Port till Sankt Petersburg. Den 29 april 2012

I torsdags publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom förutom meddelandet "Usein kysyttyihin kaavakysymyksiin koottiin vastaukset" en text med rubriken "Miten pienyritykset viihtyvät tulevaisuuden Östersundomissa?". Texten är ett referat av utredningen "Pienyritysten toimintamahdollisuuksien tukeminen Östersundomin kaavoituksessa", som publicerades i slutet av februari. Jag har på denna blogg behandlat utredningen i mitt inlägg "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012". I inlägget uppmärksammar jag framför allt planerna för området "Porvari", dvs Wästerkulla gårds åkrar söder om Österleden.. I rapporten kan man bl.a. läsa att "Porvarin alue on sijainniltaan ja yhteyksiltään koko alueen houkuttelevin". Det här säger man alltså i utredningen om ett område som Tapani Mäkinen hävdade att inte går att utveckla, då han för knappt sex år sedan förklarade varför Vanda frivilligt avstår från "Västerkullakilen". Om Västerkullakilen i själva verket har potential att bli en port till St Petersburg, så som det hävdas i rapporten, förefaller Mäkinen ha misslett Vanda till en synnerligen dålig affär.

t&t

I verkligheten gjorde Vanda inte en så dålig affär när man avstod från området söder om Österleden. Som ersättning finansierade staten bygget av Ringbanan, som inte bara betjänar trafiken till flygplatsen, utan även har stor betydelse för det nya bostadsområdet Marja-Vanda. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008" och "Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011".) Mäkinen kan dock inte hänvisa till finansieringen av Ringbanan, eftersom den aktuella kopplingen mellan inkorporeringen och finansieringen av Ringbanan inte tål dagsljus.

Att planerna på att exploatera området "Porvari" inte är rena fantasier framgår av att man för tillfället undersöker markgrunden på de lågbelägna åkrarna. Det kan noteras att det enligt Helsingfors geoinformationsservice denna gång inte är den geotekniska avdelning vid fastighetskontoret som undersöker grunden. Istället hävdas aktören vara "privat".

Ofta frågat men aldrig besvarat. Den 28 april 2012

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i torsdags ett meddelande eller en text med rubriken "Usein kysyttyihin kaavakysymyksiin koottiin vastaukset". I texten hänvisar men till en sida eller längre text med rubriken "Usein kysyttyä". Jag vet inte när den sistnämnda texten är publicerad, men helt färsk är den inte. Här finns ändå några relevanta frågor och ännu intressantare svar.

En av frågorna lyder "Milloin alue asemakaavoitetaan? Mikä on alueen toteuttamisaikataulu?" Något egentligt svar får man inte på denna dubbla fråga. För det första noteras det att man kommer att göra detalplaneringen stegvis, ett delområde i gången. Därtill noteras det att detaljplaneringen kan inledas då generalplanen är klar, men att planeringen av de centrala delarna är beroende av besluten om förverkligande av spårvägstrafik. Eftersom besluten om förverkligande av spårvägstrafik kommer att dröja mycket länge, föranleder svaret en tilläggsfråga om i vilken ordning områdena kommer att detaljplaneras. På den aktuella sidan hittar man längs ner den dubbla frågan "Missä järjestyksessä alue asemakaavoitetaan? Kaavoittaako kunta yksityisten maata?" Svaret handlar uteslutande om den andra delfrågan och presenterar närmast planeringspolitiken i Sibbo.

Frågan om i vilken ordningsföljd områdena detaljplaneras negligeras helt och hållet. Mycket tyder dock på att man på Helsingfors stadsplaneringskontor har tänkt inleda detaljplaneringen på Björnö och Husö, som inte i högre grad påverkas av några beslut angående spårvägstrafik. (Se t.ex. "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".) Förfarandet är logiskt, speciellt som Helsingfors i första hand vill bygga havsnära villaområden för goda skattebetalare. Att börja planeringen i denna ända strider dock fullständigt mot de officiella argumenten för inkorporeringen.

