Liitosalueen maakuntakaavat. Den 30 november 2011

http://www.uudenmaanliitto.fi/files/4346/Kaavakartta.pdf

Nylands förbund publicerade på landskapsförbundets webbplats på måndagen i samband med att landskapsstyrelsens möte en text med rubriken "Itä-Uudenmaan maakuntakaava". I texten, som inte översatt till svenska, kan man läsa bl.a. följande:

Ympäristöministeriö vahvisti kaavan helmikuussa 2010 lukuun ottamatta Porvoon Kuninkaanportin vähittäiskaupan suuryksikön aluevarausta, Loviisan Määrlahden vähittäiskaupan suuryksikkömerkintää sekä Vanhakylän ja Pukaron erikoiskaupan suuryksikkö merkintää.

Päätöksellä kumottiin Itä-Uudenmaan aiemmat useassa eri vaiheessa tehdyt seutukaavat, lukuun ottamatta Helsinkiin liitettyä Östersundomin aluetta. Tällä liitosalueella ovat voimassa Itä-Uudenmaan maakuntakaava 2000 sekä aiemmat seutukaavat, jotka vuoden 2010 alusta muuttuivat Maankäyttö- ja rakennuslain mukaisiksi maakuntakaavoiksi. ...

Itä-Uudenmaan maakuntakaava ja liitosalueen maakuntakaavat ovat lainvoimaisia kaavoja kunnes uudet tulevaisuudessa tehtävät maakuntakaavat korvaavat ne.

Helsingfors stad motsatte sig att inkorporeringsområdet inkluderades i landskapsplanen för Östra Nyland. Frågan är om om stadsplaneringskontorets projekt drar fördel av att den gamla landskaplanen fortfarande gäller för Östersundoms del.

På landskapsstyrelsens möte  godkändes förslaget till etapplandskapsplan för Nyland och man beslöt föreslå för landskapsfullmäktige att den godkänns.

Hbl 29.22 2011 s 1

På första sidan i gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet finns rubriken "Storgräl i Sibbo storskog". Grälet gäller Forststyrelsens ingrepp för att återskapa den biologiska mångfalden genom att bl.a. fälla träd.

Fortsättning på KSSR. Den 29 november 2011

Kuntalehti 13 2011 s 82

I mitt inlägg "Vuosien kaavariita. Den 29 oktober 2011" noterade jag att det i Kommunförbundets tidning Kuntalehti 13/2011 ingår en artikel med rubriken "Timo Karén, Vantaa: Vuosi 2017 sopii metropolialueen kuntaliitokselle", där ordföranden för stadsplaneringsnämnden i Vanda, Timo Karén (saml) säger alltså klart ut att en sammanslagning av Sibbo med Heklsingfors-Vanda är ett alternativ, ifall en sammanslagning av alla metropolområdets kommuner inte lyckas. Det aktuella numret av Kuntalehti finns nu på internet (och har gjort det redan i 3 veckor). Det enda intressanta i artikeln som jag hittat är att den inte alls handlar om kommunsammanslagingar i Helsingforsregionen. Kuntalehtis redaktion har lyft fram förslaget till kommunsammanslagning i rubriken och ingressen, men där tar det slut. Kanske berättar artikel mera om Kuntalehtis linje än om Karéns åsikter i frågan. I sig är det intressant att Karén nämner en sammanslagning av Helsingfors, Vanda och Sibbo som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen.


Kommunförbundet publicerade den 25 november ett meddelande med rubriken "En fortsättning på kommun- och servicestrukturreformen måste tryggas" och dårraden "Kommunförbundets vice vd Timo Kietäväinen i Seinäjoki 25.11.2011". Visst är det lite överraskande att Kommunförbundet, som beskyllts för att stöda regeringens kommunreform, plötsligt vill slå vakt om den gamla kommunreformen KSSR. Timo Kietäväinen kritiserar i själva verket den nya kommunreformen. Jag citerar:

– Det är viktigt att ta med samkommunsmodellen och utvecklingen av den som ett alternativt kommunalt samarbete vid sidan av värdkommunsmodellen (det vill säga en modell med en ansvarig kommun) i regeringsprogrammet, sade Kietäväinen.

