Ny Natura-utredning. Den 5 maj 2013



Under den gångna veckan har Helsingfors stadsplaneringskontor publicerat ett arbetsprogram under titeln "Östersundomin yleiskaavan Natura-arviointi ja luontovaikutusten arviointi" som bilaga till en offerbegäran med titeln "Tarjouspyyntö, joka koskee Östersundomin yleiskaavan Natura-arviointia ja luontovaikutusten arviointia". Ur arbetsprogrammet framgår att Natura.utredningen beställs av Helsingfors stad, Nylands förbund och Vanda stad. Att Nylands förbund är en av beställarna förklaras av att kompletteringen av etapplandskapsplanen för området mellan Västersundom och Sibbo å planeras ske parallellt med den gemensamma generalplanen för Östersundom. Hittills har Natura-utredningarna försummats eller gjorts allt för sent vid planeringen av Östersndomområdet. Nu skall Natura-utredningen utföras samtidigt med arbetet på generalplanen och landskapsplanen. I arbetsprogrammet kan man läsa att "Työn tulee olla kokonaisuudessaan valmis yhtä aikaa kaavaehdotuksen valmistumisen kanssa, tavoitteena vuoden 2013 loppuun mennessä." För Natura-utredningen skall nu även utses en styrgrupp med representanter från Helsingfors stad, Vanda stad, Sibbo kommun och Nylands förbund.

Tidigare i år har FCG Suunnittelu ja tekniikka Oy färdigställt varsin Natura-utredning för Nylands förbund soch Helsingfors stad. Utredningen "Mustavuoren lehto ja Östersundomin lintuvedet Natura-arviointi Uudenmaan 2. vaihemaakuntakaavatyön pohjaksi" är daterad 29.1.2013, medan "Östersundomin yleiskaavaluonnoksen Natura-arviointi" är daterad 13.3.2013. (Se "Natura-utredning. Den 17 mars 2013".) Nuskall det tydligen bli en gemensam Natura-utredning för landskapsplanen och den gemensamma generalplanen.





Att Vanda men inte Sibbo är en av beställarna av den nya Natura-utredningen är anmärkningsvärt. När Helsingfors stadsplaneringskontor försummade att låta göra en Natura-utredning, beställde Vanda för ett par år sedan ett utlåtande om Natura 2000-områdets inverkan på den gemensamma generalplanen, "Natura 2000-alueiden vaikutus Östersundomin yhteiseen yleiskaavaan". (Se "Östersundom måste planeras om. Den 17 februari 2013".)


0 kommentarer

Mot tvångssammanslagningar. Den 27 april 2013


I tisdags startade ett medborgarinitiativ med titeln "Medborgarinitiativ för lokalt självstyre, mot tvångssammanslagningar av kommuner". Samma dag publicerade rörelsen mot tvångssammanslagningar ett pressmeddelande och höll en presskonferens eller mediatillställning i Nickby. Vid medietillfället, som även sändes över Internet, presenterades medborgarinitiativet bl.a. av professor Risto Harisalo från Tamperen yliopisto och Vesa Ketolan, som är kommundirektör i Ypäjä. Initiativtagarna är dock styrelsemedlemmarna i föreningen För Sibbo och rörelsens ordföranden Pia Tynis och Mikael Lönnroth är ordförande respektive viceordförande för För Sibbo.

Medborgarinitiativ för lokalt självstyre, mot tvångssammanslagningar av kommuner (Kansalaisaloite paikallisen itsehallinnon puolesta ja kuntien pakkoliitoksia vastaan) är ett initiativ till ändring av den nuvarande kommunindelningslagen och den nuvarande kommunallagen. Regeringen har redan till riksdagen överlämnat ett förslag till ny kommunindelningslag eller strukturlag och ämnar även förnya kommunallagen, så det förefaller inte särskilt sannolikt att lagförslagen i medborgarinitiativet går godkänns under nuvarande regering. För att initiativet överhuvudtaget skall överlämnas till riksdagen behövs det 50 000 underteckningar eller stödförklaringar under ett halvt år.

