Motion om Sandhamn. Den 2 maj 2012

Helsingfors stadsfullmäktige skall på sitt möte idag behandla Osmo Soininvaaras motion om att Helsingfors stad så snabbt som möjligt borde börja förhandla med staten om Sandhamns framtid och att området borde bli ett  havsnära bostadsområde för 20 000 invånare. Motionen har sammanlagt undertecknats av 49 stadsfullmäktigeledamöter. (Se "Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011".) Ärendet bordlades vid föregående möte. Föredragandes (Jussi Pajunens) förslag till beslut är att stadsstyrelse betraktar Osmo Soininvaaras motion som slutbehandlad. I föredragningslistan nämns Östersundom överhuvudtaget inte, fastän Pajunen tidigare sagt att Helsingfors stad efter inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte längre behöver Sandhamn för bostadsbebyggelse. (Se t.ex. "Santahamina. Den 1 september 2009".) På denna blogg har jag redogjort för hur Sanhamn tillsammans med Malm och kommunreformen KSSR var en avgörande faktor bakom inkorporeringen. På grund av att stadsstyrelsen idag även behandlar Guggenheim torde frågan om Sandhams framtid få föga publicitet.

Flera trafiksystem. Den 1 maj 2012

Det är redan några veckor sedan Planläggningsöversikt 2012 (Kaavoituskatsaus 2012) delades ut till hemmen i Helsingfors. I publikationen får Östersundom stort utrymme. Redan i den inledande artikeln "Chefen för stadsplaneringskontoret Tuomas Rajajärvi: Staden måste leva i sin tid" finns ett avsnitt med rubriken "Byggande utan att äventyra naturens värde", som handlar om Östersundom. Bl.a. kan man här läsa följande citat av Tuomas Rajajärvi:

- I Östersundom återstår ännu många stora frågor som skall lösas. I planeringen måste vi kunna förena byggandet med värdefulla naturobjekt - såväl Sibbo storskog som Natura-områdena. Jag är säker på att vi kan lösa utmaningarna som är förknippade med detta genom bra planering.

I följande text "Generalplanering" lyder den första underrubriken redan "Den gemensamma generalplanen för Östersundom". Här kan man läsa följande:

Generalplanen ger möjlighet att förbereda sig för flera trafiksystem. I det föreslagna alternativet finns reservationer för metron och Joker-linjerna. Trafiklösningen är en fråga med stor ekonomisk vidd, vars utfall man inte kan avgöra genom generalplanen.

Naturligtvis kan generalpaneringen inte lösa finansieringen av en metrolinjen, men modellen B förefaller vara ämnad att möjliggöra en exploatering av Östersundom utan en metrolinje. Det huvudsakliga syftet med metrolinjen förblir att få generalplanen godkänd och rekreationsområden omvandlade till område med tätortsfunktioner. Dess värre heter det i utkastet till landskapsplan för Nyland om Östersundom att den detaljerade planeringen av området skall kopplas till bindande beslut om spårförbindelse. ("Yksityiskohtaisemmassa suunnittelussa alueen toteuttaminen tulee kytkeä uuden raideyhteyden ja aseman sitovaan päätökseen.") Detta krav har man från Helsingfors sida motsatt sig.

Friluftleder utan terräng. Den 30 april 2012

 
I mitt inlägg "Skidspår och grönförbindelser. Den 7 april 2012" noterar jag att man vid planeringen av Östersundom inte har tagit i beaktande behovet av friluftleder mellan grönområden och friluftsområden.På webbplatsen Yhteinen Östersundom frågar en invånare i Landbo för en dryg vecka sedan "Tullaanko suunnitelmissa huomioimaan mitenkään nykyisiä alueen asukkaiden käyttämiä maastoreittejä?" Invånaren påpekar att många har flyttat till Landbo på grund av närheten till naturen och därför fortfarande har svårt att acceptera tvångsinkorporeringen. Signaturen "tiedottaja" har den 25 april svarat på frågan och hävdar att "Reitit sekä esimerkiksi katujen ja rakennusten sovittaminen maastoon uusilla rakentamisalueilla huomioidaan asemakaavoitusvaiheessa." Informatören påpekar att lokalkännedom om lederna i terrängen är nödvändigt i det skedet. Problemet är bara att det är svårt att planera friluftleder utan någon terräng eller några grönförbindelser.

