Inrikesministeriet är skyldig en förklaring. Den 26 augusti 2007

Den 25 juli ingick i TV-nytt ett inslag där man noterade plagieringen i inrikesministeriets beredning av statsrådets gränsbeslut. (Se Yle uppmärksammar märkligheter i beredningen. Den 25 juni 2007.) Tack vare TV-nytts inslag noterades plagieringen även av andra medier. TV-nytt bjöd på tre exempel på motiveringar och satser i inrikesministeriets prememoria (muistio) som var så gott som identiska med motiveringar i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. (Se bilden ovan.) Texten i prememorian har naturligtvis inte kopierats direkt ur Helsingfors dokument, utan texten är kopierad ur kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis rapport. Det hade funnits gott om andra exempel att välja, men TV-nytt har råkat välja speciellt viktiga argument. Argumentens betydelse framgår av att samtliga tre satser ingår i identisk form i så väl kapitel 3 som i kapitel 5 (förslagsdelen) i Myllyniemis rapport.

Som det framgår ur bilden ovan är satserna inte helt identiska. I prememorian heter det att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille" medan det i Helsingfors utlåtande står att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille." Här har inrikesministeriet omformat och förkortat en sats i Myllyniemis rapport som är identisk med en sats i Helsingfors utlåtande. Myllyniemi har dock inte kopierat satsen ur Helsingfors utlåtande, utan ur Ratasvuoris utredning.

När Rundradions tv-nyheter gjorde sitt inslag var Ratasvuoris utredning ännu inte tillgänglig eller känd. Att Myllyniemi faktiskt kopierat sina argument ur Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober framgår speciellt tydligt ur TV-nytts två första exempel. I prememorian heter det att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen ei ole johtanut tuloksiin" medan det i Helsingfors utlåtande står att "Yritykset ratkaista idän suunnan kehitys neuvotellen eivät ole johtaneet tuloksiin". Satsen med det gramatikaliska felet i prememorian är identisk med en sats i Ratasvuoris utredning. I prememorian heter det vidare att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät kuntajakoselvittäjän mukaan ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä tarjota kasvumahdollisuudet kaikkiin ilmansuuntiin", medan det i Helsingfors utlåtande står att "Sipoon omat kaavoitussuunnitelmat eivät ole tähän mennessä tukeneet metropolialueen luontevaa kehitystä kaikkiin ilmansuuntiin." Även här är satsen i prememorian, med undantag av tillägget "eivät kuntajakoselvittäjän mukaan", identisk med en sats i Ratasvuoris utredning.

Ratasvuoris "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" visar att det inte är Jussi Pajunen eller Helsingfors som är huvudansvarig till det skandalösa plagiatet i utredningsmannens rapport. Helsingfors förvaltningskontor har av allt att döma helt korrekt sänt en utredning till kommunindelningsutredarens kontaktperson vid inrikesministeriet. Enligt vad Myllyniemi sagt till Helsingin Sanomat, sände Ratasvuori dessutom utredningen på utredningsmannens begäran. Att Pajunen föreslog en nästan identisk text som utlåtande till länsstyrelsen visar att åtminstone han inte hade tänkt sig att kommunindelningsutredaren ord för ord skulle kopiera Ratasvuoris utredning i sin rapport. Det är inrikesministeriet som måste förklara sig. En begäran om en förklaraning är att vänta från Högsta förvaltningsdomstolen.

Gummistämpeln. Den 25 augusti 2007

Tyvärr har jag inte tidigare direkt tagit del av statsrådets presskonferens efter gränsbeslutet den 28 juni. Bandupptagning av presskonferensen på 39 minuter finns på statsrådets webbplats både som video och audio. Presskonferensen är på många sätt exeptionell. Stora delar av presskonferensen har naturligtvis tidigare förmedlats av medierna och via medierna även på denna blogg, men en del aspekter har även lämnats obeaktade. Innan jag refererar presskonferensen skall jag citera ur Sipoon Sanomats referat av presskonferensen "Suomen hallitus pilkkoi Sipoon Ministerit tekivät laittomasta laillisen":

Toimittajia kummastutti, miten hallitus voi tehdä Myllyniemen selvitykseen nojaavan päätöksen, kun selvitykseen on sivukaupalla kopioitu suoraa tekstiä Helsingin kaupungin luottamuselinten esityslistoilta sekä muun muassa internetistä. Eikö kopiointi murenna Myllyniemen selvityksen uskottavuutta?
– Tämä on sisäministeriössä arvioitu virkamiesvastuulla, Vanhanen tyytyi toteamaan.

