Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012

 Helsingfors stadsstyrelse behandlade på sitt möte igår utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet. Vid mötet gjorde De grönas representanter ett intressant förslag, som dock röstades ner. Förslaget lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus palauttaa asian uudelleen valmisteltavaksi yleiskaavaluonnoksen vaihtoehto B:n pohjalta siten, että Salmenkallion eteläkärjessä sijaitseva Kantarnäsbergetin niemi ja Talosaaren alue rajataan rakentamisen ulkopuolelle ja merkitään virkistysalueiksi. Lisäksi Östersundomin pohjoisosassa rajataan rakentaminen pääsääntöisesti alueelle suunnitellun tien eteläpuolelle, jotta mahdollistetaan Sipoonkorven kansallispuiston laajentaminen.


Socialdemokraternas Osku Pajamäki understödd av samlingspartisten Tatu Rauhamäki kom med ett förändringsförslag i den motsatta riktningen:

Östersundomin yleiskaavaluonnos hyväksytään vaihtoehto B:n pohjalta siten, että jatkosuunnitteluohjeeksi kirjataan vain seuraava vaade:

Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantarnäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin.

Pajamäkis förändringsförslag godkändes med rösterna 11 mot 4. Det ursprungliga förslaget var stadsplaneringsnämndens förslag (se "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012" och "Kantarnäs. Den 26 mars 2012"), som lyder enligt följande:

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Stadsstyrelsen beslöt alltså att lämna bort angivelsen om den ekologiska korridoren och kravet på att byggandet av Östersundom inte börjar från de sydligaste delarna. Tydligen är det så viktigt att få börja exploateringen av Östersundom just i friluftsområdet i Husö att stadsstyrelsen valde att köra över stadsplaneringsnämnden. Det kan noteras att stadsplaneringsnämndens anvisningar formellt först föreslog av den samlingspartistiske ordföranden Lasse Manninen, som även understödde angivelserna då de godkändes i nämnden. Det kan även noteras att Tatu Rauhamäki är Manninens föregångare som ordförande i stadsplaneringsnämnden och den samlingspartistiska fullmäktigegruppens ordförande. Stadsplaneringsnämndens krav godkändes i nämnden efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger och omfattande förhandlingar först mellan partigrupperna. Frågan är om Manninens agerande i nämnden bara var taktik, eller om Manninen och Rauhamäki faktiskt representerar olika linjer i frågan. Om Rauhamäkis visioner av villor invid Natura 2000-områden i Östersundom kan man läsa i blogginlägget "Rauhamäki vill ha villor. Den 22 januari 2010".


På föredragningslistan för stadsstyrelsens möte igår fanns även ärendet "Lausunto valtiovaltiovarainministeriölle Kunnallishallinnon rakenne-työryhmän selvityksestä sekä kuntauudistukseen liittyvistä muista uudistuksista". Jussi Halla-aho understödd av Jan D Oker-Blom kom med följande förslag till ändring i utlåtandet:


Mitä edellä ja jäljempänä todetaan kuntaliitoksista, edustaa Helsingin kaupunginhallituksen enemmistön näkemystä. Vaihtoehtona kuntaliitoksille on kaupunginvaltuuston lähetekeskustelussa esitetty ns. Metropolivaltuustoon perustuva malli, jossa ei kuntaliitoksia tehtäisi ja jonka pohjalta voidaan sen kannattajien näkemyksen mukaan kehittää Helsinkiä, pääkaupunkiseutua ja koko metropolialuetta tehokkaammin ja kokonaisvaltaisemmin kuin kuntaliitoksilla.

Förslaget röstades ner.