Port till Sankt Petersburg. Den 29 april 2012

I torsdags publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom förutom meddelandet "Usein kysyttyihin kaavakysymyksiin koottiin vastaukset" en text med rubriken "Miten pienyritykset viihtyvät tulevaisuuden Östersundomissa?". Texten är ett referat av utredningen "Pienyritysten toimintamahdollisuuksien tukeminen Östersundomin kaavoituksessa", som publicerades i slutet av februari. Jag har på denna blogg behandlat utredningen i mitt inlägg "Vuosaaren sataman paisuntasäiliö. Den 8 april 2012". I inlägget uppmärksammar jag framför allt planerna för området "Porvari", dvs Wästerkulla gårds åkrar söder om Österleden.. I rapporten kan man bl.a. läsa att "Porvarin alue on sijainniltaan ja yhteyksiltään koko alueen houkuttelevin". Det här säger man alltså i utredningen om ett område som Tapani Mäkinen hävdade att inte går att utveckla, då han för knappt sex år sedan förklarade varför Vanda frivilligt avstår från "Västerkullakilen". Om Västerkullakilen i själva verket har potential att bli en port till St Petersburg, så som det hävdas i rapporten, förefaller Mäkinen ha misslett Vanda till en synnerligen dålig affär.

t&t

I verkligheten gjorde Vanda inte en så dålig affär när man avstod från området söder om Österleden. Som ersättning finansierade staten bygget av Ringbanan, som inte bara betjänar trafiken till flygplatsen, utan även har stor betydelse för det nya bostadsområdet Marja-Vanda. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008" och "Marja-Vanda och Östersundom. Den 1 juli 2011".) Mäkinen kan dock inte hänvisa till finansieringen av Ringbanan, eftersom den aktuella kopplingen mellan inkorporeringen och finansieringen av Ringbanan inte tål dagsljus.

Att planerna på att exploatera området "Porvari" inte är rena fantasier framgår av att man för tillfället undersöker markgrunden på de lågbelägna åkrarna. Det kan noteras att det enligt Helsingfors geoinformationsservice denna gång inte är den geotekniska avdelning vid fastighetskontoret som undersöker grunden. Istället hävdas aktören vara "privat".

Ofta frågat men aldrig besvarat. Den 28 april 2012

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades i torsdags ett meddelande eller en text med rubriken "Usein kysyttyihin kaavakysymyksiin koottiin vastaukset". I texten hänvisar men till en sida eller längre text med rubriken "Usein kysyttyä". Jag vet inte när den sistnämnda texten är publicerad, men helt färsk är den inte. Här finns ändå några relevanta frågor och ännu intressantare svar.

En av frågorna lyder "Milloin alue asemakaavoitetaan? Mikä on alueen toteuttamisaikataulu?" Något egentligt svar får man inte på denna dubbla fråga. För det första noteras det att man kommer att göra detalplaneringen stegvis, ett delområde i gången. Därtill noteras det att detaljplaneringen kan inledas då generalplanen är klar, men att planeringen av de centrala delarna är beroende av besluten om förverkligande av spårvägstrafik. Eftersom besluten om förverkligande av spårvägstrafik kommer att dröja mycket länge, föranleder svaret en tilläggsfråga om i vilken ordning områdena kommer att detaljplaneras. På den aktuella sidan hittar man längs ner den dubbla frågan "Missä järjestyksessä alue asemakaavoitetaan? Kaavoittaako kunta yksityisten maata?" Svaret handlar uteslutande om den andra delfrågan och presenterar närmast planeringspolitiken i Sibbo.

Frågan om i vilken ordningsföljd områdena detaljplaneras negligeras helt och hållet. Mycket tyder dock på att man på Helsingfors stadsplaneringskontor har tänkt inleda detaljplaneringen på Björnö och Husö, som inte i högre grad påverkas av några beslut angående spårvägstrafik. (Se t.ex. "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".) Förfarandet är logiskt, speciellt som Helsingfors i första hand vill bygga havsnära villaområden för goda skattebetalare. Att börja planeringen i denna ända strider dock fullständigt mot de officiella argumenten för inkorporeringen.