Liksom ur citatet framgår undviker statsministern att kommentera påståendena om plagiat i utredningsmannens rapport. I själva verket svarar Vanhanen på frågan med att betona skillnaderna mellan Helsingfors och utredningsmannens förslag. Det är dock allmänt känt att utredningmannens förslag motsvarar Helsingfors ursprungliga krav. I sitt svar beskriver Vanhanen där till utredningsmannens förslag på samma sätt som han före utredningen i offentligheten redogjorde för de villkor som han ställde på en inkorporering. Anklagelserna om plagiering gäller dock inte själva förslaget, utan motiveringarna för förslaget. Utredningsman Pekka Myllyniemi har direkt kopierat Helsingfors motiveringar, fastän Helsingfors motiveringar, åtminstone officiellt, gäller ett område som enligt Vanhanen i hög grad skiljer sig från utredningsmannens förslag. Att förslagen i så hög grad skiljer sig från varandra bör ytterligare äventyra trovärdigheten i utredningsmannens och den föredragande tjänstemannens motiveringar!

Ur presskonferensen, där fyra partiordföranden samt föredragande minister Mauri Pekkarinen uttalar sig, framgår att statsrådet eller majoriteten av ministrarna inte har några andra juridiska motiveringar för sitt beslut än att man förlitar sig på den under tjänstemannaansvar gjorda beredningen. Vanhanen säger uttryckligen att "majoritetens (ministrarnas) ställningstagande baserar sig på den föredragande tjänstemannens ställningstagande". I praktiken förlitar man sig på Pekka Myllyniemis "utredning" och Arto Sulonens beredning, fastän det med tanke på Sulonens roll i KSSR finns starka skäl att betvivla hans opartiskhet. Vanhanen noterar visserligen även att man tagit del av ett utlåtande av justitiekanslern, som inte har något att anmärka mot den föredragande tjänstemannens förslag, men påpekar samtidigt att JK inte i sig tagit ställning, utan endast noterat att man juridiskt sett kan komma till två olika slutsatser.

Vanhanen vill även tillägga att regeringen vad lagligheten i besluten beträffar normalt förlitar sig på beredande tjänstemän och JK, men just i det aktuella fallet var det ju statsrådets uppgift att ta ställning till de juridiska förutsättningarna, vilket Vanhanen under presskonferensen själv flera gånger noterar. Statsministern säger uttryckligen att "pääpaino oli oikeudellisella arvioinnilla". Vanhanen säger även att eftersom frågan är juridisk, kunde man i regeringsförhandlingarna inte på förhand komma överens om saken. Då statsministern lika väl ger över ansvaret att bedöma förslagets laglighet till tjänstemannaberedningen degraderar han regeringen till en gummistämpel.

Angående Vanhanens påpekande att statsrådet i sitt beslutstagande brukar lita på tjänstemannaberedningen vill jag tillägga att statsrådet i sitt beslutsfattande som regel även förlitar sig på den föredragande ministerns förslag. Det är exeptionellt att statsministern röstar mot den föreragande ministerns förslag, speciellt då den föredragande ministern hör till samma parti som statsministern. I efterhand står det där till klart att justitiekanslern då han gav sitt utlåtande om den beredande tjänstemannen Arto Sulonens förslag inte hade haft tillgång till all relevant information. Enligt vad justitiekanslern säger i sitt svar på Leena Liipolas klagomål från den 28 juni uppfyller Sulonens beredning inte kraven.

Jyrki Katainens argumentering för gränsbeslutets laglighet är om möjligt ännu mera ologisk än Vanhanens. Katainen säger att han hört några rättslärda och att tolkningarna tydligen "menevät ristiin". Jag vore mycket intresserad av att veta vilka "rättslärda" som Katainen hört. Månne han har hört juristen Jan Vapaavuori tolkning? Vapaavuori har ju även hävdat att Helsingfors förslag fyllde lagens krav, fastän han torde ha tvivlat på att HFD skulle vara av samma åsikt. Av att det förekommer olika tolkningar drar Katainen slutsatsen att det inte finns några speciella skäl att tvivla på att den juridiska sidan är i sin ordning!