Medborgarinitiativet föreslår en reform i rakt motsats riktning till den kommunreform som regeringen försöker driva igenom. Därigenom utgör initiativet även en kritik mot kommunreformen och det är väl ett av huvudsyftena bakom initiativet. Ett stöd för medborgarinitiativet utgör samtidigt en protest mot kommunreformen.

Rörelsen Pakkoliitoksia vastaan - Mot tvångssammanslagningar har en webbsida på adressen www.pakkoliitoksiavastaan.fi och en Facebooksida på adressen www.facebook.com/PakkoliitoksiaVastaan. Initiativet kan undertecknas på webbplatsen medborgarinitiativ.fi. Senare kommer det även att vara möjligt att underteckna medborgarinitiativet i pappersformat.

0 kommentarer

Kommun- och servicestrukturen i metropolområdet. Den 21 april 2013

I onsdags ordnades i Finlandiahuset ett diskussionstillfälle om kommun- och servicestrukturen i metropolområdet. På plats var ministrarna Henna Virkkunen, Krista Kiuru och Maria Guzenina-Richardson. På plats var även kommundirektör Mikael Grannas och kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström, som refererade och kommenterade ministrarnas anföranden på Twitter.
Enligt Liljeström hävdade Kiuru att reformen inte sker med tvång, men att den måste göras. Just metropolförvaltningen, som hör till Kiurus ansvarsområde, torde dock förverkligas med tvång, eftersom kommunerna i metropolområdet inte vill ha den. Kiuru lät även förstå att metropolförvaltningen kommer, vilket är en logisk följd av att en sammanslagning av Esbo med Helsingfors inte betraktas som realistisk.Frågan är bara hur en sammanslagning av Sibbo med Helsingfors skulle vara mera realistisk, ifall reformen av kommunstrukturen inte sker med tvång.
Liljkeström antyder även att Kiuru eller någon av ministrarna skulle ha sagt att kommunerna själva får avgöra om de vill höra till metropolområdet, som berörs av metropolförvaltningen.
Enligt Liljeström upprepade Kiuru sin åsikt att flygfältet i Malm bör frigöras för bostadsbebyggelse. Senaste gång flygfältet var hotat erbjöd Matti Vanhanen Östersundom som ett alternativ till det planerade småhusområdet i Malm. Då var Sibbo aktuellt för ett nytt flygfält, men torde inte vara det nu.
Grannas noterade att Guzenina-Richardson lyfte fram reformen som medför att folk från och med nästa år oberoende av hemort får välja hälsostation. Reformen innebär bl.a. att Östersundombor igen kommer att ha möjlighet att använda sig av hälsovården i Sibbo.

Även ministerierna har rapporterat från diskussionstillfället i ett pressmeddelasnde med rubriken "Grunden för en framgångsrik metropol är fungerande förvaltningsstrukturer". Här hittar man även ministrarnas presentationer eller "förutställningmaterial".


0 kommentarer

Pakko. Den 14 april 2012



I onsdags förde riksdagen remissdebatt om regeringens förslag till kommunstrukturlag (kommunindelningslag). Debatten inleddes med gruppanföranden. Tapani Mäkinen hävdade i Samlingspartiets gruppanförande att "Suurin osa väestöstä on siis hallituksen kanssa samaa mieltä: kuntauudistus tarvitaan ja niiden pohjaksi on tärkeä tehdä hyvät selvitykset." Slutsatsen bygger på finansministeriet beräkningar, enligt vilka hälften av finländarna bor i kommuner som i sina utlåtanden till finansministeriet stöder tvångsutredningar, fastän bara en en femtedel av kommunerna stöder förslaget att tvinga kommunerna att utreda kommunsammanslagningar.

