11 projekt före på listan. Den 4 januari 2011

Den förnyade webbplatsen Landbo.fi har publicerat en text med rubriken "Itämetrolla ei kiire". Här kan man bl.a. läsa följande:

Parhaillaan lausuntokierroksella olevan Helsingin seudun liikennejärjestelmäsuunnitelman perusteella suunniteltu itämetro ei tule toteutumaan tällä vuosikymmenellä. Suunnitelmassa HSL ehdottaa itämetrolle merkittävistä infrastruktuurihankkeista toiseksi pienintä kiireellisyyttä. Edellä ovat arvioidusti lähes 2 miljardin kokoisiksi suunnitellut 11 muuta merkittävää hanketta. Tämän hetkisen arvion mukaan itämetron rakentamisen kustannus olisi 700 miljoonaa euroa.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Orealistiska planer på befolkningstillväxt". Det är de ett par år gamla planerna på befolkningstillväxt i Sibbo som inte anses vara realistiska.

Vältämättömiä metropolitekoja. Den 3 januari 2011

I senaste nummer av Kaupunkisanomat (44/2010) från den 17 december ingår en kolumn av Sari Sarkomaa (saml) med rubriken "Järkeö ja tunnetta metropolipolitiikkaan". Kolumnen kunde ha varit skriven efter senaste riksdagsval. Sarkomaa berättar att hon deltog i regeringsförhandlingarna och uttrycker sin belåtenhet över att metropolområdets betydelse för hela landets välfär för första gången erkänns i regeringsprogrammet. Kolumnen är i själva verket nästan identisk med Sarkomaas gruppanförande från den 9 november vid riksdagens plenum i behandlingen av Statsrådets redogörelse för metropolpolitiken. Enligt Sarkomaa är utvecklingen av spår- och kollektivtrafik metropolpolitikens "centrala kärna". Väst- och östmetron samt ringmanan är "nödvändiga" metropolhandlingar eller -gärningar (metropolitekoja), medan Aalto-universitetet är "metropopolitikens pärla". Sarkomaa hävdar rentav att metropolpolitiken är "nödvändig" för metropolområdet 1,3 miljoner invånare. Vad Sarkomaa inte nämner är metropolpolitiken huvudsakligen betjänar Helsingfors och inte hela metropolområdets intressen. Det var ju inte Esbo, utan Helsingfors, som ville ha västmetron. Den statliga finansieringen av ringbanan var regeringen Vanhanen I:s ersättning till Vanda för "Västerkullakilen". Någon östmetro finns det överhuvudtaget inga beslut om och några löften om statlig finansiering har här inte getts. Med "östmetron" syftar Sarkomaa kanske i själva verket på inkorporeringen, som motiverades med behovet av en förlängning av metron österut.




Utöver Sarkomaa var det endast Sirpa Asko-Seljavaara som vid riksdagens plenum omnämnde östmetron. Asko-Seljavaara sade "Tarvitsemme myös Itämetron, joka kulkee Sipooseen pintametrona, mahdollisesti pitemmällekin, vaikka Porvooseen." Timo Juurikkala sade för sin del i De grönas gruppanförande följande:

Pääkaupunkiseutua ympäröivä viherkehä koostuu Nuuksion, Sipoonkorven, Porkkalan ja Meikon metsäalueista sekä Sipoon-Kirkkonummen välisestä saaristosta ja viheryhteyksistä. Vastaavaa hienojen luontoalueiden ketjua ei löydy muista metropoleista. Tämän vahvuuden tunnistaminen ja vaaliminen on tärkeää, ja vihreät tervehtivätkin ilolla esitystä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta. Sekin on metropolipolitiikkaa.

Östmetron till Håkansböle. Den 2 januari 2011

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "'Itämetroa jatkettava Hakunilaan'". Det är riksdagsledamot Kimmo Kiljunen (sdp) som föreslås att östmetron skall dras till Håkansböle. Det är inte första gången som Kiljunen föreslår att metron skall dras till Håkansböle. Den 21 juni 2006, samma dag som Helsingfors tog sitt initiativ till en ändring i kommunindelningen, föreslog Kiljunen i Helsingin Sanomat att "Vantaa voisi luopua pienestä merenrantaosasta, jos Helsinki osallistuu metrolinjan jatkamiseen Mellunmäestä Länsimäen kautta Hakunilaan". (Se "Metro till Håkansböle. Den 26 september 2007".)




