Kommunsammanslagningar med invånarnas hjälp. Den 1 juni 2014

Helsingin Sanomat publicerade den 23 maj på tidningens en artikel med rubriken "Asukkaat voivat luoda suurkunnan". Av någon anledning har artikeln inte publicerats i själva tidningen. Artikeln är lite onödigt skriven så att den i första hand handlar om Esbo. Möjligheten att invånarna skapar en storkommun gäller nog främst Vanda och Helsingfors. Vad rubriken syftar på är alltså att kommunindelningsutredarna kan initiera en folkomröstning om ett förslag till en ändring kommunindelningen. Om majoriteten i en kommun röstar för en sammanslagning, kan statsrådet besluta om en sammanslagning, fastän fullmäktige är emot sammanslagningen. (Se "Om det blir folkomröstning. Den 20 april 2014".) Helsingin Sanomat uttrycker det på följande sätt:

Yhden kunnan poliitikkojen kannatus mille vain liitokselle riittäisi: vaikka muut valtuustot vastustaisivat, esimerkiksi Helsingin suopeuden jälkeen olisi todennäköisesti edessä kansanäänestys kunnittain. Kuntalaiskannatuksen jälkeen hallitus voisi tehdä pakkoliitospäätöksen.

I artikeln kan man även läsa att "Metropolialueen kuntien uusjaosta on luvassa kartat puolentoista viikon päästä." Vi bör alltså kunna se fram mot ett utkast till ny kommunindelning i Helsingforsregionen i början av veckan. Uppgiften bekräftas i en artikel med rubriken "'Vi har en konkret idé om att slå ihop kommunerna'" i dagens nummer av Hufvudstadsbladet, där man kan läsa att ett "preliminärt förslag" presenteras på tisdag.

Dispositionsplan. Den 25 maj 2014

"Yhdistelmä Karhusaaren kaavarunkoluonnoksesta ja Östersundomin yleiskaavaehdotuksen luonnoksesta, kevät 2014. Lähde: HSY, Seutu CD, KSV" Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014 s 51

Då planeringen av Östersundom lagts på is har Helsingfors stadsplaneringskontor satsat på en "dispositionsplan" för Björnsö. Att man börjar med Björnsö motiveras med att planeringen av ön inte är så beroende av planerna för Östersundom i sin helhet. Övriga Östersundom kan man inte planera innan man vet om det blir någon metroinje. Man kan ven tänka sig att det är frestande för Helsingfors att börja med Björnsö, för att området kan locka goda skattebetalare. Planerna, som skall ligga till grund för en ny detaljplan,  är nu framlagda till påseende, men innan man officiellt kan inleda detaljplaneringen, måste först generalplanen vara klar och före generalplanen måste landskapsplanen godkännas.

Helsingfors stadsplaneringskontor publicerade under veckan "Karhusaaren kaavarunko - selostus -luonnos 20.5.2014". På sida 51 i detta dokument har de aktuella planerna för Björnsö infogade i ett utkast till generalplan för Östersundom. Detta utkast har inte tidigare publicerats och skiljer sig både från utkastet som var framlagt till påseende våren 2011. Utkastet skiljer sig även från det "reviderade utkastet" från februari 2012. På det nya utkast har har metrolinjen igen något rätats ut och bebyggelsen har lämnats bort från Husö och södra delen av stadsdelen Sundsberg. Det var huvudsakligen här som Helsingfors år 2007 ägde den "färdiga tomtmark", som enligt Matti Vanhanen motiverade inkorporeringen.

Ledande fråga. Den 18 maj 2014

Efter alla vändningar de senaste månaderna känns kommunreformen inte speciellt aktuell. Ändå är faran inte helt förbi. Det pågår faktiskt en av finansministeriet initierad särskild utredning om kommunindelningen i "metropolområdet". Det här är en unik chans, som man i Helsingfors inte vill sabba bort.

