Starka och svaga kommuner. Den 21 februari 2012

I mitt inlägg "Del I. Den 11 februari 2012" uppmärksammar jag Del I av "En livskraftig kommun- och servicestruktur", som finansministeriet publicerade den "svarta dagen", den 8 februari. I Del II - Regional genomgång behandlas förslagen till kommunsammanslagningar eller "områden för kommunindelningsutredning".

Utredningen börjar med en historisk översikt av kommunsammanslagningar i Nyland, där det noteras att "för tryggandet av en balanserad utveckling av samhällsstrukturen i huvudstadsregionen överfördes genom statsrådets beslut områden från Sibbo och Vanda till Helsingfors." Här kan man även läsa att "Den senaste kommunsammanslagningen i huvudstadsregionen före delsammanslagningen av Sibbo skedde 1966, när Nordsjö anslöts till Helsingfors". Uttrycket "delsammanslagningen av Sibbo" är en dålig översättningen av den i sammanhanget lite väl informella benämningen "Sipoon osaliitos". I övrigt nämns Sibbo speciellt i anslutning till förslaget till sammanslagningen av städerna i huvudstadregionen och Sibbo. Bl.a. kan man läsa följande:

De fyra kommunerna i huvudstadsregionen utgör ett enhetligt område för pendling och uträttande av ärenden. Helsingfors är pendlingsregionens centrum där en betydande andel av invånarna i de övriga kommunerna arbetar: Vanda över 40 procent, Esbo 37,7, Grankulla 39,8 och även Sibbo 34,8. Av alla kommuner i den funktionsmässiga regionen är pendlingen och uträttandet av ärenden kraftigast just mellan de fyra kommunerna i huvudstadsregionen vilket också visar att det utöver Helsingfors förekommer förhållandevis mycket pendling också mellan de övriga kommunerna.

Största delen av resor i ärenden i Nyland görs inom huvudstadsregionen. Också resorna mellan Sibbo och Helsingfors samt mellan Sibbo och Vanda är rätt många. Kommunerna bildar ett enhetligt område också med avseende på näring och regionalekonomi. Det visas utöver av en stark inbördes pendling också av att Helsingfors av fem kommuner är den enda som på nationell nivå hör de starkaste kommunerna när det gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och personer som arbetar inom sin egen kommun.

Tolkningen av statistiken enligt vilken Helsingfors är den enda som hör till "de starkaste kommunerna när det gäller självförsörjning i fråga om arbetsplatser och personer som arbetar inom sin egen kommun" är sökt. Helsingfors pendelområde är allt för stort för att kommunreformen skulle kunna utgå från pendelområden, som det heter i regeringsprogrammet. Istället heter det nu att den nya kommunstrukturen skall bygga på "starka" kommuner. Enligt ovan citerade definition på stark kommun räcker det med att slå ihop "svaga" kommuner för att få "starkare" kommuner. Eftersom invånare i Esbo jobbar i Vanda och invånare i Vanda jobbar i Esbo skulle en ny kommun bestående av nuvarande Esbo och Vanda vara "starkare" än Esbo och Vanda idag är skilda för sig. Att Vanda har en själsförsörjning av arbetsplatser på 103 % nämns inte, men nog att i Vanda andelen personer som arbetar i egen kommun är under hälften av de sysselsatta". Därtill noteras det att "Grankulla och Sibbo hör i ett nationellt perspektiv till de svagaste kommunerna i sammanhanget".

Trots att Esbo ligger endast några kilometer väster om Helsingfors centrum kommer Esbo knappast att slås samman med Helsingfors, vilket kommunminister Henna Virkkunen (saml) medgav redan i september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Hos Samlingspartiet  Esbo är motståndet mot en sammanslagning allt för stort för att tjänstemannagruppens förslag skall kunna förverkligas som sådant. Däremot förhåller sig Samlingspartiet i Vanda, eller åtminstone stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinen, positivt till en sammanslagning. Om Vanda slås samman med Helsingfors torde det inte vara så svårt att med tvång sammanslå även Sibbo eller södra Sibbo med huvudstaden. Att Sibbo är en "svag" kommun är här en bra motivering. För konsekvensens skull kan Esbo tvångssammanslås med det "svaga" Grankulla.