En metrolinje från den existerande metrostationen i Mellungsbacka via Västerkulla (Länsimäki) till Håkansböle finns med i landskapsplanen för Nyland /se kartan ovan), men Helsingfors har motarbetat planerna på en metrolinje till Håkansböle, eftersom man i Helsingfors velat planera östmetron till Östersundom. Lika väl presenterade Tuomas Rajajärvi från Helsingfors stadsplaneringskontor i november 2008 även ett alternativ för metrolinjen från Mellungsbacka via Västersundom till Håkansböle. (Se bilden nedan och "Ett steg i ett större projekt. Den 5 november 2008".)

Det historiska Nyland. Den 1 januari 2011

Borgåbladet och Östra Nyland publicerade vid midnatt på tidningarnas webbplats FNB:s notis med rubriken "Nyland har nu 28 kommuner". Tillsammans med texten har man publicerat en bild med skyltar vid den gamla gränsen mellan Sibbo och Vanda vid Nya Borgåvägen. Både landskaps- och kommunskylten togs dess värre ner redan för två år sedan då Helsingfors inkorporerade sydvästra Sibbo. I stället sattes här upp en skylt med namnen Helsinki och Helsingfors, men den togs strax ner. (Se "Signaler. Den 19 januari 2009".) Sammanslagningen av Nyalnds förbund och Östra Nylands förbund, som allmänt tolkas som en upplösning av Östra Nylands förbund och en utvidgning av Nylands förbund, är en direkt följd av initiativet till en ändring i kommunindelningen.




I notisen citeras landskapsdirektör Ossi Savolainen, som säger att "Från årsskiftet slutar landskapet inte längre konstgjort öster om Helsingfors, utan sträcker sig genom hela det historiska Nyland från Hangö till Lovisa." Savolainens påstående är rena nonsens, men inte speciellt orginellt. (Se "Landskapsgränser. Den 12 mars 2008" och "Följd av Sibboaffären. Den 12 augusti 2009".) Savolainen torde förväxla det "historiska Nyland" med Nylands län, som upplöstes på 1990-talet. Det historiska Nyland inkluderade även Kymmenedalen och utgjorde en förening av Raseborg och Borgå slottslän, dit även Helsinge (och nuvarande Helsingfors) hörde. Det nuvarande Nylands landskapsförbund har föga med det historiska landskapet Nyland att göra. Enligt landskapsförbundets egen historieskrivning har Nylands förbund sina rötter i Helsingfors regionplaneförbund och Regionplansförbundet för Helsingfors jämte omnejd, som grundades 1946.





Bilden ovan är klippt ur en bild på Wikipedia.

Ennakoivaa puolustusta. Den 31 december 2010

Nu när det börjar vara klart att nationalparken i Sibbo storskog förverkligas och De gröna försöker ta åt sig äran för sin "arbetsseger" kan det vara på sin plats att se hur naturskyddsorganistaionernas initiativ till en nationalpark behandlades i Helsingin Sanomat i mars 2006. Helsingin Sanomat publicerade den 23 mars 2006 en artikel med rubriken "Sipoonkorpea esitetään kansallispuistoksi". Av artikeln får man lätt bilden att initiativet till en nationalpark stöddes av Sibbo, Östra Nylands förbund och Sfp, alltså just de parter som kördes över i fallet Sibbo. Jag citerar ur artikeln:

Sipoonkorvesta toivotaan uutta kansallispuistoa pääkaupunkiseudulle.

Luonnonsuojeluliitto ja ruotsinkielinen luonnonsuojelujärjestö Natur och Miljö jättivät keskiviikkona ympäristöministeriölle asiaa koskevan esityksen.

Esitys sisältää valtion, Helsingin ja Vantaan kaupunkien omistamia metsiä noin 2700 hehtaaria. Yksityisiä maita alueeseen ei kuulu, mutta niitä voitaisiin myöhemmin liittää puistoon vapaaehtoisin kaupoin.

"Pääkaupunki tarvitsee kaksi keuhkoa, joten Sipoonkorpi on pääkaupunkiseudun itäinen Nuuksio", Natur och Miljön toiminnanjohtaja Bernt Nordman sanoo. ...

