Uttalande. Den 14 februari 2012

http://www.robertottosson.com/

I gårdagens nummer av Uusimaa ingår en skämtteckning där Sibbo sågas i klyv. Teckningen finns även på tecknaren Robert Ottosossons webbplats. Speciellt rolig finner jag inte teckningen, men visst lyfter den fram en aktuell fråga på ett kreativt och uttrycksfullt sätt. När Sibbo delas i tu är det Helsingfors och Kervo (tillsammans med Träskända m.fl.) som tar för sig i enlighet med tjänstemannagruppens alternativa förslag. Motsvarande förslag fanns redan med i kartan som läcktes av Helsingin Sanomats den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Om förslaget till ny kommunstruktur för Finland hade lagts fram för några år sedan, kunde man ha förväntat sig att Sibbo helt eller delvis anslutits till Borgå.

De gröna i Vanda publicerade igår ett meddelande eller en text med rubriken "Östersundom luottamushenkilötoimikunnassa jätetty pöytäkirjalausuma". I uttalandett, som gäller det uppdaterade eller "utvecklade" förslaget till generalplan för Östersundom (alternativ B), kan man bl.a. läsa följande:

Vantaan puoleinen Länsisalmen metsän luonnonsuojelualue on osa merenrannan Natura-alueilta Mustavuoresta Kasabergetin kautta pohjoiseen johtavaa eliöstölle erittäin tärkeää viherkäytävää, joka on edelleenkin esitetty liian kapeana. Lisäksi se katkeaa Porvoontien varren tiiviiseen rakentamiseen. ...

Pikaraitiotie sopii kaupunkimaiseen rakentamiseen, ja voi korvata metron. Kaavassa tulee tarkastella pikaraitiotievaihtoehtoa tiiviin kaupunkirakentamisen mallissa. Metroa halvempana vaihtoehtona pikaraitiotie antaa mahdollisuuden säilyttää viherkäytävät ja arvokkaimmat luontoalueet metroa paremmin.

Ny ersättare. Den 13 februari 2012

Helsingin Uutiset 11-12.2 2012 s 4

Det har publicerats ett flertal nyheter om förslaget till gemensam generalplan för Östersundomområdet, som offentliggjordes i onsdags. I efterskott kan det nämnas att Helsingin Sanomat den 8 januari publicerade en nyhet med rubriken "Östersundomiin on tyrkyllä viisi metroasemaa" medan Yle samma dag publicerade en artikel med rubriken "Östersundom blir småhusområde med grön prägel". I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Luontoväki raivostui Östersundomsuunnitelmista".

Det nya förslaget B till generalplan för Östersundom är märkligt. Helsingfors stadsplaneringskontor och Östersundomkommittén förefaller medvetet läggafram ett förslag som inte kan gå igenom, eftersom det uppenbart inte uppfyller kraven beträffande Natura 2000-områdena.

Östersundomkommittén, som formellt tar besluten om den gemensamma generalplanen för Östersundom, kontrolleras av Helsingfors stadsplaneringskontor, fastän även Sibbo och Vanda är representerade i kommittén. På föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i finns ett ärende med rubriken "Östersundom-toimikunnan uusien varajäsenten nimeäminen toimikaudeksi 2011-2012". Enligt förslaget skall stadsstyrelsen "nimetä Sipoon kehitysjohtaja Mikko Ahon henkilökohtaiseksi varajäseneksi Östersundom-toimikuntaan aluekehitysarkkitehti Kaisa Yli-Jaman kaupunginhallituksen jäljellä olevaksi toimikaudeksi 2011-2012." Det är ju intressant att Helsingfors stadsstyrelse skall utnämna en ersättare för Sibbos medlem i Östersundomkommittén, men kommunstyrelsen i Sibbo beslöt redan på sitt möte den 31 januari att utse regionutvecklingsarkitekt Kaisa Yli-Jama till ny ersättare i Östersundomkommittén för den återstående delen av kommunstyrelsens mandatperiod 2011-2012. Motiveringen är att den tidigare ersättaren Sirkku Huisko inte längre är i Sibbo kommuns tjänst att Yli-Jama har valts till ny regionutvecklingsarkitekt.

Jag har tidigare uppmärksammat Kaisa Yli-Jama på denna blogg. (Se "Gammal landskapsutredning. Den 17 juli 2009" och "Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011".) Orsaken är att hon på Helsingfors stadsplaneringskontor ansvarat för den kontroversiella planeringen av Husö samt för landskapsplaneringen av hela inkorporeringsområdet.