Osmo Soininvaara, som höll gruppanförandet för De gröna, sade i sitt anförande angående bakgrunden till kommunreformen: "Tärkeimmäksi syyksi katsottiin kaupunkiseutujen kuntien haaskaava kilpailu varakkaista asukkaista ja voittoa tuottavista yrityksistä." När det gäller Helsingfors möjligheter att via kommunreformen förbättra sina förutsättningar att konkurrera om goda skattebetalare ser det inte ljust ut. En återstående möjlighet är att Helsinhgfors igen får en bit av Sibbos kust, för att kunna konkurrera med Esbo.

Centerns gruppanförande hölls av Tapani Tölli, som talade en hel del om tvångssammanslagningar och det komunala självstyret, fastän förslaget till ändring i kommunindelningslagen inte märkbart medför så mycket större befogenheter för statsrådet att göra tvångssammanslagningar. Tölli fick av Mikaela Nylander hård kritik för Centerns inkonsekvens. Nylander sade bl.a. följande:

Mielestäni on melkein sietämätöntä kuunnella, miten keskusta tänä päivänä käsittelee kunnallista itsemääräämisoikeutta ja käsitettä "pakko". Miksi tämä ei ollut tärkeätä enemmistölle keskustavetoisessa hallituksessa Sipoon tapauksessa? Kun muistaa keskustan argumentit - ja minä puhun nimenomaan argumenteista, joita käytettiin Sipoon tapauksessa - ja kun kuuntelee keskustaa tänä päivänä, ei voi millään uskoa, että on kyse samasta puolueesta. Ei todellakaan. Kunnia edustaja Pekkariselle, joka äänesti silloin toisin.

Mauri Pekkarinen replikerade att han inte bara röstade annorlunda än majoriteten, utan även i egenskap av föredragande minister föreslog annorlunda. I själva verket var det Jyrki Katainen som lade fram beredande tjänsteman Arto Sulonens förslag till tvångssammanslagning. Det var Mari Kiviniemi som vid onsdagens plenum fick försvara Centern mot Nylanders kritik. Argumenteringen var den samma som Kiviniemi kom med under sin tid som kommunminiser:


Silloin, kun tuo Sipoo-päätös tehtiin, samalla tavalla kuin nyt laki oli sellainen, että osakuntaliitokset ovat mahdollisia. Niitä on tehty aikaisempinakin vuosina, tehty myös edellisellä vaalikaudella muiden kuntien osalta.

I en andra replik gav Kiviniemi faktiskt även ett konkret exempel på en annan kommundelssammanslagning:


Kuten tuossa äsken totesin, niin lain mukaan tällaiset osakuntaliitokset myös pakolla ovat mahdollisia. Niitä tehtiin edellisellä vaalikaudella myös muita ja ainakin sitä edellisellä vaalikaudella myös Seinäjoen, Ilmajoen ja Peräseinäjoen osalta, eli tässä tapauksessa viime vaalikaudella toimittiin aivan samalla tavalla, ja kyse oli, niin kuin vielä kerran sanoin, osakuntaliitoksista.
 
Under föregående valperiod gjordes det faktiskt en delsammanslagning under tvång för att Kalvola skulle kunna gå samman med Tavastehus. (Se t.ex. "Behov av ändring i kommunindelningslagen. Den 29 mars 2009".) Här överskred det tvångsanslutna området dock inte gränsvärdena 10 % av landytan eller 5 % av invånarantalet, då det på det överförda området endast bodde 32 personer. Exemplet som berör Ilmajoki, Peräseinäjoki och Seinäjoki upprepade Kiviniemi ännu i en tredje replik:


Sanon nyt kolmannen kerran tämän saman asian: Lain mukaan toimittiin siinä samalla tavalla kuin toimittiin silloin, kun osa Ilmajokea liitettiin Seinäjokeen, kun Seinäjoki ja Peräseinäjoki liitettiin. Linja on ollut täysin johdonmukainen.

Riktigt så konsekvent var Centerns linje dock inte. Inte heller då det gäller kommundelssammanslagningen mellan Ilmajoki och Peräseinäjoki, som behövdes för att Seinäjoki och Peräseinäjoki skulle få en gemensam gräns, överskreds gränsvärdena på 10 % respektive 5 %, vilket hade krävt "särskilt vägande skäl" för en sammanslagning. Här är en väsentlig principiell skillnad jämfört med inkorporeringen av Östersundom. Där till togs initiativet till kommundelssammanslagningen av invånarna i området som överfördes från Ilmajoki till Peräseinäjoki. Exemplet som Kiviniemi nämnde två gånger var inte alls något exempel på tvångssammanslagning!