Sipoon kunnanvaltuuston puheenjohtaja Kristina Lyytikäinen (r) sanoi, että aloite tuli juuri sopivaan aikaan, koska kunnassa ollaan laatimassa yleiskaavaa. Myös Itä-Uudenmaan maakuntakaavaa valmistellaan.

"Kuntalaisena voin vain olla ylpeä kansallispuistoaloitteesta", Kristina Lyytikäinen huomauttaa.

Tillsammans med ovannämnda artikel publicerade Helsingin Sanomat även naturskyddsorganiosationernas förslag till nationalpark. (Se ovan.) Tillsammans med huvudartikeln publicerade tidningen även en kommenterande text med rubriken "Ennakoivaa puolustusta". Här anknyts nationalparken direkt med den såkallade Sibbofrågan. En logisk slutsats av de två texterna är att Helsingfors föreslagna utvidgning österut är ett svårt hinder för en ntionalpark. Där till var naturligtvis visionerna om en utvidgning av samhällsstrukturen i sig ett hot mot Sibbo storskog. Det är inte överraskande att De gröna krävde löften om stöd av en nationalpark för att ställa upp för annekteringen. Otto Lehtipuus påstående att inkorporeringen skapar förutsättningar för ett skydd av Sibbo storskog var en sällsynt fräck lögn.


Jag citerar ur den kommenterande artikeln:

Sipoo on luottamushenkilöiden hyväksymän tavoitteen mukaisesti itsenäinen, kaksikielinen ja luonnonläheinen kunta.

Kolmiyhteisyydestä ainakin luonnonläheisyys kärsisi, jos Helsingistä heitetyt vauhdikkaimmat ehdotukset toteutuisivat. Niiden mukaan Etelä-Sipooseen voitaisiin rakentaa 40000-60000 asukkaan satelliittikaupunki. ...

Ajatus Sipoonkorven kansallispuistosta ei varmaankaan ole tilaustyötä. Itsenäisen ja koskemattoman Sipoon ennakoivaan puolustustaisteluun se kuitenkin hyvin sopii.

Kansallispuiston kannattajia löytyy etenkin vihreiden ja Rkp:n piiristä. Niiden edustajat ovat myös tiukimmin puhuneet kaksikielisen ja itäuusmaalaisen Sipoon puolesta.

Skotten i Manila. Den 30 december 2010

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Eripurainen Uusimaa yhdistyy". Med artikeln har tidningen publicerat en karta där gränsen mellan Nyland och Östra Nyland ännu följer Sibbos gamla gräns i väster. Här ställs Heli-banan och östmetron mot varandra. Tillsammans med artikeln har tidningen även publicerat en kortare bakgrundsartikel med rubriken "'Sipoon ryöstö' kaatoi Itä-Uusimaan". Jag återger här slutet på bakgrundsartikeln:

Korttitalo sortui, kun hallitus aloitti metropolipoliitikan. Valtio päätti, että Helsinki saa pakkolunastaa maata itäuusimaalaisesta Sipoosta.

"Sipoon ryöstö oli ensimmäinen Mainilan laukaus", sanoo Itä-Uudenmaan maakuntavaltuuston puheenjohtaja Jaakko Jalonen (sd).

Samaan aikaan Sipoo ilmoitti halunsa siirtyä Uudenmaan puolelle. Kunta yritti parantaa asemiaan maanluovutuskiistassa, Kimmo Kajaste epäilee.

Ilman Sipoota Itä-Uusimaa olisi ollut rampa. Valtio päätti, että maakunnat yhdistetään vuoden 2011 alussa.

Yhteus Itämereen turvattava. Den 29 december 2010

I inlägget "Helsingfors köper sten och lera. Den 26 december 2010" noterade jag att Sipoon Sanomat på tidningens webbplats den 21 december publicerat en artikel med rubriken "Hallitus esittää kansallispuiston perustamista Sipoonkorpeen". Artikeln publicerades i en längre version i tidningen den 23 december. Tillsammans med artikeln publicerades en kortare text med rubriken "Yhteys Itämereen turvattava". (Se ovan.) Nedan kan man läsa den del av huvudartikeln som inte publicerats på tidningens webbplats. (Klicka på bilden.)