I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommitté träter om Östersundom". I artikeln kan man läsa att Östersundomkommiténs förslag för planeringen av Östersundomområdet borde offentliggöras på onsdag och att de finns fem alternativ. Jag har behandlat de fem alternativen, av vilka endast skuggplanen hittills har offentliggjorts, i mina inlägg "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011"
och "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".
HS 4.2 2012 s A 8
Just på onsdag skall även finansministeriets eller tjänstemannagruppens förslag till ny kommunstruktur läggas fram. Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Esitys: Kuntien määrä voisi pudota jopa 65:een".
I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som undantagsvis utkom redan tisdagen den 22 december, ingår en notis med rubriken "Sipoo kävi lobbaamassa". Jag har noterat det aktuella besöket på finansministeriet i mitt inlägg "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".
Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6
I samma nummer av tidningen ingår en text med rubriken "Östersundomin kaavametro etenee". Nyheten handlar ingalunda om metroförbindelsen till Östersundom, utan metron är här en metafor för planläggningsprojektet. Dess värre går det trögt framåt med planläggningen, liksom även för planerna på en metro till Östersundom. Metron till Östersundom ser ut att förbli en linje på kartan. Benämningen kaavametro passar i själva verket bra även på metrolinjen till Östersundom. Informationen i den aktuella texten är delvis den samma som i nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta", som publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 13 december. (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".)
I den aktuella nyheten kan man man bl.a. läsa följande:
Arbetet fortsätter och målet är att det granskade utkastet till generalplanen ska behandlas av beslutsfattarna i Helsingfors, Sibbo och Vanda i början av 2012.
Det granskade planutkastet kommer att innehålla fem olika alternativ varav Östersundomkommittén kommer att presentera ett som grund för utkastet till generalplanen. Alternativen som kommer att behandlas är:
• A. Sex metrostationer
• B. Fem metrostationer
• C. Fyra metrostationer (naturorganisationernas skuggplan)
• D. Snabbspårvägar
• E. Snabbspårvägar och ett regionaltåg
Man kommer att granska de olika alternativens effekter i en jämförelse- och bedömningsrapport. Påverkningarna av det alternativ som kommer att presenteras som grund för planförslaget bedöms mer detaljerat. Jämförelsen av alternativen för trafiksystemen har beställts som ett konsultarbete av Strafica. Åsikterna och ställningstagandena med svar i utkastet för generalplanen sammanställs i en interaktionsrapport.
Kommundirektören, fullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande i Sibbo kommun träffar förvaltnings- och kommunministerns politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.12.2011 för att diskutera hur kommunreformen påverkar Sibbo. Härvid diskuteras bl.a. språkfrågor, utvecklandet av metropolområdet och förbättrandet av den kundinriktade servicen.
Samtidigt som kommunreformen framskrider verkar Sibbo kommun aktivt för att säkerställa bästa möjliga lösningar för kommuninvånarna. Sibbo är orolig för de stora utmaningar som samhällsutvecklingen i Finland står inför. Den ökande segregationen, utvecklingen av världsekonomin, Finlands konkurrenskraft och den försvagade servicekvoten ställer i framtiden stora krav på den kommunala servicen och dess finansiering. För att kunna svara på framtida utmaningar är det säkert nödvändigt att gå i genom de kommunala strukturerna. Utmaningarna och lösningarna gällande dem varierar också geografiskt.
Sibbo kommuns läge på metropolområdet leder till speciella utmaningar i denna diskussion. Som en följd av sin tvåspråkighet har Sibbo en specialställning i huvudstadsregionen. Hur kan de tvåspråkiga kommuninvånarnas servicebehov tryggas och utvecklas också i framtiden? Enligt Sibbos egna utredningar kan ett självständigt Sibbo bäst garantera en fungerande tvåspråkig service också under de kommande åren. Sibbos representanter kommer också att ta upp betydelsen av förvaltningen inom metropolområdet då de träffar kommunministerns statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.11.2011.
Finansministeriet publicerade i fredags ett pressmeddelande med rubriken "Politisk uppföljningsgrupp för kommunreformen". I meddelandet heter det att kommunminister Henna Vikkunen tillsatt en "politisk styrgrupp", men det torde handla om ett översättningsfel. Den rätta benämningen hade varit uppföljningsgrupp. Gruppens ordförande är i varje fall Maarit Feldt-Ranta (sdp), vars uttalande om den nya kommunreformen jag kommenterat i inlägget "Barbariskt. Den 1 oktober 2011". (Ordförande för den verkliga styrgruppen är Virkkunens politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen.) Bland övriga medlemmar i den politiska uppföljningsgruppen kan nämnas Osmo Soininvaara, som även var medlem Hannes Manninens strukturgrupp i samband med den förra kommunreformen KSSR (Paras). Soininvaara var där till medlem i arbetsgruppen för kommunfrågor vid regeringsförhandlingarna. Däremot är Jan Vapaavuori inte medlem i uppföljningsgruppen. Samlingspartiet representeras istället av Petteri Orpo. (Bilden nedan till höger.) Inte heller är oppositionspartierna representerade i uppföljningsgruppen. Kommunförbundet har inte heller någon officiell representation.