Tvång. Den 12 februari 2012

MTV3 publicerade på onsdagen på sina förnyade nyhetssidor en nyhet med rubriken "Kuntauudistus pääkaupunkiseudulla: Helsinki vastaan muut". Helsingin Sanomat publicerade samma dag en nyhetstext med rubriken "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista". I mitt inlägg  "Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012" noterade jag att Sibbo till skillnad från den den förra gången Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Tillsvidare kunde man tillägga.

Det är anmärkningsvärt att Sibbo i det primära förslaget har anslutits till Helingfors. Om en sammanslagning av Esbo med Helsingfors mot förmodan förverkligas, har man i Helsingfors föga intresse av Sibbo. Huvudstadens expansion österut är endast en plan B. Så var det åtminstone i samband med den förra kommunreformen. Månne inte man på finansministeriet kan hitta på motiveringar till varför Sibbo (tillsammans med Vanda) men inte Esbo bör slås samman med Esbo.

På fredagen publicerade MTV3 en nyhet med rubriken "Mikä pakkoliitos? Mysteeri vielä kaikille". Här kan man läsa följande:

Suomen kuntaliitosta kerrotaan, että nykypykälillä kuntien pakkoliitosta ei ole olemassakaan. Nykyisin kuntaliitokset tapahtuvat kunnanvaltuustojen päätöksillä.

– Nykyisen lain mukaan mahdollista on ainoastaan kunnan osan liittäminen toiseen vastoin kunnan tahtoa. Esimerkiksi Sipoon osan liittäminen Helsinkiin oli niin sanottu pakkoliitos, sanoo Kuntaliiton johtava lakimies Kari Prättälä.

Ett av Centerns och Hannes Manninens motiv att föreslå en inkorporering av sydvästra Sibbo var att driva igenom en kommunreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner. I princip kunde regeringen redan enligt nuvarande lagstiftning bereda en speciallag om en viss ändring av kommunindelningen. Detta påpekar Kari Prättälä tillsammans med Heikki Harjula i Kuntalaki: taustat ja tulkinnat. (Se "Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009" och "Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009".) En speciallag innebär dock att regeringen inte egenmäktigt kan ta beslutet, utan är beroende av riksdagens godkännande.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat handlade en stor del av alla insändarartiklar om kommunreformen. I en insändare med rubriken "Kuntaliitos voi aiheuttaa valitussuman" hävdas det att en en tvångssammanslagning av Esbo kunde resultera i en stor mängd besvär. Så behöver dock inte vara fallet. Om man istället för att igen stifta en ny kommunindelningslag stiftar en lag om en ny kommunindelning, så går det inte att besvära sig. I samband med "Sibbofrågan" hotade Kai Kalima just med att "Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa." (Se "Kalima. Den 21 mars 2007".)

Bilden nedan publicerade Helsingin Sanomat igår tillsammans med en artikel med rubriken "Kahden vaalilapun suurkunta".

Del I. Den 11 februari 2012

Senaste onsdag publicerade arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur sin utredning i "En livskraftig kommun- och servicestruktur" i två delar: Del I - Utredningsdel (250 sidor) och Del II - Regional genomgång (118 sidor). Utredningarna har alltså översatts till svenska, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att finansministeriet i ett pressmeddelande med rubriken "Arbetet pågår fortfarande för arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur" från den 13 januari hävdar att "Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beredningen av kommunkartan ända till slutet av januari." Med tanke på den tid översättningen har tagit är det klart att arbetsgruppens förslag i praktiken var färdigt för en månad sedan. Låt vara att det finns vissa små skillnader mellan kartan som publicerades i Suomen Kuvalehti och kartorna som finansministeriet publicerade i onsdags. (Se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012".)

I Del omnämns Sibbo, förutom i tabeller, i ett enda sammanhang. I kapitlet "Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete" i avsnittet "3.4 Helsingforsregionens utveckling 1946-2011" kan man läsa följande:

Under regeringsperioden 2007–2011 färdigställdes fyra utredningar om utvecklingen av och strukturerna för samarbetet inom regionen. Tre av dem utgick från kommunerna och en hade beställts av statsrådet. Då genomfördes också en partiell sammanslagning mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur. På hösten 2010 gav statsrådet dessutom en redogörelse om metropolpolitiken.

Uttrycket "för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur" är  lånad just från redogörelsen om metropolpolitiken. Hela kapitlet "Aikaisemmat kuntauudistukset ja kaupunkiseutujen yhteistyön kehittäminen" finns på Internet som ett skilt pdf-dokument från den 27 januari.