Paikkakuntaa, joka jakaantuu kahteen kuntaan. Den 10 april 2012

http://fi.wikipedia.org/wiki/Östersundom

På denna blogg har jag speciellt i inlägget "Begreppsförvirring. Den 8 juli 2011"  påtalat mångtydigheten i namnet Östersundom. Bl.a. har jag framhållit att den del av Östersundom som fortfarande hör till Sibbo på finska i princip borde benämnas Itäsalmi. På diskussionsspalter på Internet har namnfrågan diskuterats hektiskt ur helt andra utgångslägen. Att Helsingfors stad lämnade bort användningen av namnet Itäsalmi är det många som har svårt att smälta. Typiskt beskylls Svenska folkpartiet för försvenskningen, fastän Helsingfors huvudsakliga motiv till valet av namn på finska torde vara branding. Förleden itä i namnet Itäsalmi ansågs inte väcka önskade associationer.

http://fi.wikipedia.org/wiki/Wikipedia:Ylläpitäjien_ilmoitustaulu#.C3.96stersundom-ilmi.C3.B6n_levi.C3.A4minen
 
På Wikipedia har det häromdagen förts en diskussion under rubriken "Östersundom-ilmiön leviäminen". Kontroversen kring namnet Itäsalmi har resulterat i att den finskspråkiga sidan om Östersundom på Wkipedias i söndags tillfälligt skrivskyddade, vilket kan anses vara en ganska extraordinär åtgärd.


http://fi.wikipedia.org/wiki/Keskustelu:Östersundom


Namnfrågan har redan en längre tid diskuterats på Wikipedia. I söndags kom signaturen Htm på Östersudomsidans diskussionssida med följande förslag:

Artikkeli käsittelee paikkakuntaa, joka jakaantuu kahteen kuntaan. Voisi olla asiallista tehdä oma artikkeli Helsingin kaupunginosasta nimeltä Östersundom ja Sipoon puolen alueesta, jonka nimi on suomeksi Itäsalmi ja ruotsiksi Östersundom. Helsingin kaupunki nimeää kaupunginosansa itse.



S-kurva. Den 9 april 2012



Senast i gårdagens inlägg "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012" har jag noterat att det då Vanda avstod från den så kallade Västerkullakilen hette att området inte kan utvecklas. När Nylands lantmäteribyrå efter HFD:s avgörande lade till ytterligare 10 hektar av Västerkulla eller Västersundom till Helsingfors (se t.ex. "Kungörelse. Den 19 december 2008" och "Lantmäteriverket begår fel. Den 21 december 2008"), motiverade chefen för geografisk information Mauri Asmundela sitt beslut i telefonsamtal med att man sparar onödiga konflikter och pengar om Österleden i sin helhet hör till Helsingfors. Påståendet var juridiskt irrelevant, men visst underlättar den aktuella justeringen av kommungränsen möjligheten att omvandla vägen, som tillsvidare disponeras av vägverket, till Helsingfors stads "gata", så som staden planerat.

I utkastet till generalplan för Östersundom (alternativ B) har Österleden delvis flyttats tillbaka söderut till sin gamla sträckning, men öster om Ring III har man på ett kort avsnitt flyttat Österleden norr om Helsingfors nuvarande gräns. (Vid S-kurvan på ritningarna.) Tydligen är det ändå inte så viktigt att Österleden i sin helhet hör till Helsingfors.



Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012


I mitt inlägg "Gyllene fält. Den 3 april 2012" omnämner jag en utredning, "Östersundomin yleiskaavaluonnos. Katsaus kaavatalouteen", som ingår i föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i måndags (och nästa tisdag). I inlägget citerar jag ur utredningen, där Västerkulla gårds marker söder om Österleden - eller "Porvari" - benämns "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö". Påståendet är anmärkningsvärt med tanke på att det då Vanda avstod från området hette att det inte kan utvecklas (se "Alue jota ei voi enempää jalostaa. Den 20 oktober 2011") och speciellt med tanke på att området gränsar till ett Natura 2000-område, som redan från förut skadats av Nordsjö hamn. Ändå stämmer påståendet överens med det aktuella utkastet till generalplan för Östersundom. Igår skidade jag på skaren på de vida fälten och tog bl.a. bilden ovan.