– Det är också viktigt att förnyandet av kommunstrukturerna sker på frivilliga grunder. Endast i strukturreformer som bygger på frivilliga arrangemang förmår man engagera de viktigaste aktörerna i kommunen att genomföra lösningar som främjar resultat.

– En kommunsammanslagning i sig leder inte till besparingar.

Kietäväinen har Centerbakgrund, vilket i hög grad torde förklara hans uttalande. Han uttalar sig lika väl i egenskap av vice vd för kommunförbundet.

Beslutsrätten över kommungränser. Den 28 november 2011

http://www.lauriuntamo.fi/kuntarajakeskustelu/

I ett antal inlägg har jag under den gångna hösten uppmärksammat Sibbos medlemskap i KUUMA-kommunerna. Sibbofrågan kom åren 2006-2007 att medföra en kris för samarbetet mellan Kuuma-kommunerna, fastän Sibbo inte var med i Kuuma-samarbetet på den tiden. I kölvattnet av Helsingfors framställning till ändring i kommunindelning lade Träskända och Kervo fram ett eget förslag till inkorporering av den del av Tusby. Frågan är om man från Helsingfors sida uppmuntrades till initiativet för att Helsingfors ville ha ett bredare stöd för sina egna anspråk på sydvästra Sibbo. Lauri Untamo, som är samlingspartistisk lokalpolitiker i Tusby, har på sin webbplats en intressant redogörelse för försöket att inkorporera en del av Tusby. Jag återger här valda delar ur texten "Kuntarajakeskustelu":

Tuusulalainen eduskuntavaaliehdokas, valtuutettu Merja Kuusisto (sd.) suhtautui viikko sitten Tuusulan kunnantalolla järjestetyssä vaalipaneelissa myönteisesti Helsingin aikeisiin vallata maita Sipoosta. Kuusiston pääkaupungin kuntarajojen siirtoa puolusteleva mielipide on hyvin linjassa hänen toimiinsa myös Tuusulassa. Sosialidemokraattien valtuustoryhmä Tuusulassa on nimittäin jättänyt aloitteen, jossa esitetään selvitysmiehen asettamista selvittämään Tuusulan, Keravan ja Järvenpään yhdistymisen hyötyjä ja haittoja. ...

Traagista tässä demareiden kuntaliitosselvityspuuhassa on se, että samalla demareiden vahvasti alulle panema Kuuma yhteistyö romuttuisi täysin. Samat henkilöt, jotka siis aikoinaan käynnistivät Kuuma yhteistyön ja vannovat sen nimeen vieläkin juhlapuheissaan, ovat todellisuudessa halukkaita ajamaan sen alas tavoitteenaan uuden suurkaupungin rakentaminen pääkaupunkiseudulle. Kaikki kuntayhteistyö onkin siis ollut vain silmänlumetta ja kuntalaisten rahaa on haaskattu muutamia miljoonia taivaan tuuliin. Tavoitteena on näköjään ollutkin vain kuntien ajaminen yhteen. ...

Tuusulan kunta aikoo käyttää kaikki lailliset keinot osakuntaliitoshankkeen torppaamiseksi. Kunnanhallitus on jo viime kokouksessaan päättänyt palkata avukseen saman lakitoimiston, joka oli Sipoon kuntaa tukemassa. ...

Osakuntaliitoshanke tulee viemään aikaa. Uskon, että kuntaministeri pitää lupauksestaan kiinni, ja hylkää nopeasti Keravan ja Järvenpään hankkeen. ...

Tämän aamun Helsingin sanomien verkkolehti kirjoittaa: ”Korkein hallinto-oikeus (KHO) hylkäsi Helsingin ja Sipoon alueliitoksesta tehdyt valitukset. KHO:n päätös tarkoittaa käytännössä sitä, että osa Lounais-Sipoota ja Vantaan niin kutsuttu Västerkullan kiila liitetään Helsinkiin.” ...