Bbl 10.2 2012 s 7

Efter publiceringen av de fem alternativen för Östersundom senaste onsdag (se "Superonsdag. Den 9 februari 2012") passade Borgåbladet igår på att publicera artiklar med rubriken "Helsingfors köper gärna upp mark" och "Östersundombor säljer och flyttar". Borgåbladet har besökt Clas-Håkan och Camilla Nyman, som sålt sitt hem,men har rätt att bo kvar minst fem år.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick med rubriken "Små kommuner fick titta på". Texten, som är skriven av Mikael Kosk, behandlar kommunförbundet och kommunreformen. Kosk finner det problematiskt att "intressebevakaren varit så djupt involverad i den politiska processen innan kommunfältet tar ställning till resultatet."

Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012

I gårdagens blogginlägg "Superonsdag. Den 9 februari 2012"  skrev jag om den extraordinära, nyhetsintensiva onsdagen. I medierna har dagen beskrivits som en "svart dag". Kanske var det trots allt inte så smart att publicera kommunkartan så att den associeras med den svarta dagen. Eftermidagspressens löpsedlar såg igår ut som om det var fråga om krig. För Sibbos del kunde man faktiskt tala om ett fortsättningskrig. Den stora skillnaden till den förra striden är att Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Bland de kommunala beslutsfattarna och tjänstemännen är motståndet mot kommunreformen stort i hela landet. Så även i Helsingforsregionen och huvudstadsregionen frånsett Helsingfors. Det kan även noteras att Eero Lehtis (Suomen Lehtiryhmäs) tidningar denna  gång har som linje att gå emot Helsingfors anspråk. Sipoon Sanomat, Aamuposti, Keski-Uusimaa, Länsi-Uusimaa, Länsiväylä, Helsingin Uutiset, Tamperelainen, Vantaan Sanomat, Uusimaa, Nurmijärven Uutiset, Turkulainen, Seinäjoen Sanomat, Katkkilainen, Vihdin Uutiset, Mäntsälä-lehti, Lappeenrannan Uutiset och Imatralainen publicerade igår A-P Pietiläs text "Kuntaremontti tarvitaan Helsingin rahapulaan". Några större förutsättningar att återerövra Östersundom torde den nya kommunreformen dock inte ge.

Bbl 9.2 2012 s3

I Borgåbladet lyfte man igår fram att "metropolen" kan sluka Sibbo, men i Helsingin Sanomat påpekar man att Helsingfors skulle svälja fyra grannar. På onsdagen publicerade Borgåbladet på webben en artikel med rubriken "En östnyländsk storkommun kan bildas – Sibbo till Helsingfors".

HS 9.2 2012 s A 4

I gårdagen nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki haukkaisi neljä naapuria". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Pajusen mielestä Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen ovat asukkaiden näkökulmasta yksi ja sama kaupunki. "Sipoon kuuluminen tähän on perusteltua", hän lisää. 

Vidare kan man läsa följande:

Monissa kunnissa istuu tiukassa toive itsenäisyydestä. "Liitoksia ei tarvita", jyrähti näkemyksensä Keravan hallitusveturi Eero Lehti (kok).

Egentligen föreslås Helsingfors svälja alternativt tre och en halv, fyra eller fem grannar. Ett av tjänstemannagruppens förslag är att Sibbo delas, ett annat att även Kyrkslätt skall slås samman med huvudstaden. På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen artiklar med rubrikerna "Pääkaupunkiseudulle ehdotetaan viiden kunnan metropolia" och "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista".

HS 9.2 2012 s A 14

Även förslagen till gemensam generalplan för Östersundom uppmärksammas i gårdagens nummer av Hrelsingin Sanomat. Rubriken är "Luonto kaipaa suojaa asukkailta". I artikeln kan man läsa följande märkliga påpekande:

Millekään osapuolelle ei ole epäselvää, ettei toinenkaan ehdotus sellaisenaan täytä Natura-vaatimuksia, jotka tulevat EU-lainsäädännöstä.

"Kaavan tehtävä on hakea muoto, jolla kaupunkirakenne ja suojelualueet voi yhdistää. Kun ehdotus on valmis, myös Natura-vaatimukset ovat kunnossa", sanoo Helsingin kaupunkisuunnitteluviraston päällikkö Tuomas Rajajärvi.

På tidningens webbplats publicerade Helsingin Sanomat på onsdagen en artikel med rubriken "Östersundomiin on tyrkyllä viisi metroasemaa".

BBl 9.2 2012 s 10

Borgåbladet publicerade igår artiklar med rubrikerna "Majvik föreslås bli ny ändstation för östmetron" och "Lagstridigt förslag kan inte förverkligas". På webben publicerade Borgåbladet på onsdagen en artikel med rubriken "Metroalternativ starkast för Östersundom".