Fastän statsministern i sitt inledningsanförande vid presskonferensen lät förstå att diskussionen huvudsakligen skulle handla om huruvida beslutet uppfyller de krav som definieras i kommunindelningslagen, handlar ministrarnas motiveringar för beslutet nästan uteslutande om ändamålsenlighet, så som bostadspriser och "balans i huvudstadsregionen". Liksom Myllyniemi förefaller ministrarna förväxla huvudstadsregionen med Helsingforsregionen. Vanhanen hävdar bl.a. att "alueen yhdyskuntarakenne on hyvin vahvasti painottunut länteen päin" och att inkorporeringen skulle möjliggöra en utveckling av arbetsplats- och bostadsområden även österut, "mycket nära Helsingfors områden".

För att kunna bedöma huruvida samhällstrukturen är i obalans, borde man väl först definiera vilket område det gäller och var centrum för detta område är beläget. Om vi utgår från att Helsingfors centrum utgör centrum även för huvudtadsregionen, så är det lätt att visa att bebyggelsen i själva verket i hög grad är koncentrerad till den östra halvan. Om problemet är att arbetsplatserna finns i Esbo, så är det väl ur ekologisk synvinkel snararst åt väster som bostadsproduktionen borde koncentreras. Påståendena om att samhällsstrukturens tyngdpunkt är förskjuten åt väster torde bygga på uppfattningen att (hela) Helsingfors stads område utgör centrum i huvudstadsregionen och att Helsingforts geografiska mittpunkt på något sätt utgör huvudstadsregionen centrum. Om statrådets gränsbeslut förverkligas kommer detta föreställda centrum ytterligare att förskjutas österut, varmed obalansen bara förvärras.

Den nuvarande huvudstadregionens (SAD-områdets) mittpunkt ligger nära den punkt där Helsingfors, Vandas och Esbos gränser möts i en gemensam punkt. Om man drar en rät linje genom denna punkt, så att Huvudstadsregionen delas i två lila stora halvor, en östra och en västra, så har den östra halvan omkring tre gånger flera invånare än den västra.

Östersundom kyrka. Den 24 augusti 2007

Yle Östnyland har idag publicerat en notis med rubriken "Sibbobor rädda för att förlora sin kyrka". Det handlar inte om Sibbo kyrka, utan kyrkan som sibbobor är rädda att förlora är Östersundom kyrka, som i fall av en annektering skulle hamna på Helsingfors sida om gränsen. I notisen noteras även att kyrkoherden i Sibbo svenska församling är bestört över att ingen förfrågan angående annekteringen i något skede kommit till Sibboförsamlingarna, trots att den skulle få stora konsekvenser för kyrkan. Lyssna till ljudklippet Nisse och Matte Martin vill inte förlora gravplatsen till Helsingfors.

Att sibbobor speciellt med tanke på tanke på Östersundom kyrka upplever den eventuella inkorporeringen som ett helgerån har kanske inte så stor juridisk betydelse, men i Sibbo kommuns utlåtande över om kommunindelningsutredarens förslag, som bifogats till besväret till Högsta förvaltningsdomstolen, noteras bl.a. att Östersundom kyrka är den äldsta i bruk varande träkyrkan i Finland och att kyrkan speciellt räknas som skärgårdsbornas kyrka.

Straffet för fädernas missgärningar. Den 23 augusti 2007

I gårdagens blogginlägg kritiserade jag Osmo Soininvaaras ogrundade optimism då det gäller möjligheterna att förverkliga en på metrotrafik baserad idealstad längs stranden i sydvästra Sibbo. Soininvaaras utopi är ämnad att moraliskt legitimera Helsingfors kontroversiella kolonialiseringsplaner, men Soininvaara nöjer sig inte med att måla upp framtidsvisioner. I sina svar på svar till blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" tar han till rena förtalet av Sibbo. Soininvaara skriver här bl.a. om "Sipoon maankäytön tähänastinen ääriepäekologisuus", som fått Soininvaara att betvivla att kommunens rätt till självstyre är ett okränkbart värde då det gäller markanvändning.