Helsingin Sanomat publicerade den 10 februari resultaten från "HS-rådets" ställningstagande till frågan "Pitäisikö pääkaupunkiseudun kaupungit pakottaa yhteen?" Igår publicerade Helsingin Sanomat resultaten även på tidningens webbplats. Rubrikerna är "HS-raadin kaikki vastaukset kysymykseen: Pitäisikö pääkaupunkiseudun kaupungit pakottaa yhteen?" och "HS-raati: Viiden kunnan metropolia ei pidä luoda väkisin". I den förstnämnda texten stöter man på följande påståenden:

Voimakkaimmin yhdistymisen puolesta on puhunut Helsingin ylipormestari Jussi Pajunen. Hänen mielestään metropolialue pitäisi toteuttaa mahdollisimman pian ja mahdollisimman laajana.

Varakas Kauniainen on sitä vastoin vastustanut liitoksia. Sipoo on niin ikään vastustanut kaikkea yhteistyötä Helsingin kanssa, joskin sen kanta on viime aikoina hieman lientynyt.

Lägesfaktorer. Den 20 februari 2012

På föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte imorgon tisdag ingår ett ärende med rubrike "Townhouse-rakentaminen Helsingissä". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Östersundom on tarkoitus rakentaa pientalokaupunkina, johon tulisi nykyisten suunnitelmien mukaan jopa 19 000 pientaloasuntoa, joista townhouse-tyyppisiä asuntoja noin 7 400. Östersundom toteutuu pääosin vuoden 2020 jälkeen.

Östersundom är dock inte nog för att tillfredsställa behovet av småhusbebyggelse. Förklaringen är följande:  "Östersundom ei sijaintitekijöistä johtuen yksin riitä kattamaan Helsingin kysyntää". 

Som bilaga  till föredragningslistan ingår en utredning med lika så titeln "Townhouse-rakentaminen Helsingissä". Här kan man bl.a. läsa mera om vad lägesfaktorerna innebär:

Östersundomin rooli osana tulevaa pientalotarjontaa on sijaintitekijöistään johtuen ja toteuttamiseen liittyvien epävarmuuksien takia arvioitava suhteessa seudullisiin asuntomarkkinoihin. Sijainnin perusteella voidaan olettaa, että kun alue aikanaan rakennetaan, se tulee houkuttelemaan ensi sijassa Helsingissä ja muualla pääkaupunkiseudulla asuvia lapsiperheitä. Tämä perustuu ennen kaikkea kotitalouksien tasapainoiluun saavutettavuuden ja riittäväksi koetun asumisväljyyden välillä. Koska maan ja vastaavasti asuntojen hinta alenee keskustaetäisyyden myötä, keskituloinen lapsiperhe pystyy ostamaan tai vuokraamaan omien asumismieltymysten kannalta riittävän suuren uuden asunnon, kun tinkii saavutettavuusvaatimuksesta eli on valmis sijoittumaan riittävän kauas keskustasta. ...

Östersundomin rakentamisen ajoitus ja ohjelmointi ovat vielä monelta osin avoimia kysymyksiä, joten täsmällisten arvioiden tekeminen asuntotarjonnan osalta on vaikeaa.

I rapporten kan man lika väl även läsa följande:

Inventaarin ja oletetun yleiskaavavarannon perusteella Helsingin (vuoden 2008) rajojen sisälle sijoittuisi yhteensä 640 000 k-m² pientalorakentamista. Östersundomiin sijoittuisi 2 322 000 k-m² tuottaen koko Helsingin summaksi 2 962 000 k-m². Asuntojen määrällä tämä tarkoittaisi 4 200 vanhaan Helsinkiin ja 15 000 Östersundomiin, eli yhteensä 19 200 pientaloasunnon oteuttamismahdollisuutta vuoteen 2030 mennessä. Östersundomin osalta aikajänne voi olla pitempikin.