Även Stefan Wallin noterade Centerns linjelöshet:


Äskeiseen pieneen debattiin liittyen: Ei ole pakko käyttää niitä menetelmiä, mitä laki sallii, jos on ideologisesti, aatteellisesti sitä mieltä, että kunnallinen itsemääräämisoikeus on pyhä ja että pakkokeinoja ei saa käyttää. Jos niitä käyttää valikoidusti, niin kuin tehtiin tässä Sipoon tapauksessa, ja nyt yhtäkkiä ollaan pakkoa vastaan, niin eihän siinä mitään linjaa ole.

Nylanders och Wallins kritik av Centerns brist på konsekvens är delvis oberättigad. Centerns argument gällande Sibbofrågan motsvarade inte alls Centerns linje. Av centerns rikspolitiker är det egentligen bara Kiviniemi, Hannas Manninen och Matti Vanhanen som talade för en inkorporering av sydvästra Sibbo. De gjorde det inte för att de tyckte att det var en bra idé i sig, utan för att de var pressade att se till att inkorporeringen förverkligades, så som Manninen och Vanhanen hade lovat i samband med förhandlingarna om den förra kommunreformen KSSR (Paras). Det gällde att förverkliga en kommunreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner, vilket man trodde att Samlingspartiet och SDP ville ha.

Under de föregående regeringarna var de centrala centerministerarna inte bara tvungna att driva igenom inkorporeringen av Östersundom. I samband med Paras-reformen var Cenetrn även piskad att visa att kommunsammanslagningar kan fås till stånd utan tvång (frånsett delsammanslagningar): Varje (frivillig) sammanslagning var därför på sätt och vis en framgång för Centern. Stödet av sammanslagningar visar sig nu ha varit förgäves, då Paras-reformen övergetts och regeringens förslag till ny kommunindelningslag i sig trots allt just inte erbjuder nya möjligheter till tvångssammanslagningar. Istället har Centern nu svårt att kritisera den nya kommunreformen utan att kritiken vänder sig mot Centern själv.

Kommunstrukturlagen erbjuder direkt möjlighet till tvångssammanslagningar endast då "ändringen behövs för att trygga den lagstadgade servicen för invånarna i den kommun som befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning". Med den nuvarande regeringens linje kan antalet kommuner som "befinner sig i en speciellt svår ekonomisk ställning" öka avsevärt, men regeringen torde även planera andra medel för att tvinga samman kommuner. Dörändrngar i stadsandelar och SOTE-refomen med anvarskommuner innebär endast indirekt tvång, men en särskild lag för metropolområdet kan inbegripa direkt tvång. Dessutom kan regeringen bereda förslag till särskilda lagar om sammanslagningar av enskilda kommuner mot de berörda kommunernas vila.


0 kommentarer
Etiketter: ,

Suur-Espoo. Den 7 april 2013


I onsdags chattade kommunminister Henna Virkkunen om kommunlagen och  kommunreformen på webbplatsen Dinasikt.fi  (Otakanta.fi). För samma dag hade stadsdirektör Jussi Pajunen via ett "evenemang" på Facebook med rubriken "Keski-Uusimaan kaupunki ja Suur-Espoo? - Facebook-keskustelu kuntauudistuksesta ja Helsingin seudun tulevaisuudesta" annonserat att han på Fasebook diskuterar om kommunreformen och Helsingforsregionens framtid. En del som önskade ta del av diskussionen sökte den på evenemanget, men Pajunen skrev själv uppdateringar endast på sin egentliga Facebooksida. (Se Yles nyhet "Få chattade med stadsdirektören".)