Den senaste tiden har nog kommunerna i huvudstadsregionen fått notera att kommunens planeringsmonopol endast gäller de jure. Kommunernas planeringsmonopol kan diskuteras, men i fallet Sibbo gäller det ju inte planeringsmonopolen, utan kommunens gränser. Genom sitt gränsbeslut visade statsrådet att Sibbos egna aktuella planer, som i högsta grad är anpassade till så väl statens som Helsingfors förväntningar, saknade betydelse. Liksom Tarja Cronberg förefaller Soininvaara vilja rättfärdiga Helsingfors rov med gamla förseelser från Sibbos sida. I sitt blogginlägg "Sipoo-päätös turvaa pääkaupunkiseudun tasapainoisen kehityksen" skrev Cronberg den 28 juni följande:

Perspektiivini Sipoon kehitykseen juontaa juurensa 80-luvulle aikaan, jolloin toimin yhdyskuntasuunnittelijana. Pääkaupunkiseudun kasvu on viime vuosikymmeninä ollut voimakasta, mutta itäsuuntaan kasvua ei ole tapahtunut. Sipoo on pitänyt rajansa kiinni olematta valmis kantamaan omaa osaansa tasapainoisen yhdyskuntarakenteen aikaansaamisesta pääkaupunkiseudulle. Vasta viime hetkillä, pakon edessä on kunta ryhtynyt suunnittelemaan merkittävää asuntokaavoitusta alueelleen. On ehkä väärin, että nykyiset Sipoon päättäjät joutuvat kantamaan vastuun edeltäjiensä laiminlyönneistä, vastuu on kuitenkin yhteinen.

Genom att hålls sina gränser "stängda" har Sibbo i själva verket förhindrat en spridning av bebyggelsen på ett sätt som Soininvaara anser vara oekologiskt. Påståendet att Sibbo skulle ha förhindrat en balanserad utveckling i huvudstadsregionen är absurt då Sibbo per definition inte hör till huvudstadsregionen. Anklagelser om tidigare Sibbopolitikers försummelser är ur ett grönt perspektiv således högst diskutabla i sig, men speciellt tvivelaktigt är det att låta fädernas missgärningar straffa nuvarande sibbopolitiker och sibbobor.

Liksom Soininvaara i sitt blogginlägg kritiserar Cronberg även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund. Underförstått låter så väl Cronberg som Soininvaara förstå att även Sibbos medlemskap i Östra Nylands förbund berättigar en inkorporering, fastän Sibbo även i denna fråga lovat bot och bättring. Cronberg skriver vidare att "Valtiovalta on mielestäni ainoa oikea taho tekemään päätöksen silloin kun kunnat eivät keskenään pääse ratkaisuun." Nej, eftersom Helsingfors uttryckligen krävde att få annektera ett betydande område av Sibbo, fanns det inga möjligheter till samförstånd, speciellt inte efter att Helsingfors i enlighet med Soininvaaras önskemål föreslog att gränsen skulle dras vid Sibbo å. Om något annat än en annektering eller en "anslutning av sydvästra Sibbo till huvudstadsregionen" har Helsingfors inte velat komma överens om med Sibbo.

Att Soininvaaras och Cronbergs argument inte ens övertygar de egna leden framgår ur De Grönas interna diskussion. Denna diskussion uppmärksammasdes av medierna då Stina Nybäcks öppna brev till Cronberg ("Avoin kirje Sipoosta Tarja Cronbergille") publicerades i Vihreä lanka 2007/32. Diskussionen om fallet Sibbo fortsätter i det senaste numret av Vihreä Lanka (2007/33).

Soininvaaras metroillusioner. Den 22 augusti 2007

I Helsingin Uutiset ingick den 10 augusti en kolumn av Osmo Soininvaar a med rubriken "Valtio vetäytyköön pääkaupunkiseudulta". I kolumnen uttrycker Soininvaara sitt missnöje med att så väl Ringbanan som "Sibbometron" ser ut att fördröjas eller dröja. Jag citerar:

Viime viikolla kuulimme, että metrolla päästään Sipooseen aikaisintaan vuonna 2017 ja että valtio lykkää Kehärataa tärkeämpien liikennehankkeiden
tieltä. Ei hyvä.
...

