaikka pakolla". (Se även mitt inlägg "Korridorsnack. Den 9 januari 2011".)



Föga överraskande har en del läsare dragit paralleller till Sibbofrågan.



Korridorsnack. Den 9 januari 2011


Laura Räty, som är gruppordförande för Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Helsingfors, stadsstyrelsemedlem och ordförande för Samlingspartiets fullmäktige, gjorde i fredags ett uttalande, som rubriserades "Pääkaupunkiseudun kuntien yhdistäminen kirjattava hallitusohjelmaan". Men det är inte bara Finlands "enda metropol", som vill inkorporera sina grannar. I den betydligt mindre metropolen Vasa finns det liknande ambitioner. (Stadsdirektören i Vasa Markku Lumio skall inte förväxlas med Markku Luoma, som faktiskt före Sibbobördige Rurik Ahlberg varit kommundirektör i Korsholm.)





Vasas intresse att växa är ett centralt tema i Leif Sjöströms "Folkets Dagblad" 2008. Dels har man i Vasa önskat inkorporera hela Korsholm, dels en del av Korsholm för att få en korridor till Lillkyro. (Se "Vasa, Lillkyro och Sibbo. Den 7 februari 2010" och "April. Den 1 april 2010".) I själva verket finns det här många kopplingar till fallet Sibbo.



I "Folkets Dagblad" 2008 får Centern och Matti Vanhanen även kritik för sitt agerande i fallet Sibbo.

Färdig i november. Den 8 januari 2011



I mitt inlägg "Planeringsprinciper för Majvik och Granö. Den 9 oktober 2010" noterade jag att Helsingfors stadsplaneringskontor på sin förteckning över utredningar i samband med Östersundomprojektet från och med den 30 september inte längre säger när "kommande" utredningar skall vara färdiga. Tidigare hade man informerat om att bl.a. "Majvikin metron esiselvitys" skulle vara färdig i november. En annan utredning som lika så skulle vara färdig i november är "Östersundomin yleiskaavan tie- ja katuverkkoselvitys". I dokumentet "Liikennejärjestelmäluonnos 26.10.2010" kan man faktiskt fortfarande läsa att "Östersundomin yleiskaavan tie- ja katuverkkoselvitys valmistuu marraskuussa 2010." Utredningen har dock inte publicerats eller (officiellt) presenterats för Helsingfors stadsplaneringsnämnd. Är det meningen att alla utredningar skall mörkläggas i den gemensamma generalplanens namn?

Vihreiden aloitteesta. Den 7 januari 2011


Jag har i tidigare blogginlägg noterat att De gröna försökt ta åt sig äran för nationalparken i Sibbo storskog. Även De gröna i Vanda ser nationalparken som sin bedrift. På avdelningens webbplats finns en sida med rubriken "Vihreitä saavutuksia" där man bl.a. kan läsa följande:


Olemme vaikuttaneet ratkaisevasti Sipoonkorven metsäalueiden suojeluun ja todennäköisen kansallispuiston syntyyn. Vihreiden aloitteesta Vantaan omistamat maa-alueet Sipoonkorvessa on vaihdettu valtion kanssa tulevan suojelualueen pesämunaksi. Kannatamme kansallispuiston laajinta vaihtoehtoa.

De gröna i Vanda kanske faktiskt förtjänar lite ära. Till skillnad från Helsingfors skapade Vanda förutsättningar för en nationalpark genom att byta mark med staten. Helsingfors väntar på att göra det samma först när en nationalpark är ett faktum.


Helsingin Uutiset publicerade igår på tidningens webbplats en text med rubriken "Sipoonkorpeen liki 2 000 hehtaarin kansallispuisto".




I inlägget "Vielä tynkä. Den 6 januari 2011" skrev jag om en skidtur från Nordsjö till Håkansböle idtrottspark. Igår fortsatte jag färden där jag svängde i förrgår. (Se Sports Tracker.) Det går alltså i princip att skida från Nordsjö till Sibbo storskog.

Vielä tynkä. Den 6 januari 2011


I gårdagens inlägg "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät. Den 5 januari 2011" noterade jag att Vantaan Sanomat publicerat Anniina Kostilainens debattartikel med rubriken "Vantaan on turvattava Östersundomin metsät". I inlägget "Metrokaupunki. Den 27 december 2010" noterade jag Helsingin Sanomats "delårsrapport" 1/3. Idagens nummer fortsätter Helsingin Sanomat med att i "delårsrapport" 2/3 ställa tre frågor till tre beslutsfayyate från Vanda, en av dem den gröna fullmäktigegruppens ordförande Anniina Kostilainen. En av frågorna som ställs till Kostilainen lyder "Sipoonkorpi on vielä tynkä, eikä vihreät ole metelöinyt. Miten varmistatte, ettei Östersundomin kaavoitus syö kansallispuiston merenrantakäytäviä?" Kostilainen ger följande svar:


Vantaan vihreät eivät voi sitä yksin varmistaa, mutta meillä on yhteinen kanta Helsingin vihreiden kanssa.

Vantaan ohjausryhmässä vihreät on mukana. Meillä on tyyli, että toimimme enemmän kulisseissa valmisteluvaiheessa. Ei aleta riehumaan vaan kaikessa hiljaisuudessa vaikutamme valmisteluun.


Det stämmer att De gröna i Vanda gjort ett gemensamt ställningstagande med De gröna i Helsingfors (se "Rakennettava luonnon ehdoilla. Den 4 oktober 2010"), men den enda gröna i Helsingfors som har inflytande över Östersundomkommittens arbete är Osmo Soininvaara och han har en helt egen linje, som torde söka mandat för i riksdagsvalet.

På samma sida i dagens nummer av Helsingin Sanomat noterar tidningen statsrådets beslut om en nationalpark i december och påpekar att De gröna i Vanda avstod från målsättningen att få en större nationalpark redan i november. Exakt vad tidningen syftar på vet jag inte, men stadsstyrelsen i Vanda gav till slut ett urvattnat och försiktigt utlåtande över miljöministeriets förslag till lag om en nationalpark. (Se "Bu eller bä? Den 15 november 2010".)




Kostilainen har för övrigt tagitv personligen ställning till statrådets förslag till nationalpark i ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorpeen saadaan liian pieni kansallispuisto". Jag citerar ur inlägget, som är från den 22 december:


Esitys on hyvä alku kansallispuistolle, mutta täysin riittämätön alueen tulevan käytön kannalta. Jo nykyisin alueella käytetään laajasti virkistykseen myöps muita, kuin valtion omistamia maita. Valtion maiden välittömässä läheisyydessä sijaitsevat, erityisesti Helsingin kaupungin omistuksessa olevat maa-alueet ovat merkittäviä vihervyöhykkeitä jotka takaavat paitsi retkeilijöiden, myös alueen eläinten ja kasvien hyvinvoinnin.

Ministeri Lehtomäki lupaa, että tulevaisuudessa kansallispuistoa tullaan laajentamaan esimerkiksi maavaihtojen avulla. Samoin Lehtomäki toivoo, että Helsinki suojelisi vapaaehtoisesti omia metsäalueitaan alueen riittävän koon turvaamiseksi. Samaa toivon minäkin. Sipoonkorven kansallispuisto tulee olemaan koko Uudenmaan asukkaiden kannalta todella merkittävä virkistyskohde, ja sen luontoarvot ovat todella arvokkaita. Jos aluetta ei saada rajattua riittävän suureksi, menetetään suuri osa sen arvosta yhtenäisenä viheralueena. Kerran tuhottua luontoa ei saada koskaan takaisin.