Friluftsstråk. Den 29 december 2011


I mitt inlägg "Talosaaren kartta. Den 25 december 2011" noterar jag att webbsidan för Husö friluftsområde har uppdaterats den 21 december har, men att den enda förändringen är att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Den nya länken har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdfoch kan inte fungera, men jag hittade inte heller någon karta på adressen http://www.hel.fi/static/liv/talosaari.pdf. Igår lyckades jag trots allt ladda ner en karta från den sistnämnda adressen. Kartan visade sig vara identisk med den gamla kartan. Det var bara adressen och filnamnet som hade ändrats.



Igår besökte jag Husö i strålande väder. Det visade sig att det inte bara finns en karta, utan åtminstone fyra guidekartor på Husö. Dessutom finns det flera vägskyltar som visar vägen till den icke-existerande servicebryggan och den icke-existerande badstranden. Därtill finns det flera skyltar som visar var man skall svänga av till ett friluftsstråk (ulkoilureitti) som inte heller existerar. Friluftsstråket är inte utmärkt i terrängen och följer inte ens befintliga stigar.


Lite intressant finner jag det att friluftsstråket ritats ut genom ett område som på utkastet till gemensam generalplan för Östersundom har markerats som bostadsområde. Bryggan och badstranden är stadsplaneringskontorets projekt, fastän det formellt drivs av idrottsverket. Officiellt har planerna för badstranden och bryggan gjorts i ett "nära samarbete" mellan stadsplaneringsnämnden och idrottsverket, men nu ser det ut som om den vänstra handen inte vet vad den högra handen gör.



På utkastet till generalplan finns en simstrand markerad, men inte på exakt samma plats som på guidekartan.








Östersundom housing. Den 28 december 2011


Förbättringen av Nya Borgåvägen vid Östersundom gård sommaren 2008 ser ut att ha lyckats. Tidigare om åren var vägen här ofta under vatten och i bland avstängd. Problemet var inte bara att vägbanken hade byggts för låg, utan att den sjönk ner i gyttjan. Senaste gång använde man gamla gummidäck som material till vägbanken och gummidäcken tycks nu hålla vägen flytande. Trots att vattenståndet igår på eftermiddagen var över 100 cm var det aktuella vägavsnittet inte under vatten. Däremot har även marken norr om vägen den senaste tiden varit dränkt under vatten. Detta förhindrar dock inte Helsingfors stadsplaneringskontor från att planera tät bebyggelse på våtmarken norr om vägen. (Se utkastet till gemensam generalplan ovan.) Ett mera konkret förslag til bebyggelse invid vägskälet till Östersundom gård hittar man på webbplatsen JOAKIMBREITENSTEIN.COM, "Östersundom housing". Tyvärr lär det inte gå att bygga hus på gamla gummidäck.

http://joakimbreitenstein.com/2010/03/01/ostersundom-housing/


Årskrönikor och sammandrag. Den 27 december 2011

Under årets sista vecka brukar medierna publicera årskrönikor. Jag har även publicerat årskrönikor på denna blogg: "Året som gått. Den 31 december 2006" , "Året 2007. Den 31 december 2007" och "Sammandrag. Den 28 december 2008". Liksom namnet på den sistnämnda årskrönikan antyder utgör årskrönikor sammandrag över året som gått. För dem som vill skaffa sig en helhetsbild av fallet Sibbo är ovannämnda inlägg att rekommendera. Tyvärr hade jag själv inte ännu i slutet av år 2008 insett kommunförbundets centrala roll, varför sammandragen ger en bristfällig bild av förloppet.

Tidningen Keski-Uusimaa publicerade på sin webbplats den 2 januari 2009 en sammanfattning under  rubriken "Helsingin metropoli nielaisi Lounais-Sipoon". Sammandraget sträcker sig från 23.2.2006 till 1.1.2009. Sammanfattningen är naturligtvis på inget sett komplett, men är en bra läsning för den som vill friska upp minnet.


Hikipedia. Den 25 december 2011


På denna blogg har jag dokumenterat diskussionen kring "Sibbofrågan" och fallet Sibbo. Den vulgära diskussionen på mediernas diskussionsspalter har jag dock för det mesta ignorerat. Vulgär är även webbplatsen Hikipedia, som är en finsk motsvarighet till Uncyclopedia och Psyklopedin. På den finska parodin av Wikipedia hittar man en text från juli 2007 med rubriken "Hikinews:Sipoolaiset valtasivat talon Helsingin keskustassa". Jag skall inte desto mera kommentera texten.




Apropå Hikipedia så har ändringen av kommungränsen en central plats på svenskspråkiga Wikipedias sida om Sibbo. Eftersom jag har brist på tid så skall jag göra som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi gjorde i sin rapport och kopiera och infoga direkt från Wikipedia - med länkar och allt. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006" och "Copy past-metoden. Den 11 augusti 2007".) Verkligheten är komiskare än Hikipedia.

Sibbo (finska Sipoo) är en kommun i landskapet Nyland. Sibbo har 18 027 (30.09.2009) invånare och har en yta på 366,75 km². Kommunens centralort heter Nickby (fi. Nikkilä).

