Flera förslag till metrolinje. Den 22 april 2012

I mitt inlägg "B3. Den 20 april 2012" påpekar jag att nästan alla utredda eller föreslagna dragningar av metrolinjen till Östersundom går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III och att det uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Jag skriver här även "Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg." Här misstar jag mig något. Uudenmaan uutiset sände den 20 januari 2010 ett inslag där det i bakgrunden syntes ett flertal utkast till plan för Östersundom. (Se ovan och "Yleinen etu. Den 21 januari 2010".) En del förslag till dragning av metrolinjen verkar närmast desperata. Enligt ett förslag går en metrolinje från Nordsjö via Sundberg, medan en annan linje dragits från Mellungsbacka till Västersundom, varifrån linjen fortsätter mot Håkansböle i Vanda. Enligt ett annat förslag dras en metrolinje från Mellungsbacka österut längs Nya Borgåvägem, medan man samtidigt förlängt linjen från Nordsjö till Sunberg. (Se nedan.)

Det märkligaste förslaget är ändå en linje från Nordsjö via Sundberg till Västersundom! Från Sundberg svänger linjen här västerut till Västersundom, för att sedan svänga tillbaka österut. (Se nedan.)

Det torde vara uppenbart att  de ovannämnda linjerna inte är realiserbara, men det är inte heller syftet med metrolinjen till Östersundom. Metrolinjen måste ändå vara tillräckligt realistisk för att ritas in i landskapsplanen för Nyland. Först tar Helsingfors stadsplaneringskontor ställning för en metrolinje som pendlar mellan de områden som Helsingfors stad råkar äga. Sedan ritas metrolinjenn, den så kallade mutkametro, ut på utkastet till landskapsplan. Då man sedan ritat ut en metrolinje via Västersundom och Sundberg kan områdena, som hittills varit rekreationsområden, betecknas som område med tätortsfunktioner, eftersom det planeras en metrolinje genom områdena.

Parlamentarisk beredning. Den 21 april 2012

Att Kari Prättälä lämnade sin post som direktören för juridiska ärenden vid kommunförbundet och efterträddes av Arto Sulonen är en av många märkliga episoder i anslutning till fallet Sibbo. (Se "Prättäläs efterträdare. Den 9 juni 2010".) När kommunförbundet i mars 2010 annonserade efter en ny direktör hette det att "vår nuvarande direktör för juridiska ärenden går in för att sköta utvecklingsuppgifter inom kommunalförvaltningen och lagstiftningen. Min gissning var då att Prättälä skulle bli tjänsteman vid kommunavdelningen vid finansministeriet, där han tidigare haft uppdrag. Prättälä stannade dock kvar vid kommunförbundet, där han numera endast är ledande jurist.

En antydan till varför Prättälä lämnade posten som direktör kan man hitta i en video på webbplatsen Kunta-TV. (Se ovan 5:00-6:41.) Man har glömt dateringen av videon med intervjun av Prättälä, men den är från vårvintern. I intervjun noteras det att Prättälä upprepade gånger framhållit att regeringen inte ensidigt borde driva igenom kommunreformen, utan att den borde beredas "parlamentariskt". Prättäla berättar att kommunförbundet år 2010 tog ett initiativ till ett tillsättande av en "parlamentarisk" kommitté, som skulle ha berett en kommunlag och gått igenom servicestrukturen. Prättälä noterar vidare att kommittén, som skulle stå på en "parlamentarisk" grund, aldrig tillsattes. Istället gick regeringen efter valet in för att regeringen själv förverkligar reformen. Prättälä anser att en reform som går över regeringsperioder och som berör samhället på ett så grundläggande sätt som kommunalförvaltningen bör reformen beredas "parlamentariskt". Månne det inte var tänkt att Prättälä och kommunförbundet skulle ha en ledande roll i den "parlamentariska" beredningen. Månne man inte kan skönja en viss bitterhet i Prättäläs kritik av regeringens sätt att sköta kommunreformen. Ett tecken på bitterhet är det kanske även att Prättälä läckt ut att en tjänsteman från finansministeriet hört sig för hos kommunförbundet om att flytta på kommunalvalet. Se "Hämmentävä paljastus".