Jos Lounais-Sipoota rakennetaan ensin kumipyöräliikenteen varaan, joudutaan tieverkko mitoittamaan suuremmaks,i kuin mitä lopulta tarvitaan. Uudet asukkaat eivät autoistaan luovu, kun heidät on ensin pakotettu hankkimaan kaksi autoa.

Jos metro on mukana alusta alkaen, asukkaiksi valikoituu painotetummin niitä, joiden työpaikat ja muut matkustustarpeet osuvat metroradan varrelle. Silloin myös kaupat ja muut palvelut sijoittuvat metroasemien läheisyyteen. Jos metro tulee joskus myöhemmin, sitä käytetään paljon vähemmän.

Soininvaara bekymrar sig alltså över de problem som skulle följa av att Sibbometron skulle bli klar först år 2017 eller senare, men han borde bekymra sig över att Sibbometron knappast någonsin byggs. Jag lovar äta upp min hatt ifall det går att åka metro till Östersundom år 2017. (En doktorshatt är den enda hatt jag äger.)

Soininvaara har även på sin blogg nyligen skrivit om Sibbometron. I blogginlägget "Metro Sipooseen nopeasti" från den 2 augusti är budskapet det samma som i kolumnen i Helsingin Uutiset. Blogginlägget "Metro Söderkullaan yhdessä Sipoon kanssa" från den 1 juli är intressantare. Inlägget följs dessutom av en intressant och klargörande diskussion. Jag citerar ur själva inlägget:

Kuulun niihin, jotka iloitsevat valtioneuvoston päätöksestä liittää 30 neliökilometriä Lounais-Sipoosta Helsinkiin. Tämä tulee johtamaan terveempään kaupunkirakenteeseen, niin ekologisesti kuin sosiaalisestikin.

Vielä iloisempi olisin ollut, jos valtioneuvosto olisi päättänyt liittää Helsinkiin alkuperäisen esityksen mukaisen 50 neliökilometriä niin, että raja olisi tullut Sipoonjoelle ja Sipoonlahdelle. Ingmannin tehtaat tosin olisi kohtuusyistä pitänyt jättää Sipoolle veroeuroja tuottamaan.

Isompi pala olisi ollut parempi - ei siksi, että Helsinkiin saataisiin enemmän asukkaita, vaan siksi, että olisi tukenut paremmin metroon perustuvaa nauhakaupunkia ja Sipoonkorven suojelua. Nyt kun Helsingin saama siivu on lyhyempi, on suuria paineita rakentaa se leveämmin. Leveämpi rakentaminen uhkaa sekä Sipoonkorpea että nauhakaupunkiarakennetta. Nyt riskinä on, että sekä Helsinki että Sipoo innostuvat rakentamaan Porvoonväylän pohjoispuolelle. Porvoonväylästä pitäisi tehdä raja, jonka pohjoispuoelle ei rakenneta lainkaan. Landbo siellä valitettavasti jo on, mutta lisää ei tarvita.

Jag har svårt att förstå Soininvaaras glädje över statsrådets beslut, då han själv konstaterar att det aktuella beslutet medför "risk" för att det byggs norr om Borgå motorväg. Jag frågar mig var Helsingfors annars skulle bygga. Det är ju norr om motorvägen som Helsingfors, enligt självaste statsministern, äger "färdig tomtmark". Området söder om motorvägen består till största delen av naturskyddsområden, vassbevuxen sankmark och annan låglänt mark. På Husö äger Helsingfors ett litet område där man i princip kunde bygga invid stranden, men området ligger fjärran från den tänkta metrolinjen.

Enligt Soininvaara hotar statsrådets beslut så väl "metroon perustuvaa nauhakaupunkia" som Sibbo storskog. Soininvaaras förslag till lösning är intressant: att Sibbo själv bygger metro från Östersundom till Söderkulla med tre stationer. Argumnetet är anmärkningsvärt emedan en central motivering för en annektering har varit att Sibbo inte har förutsättningar att bekosta en metrolinje till Östersundom. I sin rapport argumenterar kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi att Sibbo i praktiken inte skulle ha råd att bygga en metrolinje. Därtill ser Myllyniemi andra problem med att Sibbo skulle delta i metroprojektet. Jag citerar ur rapporten:

Metroon tukeutuminen vaatisi Lounais-Sipoon alueelle kaksi metroasemaa, joista toinen ei välttämättä mahtuisi Vaihtoehto 1:n alueelle.