En annan ny utredning i anslutning till den gemensamma geberalplanen är "Pienyritysten toimintamahdollisuuksien tukeminen Östersundomin kaavoituksessa". I utredningen (som inte bifogats till ovannämnda föredragningslista) kan man ta del av fantastiska visioner för området "Porvari", som rent av jämförs med Kiseldalen Jag återger här valda bitar ur utredningen:


Jostakin Östersundomin osa-alueesta esimerkiksi Porvarin tuntumassa annettaisiin kehittyä eräänlainen kansainvälinen vapaakauppa-alue, ”villi itä” ja ”uusi Helsinki”, jossa kaavoituksen ohjaus vähennettäisiin minimiin ja rakentamista ohjaavia normIstoja tulkittaisiin tavallista lievemmin. Alue jätettäisiin kiinteistökehittäjien ja yrittäjien eli markkinatalouden toteutettavaksi ja hallinnoitavaksi. Sijoittajia ja yrityksiä alue kiinnostaisi ja sille syntyisi erityinen luovuuden ja innovatiivisuuden imago Piilaakson tapaan.  ...

Östersundom sijaitsee Suomen tärkeimmän logistisen akselin varrella Vuosaaren sataman ja Helsinki-Vantaan lentokentän välissä. Sijainti tarjoaa yrityksille merkittäviä etuja, joiden ansiosta alueella on erityistä vetovoimaa. Tämä koskee erityisesti Porvarin aluetta, joka rakentuu Kehä III:n ja Itäväylän/Uuden Porvoontien risteyskohtaan. Se on alueen luontevin paikka yrityspuistolle tai vastaavalle keskittymälle, joka voi toimia koko Östersundomin yritystoiminnan veturina. ...

Östersundom logistiikan keskuksena voisi muodostaa yritysten portin Pietariin, ja Pietarista Helsinkiin. Logistiikan kehitysnäkymien kautta tulee mahdolliseksi seuraava logistinen kuvio. Vuosaaren satamaan saapuva raakatuotteen transitokontti siirtyy Porvarissa sijaitsevalle toimijalle, joka räätälöi ja viimeistelee tuotteet kuljettaakseen ne sitten edelleen Pietariin kauppoihin ja loppukäyttäjille. Osa tuotteista lähetetään Aasiaan lentoteitse. Tähän liittyen Östersundom voisi muodostaa myös venäläisten matkailijoiden portin Helsinkiin. Logistiikka ja ostosmatkailu voisivat yhdistyä palveluissa, joita tilaa vievä kauppa (esim. kodinkoneet) tarjoaisi ostosmatkailijoille (ks. matkailu-kappale). ...

Toimitilojen vetovoimaisuutta suunnittelualueella tukee tasapainoisen keskusrakenteen toteuttaminen, jossa Östersundom toimii vetovoimaisena paikalliskeskuksena ja Porvarin alue kansainvälisestikin kiinnostavana uusiutuvien energioiden ja ympäristöteknologian klusterina. ...

Porvarin uusiutuvan energian ja ympäristöteknologian klusterin alueella hallimaisia tiloja voidaan varata alan toimijoiden käyttöön tukemaan Porvariin syntyvää klusteria. Porvarin alueen hyvä logistiikka ja kansainväliset yhteydet tukisivat osaltaan tätä uusiutuviin energioihin, mm. aurinkoenergiaan liittyvää kokoamis,- tutkimus- ja kehittämistoimintaa. Klusterissa voisi alkuvaiheessa olla esim. yksi alan iso toimija/tilaaja sekä siihen liittyviä pienempiä yrityksiä kymmenkunta. Luonteva toimialojen välinen ”ekosysteemi”, eli toimiva klusteri edellyttää pienyrityksille sopivia tiloja alueen veturin läheisyydessä. Klusteria tukisi myös Porvariin sijoittuva alan koulutuskeskittymä, esimerkiksi alan keskiasteen kampus. Porvarin klusteri voisi toimia uusiutuvien energioiden ”näyteikkunana” koko Suomen tasolla, joka näkyisi alueella myös käytännössä esimerkiksi niin, että alan yrityksille varattaisiin show-room –tiloja metroaseman yhteyteen. ...