Tässä KHO päätöksessä on varmasti heijastevaikutuksia Järvenpään ja Keravan kuntaliitostoiveisiin. Hehän edelleen haluavat vallata osia Tuusulasta itselleen. Kuitenkaan tässä Tuusulan kuntaliitostapauksessa ei mielestäni ole Sipoon tapauksen kaltaisia ”erityisen painavia edellytyksiä”. Luotan edelleen kuntaministerin kesäiseen lupaukseen, että hän tulee suhtautumaan nihkeästi tuleviin pakkoliitoksiin.

http://www.verkkouutiset.fi/index.php?option=com_content&view=article&id=67453:henna-virkkunen-kuntauudistuksesta-perustuslailliset-naekoekohdat-taerkeitae&catid=8:kotimaa-paeaeuutinen-&Itemid=31

Verkkouutiset publicerade igår en artikel med rubriken "Henna Virkkunen kuntauudistuksesta: Perustuslailliset näkökohdat tärkeitä". I artikel kan man bl.a. läsa följande:

- Itsehallinto ei suojaa kuntien rajoja. Kunnat eivät itse päätä rajoistaan, vaan siitä päättää valtioneuvosto, toteaa kuntauudistuksesta vastaava ministeri Henna Virkkunen.

Tolkningen att grundlagen inte skyddar kommungränser härstammar från riksdagens grundlagsutskott.
I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar även HFD att - enligt riksdagens grundlagsutskott - en ändring av kommunindelningen mot en kommuns vilja inte strider mot den kommunala självstyrelsen. Med tanke på hur det gick i fallet Sibbo så kan man dock fråga sig hur reell den kommunala självstyrelsen är, ifall statsrådet kan bestraffa kommuner med ändringar i kommunindelningen.

Påståendet att statsrådet beslutar över kommungränserna stämmer endast till en del. Enligt rådande kommunindelningslag kan statsrådet inte mot kommuners vilje bestämma om en enda kommunsammanslagning av hela kommuner. Statsrådet kan bara vägra att slå samman kommuner som själva önskar gå samman, ifall statsrådet bedömer att sammanslagningen inte uppfyller de i kommunindelningslagen definierade kriterierna. Det är endast riksdagen som genom att stifta lagar har befogenheter att sammanslå kommuner mot deras vilja. I princip borde statsrådet (enligt den gamla kommunindelningslagen) inte ens ha haft befogenhet att besluta om inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Av förekommen anledning ville man inte överlåta uppgiften till riksdagen. När det gäller den nya kommunkartan ämnar regeringen dock lägga fram ett lagförslag, som måste godkännas av riksdagen.

Kommundarwinism. Den 27 november 2011

Sipoon Sanomat 24.11 2011 s 3

I mitt inlägg "Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011" presenterar jag presentationer ("Maaseudusta kaupungiksi - materiaali verkossa") från seminariet "Maaseudusta kaupungiksi - miten käy viheralueiden?, som den 16 november" arrangerades av Viherympäristöliitto. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingår med anledning av seminariet en artikel med rubriken "70 000 asukkaan ja viheralueiden sovittaminen Östersundomiin vaikea". I artikeln citeras landskapsarkitekt Kaisa Yli-Jama, som inom Helsingfors stadsplaneringskontors Östersundomprojekt ansvarar för Husö:

-Yleensä kaavoituksessa lähdetään liikkeelle siitä, että katsotaan, mihin ei esimerkiksi luontoarvojen takia voi rakentaa, mutta Östersundomissa sellaista aluetta jää oikeastaan vain Landbohon ja Talosaaren niemeen.