Det blev inte många kommentarer om kommunreformen på Pajunens Facebooksida, men det kan noteras att stadsdirektören i en kommentar själv skrev följande:

Minusta on hyvä, että Keski-Uusimaan kunnat ovat lähteneet liikkeelle kuntien yhdistämiseksi. Sen sijaan toivon, että Helsinki voisi liittyä Vihdin, Kirkkonummen, Kauniaisten ja Espoon kanssa yhteiseen selvitykseen. Vantaakin olisi tervetullut.

Genast efter att Kuuma-kommunerna föregående vecka offentliggjorde sitt förslag till utredningsområde bestående av alla Kuuma-kommuner välkomnade Pajunen Kuuma-kommunernas initiativ. (Se "Helsingfors anmäler intresse för södra Sibbo. Den 31 mars 2013".)  Då löd rubriken på Helsingin Sanomats webbplats "Pajunen: Suur-Helsinki looginen jatko Keski-Uudenmaan jättikunnalle" och följande dag i tidningen "Suurkunta-idea saa laajaa kannatusta". Kuuma-kommunernas förslag till utredningsområde skiljer sig i själva verket endast på en punkt från metropolutredningsgruppens "Alternativ 1", som Samlingspartiet, Helsingfors och Pajunen skulle föredra framom förslaget om en stark metropolförvaltning och fyra stora städer i Helsingforsregionen. Skillnaden är att Sibbo enligt Kuuma-kommunernas förslag hör till vad Pajunen kallar "pohjoinen kaupunki", medan Sibbo enligt metropolutredningsgruppens förslag skulle höra till "eteläinen kaupunki" eller "eteläinen suurkunta". Intressant nog föreslog Pajunen inte under Facebook-diskussionen att Sibbo eller södra Sibbo skulle höra till den "södra staden", fastän finansministeriet erbjuder Sibbo åt Helsingfors. Det gjorde Pajunen inte heller i Helsingin Sanomat den 27 mars, där det noteras att "Yh­teis­työ­tä kar­toit­ta­vien Es­poon, Kirk­ko­num­men, Kau­niais­ten ja Vih­din rin­nal­le sel­vi­tys­työ­hön Pa­ju­nen tar­joaa Hel­sin­kiä ja Van­taa­ta."


HS 27.3 2013 s A 10


Benämningen Suur-Espoo bygger delvis på att Kuuma-kommunerna även föreslog att Esbo, Grankulla, Kyrkslätt och Vichtis - men inte Helsingfors eller Vanda - skulle bilda ett utredningsområde. Pajunen föreslår nu att Helsingfors och eventuellt även Vanda skulle ansluta sig till detta utredningsområde. Naturligtvis tänker sig Pajunen även att Suur-Espoo låter mera lockande för Esbo än Suur-Helsinki.

En stad av modell Suur-Espoo dit även Helsingfors och Vanda skulle höra innebär att huvudstaden utvecklas i västlig riktning. Detta är i sig inget strukturellt problem för "Finlands enda metropol". Det är endast med tanke på att en sammanslagning av Helsingfors och Esbo knappast blir av som Helsingfors vill kunna expandera österut.

0 kommentarer
Etiketter:

Helsingfors anmäler intresse för södra Sibbo. Den 31 mars 2013



I tisdags meddelade Kuuma-kommunerna att man föreslår att kommunerna tillsammans utreder en sammanslagning av Borgnäs, Hyvinge, Kervo, Mäntsälä, Nurmijärvi, Sibbo, Träskända och Tusby. Att initiativet är riktat mot förlagen till kommunsammanslagningar i förhandsutredningen om metropolområdet är uppenbart. Fastän man i Sibbo inte är intresserad av en sammanslagning av Sibbo med de övriga Kuuma-kommunerna, är även Sibbo piskat att hitta partners för utredningar. Enligt förslaget till "kommunstrukturlag" eller ny kommunindelningslag skall kommunerna "före den 30 november 2013 anmäla till ministeriet med vilken eller vilka kommuner den utreder en sammanslagning av kommuner" och "göra en sammanslagningsutredning ... före den 1 april 2014". Härav tolkar kommunerna att de är skyldiga att utreda, men i princip kan staten inte uppmana kommunerna att utreda innan lagen trätt i kraft. Lagförslaget skall överlämnas till regeringen den 4 april. Om och när kommunstrukturlagen träder i kraft är ännu öppet.