Den tidigare kommunreformen KSSR (Paras) bereddes uttryckligen parlamentariskt, i betydelsen att oppositionen deltog i beredningen. I praktiken betydde den "parlamentariska" beredningen här att kommunförbundets representanter och speciellt kommunförbundets styrelseordförande Rakel Hiltunen hade en central roll, liksom Prättälä själv hade. Den parlamentariska beredningen hade dock inte så  mycket med parlamentarism att göra. Någon parlamentarisk kontroll kan man överhuvudtaget inte tala om, när regeringspartiernas och oppositionspartiernas ledare tillsammans tar besluten i slutna kabinett. (Se mitt inlägg "Parlamentarism? Den 1 november 2011".) Det var just tack vare den "parlamentariska" beredningen som man i samband med KSSR kunde ta beslutet om inkorporeringen av sydvästra Sibbo utan att ens dokumentera själva beslutet.

Prättälä är själv en doldis när det gäller fallet Sibbo. Det samma kan kanske inte sägas om Hiltunen, men hon skulle inte kunna sitta kvar som styrelseordförande för kommunförbundet, om det var allmänt känt hur hon agerade för inkorporeringen. På webbplatsen Kunta-TV finns det även en video med Hiltunens synpunkter på den aktuella kommunreformen.

B3. Den 20 april 2012

När Östersundomkommittém supeonsdagen den 8 februari publicerade de fem förslagen till plan för Östersundom offentliggjordes samtidigt en hel del nytt utredningsmaterial. I dokumentet "Luonnosvaihtoehtojen arviointi ja vertailu - OSA I" hittar man en karta med "alla alternativ",som jag inte kan minnas mig ha sett någon annanstans. På kartan finns ytterligare ett alternativ till linje för metron till Östersundom. Linjen presenteras visserligen i utredningen "Itämetron esiselvitys" från 2010, men jag har inte noterat den förut. Linjen 3 eller alternativet B3 står för en linje som förgrenar sig mellan Östra centrum och Kvarnbäcken och går längs Mellungsbacka friluftled norr om Österleden och längs Österleden från och med vägskälet till Nordsjö.

Att man överhuvudtaget utrett det ovannämnda alternativet visar att en förlängning av metrolinjen till Mellungsbacka österut inte alls har varit en självklarhet, fastän en tredje förgrening är mycket problematisk. Kartan med alla alternativ visat att fem av sex alternativ går genom Västersundom vid avtaget från Österleden till Ring III. Det har uppenbarligen varit viktigt att metrolinjen just dras genom detta område. Att Helsingfors stadsplaneringskontor valde att förlänga metron från Mellungsbacka och inte från Nordsjö förklaras framför allt av att det inte går att dra en linje från Nordjö som skulle gå både genom Västersundom och Sundberg. Just i dessa områden äger Helsingfors stad mark, som man vill exploatera med hjälp av en metrolinje.

Mellan två Natura-områden. Den 19 april 2012

De gröna i Helsingfors puvblicerade redan den 10 april, samma dag som stadsstyrelsen i Helsingfors behandlade utkastet till generalplan för Östersundom, ett meddelande med rubriken "Helsingin Vihreät: Östersundomin luontoarvot turvattava". I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

Erityisen tärkeänä vihreät olisivat pitäneet Talosaaren rajaamista rakentamisen ulkopuolelle.

- Talosaari on kahden Natura-alueen välissä ja sisältää itsessään tärkeitä luontoarvoja. Säästämällä Talosaari rakentamiselta turvattaisiin lintulahtien rauha ja Östersundomin uudet asukkaat saisivat virkistyskohteen upean luonnon keskelle.

I mitt inlägg "Stadsplaneringsnämndens krav lämnades bort. Den 11 april 2012" noterar jag att Helsingfors stadsstyrelse på ett anmärkningsvärt sätt avvek från stadsplaneringsnämndens förslag genom att lämna bort krav "Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta." Å andra sidan föreslog även den gröna gruppen att stadsstyrelsen avviker från nämndens förslag genom att bl.a. lägga till kravet "Talosaaren alue rajataan rakentamisen ulkopuolelle ja merkitään virkistysalueiksi." Frågan är varför man inte lyckades komma fram till ett förhandlingsresultat före stadsstyrelsemötet, fastän ärendet bordlades hela två gånger i stadsplaneringsnämnden. Kanske var det viktigt för De gröna att utåt visa sin miljövänliga linje angående Östersundom.


Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors hade på föredragningslistan för sitt möte i tisdags ett ärende med rubriken "Kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunto aloitteesta, joka koskee kaupunkipientalojen aluekokonaisuuden toteuttamista Östersundomissa Vantaan asuntomessujen yhteydessä 2015". Nämnden godkände på mötet förslaget till utlåtande. Som en kuriositet kan nämnas att Susanna Vuorinen (saml) och 14 andra fullmäktigeledamöter till fullmäktigemötet i Sibbo den 10 april lämnade in en motion om en ansökan om att få arrangera bostadsmässa i Husöområdet.(Se "'Utredningsområde'. Den 27 februari 2007" och "Dilemma. Den 4 mars 2007".)

Vanda svarade trots allt ja. Den 18 april 2012

http://www.vantaa.fi/instancedata/prime_product_julkaisu/vantaa/embeds/vantaawwwstructure/77488_Vantaan_lausunto_-_hyvaksytty_KH_ja_KV.pdf

Rubriken på gårdagens blogginlägg är "Vanda sade nej till sammanslagningar. Den 17 april 2012". Rubriken var ämnad att sammanfatta den bild av Vandas utlåtande om kommunreformen (eller finansministeriets utredning som förmedlades av medierna. Ärendet föranledde en lång diskussion före och under stadsfullmäktigemötet i Vanda igår. Problemet med förslaget till utlåtande var kanske inte förslaget i sig, utan stadsstyrelseordförande Tapani Mäkinens tolkning av utlåtandet och Vandas linje. På Vandas webbplats saknades igår länge en länk till det antagna utlåtandet. Förklaringen på webbplatsen löd "Viivästys johtuu kaupungin verkon teknisistä ongelmista." Förklaringen låter föga trovärdig.

I mitt inlägg  "Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012" har jag noterat att Vanda i förslaget till utlåtandet svarar ja på frågan om kommunen anser att partiella sammanslagningar är nödvändiga i regionen. Jag drar slutsatsen att Vanda är beredd att avstå från Västerkulla och Västersundom, ifall grannkommunerna i norr slås samman med Vanda. På tilläggsfrågan "Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region?" kommer Vanda i förslaget till utlåtande med synnerligen allmänna synpunkter, som inte alls besvarar frågan. I själva verket är svaret identiskt med det svar som hade getts på tilläggsfrågan "Vilket område kunde utredningen gälla enligt er kommun?" till frågan "Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen?"

Även i det antagna utlåtandet kommer Vanda med identiska svar på de två ovannämnda tilläggsfrågorna, men man har gjort några små ändringar. Vanda svarar alltså fortfarande ja på frågan "Anser er kommun att partiella sammanslagningar är nödvändiga inom er region?" Vanda svarar faktiskt fortfarande ja även på frågan "Är er kommun beredd att utreda genomförandet av en kommunsammanslagning tillsammans med andra kommuner i stället för en särskild kommunindelningsutredning som föreslagits av arbetsgruppen?" Den största skillnaden mellan förslaget till utlåtande och det antagna utlåtandet är här att satsen "Metropoliratkaisua tarvitaan mutta se ei estä mahdollisuutta eikä poista tarvetta selvittää muita kuntaliitoksia tai kunnanosaliitoksia kuin selvityksessä esitetty kuntaliitos" har bytts ut mot satsen "Metropoliratkaisu tulee selvittää vähintään Helsingin seudun 14 kunnan alueella.". I det antagna utlåtandet kommer Vanda även med en omformulering som lyder "Vantaan näkökulmasta olisi selvityksessä esitettyjen selvitysalueiden sijaan tarkoituksenmukaisempaa tarkastella vaihtoehtoja, jotka tukevat kansainvälistä kilpailukykyä ja työssäkäynti- ja asiointialueiden kehittymistä, kuten lentokentän Aviapolislueen kehittymistä yhdessä siihen toiminnallisesti liittyvien naapurikehyskuntien kanssa."