Kommunindelningsutredarna utreder inte bara möjliga ändringar i kommunindelningen, utan propagerar även för kommunsammanslagningar. För ändamålet har man öppnat en webbplats med namnet "Metropolutredningen". Här ber man nu om invånarnas "åsikter om betydelsen av kommungränserna i vardagen." Frågan är synnerligen ledande. Utan kommungränser kan det naturligtvis inte finnas kommuner, men frågeställningen utgår ifrån att kommungränserna i metropolområdet bara är till problem för invånarna. Enkäten ger inte mycket andra möjligheter än att bekräfta att gränserna är ett hinder. För dem som inte vill ha kommunsammanslagningar lönar det sig kanske ändå att besvara enkäten.

Omöjligt uppdrag. Den 11 maj 2014

Under den gångna veckan valde SDP ny ordförande.Det är ytterligare en förnedring för regeringen Katainen. Det finns flera orsaker till att Jutta Urpilainen inte fick förnyat förtroende, men hopandet och roendet i samband med kommunreformen, men visst träffar Antti Rinne mitt i prick när han "Vaaleissa sanotaan, että ei kannateta pakkoliitoksia. Sitten ollaankin niiden kannalla". I själva verket ändrade Urpilainen linje ytterligare tre gånger då det gäller tvångssammanslagningar. Utan kommunreformen hade det varit betydligt lättare för Urpilainen.

Jyrki Katainen valde att avgå frivilligt, men även hans period som statsminister överskuggas av en totalt floppande kommunreform (och social- och hälsovårdsreform). Henna Virkkunen hade haft förutsättningar att efterträda Katainen som Samlingspartiets partiordförande, men kommunreformen förstörde hennes möjligheter. Det är ironiskt att Jan Vapaavuori nu kan bli Katainens efterträdare, eftersom det var Vapaavuori som i regeringsförhandlingarna tillsammans med socialdemokraternas Jouni Backman kom överens om en kommunreform som visade sig vara en mission impossible. (Se "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011".) Reformen fördömes inte bara av oppositionen, utan även av regeringspartiernas egna.

Tanken bakom kommunreformen var att utan att förhandla med oppositionen köra över Centern. Just därför är det så förödmjukande för regeringen Katainen att man till sist måste komma överens med oppositionen för att nå en överenskommelse om en modell för social- och hälsovården. Lösningen på social-och hälsovårdsreformen var på sätt och vis även en seger för den socialdemokratiska talmannen Eero Heinluoma, som hela tiden talat för "parlamentarism" eller en "parlamentarisk beredning" av kommunreformen.

Till saken hör att det inom socialdemokraterna en längre tid pågått en inre strid mellan och ena sidan Backman och Urpilainen och å andra sidan Heinäluoma, som verkat för valet av Rinne till ny partiordförande. Valet av Antti Lindtman till SDP:s andra viceordförande är ytterligare ett nederlag för Backmans linje.

Slutligen kan det påpekas att "parlamentarismens" seger ingalunda är en seger för maktfördelningen eller rättsstaten. Utsatta kommuner som Sibbo har all anledning att se upp om Rinne i likhet med Heinäluoma år 2006 förhandlar med andra partiordföranden om förändringar i kommunindelningen.

Det händer. Den 4 maj 2014

Planeringen av Östersundom har länge stått på stället. På webbplatsen "Nytt i Helsingfors" är den senaste nyheten från februari 2013. På den finska versionen av webbplatsen, "Uutta Helsinkiä" hittar man dock en sida med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Sidan är illustrerad med en bild med Lillören ("Sibbo Strand") i bakgrunden. Det är lite ironiskt. Dels hör området administrativt fortfarande till Sibbo, dels händer det för närvarande inte så mycket heller i Sibbo Strand. På den aktuella sidan kan man läsa lite om tidtabellen för planeringen av Östersundom:

Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014. Kaavaan pyydetään lausuntoja ja kaavaa korjataan tarpeen mukaan. Kaavoitus viedään päätöksentekoon vuoden 2015 alussa.