Av kommunerna som ingick i förhandsutredningen över metropolområdet har finansministeriet dessutom begärt ett utlåtande före den 22 maj. I begäran av utlåtandet kan man bl.a. läsa följande:

Ifall kommunen inte anser det möjligt att delta i den fortsatta beredningen av de föreslagna modellerna (1-3), bes kommunen
• motivera sin uppfattning, samt
• ange med vilka kommuner en kommunindelningsutredning kunde genomföras, 

Det handlar alltså bara om en begäran om utlåtande, men i kommunerna uppfattar man ändå påbudet som förpliktigade. Man kan verkligen fråga sig om inte finansministeriet här kränker kommunernas grundlagsenliga självstyre, vilket föreningen För Sibbo hävdar i ett pressmeddelande från den 28 mars.

Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen hann i Helsingin Sanomat redan välkomna Kuuma-kommunernas förslag, men följande dag sade Helsingfors stadstyrelseordförande Tatu Rauhamäki (saml) i Yle Nyheter (se "Rauhamäki: 'Södra Sibbo kunde höra till Helsingfors'") att "Det naturliga skulle vara att södra Sibbo hör till Helsingfors med tanke på den planerade östmetron och att hela metrobanan skulle finnas i samma stad".


HS 28.3 2013 s A 18


Samma dag kom Osmo Soininvaara i Helsingin Sanomat med ett liknande uttalande. Soininvaara säger bl.a. att "Jos Si­poo yh­dis­tyy ra­dan­var­ren kun­tien kans­sa, sen suun­nit­te­le­ma 70 000 asuk­kaan Sib­bes­bor­gin alue jää kun­nan lai­dal­le ja han­ke lo­pe­te­taan he­ti."


Vantaan Sanomat publicerade på onsdag eftermiddag en artikel med rubriken "Vantaan johtajat epäilevät Keski-Uudenmaan liitosta", där man kan läsa följande:

– Vantaan rooli tässä mallissa on selvitettävä. Vaihtoehtoja on useita, joissa kaikissa myös osakuntaliitokset ovat mahdollisia, erityisesti Aviapoliksen lentokenttäalueen yhtenäistämiseksi, Mäkinen sanoo.
Hänen mukaansa jatko riippuu paljon myös Helsingistä, joka on tähän saakka liputtanut vain koko pääkaupunkiseudun yhteenliittämistä.
– On selvää, että Helsingin kannanotot vaikuttavat tuleviin selvityksiin, ja siihen miten esimerkiksi Helsingin, Vantaan ja Sipoon yhdistämismahdollisuutta punnitaan, Mäkinen arvioi.

Helsingfors har länge hållit låg profil när det gäller anspråken på Sibbo, medan finansministeriet försökt erbjuda Sibbo eller delar av Sibbo åt Helsingfors. Helsingfors har fortsatt att kräva en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, alltså Helsingfors, Esbo, Vanda och Grankulla, fastän man är medveten om att sammanslagningen inte kommer att lyckas heller i samband med den aktuella kommunreformen. Vad kommunministern torde erbjuda i kompensation är igen en del av Sibbo. I något skede kommer Helsingfors öppet att börja driva en sammanslagning av södra Sibbo och sydöstra Vanda med Helsingfors. I gengäld kommer Vanda denna gång inte att erbjudas Nedre Dickursby, utan istället södra Tusby invid Helsingfors-Vanda flygplats. Ett alternativ är att Vanda tillsammans med Helsingfors och Sibbo bildar ett utredningsområde, vilket var ett av metropolutredningsgruppens ursprungliga förslag.