Sibbo kommun ligger endast ca. 15-30 km österom Helsingfors centrum, men fortlevde länge som en svenskspråkig och starkt jordbruksdominerad kommun. Helsingfors stad äger betydande landområden i Sibbo och krävde 2006 att få införliva delar av Östersundom i västra Sibbo med Helsingfors. Trots att majoriteten av sibboborna häftigt motsätter sig och de lagliga grunderna är tvivelaktiga ändrades kommungränsen den 1.1.2009.

Det tidigare helt svenskspråkiga Sibbo är sedan 1953 en tvåspråkig kommun med (sedan 2003) finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk.




Talosaaren kartta. Den 25 december 2011

http://www.hel.fi/hki/liv/fi/Ulkoilu/Helsingiss_/Talosaari

En av de märkligare episoderna som jag följt med på denna blogg är det olovliga byggandet av en "serviceväg" till den icke-existerande badstranden och den icke-existerande servicebryggan på Husö. Det aktuella byggnadsprojektet har jag speciellt uppmärksammat sommaren 2010. I väntan på att ELY-centralen beviljar tillstånd för badplatsen och bryggan har byggnadsarbetet stått stilla i år, men istället har basstranden och bryggan dykt upp på planutkast och kartor. Webbsidan för Husö friluftsområde ("Talosaari") har även uppdaterats flera gånger under det gångna året.

Första gången jag noterat idrottsverkets finska webbsida för Husö är i mitt inlägg "Friluftsområde. Den 22 mars 2011". Webbsidan hade uppdaterats den 10 mars 2011. Det var ingenting märkligt med uppdateringen, frånsett att man som adress uppgav 01100 Itäsalmi. Vid följande uppdatering, som gjordes den 7 september, lade man till en länk ("Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)") till en karta över Husö friluftsområde. På kartan fanns en punkt som visade att betraktaren befinner sig på parkeringsplatsen vid Husö gård samt markeringar för badplatsen och servicebryggan. (Se "Du är här. Den 2 oktober 2011".) I början av december dök kartan plötsligt upp vid parkeringsplatsen på Husö tillsammans med vägskyltar, som visar vägen till  "servicebryggan" och "badplatsen".


Den 21 december har webbsidan för Husö friluftsområde uppdaterats på nytt. Den enda förändringen är denna gång att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Kartan över friluftsområdet finns inte längre kvar på sin gamla adress, men inte heller den nya länken fungerar. Länken, som har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdf kan inte fungera, eftersom det före pdf-filens namn finns två snedstreck, men ingen karta hittas heller då det ena snedstrecket lämnas bort. Nedan en jämförelse av den uppdaterade webbsidan (till vänster) och den gamla sidan.



Från stadsplaneringskontorets sida verkar det finnas ett intresse av att bryggan och badplatsen redan existerar, eftersom stadens ansökan om undantagslov till ELY-centralen gäller "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä". (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Å andra sidan förefaller det högmodigt att rita ut badstranden och bryggan på guidekartan så länge som tillstånd inte har beviljats.


Kaavametro. Den 24 december 2011

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som undantagsvis utkom redan tisdagen den 22 december, ingår en notis med rubriken "Sipoo kävi lobbaamassa". Jag har noterat det aktuella besöket på finansministeriet i mitt inlägg "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I samma nummer av tidningen ingår en text med rubriken "Östersundomin kaavametro etenee". Nyheten handlar ingalunda om metroförbindelsen till Östersundom, utan metron är här en metafor för planläggningsprojektet. Dess värre går det trögt framåt med planläggningen, liksom även för planerna på en metro till Östersundom. Metron till Östersundom ser ut att förbli en linje på kartan. Benämningen kaavametro passar i själva verket bra även på metrolinjen till Östersundom. Informationen i den aktuella texten är delvis den samma som i nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta", som publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 13 december. (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".)


Funktionella områden. Den 23 december 2011




Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Asiointialueista kuntauudistuksen pohja?" I nyhetstexten kan man läsa att "Ihmisten asiointia kaavaillaan kuntauudistuksen pohjaksi" och att "Suomeen voi hahmotella vajaat 60 toiminnallista aluetta."  Kartan ovan publicerades tillsammans med med den aktuella texten.



Yle publicerade igår även en nyhetstext med rubriken "Keski-Uudellamaalla ollaan yhä montaa mieltä kuntaremontista". Ett motsvarande inslag ingick i Uudenmaan uutiset.



I Yles nyheter 20:30 igår ingick ett inslag om att kommunreformen grundar sig på asiointialueita eller toiminnaliiset alueet.



I nyhetsinslaget presenterades en grafik av knappt sextio funktionella områden och fem funktionella områden i Nyland. Sibbo kunde anslutas till huvudstadsregionen, "Keski-Uusimma" eller Borgå, ifall den nya modellen förverkligas.





Turun Sanomat publicerade i onsdags en artikel med rubriken "Kapinalliset puuhaavat joukkoeroa Kuntaliitosta – hahmotelmissa uusi järjestö". Sibbo borde ha varit den första kommunen att lämna kommunförbundet, efter att förbundet bakom kulisserna stödde inkorporeringen av sydvästra Sibbo.