Markegendom och vattenområden. Den 27 april 2012

Uusimaa 26.4 2012

Uusimaa publicerade igår en notis med rubriken "Sipoo myy Helsingille maata 33 miljoonalla eurolla". I notisen nämns även beslutet att Sibbo av Helsingfors köper ett par fastigheter i Immersby.

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kiinteistolautakunta/Suomi/Paatos/2012/Kv_2012-01-12_Klk_1_Pk/858E3C8F-5FF0-4E20-8A18-06E79C2CC00D/Liite.pdf

I mitt inlägg "Kerrostalovaltainen rakentamisalue. Den 13 januari 2012" noterar jag att man i kartan över de av Helsingfors stad ägda fastigheterna i Östersundom lagt till fastigheten 410-0006-0059, som ligger i Västersundom i Vanda. Några fastigheter som Helsingfors äger i Sibbo hade inte markerats.

http://www.hel.fi/wps/wcm/connect/7c6235804a5d5577aca1fd668edad3d1/%C3%96sundomin+Keskus+Lehdist%C3%B6tiedotteen+Kartta.pdf?MOD=AJPERES&lmod=-759881932

När Helsingfors (tillsammans med Sibbo) den 2 mars publicerade meddelandet "Helsingfors och Sibbo håller på att  överenskomma om stora markaffärer" bifogade man en uppdaterad karta med fastigheterna som Helsingfors stad äger. Denna gång tog man även med fastigheter och vattenområden som Helsingfors äger i Sibbo mellan Husö och Granö. Samtidigt plockade man bort (den gula) gränsen för Östersundom stordistrikt längs vattengränsen mellan Helsingfors och Sibbo.

I det ovannämnda meddelandet kan man för övrigt läsa följande:

Samtidigt säljer Helsingfors ett område på 6,5 ha åt Sibbo för 260 000 euro. Området finns i Majvik och består av råmark. Marken hör till det område där kommunerna nu håller på att göra upp  en gemensam generalplan. Sibbo kommuns markägo på området är litet.  Sibbo har för avsikt att planlägga området för bostäder och arbetsplatser.

Man torde lätt läsa texten så att man med området på 6,5 hektar syftar på området som Sibbo skall köpa då man säger att "Sibbo har för avsikt att planlägga området för bostäder och arbetsplatser". I verkligheten torde man här syfta på hela "Majvik", som ingår i området för den gemensamma generalplanen. I föredragningslistan för Sibbo kommunstyrelses möte den 24 april kan man läsa att "Östersundomin yleiskaavan luonnosvaihtoehdossa B määräala sijaitsee pääosin virkistysalueella."

Två affärer. Den 26 april 2012

I dagens nummer av Borgbladet ingår en notis med rubriken "Markaffärer avancerar", där det noteras att kommunstyrelsen i Sibbo gav sitt samtycke till markaffären på 33 miljoner euro med Helsingfors. I notisen heter det att Helsingfors har godkänt affären, men stadsfullmäktige i Helsingfors skall liksom kommunfullmäktige i Sibbo ännu behandla ärendet. I en annan notis i tidningen med rubriken "Sibbo köper mark" noteras det att Sibbo köper mark för 260 000 euro av Helsingfors. Formellt handlar det om två skilda affärer, men affärerna presenterades tillsammans som ett förhandlingsresultat av Helsingfors stad och Sibbo kommun i början av mars. (Se "Lisää Sipoota. Den 3 mars 2012".) För Sibbos del kunde det vara svårt att motivera varför man inte skulle köpa mark till salu i "Majvik", som hör till området för den gemensamma generalplanen. Frågan är om det ändå inte snarare är i Helsingfors intresse att bli av med fastigheterna på sammanlagt 6,5 hektar. Före inkorporeringen pantade Helsingfors på mark i Sibbo och vägrade sälja bl.a. i Nickby. Nu har staden gått in för att sälja bort det mesta. Man kan fråga sig om det är i Sibbos intresse att äga ett område för fritidsbruk på gränsen till inkorporeringsområdet.