När det gäller bostadsutbudet i hela huvudstadsregionen har Östersundom ingen större betydelse. Däremot är Östersundom viktigt för Helsingfors när det gäller att kunna erbjuda boende i "småhus", speciellt som planerna för Malm och Sandhamn fördröjts.

Sinuskurva. Den 19 februari 2012

Helsingin Uutiset 18-19.2 2012 s

I veckoslutets nummer av Helsingin Uutiset ingår en insändarartikel med rubriken "Östersundomin yleiskaavassa magaluokan suunnitteluvirhe". I artikeln noterar Juhani Mäkelä att den planerade metrolinjen slingrar sig som en sinuskurva, medan spårvägslinjen dragits rätlinjigt. Enligt Mäkelä borde det vara precis tvärtom.

Mäkelä syftar med generalplanen uttryckligen på alternativ B, ”Har utvecklats”, där metrolinjen kompletterats med en snabbspårvägslinje längs Österleden, Nya Borgåvägen och Knutervägen och en annan snabbspårvägslinje längs Vikkullavägen över Borgerstrandsviken till Nordsjö hamn. Spårvägslinjerna är fortsättningar på Jokerlinjerna I och III. (Se "Jämföra alternativen" på webbplatsen Yheteinen Östersundom.)

I sak har Mäkelä rätt. Metrolinjens huvudsakliga syfte torde dock vara att i landskapsplanen omvandla  grönområden till områden med tätortsfunktioner. Utgångspunkten för sinuskurvan är den mark som Helsingfors stad äger i Östersundom.

Skeppare. Den 18 februari 2012

HS 18.2 2012 s A 14

I det reviderade och "utvecklade" planutkastet B för Östersundom har man tagit i beaktande att man i Vanda saknar intresse och resurser att före 2030-talet investera i Västerkulla och Västersundom. Finansministeriet publicerade dock samma "svarta dag" som de nya utkasten publicerades ett förslag till ny kommunstruktur enligt vilken så väl Vanda som Sibbo skulle slås samman med Helsingfors. I insändaren "Liikenteessä varauduttava uudistukseen", som jag skrev om i gårdagens blogginlägg "Jämförelse. Den 17 februari 2012", skriver Otso Kivekäs och Sirpa Kauppinen "Jos Sipoo kuntauudistuksessa liitetään Helsinkiin, on järjetöntä rakentaa metro, jota ei voida jatkaa Söderkullaan asti." (Och då menar de att den aktuella metrolinjen inte kan förlängas till Söderkulla.) Det finns skäl att lägga processen med den gemensamma generalplanen på is innan man vet hur kommunstrukturen i Helsingforsregionen kommer att se ut.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår lika väl en artikel med rubriken "Sipoo kiskoilla kiinni metropoliin". Artikeln handlar inte bara om metrolinjen, utan även om förslaget att ta i bruk järnvägen mellan Kervo och Nickby för persontrafik. I artikeln säger utvecklingsdirektör Mikko Aho att "Se karttaharjoitus ei sinänsä vaikuta siihen, mitä me tehdään", men kanske man borde stanna upp betänka hur de planerade spårvägsförbindelserna kan komma att fungera som motiveringar för kommunsammanslagningar. Helsingin Sanomat noterar även att "Seudullinen joukkoliikenne myös kytkee Sipoon metropoliin – oli kuntarajaa tai ei."