Som svar på frågan "Inom vilket område och på vilket sätt skulle partiella sammanslagningar vara nödvändiga inom er region?" är den sistnämnda satsen intressant. Vill Vanda att Tusby avstår från områdena närmast flygfältet? Om Tusby inte frivilligt avstår från en del av sitt område, kan det ha en avgörande betydelse att Helsingfors eller Helsingforspolitiker ställer ett dylikt krav. Vanda kan här räkna med stöd, ifall Vanda i gengäld avstår från sina "södra delar" till Helsingfors, som behöver en större öppning för sin expansion österut.

Vanda sade nej till sammanslagningar. Den 17 april 2012

Kommunfullmäktige i Vanda hade på föredragningslistan för sitt möte igår stadens utlåtande om kommunreformen, vilket jag noterat i mitt inlägg "Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012". Det kontroversiella förslaget till utlåtande, som kunde ha varit fatalt för Sibbo (se "Ja till partiella sammanslagningar. Den 15 april 2012"), gick dock inte igenom. Helsingin Sanomat publicerade sent på kvällen en nyhet med rubriken "Vantaan valtuusto tyrmäsi kuntaliitokset". Rubriken i dagens tidning lyder "Vantaan valtuusto ei halua naapurirohmuksi". Rubriken i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder "Vanda tror inte på tvång". I artikeln kan man även läsa att "I Sibbo har man annekteringen av Östersundom i gott minne och att tala om fusioner är som att vifta med ett rött skynke."

I gårdagens blogginlägg "Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012" berättade jag att stadsstyrelse på föredragningslistan för sitt möte igår hade den stora markaffären mellan Helsingfors och Sibbo. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012" och "Krävande ekvation. Den 25 mars 2012".) Beslutet att köpa 45 hektar för 33 miljoner euro kunde ha gått obemärkt förbi, för igår stal "beslutet" om Guggenheim alla uppmärksamhet, fastän stadsstyrelsen officiellt behandlar frågan först om en vecka. Ärendet som gäller markaffärerna bordlades dock på förslag av Outi Ojala.


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Metropolin naapurit sinnittelivät rahoissaan", I en ansluten kortare text med rubriken "Sipoo vetäisi pohjat" kan man läsa följande:

Piste iin päälle oli muutaman vuoden takaisin Östersundomin alueen menetys, josta kirjattiin tappiota 1,7 miljoonaa euroa.

Se näkyy taloudessa vasta nyt, koska alueesta käytiin oikeutta pitkään.

Generalplan och markaffärer. Den 16 april 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2012/Halke_2012-04-16_Khs_15_El/3F776CF4-598F-4204-94D5-D1840F7A7748/Liite.pdf

I inläggen "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012" och "Krävande ekvation. Den 25 mars 2012" har jag skrivit om den planerade markaffären mellan Helsingfors och Sibbo. Affären har redan behandlats av planläggningssektionen i Sibbo och fastighetsnämnden i Helsingfors. Idag skall affären behandlas av stadsstyrelsen i Helsingfors. Om fastigheten vid motorvägen kan man i föredragningslistan läsa följande:

Östersundomin yleiskaavan luonnosvaihtoehdossa B, jonka Östersundom-toimikunta 9.2.2012 päätti esittää kunnille jatkosuunnittelun pohjaksi, tilukset ovat koillisosaltaan erityissuunnittelu/liikekeskusta-aluetta (ES-2) ja muutoin pääosin kerros- ja kaupunkipientalovaltaista asuntoaluetta kaavaillun metroaseman molemmin puolin.

Om fastigheten på Björnsö säges det bl.a. följande:

Voimassa olevassa asemakaavassa palsta on pääosin lähivirkistysaluetta. ... Östersundomin yleiskaavan luonnosvaihtoehdossa B tilukset ovat pääosin kaupunkipientalovaltaista asuntoaluetta.

Som bilaga till föredragningslistan ingår kartor, där de aktuella fastigheterna markerats på utkastet alternativet B till gemensam generalplan för Östersundom. Det är skäl att notera att Sibbo och Helsingfors samtidigt har förbehandlat om generalplanen och om markaffären. Det har alltså varit i Sibbos ekonomiska intresse att de aktuella områdena i utkastet till generalplan markerats just som område för affärscentrum respektive bostadsområde. Frågan är hur mycket bostadsaffären påverkat Sibbos deltagande i den gemensamma generalplanen.