Helsingforspolitiker. Den 27 april 2014

HS 23.4 2014 s A 5

I inlägget klartsta statsminister? Den 13 april 2hans14" uppmärksammar jag Jan Vapaavuoris brottsregister och en gammal artikel i City-lehti, som fått ny aktualitet i och med Vapaavuoris kandidatur till Samlingspartriets ordförande. I tisdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en skämtteckning där en hög ryska militär noterar att Vapaavuori anföll grannkommunen och erövrade en stor del av kommunen.

Där Vapaavuoris brottsregistet klart har försvårat hans karriär, har hans agerande i fallet Sibbo hittills stärkt hans ställning, trots att hans utpressningsförsök fick publicitet. Inför ordförandevalet är agerandet ändå bara en belastning, då det gäller att komma ifrån stämpeln som en helsingforspolitiker som driver huvudstadens intressen på andra kommuners bekostnad. Månne inte Vapaavuoris kandidatur för partiordförandeposten långt förklarar hans låga profil i kommunreformen den senaste tiden.

Om det blir folkomröstning. Den 20 april 2014

Under den gångna veckan var det så dags för kommunminister Henna Virkkunen att backa även då det gäller metropolförvaltningen i Helsingforsregionen. (Se "Metropoli saattaa kaatua".) Fast helt klart är det ändå inte att det inte blir någon metropolförvaltning. Efter att Virkkunen gåt ut med budskapet att det inte behövs någon metropolförvaltning ifall överenskommelsen om social- och hälsovårdsreformen förverkligas anklagade man från socialdemokratiskt håll Virkkunen för att bryta en överenskommelse.

Frågan är om socialdemokraterna nödvändigtvis vill ha metropolförvaltningen i sig. Vad man kommit överens om är att tvångssammanslagningar inte skall tillämpas i huvudstadsregionen, eftersom man istället skulle införa metropolförvaltning. I Helsingforsregionen görs för tillfället en särskild kommunindelningsutredning på initiativ av finansministeriet och denna utredning har Virkkunen ingalunda blåst av. Några regelrätta tvångssammanslagningar blir det knappast i Helsingforsregionen, men det är mycket möjligt att kommunindelningsutredarna föreslår en folkomröstning. Om man i Helsingfors får igång propagandamaskineriet kan befolkningen i Vanda köra över Vanda stadsfullmäktige genom att rösta för en sammanslagning. En intressant fråga är vad som händer ifall kommunindelningsutredarna föreslår att Helsingfors, Vanda och även Sibbo går samman.

Yle publicerade i onsdags en nyhetstext med rubriken "'Virkkunen i linje med Sibbopolitiker'". I artikeln säger kommunfullmäktigeordförande Christel Liljeström att "Kommunminister Henna Virkkunens uttalande är i linje med vad Sibbobeslutsfattarna har kommit fram till i sina diskussioner." Här syftar Liljeström på att inte heller Sibbobeslutsfattarna tycker att det behövs en metropolförvaltning. Sedan kommer Liljeström med ett kryptiskt budskap:

Christel Liljeström tror inte att det blir någon tvångsfusion för Sibbos del. Däremot tror hon att pressen på att gå samman med någon annan kommun blir stor.

– Jag tror att de utredningspersoner som arbetar med kommunstrukturen kommer med ett ganska chockartat förslag för Sibbos del, säger hon. Och det är ett förslag som måste tas på största allvar.

I en kommentar bekräftar signaturen Christel att hon med utredningspersonerna faktiskt syftar på de av finansministeriet utnämnda kommunindelningsutredarna. Frågan är varför Sibbo skulle vara pressat att gå samman med någon kommun, ifall varken en tvångsfusion eller en metropolförvaltning är aktuell. I fall Liljeström föreslår en sammanslagning med Borgå som ett alternativ till en fusion med Helsingfors, kan propagandamaskineriet i Helsingfors göra en eventuell folkomröstning om en sammanslagning med Helsingfors till ett val mellan Helsingfors och Borgå, fastän Sibbo i verkligheten inte kan tvingas att gå samman med någondera. Då är det inte omöjligt att majoriteten av invånarna i Sibbo - mot kommunfullmäktiges vilja - röstar för en sammanslagning med Helsingfors.