Enligt tjänstemannagruppens förslag skall Sibbo antingen anslutas till Helsingfors tillsammans med de övriga städerna i huvudstadsregionen eller delas mellan Helsingfors och Kevo (som ytterligare skulle slås samman med Tusby, Träskända och Nurmijärvi). Att planera Söderkulla och "Sibbesborg" utgående från en metrolinje som aldrig kommer att förverkligas men som på kartan förenar Sibbo med metropolen är knappast i kommunens intresse. Argumenten för att ansluta Sibbo eller södra Sibbo till Helsingfors behöver i samband med den nya kommunreformen inte alls vara de samma som motiveringarna till inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Ett problem är här att man inte vet vilka som kommer att vara finansministeriets viktigaste kriterier för "starka kommuner". Artikeln i Helsingin Sanomat bygger på en en intervju med Aho och här lyfts även (den förverkligade) inkorporeringen och Sibbos nya "hårda planläggningsarbete" fram. Jag citerar:

Ahon johdolla on aloitettu kova kaavatyö. Esimerkiksi viime vuonna tehtiin asemakaavaa 85 000 kerrosneliötä. Vuosina 2004–2008 luku oli nolla.

Se oli vielä sitä aikaa, jolloin Sipoo edusti maaseutumaista yhdyskuntarakennetta. Sitten Helsinki nappasi alueliitoksella Östersundomin itselleen.

Kylmää kyytiä ja väärä päätös, Aho arvioi.

"Nyt on henki, että Sipoon eteen tehdään töitä. Ehkäpä on ajateltu, että jos Sipoo ei tee itse, joku toinen tekee."

I anslutning till ovannämnda artikel finns en faktaruta med rubriken "Suomenlahden hitain kippari". Aho säger om sig själv att han är skeppare för östra Finska vikens långsammaste båt. Här syftar han i första hand på en helt bokstavlig båt, men månne Aho inte kan betraktas som skeppare även i överförd bemärkelse. Åtminstone är det Aho som ensam representerar Sibbo i Östersundomkommittén, som tar besluten om metrolinjen (då han inte vikarieras av sin nya ersättare). Aho betraktar sig i faktarutan även som "rajakiistan jälkeen tulleeksi".

Jämförelse. Den 17 februari 2012

HS 15.2 2012

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändare av Sirpa Kauppinen och Otso Kivekäs, som tillsammans med Mikko Särelä senaste mars publicerade en utredning med titeln "Seudullinen ratikkalinjasto Östersundomiin – metron hinnalla". (Se "Toma metrovagnar. Den 16 mars 2011" och "Metron hinnalla. Den 19 mars 2011".) I insändaren, som har rubriken "Liikenteessä varauduttava uudistukseen", kritiserar skribenterna förslaget till en metrolinje med fem stationer i Östersundom. Kivekäs har i ett blogginlägg med rubriken "Uusi Kerava, eli mitä uutta itärintamalta" utförligare uttryckt sin kritik.

Bland de blogginlägg som behandlar de fem alternativen till planläggning av Östersundom vill jag lyfta fram ett inlägg med rubriken "Hiljaa vaietut - luonto taipuu Östersundomissa". Inlägget är skrivet av Kati Vierikko, som är en av de ansvariga för den så kallade skuggplanen för Östersundom. I blogginlägget behandlar Verikko Helsingfors stadsplaneringskontors jämförelse av alternativen.

På webbplatsen Yhteinen Östersundom finns ett nytt tema med rubriken "Vaihtoehdot vertailussa". På sidan finns en länk till en tabell, där alternativen jämförs från olika aspekter.

Utlåtandet av Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunta. Den 16 februari 2012

I mitt inlägg "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011" noterar jag en artikel i Helsingin Sanomat med rubriken "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle", där det berättas att "Vantaan kuntapoliitikosta kootu Östersundom-toimikunta" åt Östersundomkommittén gett ett utlåtande, enligt vilken man i Vanda inte är beredd att bygga metro till Östersundom före 2030-talet. Av någon anledning låter tidningen förstå att det är den nya stadsdirektören Jukka Peltomäki som står bakom Vandas "förändrade linje".