Porvarin alue on sijainniltaan ja yhteyksiltään koko alueen houkuttelevin, joten sinne helposti saatava kauppakeskus ja/tai pt-kaupan keskittymä tulee vaiheistaa ja konseptoida huolellisesti siten, ettei se syö paikalliskeskuksen ostovoimaa, kilpailukykyä ja kehittymismahdollisuuksia. 

http://www-fb.sports-tracker.com/u/wadenstrom/workout/c8c3562kf9qq5tqr


Skidspår och grönförbindelser. Den 7 april 2012




Från Svarta backen invid mitt hem i Nordsjö går det fina skidleder i olika riktningar. I söndags skidade jag från Nordsjö via Sottuingsby och Sibbo storskog ända till Kervo och tillbaka. Jag har denna vinter från Nordjö även skidat till Botby gård, Stensböle och Sibbo skärgård. Igår skidade jag från Svarta backen till Husö. Spårmaskinen körde upp spåret ännu i torsdags, fastän det på sina ställen börjar vara snöbrist. Fordonet på bilden ovan är dock ingen spårmaskin, utan en borrningsvagn som borrar i marken för undersökning av grunden. Maskinen, som ställvis kört sönder skidspåret, dök upp i Vikkulla för någon dag sedan. Under april och maj skall ett rätt så stort område undersökas. Helsingfors stadsplaneringsnämnd har planer på massiv bebyggelse här invid Borgarstrandsvikens Natura 2000-område.




Utkasten till generalplan för Östersundom har kritiserats för att de gröna korridorerna är allt för få och smala.Avsaknaden av gröna korridorer har kritiserats främst ur ett ekologiskt perspektiv, men gröna korridorer behövs även för rekreation och motion. Vid planeringen av Östersundom har man inte alls tagit i beaktande behovet av friluftleder mellan grönområden och friluftsområden. En strandpromenad är inte det samma som en friluftled och lämpar sig inte alls för skidspår. En vassbevuxen fågelvik kan markeras som "ekologiskt område" på kartan, men här kan man naturligtvis inte bygga några konditionsbanor eller friluftsleder. De föreslagna ekologiska korridorerna från söder till norr lämpar sig med tanke på terrängen inte heller för friluftleder. Förverkligas utkastet till generalplan för Östersundom, är det slut med skidturerna från Norsdjö österut och norrut. Då får man nöja sig med skidspåren i riktning mot Helsingfors centrum.

I planeringen av Helsingfors stad har man hittills eftersträvat att alla bostadsområden skall ha tillgång till grönområden, som i sig förbinds av ett nätverk av friluftsleder. Förverkligas utkastet till generalplan för Östersundom, kommer södra Östersundom här att bli ett undantag. Som ersättning för friluftsområdena hänvisar man till Granö i Sibbo skärgård, en kilometer från fastlandet.



Vanda och Kervo har medvetet bevarat grönförbindelserna från östra Vanda till Kervo. Tyvärr har man från Sibbos sida inte respekterat grannkomunernas behov av rekreationsområden. Logistikcentralen i Bastukärr har byggts allt för nära friluftsområdet i Kervo. Ännu närmare friluftsområdet hade logistikcentralen byggts, ifall Kervo inte protesterat. För tillfället planerar Suomen Kivisora Oy ett 6 hektar stort område för mottagning och behandling av marksubstanser, stenkross, returbetong, ris och stubbar i Myras i Sibbo. Denna gång är det Vanda som protesterar, eftersom projektet skulle störa grönförbindelserna från Korso och Björkby till Sibbo storskog. Efter inkorporeringen av Östersundom verkar man i Sibbo ha fått en helt felaktig bild av vad grannkommunerna förväntar sig av planeringen i Sibbo.