Bbl 9.2 2012 s 10

Redan igår, en dag efter att man presenterat de fem alternativen för Östersundom, beslöt Östersundomkommittén formellt att sända planutkastet till kommunerna. Kommittén publicerade även ett beslutsförslag för de berörda nämnderna och sektioner att för respektive stadsstyrelse eller kommunstyrelse föreslå att man tar ställning för alternativ B. Se "Östersundom-toimikunta lähetti kaavaluonnoksen kuntien käsiteltäväksi".

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en notis med rubriken "Östersundomin suunnitelma eteni".

Superonsdag. Den 9 februari 2012

Gårdagen var en lindrigt uttryckt nyhetsintensiv dag. Redan i onsdagens ledare "Den tokiga onsdagen" i Borgåbladet junde man läsa om Mercredi folle journée:

Vi tar det lokala först: den nya Östersundomplanen presenteras. Den andra nyheten har på sätt och vis samma tema: förslaget till ny kommunkarta läggs fram. Den tredje är i sin tur en nyhet med stor betydelse för Svenskfinland: försvarsmakten informerar om vilka garnisoner som kunde läggas ned.

Yle publicerade igår på morgonen en notis, där man talade om superonsdagen. Till publiceringen av Östersundomplanerna, kommunkartan och nedläggningen av garnisoner kommer Nokias nyhet om att tusen arbetstagare får gå i Salo. Om det är ett sammanträffande att alla fyra nyheter publiceras samma dag, så är det säkert ingen tillfällighet att man väntat med publiceringen efter presidentvalet.

Vill man få så lite publikation som möjligt, så skall man komma ut med en nyhet en dag då nyheten skyms av andra nyheter. Om detta var syftet med publiceringen av förslagen till gemensam generalplan för Östersundom, så ser man ut att ha prickat in tidpunkten för publiceringen väl. I medierna framlades igår även konspirationsteorier om en samordnad publicering.

Om förslaget till ny kommunstruktur skall jag återkomma senare. Jag vill dock med det samma påpeka att förslaget att ansluta Sibbo men inte t.ex. Kyrkslätt eller Kervo till Helsingfors är inkonsekvens. Det finns skäl att misstänka att Sibbo föreslås anslutas till Helsingfors med tanke på att Helsingfors igen måste kompenceras, ifall det inte blit någonting av inkorporeringen  av Esbo. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".)

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades igår de fem förslagen till plan för Östersundom, samt nytt utredningsmaterial. Här publicerades även ett videoklipp där Mati Visanti presenterar de fem alternativen.

Finlands naturskyddsförbund publicerade igår ett pressmeddelande med rubriken "Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton". Jag återger här meddelandet i sin helhet:

Östersundomin virallinen kaavavaihtoehto toteuttamiskelvoton

Luonnonsuojelijat arvioivat Östersundomin yhteisen yleiskaavan pääluonnosvaihtoehdon toteuttamiskevottomaksi ja osin myös lainvastaiseksi. Luonnonsuojelualueet, muut arvokkaat luontoalueet sekä niiden väliset ekologiset yhteydet tulee turvata kaavoituksessa. Rakentaminen voidaan kuitenkin sovittaa luonnon reunaehtoihin ympäristöjärjestöjen ekologisen varjokaavan avulla.

"Nyt päävaihtoehdoksi nostettu vaihtoehto B Östersundomin yleiskaavasta on selvä uhka useille luontoalueille", sanoo Helsingin luonnonsuojeluyhdistyksen puheenjohtaja Sirkku Manninen.

"Toteuttamiskelvottomien ja laittomien vaihtoehtojen tuominen lausuntokierrokselle on huonoa kaavoitusta, verovarojen tuhlausta ja kansalaisten harhauttamista. Siksi on hyvä, että mukana on myös järjestöjen ekologinen yleiskaava, joka mahdollistaa lisärakentamisen, mutta turvaa samalla riittävät luonto- ja virkistysalueet. Ekologinen vaihtoehtomalli mahdollistaisi myös Sipoonkorven kansallispuiston laajentamisen merella asti."

"Ekologinen vaihtoehto olisi Helsingille nopein ja riskittömin vaihtoehto kaavoituksen toteuttamiseen, koska siinä on jo huomioitu lainsäädännön suojaamat luontoarvot ja sopeutettu rakentaminen sen mukaan - eikä päinvastoin! Nyt esitelty viiden metroaseman malli B edellyttäisi todella rajua rakentamista nykyisin lähes rakentamattomalle seudulle. Luonto voidaan kuitenkin nähdä alueen kilpailuetuna", uskoo toiminnanjohtaja Ursula Immonen Suomen luonnonsuojeluliiton Uudenmaan piiristä.