Metron toteuttamisessa tarvitaan joka tapauksessa yhteistyötä Helsingin ja Vantaan kesken sekä valtiota osarahoittajana. Jos lisäksi tarvittaisiin erityisesti metrosta toteuttamisen vaatimaa yhteistyötä Sipoon kanssa, metron toteuttaminen saattaisi muodostua päätöksenteossa pitkäaikaiseksi ja monimutkaiseksi.

Näin tarkasteltuna Vaihtoehto 1:n mukainen alue ei ole riittävän suuri, vaan sitä on laajennettava itään.

Myllyniemis märkliga motivering till att alternativet VE1 inte är nog är i direkt konflikt med Soininvaaras förslag på metro till Söderkulla, men Soininvaaras vioner är sin tur helt orealistiska på andra grunder. Att Helsingfors aldrig planerade att dra metron ända fram till Sibbo å framgår ur Ratasvuoris utredning, där man utgår i från att det planerade banavsnittet är 6,3 km långt och om Helsingfors förslag på att annektera ett 5000 hektar stort område berättar att "joukkoliikenneselvityksessä alue on jaettu kolmeen osaan: läntinen Vantaan kahden metroaseman ympäristö, keskeinen Sipoon kahden metroaseman vaikutuspiiri ja itäisin metron vaikutuspiirin ulkopuolinen alue."

Nordsjö hamn. Den 21 augusti 2007

I inrikesministeriets motiveringar (prememoria) till statsrådets gränsbeslut från den 28 juni återgers kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis argumnet för att Nordsjö hamn motiverar en ändring av kommunindelningen. Det heter här bl.a. att "Kaupunkirakenteen jatkaminen itään loisi kuntajakoselvittäjän mukaan uutta kehittämispotentiaalia myös Vuosaaren satamaa hyödyntävälle elinkeinotoiminnalle sekä Helsingin nykyisin asuntovaltaisille itäisille kaupunginosille." Satsen är ett direkt citat från Myllyniemis rapport, men Myllyniemi har kopierat satsen från Ratasvuoris utredning. Satsen återfinns även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. Vidare citeras i prememorian Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag från den 28 februari där det heter att en ändring av kommunindelningen "mahdollistaisi Lounais-Sipoon kehittämistä Vuosaaren sataman toimintoihin perustuvan ja niitä tukevan ulkomaankaupan yritysten sijoittumisalueena." Slutligen hävdar Arto Sulonen under rubriken "Esittelijän esitys" att "Vuosaaren sataman rakentaminen edellyttää maankäytön, asumisen, liikenteen ja muun alueiden käytön suunnittelua Helsingin nykyisiä rajoja laajemmalla alueella."

Nordsjö hamn torde ha betydelse för statsrådets gränsbeslut så till vida att den framtida hamnverksamheten i Nordsjö är den enda näringsverksamhet som konkret omnämns i prememorian, fastän en förbättring av näringsverksamheternas förutsättningar utgör det juridiska huvudargumentet för en ändring av kommunindelningen. På vilket sätt en ändring av kommunindelningen skulle gynna näringsverksamheten som anknyter till Nordsjö hamn framkommer verken ur prememorian eller Myllyniemis rapport. Det kan tilläggas att det i utkastet till generalplan för Sibbo finns med ett arbetsplatsområde i anknytning till hamnen, vilket Myllyniemi faktiskt noterar i sin rapport.
I Helsingin Sanomat ingick den 3 augusti en artikel med rubriken "Ympäryskunnat hyötyvät Vuosaaren satamasta eniten" ("Ympäryskunnat keräävät Vuosaaren sataman hyödyt"). I artikeln kunde man bl.a. läsa följande:

Helsingin poliitikot ovat alkaneet katsella hurjaa menoa pienellä levottomuudella. Kaupunginvaltuutettu Jyrki Lohi (sd) katsoo, että Vuosaaren sataman vaikutuksia tulee ohjata entistä suunnitelmallisemmin Helsingin hyödyksi. Hänen kaupunginvaltuustossa laatimansa ponsi sai taakseen lähes kaikki valtuutetut.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajunen katsoo Lohen puheenvuoron perustelluksi. Hänen mukaansa sataman rakentaminen pitäisi nähdä mahdollisuuten tuoda Itä-Helsinkiin lisää työpaikkoja.