Inför riksdagsvalet publicerade FNB den 27 mars en notis enligt vilken ordföranden för Samlingspartiets kommunalpolitiska arbetsgrupp Petteri Orpo dementerar att Samlingspartiet kräver tvångssammanslagningar. (Se "Förutsättningar saknas för en fortsatt metropolpolitik. Den 10 april 2011".) Det återstår att se om Orpo håller sina ord.
På Youtube finns ett videoklipp Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen redogör för varför en ny kommunreform behövs. Videon är ett prov på hur politiker lyfter fram allmänt godtagbara argument för att dölja verkliga partipolitiska motiv. De argument som Katainen här lyfter fram är de samma som motiven som låg bakom den förra kommunreformen, som initierades av Centerns Hannes Manninen i regeringen Vanhanen I. Att reformen kom att leda till vad Katainen på videon kallar "hallinto-himmeli" är en följd av att Centern måste kompromissa med regeringspartnern SDP. Även Samlingspartiet och Katainen personligen godkände kompromisslösningen år 2006, samtidigt som Katainen tillsammans med ledningen för Centern och SDP kom överens om lösningen på "Sibbofrågan".
Det behövs reformer för att trygga servicen i framtiden, men reformen som skulle behövas är inte nya primärkommuner som följer gränserna för pendlingsområden. Centerns och Manninens ursprunfliga modell för kommunreformen, som har likheter med de svenska och norska modellerna, kunde fungerat väl. Problemet är väl i första hand att Centern skulle dra politisk nytta av att den nuvarande kommunstrukturen bevarades och att en del av kommunens uppgifter flyttades till landskapsförbunden. Det finns även andra problem med den nuvarande strukturen så som skattekonkurrensen mellan Esbo och Helsingfors, men det problemet har Virrkunen inte alls tänkt åtgärda genom kommunsammanslagningar. (Se t.ex. "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".)
Att en kommun skal bestå av ett pendlingsområde eller motsvarande funktionellt sammanhängande område står det redan i den nuvarande kommunindelningslagen. Benämningen pendlingsområde är dock högst diffust. Hör Helsingfors till Borgå pendlingsområde, då jag jobbar i Borgå men bor i Nordsjö i Helsingfors? Hur många procent av befolkningen i ett område borde pendla för att området skall höra till ett visst pendlingsområde? Kartan över pendlingsområden kan se helt olika ut beroende på vilka procentgränser man utgår ifrån. Kartan kan även se olika ut beroende på om man delar in kommuner i olika delar, som kan höra till olika pendlingsområden. Sedan kan en kommun höra till en kommun som i sin tur hör till ett skilt pendlingsområde ...
Helsingin Sanomat publicerade den 6 oktober på tidningens ledarsida en artikel med rubriken "Työssäkäyntialue ei sovi palvelujen perustaksi". Av rubriken kan man räkna ut att artikeln inte är författad av Helsingin Sanomats ledarskribenter, utan av en gästkolumnist. Det är ändå anmärkningsvärt att artikeln publicerades på ledarsidan. Artikeln har även delats av Sibbo kommundirektör på Twitter.
I den ovannämnda artikeln skriver Juha Kostiainen bl.a. följande:
Sitra on ehdottanut, että terveydenhuollon rahoitus- ja ohjausjärjestelmässä siirryttäisiin yksikanavaiseen rahoitukseen, jossa nykyiset rahavirrat koottaisiin yhteen paikkaan. Tämä kansallinen tilaaja-rahoittaja vastaisi terveyden- ja vanhustenhuollon palveluiden rahoittamisesta ja erikoissairaanhoidon palveluiden tilaamisesta.
Perusterveydenhoidon palveluja voisivat tarjota sekä yksityinen että julkinen sektori. Potilaalla olisi vapaus valita omalääkärinsä, ja raha seuraisi potilaan, tai paremminkin asiakkaan, mukana. Kilpailu perustuisi laatuun, koska hoidon hinta olisi määrätty. Valinnanvapauteen perustuva malli on käytössä useissa Ruotsin maakunnissa.
Uudistus poistaisi kokonaan kuntien vastuun terveydenhuollon järjestämisestä. Tämä helpottaisi merkittävästi kuntatalouksien tasapainottamista.
På Sipoon Sanomats webbplats kan man för tillfället ta ställning till om man är rädd för att Sibbo spjälkas upp.
Inlägg