Markegendom och vattenområden. Den 27 april 2012

Uusimaa 26.4 2012

Uusimaa publicerade igår en notis med rubriken "Sipoo myy Helsingille maata 33 miljoonalla eurolla". I notisen nämns även beslutet att Sibbo av Helsingfors köper ett par fastigheter i Immersby.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Paatos/2012/Kv_2012-01-12_Klk_1_Pk/858E3C8F-5FF0-4E20-8A18-06E79C2CC00D/Liite.pdf

I mitt inlägg "Kerrostalovaltainen rakentamisalue. Den 13 januari 2012" noterar jag att man i kartan över de av Helsingfors stad ägda fastigheterna i Östersundom lagt till fastigheten 410-0006-0059, som ligger i Västersundom i Vanda. Några fastigheter som Helsingfors äger i Sibbo hade inte markerats.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/7c6235804a5d5577aca1fd668edad3d1/%C3%96sundomin+Keskus+Lehdist%C3%B6tiedotteen+Kartta.pdf?MOD=AJPERES&lmod=-759881932

När Helsingfors (tillsammans med Sibbo) den 2 mars publicerade meddelandet "Helsingfors och Sibbo håller på att  överenskomma om stora markaffärer" bifogade man en uppdaterad karta med fastigheterna som Helsingfors stad äger. Denna gång tog man även med fastigheter och vattenområden som Helsingfors äger i Sibbo mellan Husö och Granö. Samtidigt plockade man bort (den gula) gränsen för Östersundom stordistrikt längs vattengränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

I det ovannämnda meddelandet kan man för övrigt läsa följande:

Samtidigt säljer Helsingfors ett område på 6,5 ha åt Sibbo för 260 000 euro. Området finns i Majvik och består av råmark. Marken hör till det område där kommunerna nu håller på att göra upp  en gemensam generalplan. Sibbo kommuns markägo på området är litet.  Sibbo har för avsikt att planlägga området för bostäder och arbetsplatser.

Man torde lätt läsa texten så att man med området på 6,5 hektar syftar på området som Sibbo skall köpa då man säger att "Sibbo har för avsikt att planlägga området för bostäder och arbetsplatser". I verkligheten torde man här syfta på hela "Majvik", som ingår i området för den gemensamma generalplanen. I föredragningslistan för Sibbo kommunstyrelses möte den 24 april kan man läsa att "Östersundomin yleiskaavan luonnosvaihtoehdossa B määräala sijaitsee pääosin virkistysalueella."

Två affärer. Den 26 april 2012

I dagens nummer av Borgbladet ingår en notis med rubriken "Markaffärer avancerar", där det noteras att kommunstyrelsen i Sibbo gav sitt samtycke till markaffären på 33 miljoner euro med Helsingfors. I notisen heter det att Helsingfors har godkänt affären, men stadsfullmäktige i Helsingfors skall liksom kommunfullmäktige i Sibbo ännu behandla ärendet. I en annan notis i tidningen med rubriken "Sibbo köper mark" noteras det att Sibbo köper mark för 260 000 euro av Helsingfors. Formellt handlar det om två skilda affärer, men affärerna presenterades tillsammans som ett förhandlingsresultat av Helsingfors stad och Sibbo kommun i början av mars. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012".) För Sibbos del kunde det vara svårt att motivera varför man inte skulle köpa mark till salu i "Majvik", som hör till området för den gemensamma generalplanen. Frågan är om det ändå inte snarare är i Helsingfors intresse att bli av med fastigheterna på sammanlagt 6,5 hektar. Före inkorporeringen pantade Helsingfors på mark i Sibbo och vägrade sälja bl.a. i Nickby. Nu har staden gått in för att sälja bort det mesta. Man kan fråga sig om det är i Sibbos intresse att äga ett område för fritidsbruk på gränsen till inkorporeringsområdet.

Sibbo säljer. Den 25 april 2012

Kommunstyrelsen i Sibbo godkände på mötet igår för sin del markaffären på 33 miljoner euro. Yle har på morgonen publicerat en nyhet med rubriken "Sibbo säljer mark till Helsingfors".

Beslutet var väl självklart. Affären skall formellt ännu godkännas av kommunfullmäktige i Sibbo. Även stadsfullmäktige i Helsingfors skall ännu ta ställning till affären.