Om Helsingfors blir utan sin andel kan det gå illa för så väl Jyrki Katainen som för Henna Virkkunen. För säkerhets skull bekräftar Rauhamäki nu alltså att Helsingfors är intresserat av södra Sibbo, som Helsingfors redan planerar tillsammans med Sibbo. Eftersom Helsingfors måste kunna konkurrera med Esbo om goda skattebetalare behöver Helsingfors attraktiva småhusområden i södra Sibbo. Utan Sibbo kan det i värsta fall gå så illa att låginkomstagarna tar över i Helsingfors och Samlingspartiet förlorar sin position som största parti i huvudstaden, Finlands enda metropol.



1 kommentarer

SOTE. Den 24 mars 2013


- Jostain syystä, jota emme tiedä, kolme isäntäkuntaa ja SOTE-alue on tämän suosituksen mukainen.

Då förhandsutredningen om metropolområdet presenterades den 5 mars motiverade metropolförhandsutredningens projektchef Jarmo Asikainen den föreslagna kommunindelningen med att den stämmer överens med förslaget till social- och hälsovårdsområden, enligt den information som läckt ut till medierna. (Se video, 19:38.) Vad denna överensstämmelse berodde på kunde han dock inte säga. Då expertgruppen som utvärderat social- och hälsovårdsreformen i tisdags presenterade sina förslag till social- och hälsovårdsdsområden medgav man att förslaget för "metropolområdets" del tagits från förslaget till kommunindelning.



Förslaget till social- och hälsovårdsområden bygger alltså direkt på förslaget till kommunindelning, åtminstone  för "metropolområdets" del. Där Sibbo enligt metropolutredningen ensam skulle sammanslås med Helsingfors skulle Helsingfors enligt förslaget till social- och hälsovårdsområden vara ansvarskommun i ett område som skulle bestå av endast Sibbo och Helsingfors. Det är väl klart att SOTE-reformen inte bara stöder kommunreformen, utan är tänkt att fungera som ett redskap för kommunreformen.


Expertgruppens förslag till social- och hälsovårdsområden.

Enligt expetgruppens rapport, som publicerades på tisdagen, skulle ett social- och hälsovårdsområde ha minst  50 000 invånare. Genast efter presskonferensen i tisdags meddelade omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson att frågan om gränsen på 50 000 invånare ännu var öppen. I torsdags blev det klart att regeringen ämnar tillåta kommuner med ett invånarantal på mellan 20 000 och 50 000 att ordna vissa delar av vården själva. Det betyder att det finns starka skäl för kommuner på under 20 000 invånare att gå samman för att uppnå gränsen. En kommun på mindre än 20 000 invånare förlorar helt beslutanderätten om social- och hälsovården, som utgör en stor del av kommunens budget.

Även om statsmakten inte direkt tvingar kommuner att gå samman, kan staten tvinga kommuner att höra till bestämda social- och hälsovårdsområden. De kommuner som frivilligt går samman kan ändå påverka till vilket social- och hälsovårdsområde kommunen hör. Frågan är om t.ex. Sibbo kan välja att höra till samma område som Borgå med Borgå som ansvarskommun utan att gå samman med Borgå.

Sibbo kommer ändå knappast att gå samman med Borgå. Dels skulle en sammanslagning med Borgå inte stödas av andra partier än Sfp, dels hör Sibbo men inte Borgå till "metropolområdet". För att det skall bli någonting av kommunreformen måste även Helsingfors få sitt. Finansministeriet kommer knappast att driva på en sammanslagning av Sibbo och Borgå, men däremot är det inte uteslutet att finansministeriet tar till direkt tvång för att förverkliga kommunsammanslagningar i "metropolområdet". I Sibbo kunde man ändå verka för att få ingå i ett social- och hälsovårdsområde med Borgå för att värja sig mot alternativet Helsingfors.

En öppen fråga är även om Sibbo aktuella invånartal räcker för att kommunen skall få ordna en del av social- och hälsovården själv. Utan förlusten av Östersundom skulle Sibbo idag ha över 20 000 invånare. Nu  fattas det kring tusen invånare.


0 kommentarer
Etiketter:
Prenumerera på: Inlägg (Atom)