Ett flertal medier publicerade igår FNB:s nyhet med rubriken "Kiviniemi syyttää kokoomusta 'kuntadarwinismista'". (I dagens nummer av Hufvudstadsbladet har texten publicerats under rubriken "Kiviniemi anklagar Samlingspartiet för 'kommundarwinism'".) Yle, som inte anlitar FNB, publicerade igår en notiser med rubrikerna "'Kommunreformen ett skräckprojekt'" och "Kiviniemi on valmis repimään Virkkusen kuntakartan omin käsin". I sitt tal ("Keskustan puheenjohtaja Mari Kiviniemi Keskustan puoluevaltuustossa 26.11.2011") sade Mari Kiviniemi igår bl.a. följande:

Pääministeri Katainen sanoi viikko sitten, että kunnilla ei ole mitään muuta arvoa kuin se, että ne järjestävät palveluja. Olen jyrkästi eri mieltä Kataisen kanssa.

Kunnat ovat suomalaisen kansanvallan ydintä. Niiden kautta suomalaisten ääni kuuluu arjen päätöksissä. Nähtävästi kokoomuksen oikeistolaisessa politiikassa pienen ihmisen - sen pienen koululaisen tai vanhuksen - asia on tunteetonta hallinnointia. Ilmeisesti kokoomukselle myös kuntapalvelut ovat darwinismia, vahvimpien, AAA-kuntien ja -kuntalaisten juhlaa.

Meille keskustassa kunta-asioissa on kyse paitsi palveluista myös kotiseudusta, kielestä ja kulttuurista, harrastuksista, elinympäristöstä, yhteisöllisyydestä ja lähidemokratiasta. Kunta on myös työtä luovan yrittäjyyden edistäjä, oman alueensa kehityksen veturi. Ero keskustan linjan ja Kataisen oikeistolaisten arvojen välillä on iso. Olen varma, että kunnilla on suomalaisille tunnearvoa ja merkitystä oman identiteetin rakentamisessa. ...

Olen valmis omin käsin repimään Virkkusen uuden kuntakartan, jos se perustuu ylhäältä saneluun, kävelee kuntalaisten ja kunnallisen itsehallinnon yli ja halveksii kansanvaltaa. Siltä nyt vahvasti näyttää.

Talskrivaren har lyckats formulera ett angeläget budskap. Tyvärr ljuder budskapet falskt när talet läses upp av Mari Kiviniemi. Kiviniemi blev själv kommunminister för att garantera att överenskommelsen om kommunreformen KSSR och inkorporeringen av sydvästra Sibbo följdes. När Kiviniemi valdes till Centerns ordförande behövde Centern en ordförande som hade Jyrki Katainens förtroende och som kunde förvalta metropolpolitiken från regeringarna Vanhanen I och II. I dagens läge skulle Centern behöva en annan ordförande för att kunna bedriva en trovärdig oppositionspolitik. (Se "Pakkoliitos. Den 26 november 2011".)

http://www.keskusta.fi/Suomeksi.iw3

Pakkoliitos. Den 26 november 2011

I mitt inlägg "Den enda tvångssammanslagningen. Den 29 september 2011" noterar jag att Pia Viitanen (sdp) i ett försvar av regeringens kommunreform i riksdagen den 28 september hävdade att den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren är att delar av Sibbo tvångsanslutits till Heklsingfors av den centerpartistiska kommunministern Hannes Manninen.

Den 30 september publicerades på demari.fi en kolumn av Uutislehti Demasris chefredaktör Juha Peltonen. I kulumnen, som har rubriken "Kepu johtaa MM-kisoja" kan man läsa följande:

ainoa viimeisten vuosikymmenten aikana Suomessa tehty kuntien pakkoliitos on se, jossa kepulainen kuntaministeri Hannes Manninen liitti pakolla osia Sipoosta Helsinkiin. Ilmeisesti Sipoossa ei ollut niin paljon kepulaisia, että asia olisi Mannista vaivannut.

Keskustan maalaama mörkö ei kovin uskottavalta näytä senkään takia, että puolueen ollessa hallituksessa Suomesta lakkautettiin yli sata kuntaa. Mannisen ohella keskustalaisena kuntaministerinä oli pitkään myös Mari Kiviniemi. Nyt alankin ymmärtää, mitä keskustan puoluesihteeri Timo Laaninen kesäkuussa tarkoitti julistaessaan takinkäännön MM-kisat alkaneiksi.