Vaihtoehtoja voidaan ja pitää pohtia rauhassa, koska Helsingillä ja koko pääkaupunkiseudulla on paljon jo valmiiksi kaavoitettua maata. Selvityksistä ei voi tinkiä kiireen takia. Mikäli lainvastaiset kaavamerkinnät viedään eteenpäin, päätökset kaatuvat viimeistään tuomioistuimissa.

Hufvudstadsbladet publicerade igår - före publiceringen av kommunkartan - en artikel om kommunförbundet med rubriken "Kommuner risar Kommunförbundet". I själva tidningen lyder rubriken "'Förbundet har inte skött sin roll'".

Trettio kommuner. Den 8 februari 2012

Idag skall Östersundomkommittén offentliggöra ett förslag till gemensam generalplan för Östersundom. Helsingin Sanomat har på tidningens webbplats på morgonen publicerat enartikel med rubriken "Östersundom voi jarruttaa koko Uudenmaan kaavaa". Rubriken på motsvarande text i dagens tidning lyder "Luonto voi hyydyttää maakunnan"

"

HS 8.2 2012 s A 10

I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Maakuntakaava menee maaliskuussa maakuntahallitukseen. Aikataulu on tiukka, koska kaavan olisi valmistuttava ennen kuntavaalikauden loppua. Ensi vuonna liiton valtuustossa ja hallituksessa aloittavat kuntapoliitikot eivät välttämättä sitoudu siihen, mitä kaavaan on tulossa.

Muulle maakunnalle olisi tärkeä tietää, mihin esimerkiksi hypermarketteja saa rakentaa. Tai mihin tulisi läntisen maakunnan havittelema oikorata, joka vaikuttaa Lohjan uuteen keskustaan. Nämä ratkeavat maakuntakaavassa.

Jollei Helsinki taio Östersundomiin Naturaan istuvaa maankäyttöä, maakuntakaavan aikataulu on vaarassa.

Uudenmaan liitto laskee pystyvänsä hyödyntämään Helsingin Natura-selvitystä. Jokin merkintä maakuntakaavaan on pakko saada, muuten ympäristöministeriö ei voi vahvistaa sitä. Ministeriö vahvistaa myös Östersundomin osayleiskaavan.

"Oh", sanoo Östersundom-hankkeen helsinkiläinen projektipäällikkö Matti Visanti, kun kuulee, että liitto haluaisi Natura-arviota maaliskuuksi.

"Väliraportteja voimme tuottaa, mutta arvio valmistuu sopimuksen mukaan joulukuussa." Sopimus on tehty Finnish Consulting Groupin kanssa. Yhden väliraportin on määrä tulla julki tänään.

Helsingillä ei voi kuin koettaa sorvata sopivan kaavan.

"Jos kaava heikentää merkittävästi Naturaa, edessä on monimutkainen juridinen prosessi. Mutta ei meidän huonoa kaupunkiakaan kannata suunnitella", Visanti pyörittää.

http://www.oecd.org/dataoecd/47/24/49564001.pdf

Just igår, dagen före finansministeriet lägger fram ett förslag till ny kommunstruktur, har OECD publicerat en rapport, som starkt tar ställning för den planerade kommunreformen. Frågan är dock om finansministeriets (läs: Samlingspartiets) planer på att minska antalet kommuner till hundra eller rentav sjuttio räcker till. I rapporten kan man läsa följande:

Previous municipal mergers have so far not yielded expected productivity gains, and planned reforms therefore have to be accompanied by a more consolidated provision of services to achieve desired gains from scale economies. International evidence suggests that a population base of around 200 000 is needed for efficient care provision. In Finland, this would mean moving from more than 330 to about 30 municipalities.

En kommunstruktur med endast trettio kommuner är inte längre en struktur bestående av kommuner i den betydelse som primärkommun har i Finland. I OECD:s rapport lyfter man faktiskt fram ett mera realistiskt alternativ:

Should the municipal reform fail to achieve a high level of mergers and substantially lower the number of municipalities, efficient management of health care by municipalities would be difficult. This would raise questions on the need for potentially more radical reforms to boost equity and efficiency, for example through the creation of regional or national health funds, as some Finnish institutions have suggested.

Problemet med den senare modellen är att den inte stöder Samlingspartiets maktpolitiska ambitioner att riva ner strukturer som gynnar Centern.