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades den 17 juni en text med rubriken "Östersundom-toimikunta käsitteli yleiskaavasta saatuja kannanottoja". Någon gång på hösten lades det till texten till en länk till ett dokument med rubriken "Yleiskaavaluonnoksen kannanotot -kooste". I dokumentet har man samlat utlåtanden över utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet, även utlåtandet från Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunta, som jag för övrigt senast har omnämnt i mitt blogginlägg "Uttalande. Den 14 februari 2012". Kommitténs utlåtande sammanfattas enligt följande:

Vantaan kaupungin tulevat maankäyttöratkaisut painottuvat Marja-Vantaan ja kehäradan avaamien mahdollisuuksien käyttämiseen. Kaupungin taloudellinen tilanne ei tee mahdolliseksi uusien kasvusuuntien avaamista nopeasti.

Själva utlåtande inleds med följande text:

Joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee selvittää sekä pikaraitiotiejärjestelmään että metron jatkamiseen perustuvat maankäyttövaihtoehdot.
 Yleiskaavaluonnoksen mitoitustavoite perustuu Vantaan osalta kaupunkirakenteen kokonaisuuteen, jonka runkona on metro ja sen kaksi asemaa Vantaan puolella. Tulee selvittää myös yhteen asemaan perustuva maankäyttöratkaisu. Länsisalmen metroasema sijoittuu kaupunkien rajan läheisyyteen ja sen käyttö on riippuvainen sekä Helsingin että Vantaan maankäyttöratkaisuista. 

 
Östersundomkommittén eller Helsingfors stadsplaneringskontor hävdar att man i det "reviderade planutkastet" har tagit utlåtandena i beaktande. (Se "Mielipiteiden pohjalta muutoksia metroon ja viheralueisiin".) I det "utvecklade" alternativet B, som Östersundomkommittén föreslår, är korrigeringarna dock mycket blygsamma då det gäller grönområden. Med avseende på Natura 2000-områdena är förslaget uppenbart lagstridigt. Däremot har man faktiskt tagit Vandas önskemål i beaktande och lämnat bort en metrostation, som från första början bara var en option. Den återstående metrostationen i Vanda är dock på flera sätt synnerligen problematisk.

Bland nyheter der förslaget att lämna bort en metrostation i Västerkulla påtralas kan nämnas ett par texter på Varrtis webbplats med rubrikerna "Viittä metroasemaa ehdotetaan Östersundomiin" och "Itämetrosta karsiutui yksi asema pois".

Orealistisk. Den 15 februari 2012

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Sipon Sanomat hann inte förra veckan få med några nyheter om alternativen för planeringen av Östersundom. Däremot ingår i numret från senaste torsdag nästan två broadsheet-sidor om kommunkartan som publicerades under den "svarta dagen". Redan på onsdag förmiddag publicerade Sipoon Sanomat på tidningens webbplats en notis med rubriken "Kuntajakotyöryhmä: Sipoo liitetään Helsinkiin". Följande dag publicerades på webbplatsen en artikel med rubriken Sipoo halutaan liittää osaksi Suur-Helsinkiä tai jakaa kahtia. En något längre version av artikeln ingår i tidningen under rubriken "Kuntauudistuksessa haudataan itsenäinen Sipoo". Bland övriga artiklar i senaste nummer av Sipoon Sanomat kan nämnas "Mikael Grannas kuittaa kuntauudistuksen epärealistisena" och "Liljeström uskoo kaksikielisyyden pelastavan Sipoon".

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Kommunreformen har tydligen inspirerat Christel Liljeström att börja skriva blogg igen. Bland hennes inlägg från den senaste veckan kan nämnas "Kommunreform" och "Varthän Sibbo?".


Igår publicerade Sipoon Sanomat på webben en text med rubriken "Sipoonkorven kansallispuiston tulevaisuuden suunnittelu alkaa". En motsvarande text med rubriken "Vaikuta Sipoonkorven kansallispuiston hoitoon ja käyttöön" publicerades igår faktiskt även på webbplatsen Yhetinen Östersundom.