Påståendet att det var en centerminister som de senaste åren gjort den enda tvångssammanslagningen är naturligtvis ämnad att ta udden ur oppositionens kritik mot den nya kommunreformen, som förväntas inkludera tvångssammanslagningar. Påståendet stämmer dock inte. Vad Hannes Manninen  formellt gjorde var endast att han utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare och lät bli att avslå framställningarna till ändring i kommunindelninen. Manninen var inte ens minister när statsrådet tog beslutet i fallet Sibbo, men de facto var det Manninen som genom förhandlingar i det fördolda skapade förutsättningarna för den kontroversiella inkorporeringen.

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var inte heller den enda tvångssammanslagningen som gjorts de senaste åren. Under Mari Kiviniemis tid som kommunminister gjordes de flera spektakulära partiella kommunsammanslagningar mot berörda kommuners vilja. Tvångssammanslagningen av delar av Hattula  var ämnad att möjliggöra frivilliga sammanslagningar av hela kommuner, som saknade gemensam gräns. Det var viktigt för Kiviniemi och Centern att möjliggöra frivilliga kommunsammanslagningar av hela kommuner för att rädda kommunreformen KSSR (Paras) och därigenom förhindra en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av den modell som regeringen nu bereder. I sig har det stora antalet kommunsammanslagningar de senaste åren inte varit i Centerns intresse.

Det unika med tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo är att den inte gjordes för att möjliggöra en sammanslagning av hela kommuner, samt att den till arealen överskred de gränser som lagen tillät utan "särskilt vägande skäl". Centern och Manninen hade knappast några intressen av att genomföra tvångssammanslagningen av sydvästra Sibbo i sig. Tvärtom skadade sammanslagningen Centern på flera sett. Manninens motiv till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var att möjliggöra en överenskommelse om kommunreformen KSSR i enlighet med Manninens kompromissförslag. Eftersom en ny kommunreform med tvångssammanslagningar av hela kommuner nu ändå är aktuell kan man säga att inkorporeringen för Centerns del var en felsatsning.

Polemiikki. Den 25 november 2011

I senaste nummer av tidningen Polemiikki (Polemiikki 4/11), som utges av Kunnallisalan kehittämissäätiö, ingår en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen avaimen etsintä". I artikeln, som även publicerats på stiftelsens webbplats kaks.fi, kan man bl.a. läsa följande:

– Emme mitenkään suoriudu yhdellä ainoalla mallilla kuntapalveluista. Kunnat ja alueet ovat niin erilaisia, että erilaisuus on tunnistettava palveluiden järjestämis- ja rakenneratkaisuissa. Ellei tunnisteta, ei uudistuksessa synny kestävää jälkeäkään, Valtion taloudellisen tutkimuskeskuksen ylijohtaja, KTT Aki Kangasharju sanoo. ...

– Jos tavoitteena on kestävä kuntatalous, on uskallettava arvioida kuntien tehtävät uudelleen. Aivan erikseen haluaisin tarkasteltavan terveydenhuollon järjestämisvastuuta. Suoriutuuko minkäänlainen kunta enää terveydenhuollon vastuista vai tarkoittaako kuntien järjestämisvastuu vain jatkuvaa altavastaajana olemista?

http://www.kaks.fi/sites/default/files/pdf/201104.pdf

I en annan artikel, "'Miljardisäästöt mahdollisia vain maakuntamallilla'" på samma webbplats kan man läsa följande:

Asiamies Antti Mykkänen puhui Muuramen kunnan 90-vuotisjuhlaseminaarissa keskiviikkona.