Bilden ovan av spårmaskinen invid Husö gård tog jag i onsdags. Det känns lite sentimentalt att stöta på spårmaskinen då den kör sina sista turer för säsongen. Men ännu kommer det nya skidvintrar, innan stadens bulldozers slutgiltigt förstör skidleden till Husö.


Vähintään. Den 6 april 2012


Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte i tisdag på nytt ta utkastet till generalplan för Östersundom till behandling. Någonting nytt har jag inte hittat i föredragningslistan för detta ärende. Stadsstyrelsen skall på mötet även behandla stadens utlåtande över utredningen som gjorts av arbetsgruppen för kommunförvaltningens struktur. Förslaget till utlåtande ingår som bilaga till föredragningslistan. På frågan "Är er kommun beredd att delta i en av ministeriet inledd och finansierad särskild kommunindelningsutredning som föreslås av arbetsgruppen?" ("Olisiko kuntanne valmis osallistumaan työryhmän esittämään ministeriön käynnistämään ja kustantamaan erityiseen kuntajakoselvitykseen?") föreslås Helsingfors svara ja. I utlåtandet uttalas dock inte direkt ett stöd av de två alternativa utredningsområdena för huvudstadsregionen, som inkluderar Sibbo eller en del av Sibbo. Istället svarar man att "Selvitysalueen tulee käsittää vähintään Espoo, Vantaa, Kauniainen ja Helsinki." På frågan "Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region?" svarar man bara nej.

Samlingspartiets fullmäktigegruppsordförande Tatu Rauhamäki säger i Helsingin Sanomat efter fullmäktigemötet den 28 mars att "Sipoo voi olla mukana, jos haluaa". (Se "Jos haluaa. Den 30 mars 2012".) Det är tydligen ett medvetet val att inte kräva att Sibbo ingår i området för en kommunindelningsutredning. Det ser ut som om endast Borgå önskar ha Sibbo med. Det skall bli intressant att se vad finansministeriet i så fall gör med Sibbo.

Som bilaga till föredragningslistan ingår även ett utkast från diskussionsprotokollet från stadsfullmäktigemötet den 28 mars. I anförandena upprepas det från samlingspartistiskt håll att utredningsområdet bör bestå "åtminstone" av Esbo, Vanda, Grankulla och Helsingfors. Även nödvändigheten av tvångssammanslagningar betonas. Speciellt intressant är det att ta del av Mari Kiviniemis anförande, där hon motsätter sig tvångssammanslagningar och ett tillsättande av en kommunindelningsutredare i strid med kommunernas vilja.



Lasse Männistö ironiserar i sitt anförande över Kiviniemis motstånd mot tvångssammanslagningar och nämner tvångssammanslagningen av Östersundom under Kiviniemis tid som kommunminister. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo är faktisk ett synnerligen allvarligt problem för Kiviniemis trovärdighet som oppositionsledare.


Dåliga erfarenheter. Den 5 april 2012

Bbl 4.4 2012 s 7



I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbonej till kommunrapporten". Kommunstyrelsen i Sibbo behandlade på sitt möte i måndags "kommunens utlåtande om utredningen som gjorts av arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur". Kommunstyrelsen antog förslaget till utlåtande, vilket innebär att kommunenstyrelsen svarar nej på samtliga frågor som gäller huruvida arbetsgruppens analys motsvarar kommunens uppfattning om läget i kommunen.




I utlåtandet, som ingår som bilaga till föredragningslistan, kan man bl.a. läsa att Sibbo inte godkänner tvångssammanslagningar av kommuner och att Sibbo förhåller sig negativt till att en kommunindelningsutredare i enlighet med kommunindelningslagen tillsätts. 




Kommunfullmäktige ordförande Christel Liljeström har på Twitter kommenterat Sibbos inställning till tillsättandet av en kommunindelningsutredare med att dålig erfarenhet tynger ...




I utlåtandet refereras det även till folkomröstningen om utredningsmannen Pekka Myllyniemis förslag till ändring i kommunindelningen. Här har årtalet blivit fel. Folkomröstningen i Sibbo hölls den 25 februari 2007.