Helsingfors stadsplaneringskontor har under våren undersökt grunden vid det 25 miljoner euro värda området vid Borgåleden (se "Ekonomiska intressen. Den 24 april 2012"), där Helsingfors planerar ett köpcentrum. I sig är det inte märkligt, speciellt som det här planeras en metrostation. Det märkliga är att man undersöker en relativt rak linje ända från avtaget från Österleden till Ring III. Vad är det här för en linje?

Ekonomiska intressen. Den 24 april 2012

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår i enlighet med förslaget i föredragningslistan att godkänna markaffären på 33 miljoner euro med Sibbo kommun. Idag skall kommunstyrelsen i Sibbo behandla affären. I föredragningslistan till stadstyrelsens möte kan man läsa att "Kauppahinnan pääosa, 25.000.000 euroa kohdistuu voimassa olevan asemakaavan noin 89 000 k-m²:n liike-, toimisto- ja asuinrakennus-oikeuteen Porvoonväylän Landbon eritasoliittymän vieressä." I föredragningslistan för kommunstyrelsens möte kan man läsa följande:

Östersundomin liikekeskuksen asemakaavassa on liike-, asuin - ja toimistorakentamiseen varattu 89 003 k-m2 Sipoon kunnan omistamaa rakennusoikeutta.
Sipoon kunta ja Helsingin kaupunki tilaisivat arvion voimassa olevan asemakaavan mukaisen rakennusoikeuden markkina-arvosta Catella Property Oy:ltä sekä Newsec Valuation Oy:ltä.  Arviot tehtiinkauppa-arvo menetelmällä ja ne perustuvat pääkaupunkiseudulla tehtyihin vertailukauppoihin. Arviot olivat 22,5 miljoonaa €:a ja 27,5 miljoonaa euroa +-/15 %.

Värdet på det ovannämnda området är beroende av att Sibbo kommun detaljplanerat området och att den nuvarande ägaren således har existerande byggnadsrätt. I praktiken torde värdet i första hand bero på hur området betecknats i utkasten till gemensam generalplan och landskapsplan. Sibbo har med andra ord haft ekonomiska intressen på spel i planeringen, men en kommun kan väl juridiskt sett inte vara jävig.


Ledaren i dagens nummer av Östra Nyland har rubriken "Hemortspartierna växer i förändringen". I ledarartikeln kan man läsa följande:

I Ingå har de obundna har sju av 27 platser i Ingåfullmäktige; i Sibbo har  VGS-Vårt Gemensamma Sibbo har sju platser av 43.

Gemensamt för de båda kommunerna är att SFP i vardera under 00-talet tappade sin majoritetsställning. Sibbo miste dels, oöverträffat skamligt, sin guldkust i Östersundom till Helsingfors. Men dels kom också Sibbo kommuns gamla, försiktiga bondelinje, ledd av SFP, till vägs ände.

De som gick i livbåtarna bildade ortspartiet VGS.

Jag vill passa på att ännu en gång påpeka att det minsann inte var "Sibbo kommuns gamla, försiktiga bondelinje" som förorsakade inkorporeringen, men visst innebar inkorporeringen i högsta grad en ändring av Sibbos linje.

33 miljoner. Den 23 maj 2012

Helsingfors stadsstyrelse skall på sitt möte idag behandla köpet av fastigheter av Sibbo kommun, som bordlades för en vecka sedan. Med tanke på att även Guggenheim finns på föredragningslistan, torde beslutet att betala 33 miljoner euro för fastigheterna inte att få värst mycket uppmärksamhet. På tisdag skall kommunstyrelsen i Sibbo behandla affären. Kartan ovan är ur föredragningslistan för kommunstyrelsens möte. Det ofärgade vita området i högra hörnet äger Helsingfors stad från förut. Det är ett av de områdens som Helsingfors fått gratis av Sibbo med högsta förvaltningsdomstolens välsignelse. (Se bl.a. "Två omröstningar. Den 13 april 2011", "Aktuellt med överklagan på EU-nivå. Den 14 april 2011" och "Bananrepubliksprejudikat. Den 15 april 2011".) För ett år sedan var det aktuellt att försöka föra HFD:s avgörande i ersättningsfrågan vidare till europeisk instans eller på något annat sätt att föra fallet vidare. Månne den den aktuella markaffären bidragit till att man i Sibbo lagt ersättningsfrågan åt sidan?