Suomalainen kuntakeskustelu on jämähtänyt viime vuosituhannelle. Rajojen piirtelijät ivaavat nykyistä mallia hevosaikakauden tuotteeksi. Itse he piirtävät kuntakarttaa vanhoihin työssäkäyntialueisiin perustuen, kuin pääkulkuväline olisi mopo.  Kuntaliitosinttely elääkin samanlaisessa marginaalissa kuten eurooppalaisesti tarkastellen koko yksiportainen kuntajärjestelmämme.

Liitoskeskustelun perusharha on siinä, että yritetään ängetä samaan niin sanottuun peruskuntaan kaikki mahdollinen. Vahvaa identiteettiä ja taloutta, suoraa demokratiaa sekä laadukkaita, tehokkaasti tuotettuja palveluita on toivotonta ympätä yksiportaiseen kuntamalliin läpi valtakunnan.

Här håller jag långt med Aki Kangasharju och Antti Mykkänen, men åsikterna stämmer även väldigt långt överens med Hannes Manninens ursprungliga förslag till kommunreform. Målsättningen för Kunnallisalan kehittämissäätiö är att stöda och utveckla kommunalt självstyre. Det är alltså inte konstigt att stiftelsen kritiserar den nya kommunreformen. Man kunde ha väntat sig att stiftelsen och dess språkrör som en principfråga även hade stött Sibbo i tvisten med Helsingfors, men något dylikt stöd har jag inte lagt märke till. Tvärtom publicerade Polemiikki år 2006 en kolumn med rubriken "Tassut irti milloin mistäkin", där man bl.a. kan läsa följande:

Ilman Helsinkiä Sipoo olisi muutaman tuhannen asukkaan uinuva maaseutukunta. Suhteellisen vauras, mutta pahasti ikääntyvä. Helsingistä, Espoosta ja Vantaalta Sipooseen muuttaneiden ja sinne omakotitalonsa rakentaneiden nuorien perheiden ansiosta Sipoo muistuttaa nykyisin jopa suhteellisen vireää kuntakeskusta. Sanomatta on selvää, että Sipoon kassaa kartuttavat veroeurot ovat peräisin helsinkiläisten yritysten maksamista palkoista ja, että Sipoon houkuttelevuus asuinpaikkana perustuu 99-prosenttisesti Helsingin ja sen tarjoamien palvelujen läheisyyteen.

Helsinki on jo pitkään kärsinyt tonttipulasta. Osin ongelma on sisäsyntyinen, kun rakennuskelpoista maata ei ole saatu erilaisten intressiryhmien painostuksessa kaavoitettua, mutta varsinainen ongelma on ollut huonosti toimiva yhteistyö naapurikuntien kanssa. Maata ei ole saatu edes ostettua, muutamaa vaatimatonta poikkeusta lukuun ottamatta.

Sipoon kanssa Helsinki on neuvotellut yhteistyöstä jo yli 20 vuoden ajan. Neuvottelujen tulos on aina ollut sama. Sipoo on asettunut täyteen vastakarvaan ja siilipuolustukseen. Kun Helsingin mitta lopulta täyttyi ja se hakee kohtuullisen maa-alueen pakkolunastusta, ovat sipoolaiset järkyttyneitä.

Hyvä että ovat. Helsinkiläisiä on jo pitkään järkyttänyt Sipoon itsekkyys.

Jos Helsingin ja helsinkiläisten tulee sipoolaisen kansanliikkeen sloganin mukaisesti pitää ”tassut irti Sipoosta – tassarna bort från Sibbo”, voisivat Sipoo ja sipoolaiset vastaavasti pitää kaupunkimaasturinsa pois ruuhkauttamasta Itäväylää ja itsensä pois aiheuttamasta jonoja helsinkiläisille palveluille.

Vad har dylikt lögn och förtal att göra i tidskriften Polemiikki?

Kunnallisalan kehittämissäätiö uppger sig vara helt oberoende, men i verkligheten domineras den av representanter för Centern. Stiftelsens nuvarande ledare och chefredaktör för Polemiikki är Antti Mykkänen, som var kommunminister Hannes Manninens politiska statssekreterare då denna ansvarade för kommunreformen KSSR och för lösningen på Sibbofrågan, som var en förutsättning för en överenskommelse om KSSR.