Ur bildtexten till artikeln framgick det att även Sibbo planerar en logistikcentral invid den nya bangården i Kervo. Helsingfors verkar snegla avundsjukt på kommunerna kring stambanan och Lahtisbanan, fastän hamnprojektet till stor del finansierats av staten. En annektering av sydvästra Sibbo skulle knappast på något sätt gynna näringsverksamheten kring Nordsjö hamn, men man kan tänka sig att den skulle öka Helsingfors möjligheter att dra ekonomisk nytta av hamnen. I en intervju i det senaste numret av Sipoon Sanomat säger biträdande stadsdireltör Pekka Korpinen dock att "Vuosaaren sataman tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti houkuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Så var det med det argumentet för en inkorporering.

Dåligt kopierad gränslinje. Den 20 augusti 2007

Sibbo kommun har på kommunens webbplats nu även publicerat bilagorna till besväret över statsrådets gränsbeslut från den 28 juni. Speciellt intressant finner jag en karta som visar "skillnaderna mellan lantmäteribyråns karta och kartbilagan som ingår i statsrådets beslut". Att skillnaderna mellan Myllyniemis förslag, som ingick som bilaga till statsrådets beslut, och lantmäteriverkets (om)tolkning av gränsförslaget, som fanns till påseende den 4 januari till den 15 februar, var så stora även till lands har jag inte tidigare noterat. Till skilland från havsgränsen ser landgränsen i Myllyniemis förslag vara ritad av en yrkeskunnig person (jämför "Var skall gränsen gå? Den 3 juli 2007"), men i verkligheten torde gränsen på kartan med Myllyniemis förslag vara bristfälligt kopierat från ett gränsförslag som en fackman först har ritat och som ligger närmare lanmäteriverkets gränsförslag. Här har ju utredningsmannen inte kunnat använda sig av den ofelbara och så behändiga copy past-metoden, som hans utredning i övrigt bygger på. Däremot är skillnaden mellan gränsförslagen inte stor då det gäller gränsen längs Österleden. Här har även lantmäteriverket missat, då man använt sig av en gammal karta. På båda kartorna följer gränsen Österledens gamla sträckning, vilket torde betyda att även riksväg 170 efter ett förverkligande av statsrådets beslut skulle gå via Vanda på vägen mellan Östersundom och Mellungsby i nuvarande Helsingfors. Detta kan kanske ha en viss betydelse även med tanke på 1 § i kommunindelningslagen, som säger att en kommun skall bestå av ett sammanhängande område.

På kartan som fanns till påseende efter statsrådets beslut lär gränsen längs Österleden överhuvudtaget inte ha ritats ut. Därmed tog kartan inte ställning till på vilken sida om (den gamla eller den nya sträckningen) av Österleden som gränsen skall gå eller om gränsen skall gå längs mittlinjen för landsvägen. (Denna karta följde i övrigt lantmäteriverkets förslag.) I sitt utlåtande över Helsingfors förslag från den 21 juni 2006 föreslår lantmäteriverket att gränsen skulle gå på norra sidan om vägen, så att kommungränsen på vägområdet skulle följa norra gränsen för registerenheten 92-895-2-8. I lantmäteriverkets utlåtande om Myllyniemis förslag säges det ingenting om gränsen längs riksväg 170, men i en förteckning omnämns 92-895-2-8 bland de områden som i sin helhet skulle överföras till Helsingfors. Även i statsrådets beslut heter det att inlösningsenheten 2:8 från lokaliseringsområdet 895 för landsvägar i sin helhet skall överföras till Helsingfors. Tyvärr vet jag inte var gränsen för detta område går, men på de två alternativa kartor som ingått i beredningen av statsrådets beslut går gränsen som mest hundra meter söder om Österledens nuvarande sträckning. Eftersom det i statsrådets beslut även uppräknas fastigheter som endast delvis övergår till Helsingfors, måste beslutet kompleteras av en karta. Kartan med lantmäteriverkets förslag omnämns dock inte i prememorian. I stället talas det här bara om områdena V och VE2 på kartan i bilaga 1, men kartan (med gränserna) är direkt tagen från Myllyniemis förslag.