Igår publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Kommunernas uppgifter kartläggs", där det berättas att finansministeriet tillsatt en arbetsgrupp "som ska gå igenom kommunernas uppgifter och eventuella reformeringsbehov, och i enlighet med regeringsprogrammet bedöma möjligheterna att minska på kommunernas förpliktelser."  I meddelandet kan man vidare läsa följande:

Arbetsgruppen för bedömning av kommunernas uppgifter ska på ett övergripande sätt utvärdera kommunernas nuvarande uppgifter och uppskatta huruvida kommunernas förpliktelser borde minskas eller ändras i samband med kommunreformen. Det blir nödvändigt att omfördela förhållandet mellan statlig och kommunal service i ett läge där kommunernas övergripande ansvar för medborgarnas välfärd accentueras.

En omfördelning av servicen från kommunerna till staten borde minska på behovet av kommunsammanslagningarna, men i meddelandet drar man den ologiska slutsatsen att "nya livskraftiga kommuner möjliggör uppgiftsöverföringar mellan staten och kommunerna."

Frågan om ersättning. Den 24 november 2011

I inlägget "Fortsatt beredning av Östersundomprocessen. Den 8 juni 2011" noterar jag att kommunstyrelsen i Sibbo på sitt möte den 7 juni beslöt att remittera frågan om ersättning för Östersundom för fortsatt beredning. Sedan dess har det inte hörts någonting om ersättningstvisten. I princip är det möjligt att frågan fortfarande utreds. En annan möjlighet är att frågan inte tas till behandling för att styrelseordförande inte vill fortsätta processen, även om det är kommundirektören som är föredragande. Eventuellt kan resultatet i invånarenkäten även ha bidragit till att ärende lagts på is.

Vid kommunstyrelsens möte den 8 november lyftes ersättningen från Helsingfors fram ur ett helt annat perspektiv. Sibbo kommun har trots allt fått ersättning, även om den är anmärkningsvärt liten, Jag citerar ur protokollet från styrelsemötet:

Korkein hallinto-oikeus on antanut päätöksensä Sipoon kunnan ja Helsingin kaupungin välisestä alueluovutuksesta. Päätöksen mukainen Helsingin kaupungin maksettavaksi määrätty 7,9 miljoonan euron korvaus ei kata kunnan taseessa olevia luovutettujen kiinteistöjen tasearvoja. Valtuuston hyväksymässä talousarviossa vuodelle 2011 ei ole ennakoitu kyseistä korvausta ja sen vaikutuksia.

Korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen mukainen korvaus on kunnan kirjanpidossa käsiteltävä siten, että saatu korvaus kirjataan satunnaiseksi tuloksi. Vastaavasti luovutettujen kiinteistöjen tasearvoista johtuva ylimääräinen poistokirjaus kirjataan satunnaiseksi menoksi.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Aktuaalisuus_ja_potentiaalisuus

I mitt inlägg "Stenhus. Den 16 november 2011" noterar jag att man i senaste nummer av "Kivestä muuraamalla" ser nya möjligheter för Townhouse i Östersundom. Underförstått torde det här handla om stenhus. På webbplatsen Puuinfo publicerades det i sin tur den 18 november en artikel med rubriken "Helsinki vauhdittaa puurakentamista". I artikeln lyfter man fram hus av modellen Townhouse, men denna gång förväntas husen byggas i trä. I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Sipoon liitosalueella Östersundomissa määritellään rakentamistapoja, mutta Penttilä arvioi alueella olevan runsaasti potentiaalia tulevaisuuden puurakentamiseksi. Alueen rakentamisessa pyritään myös aurinkoenergian hyödyntämiseen.

Sammanfattningsvis ger Östersundom möjligheter till både trähus och stenhus. Så länge som planeringen är öppen och ingenting har förverkligats, finns det potential. En annan sak är om förväntningarna på Östersundom någonsin kommer att förverkligas.