Inget nytt Sibbo. Den 7 september 2007

Stadsdirektören i Tavastehus Tapani Hellstén (sdp) fyllde 50 år igår. Med anledning av Helsténs födelsedag har Uutispäivä Demari idag publicerat en aintervju med rubriken "Tapani Hellstén satsaisi mieluummin kouluihin kuin aikuisten harrastuksiin". I anslutning till intervjun har tidningen även publicerat en artikel med rubriken "Hattulasta saattaa tulla uusi Sipoo". Alla vet vad "Sibbo" står för.

I Tavastehusregionen vill ett antal kommuner gå samman med Tavastehus. Bland dessa kommuner finns Kalvola och Renko. Dess värre ligger Hattula, som inte vill gå med i den nya kommunen, mellan Kalvola och Tavastehus. Eftersom lagen anses kräva att en kommun bildar ett sammanhängande område har Hattula gått med på att avstå ett litet område som skulle sammanbinda Kalvola med Renkola, som gränsar til Tavastehus. Grannkommunerna har dock krävt ett större område, så att den nya kommunen skulle få en naturlig och funktionell form. I artikeln i Uutislehti Demari jämförs alltså Hattula med Sibbo. Jag citerar ur artikeln:

Kesällä Helsinki sai valtiolta luvan ottaa itselleen palan Sipoota yleisen edun nimissä ilman Sipoon omaa suostumusta. Nyt Hämeenlinnan seudulla kokeillaan, oliko tapaus poikkeus vai voiko samoin menetellä muuallakin.

Hattula kunde liksom Sibbo bli ett prejudikat, eller ett prejudikat på hur allmänt prejudikatet Sibbo kan tillämpas. Uutislehti Demari berättar dock att det från inrikesministeriet meddelats att man inte vill ha något nytt Sibbo.

Nyt Hattula on saanut puolustajan yllättävältä taholta: vähän aikaa sitten Hämeenlinnan kaupunginjohtajalle Tapani Hellsténille soitettiin sisäministeriöstä ja kerrottiin, että siellä ei kaivata uutta Sipoota.

Hellsténiä ihmetyttää, miksi keskeneräiseen asiaan haluttiin jo nyt puuttua. Hänestä tuntuu myös oudolta, että se, mikä kävi Sipoossa, ei käykään muualla. Asian selvitteleminen joka tapauksessa jatkuu, eikä lopullisesta ratkaisusta ole tietoa.

- Tämä on merkittävä ennakkotapaus. Tällaisia saattaa tulla kuntaliitosten yhteydessä eteen muuallakin Suomessa, ja nyt katsotaan, onko valtiovallalla halua ratkaista näitä ongelmia. Mutta voi kyllä olla, että tämä on poliittisesti niin arkaluontoinen asia, että Sipoo jää ainoaksi, Hellstén sanoo.

I Helsingin Sanomat ingick den 28 augusti en artikel med rubriken "Suur-Hämeenlinna hamuaa viidennestä Hattulan kunnasta", där det berättades att Tavastehus, Kalvola och Renko föreslagit för inrikesministeriet att hela en femte del av Hattula skulle anslutas till Renko. Jag citerar ur artikeln:

Sisäministeriö ei kuitenkaan halua esitystä osakuntaliitoksesta, mikä on yllättänyt suurkunnan valmistelijat.

"Kyllä kunnilla täytyy olla oikeus tehdä esityksiä omassa asiassaan," Hämeenlinnan kaupunginjohtaja Tapani Hellstén sanoo. Ministeriön puuttumisesta kuntien päätöksentekoon kertoi maanantaina Aamulehti.

Sisäministeriö tyrmää erilliset osakuntaliitokset isompien kuntaliitosten valmistelussa. Osakuntaliitosesitykset eivät etene, jos alueella on suunnitelmissa laajempi kuntaliitos.

Itsenäisiä osakuntaliitoksia kieltokäytäntö ei koske. Jäädytys ei perustu lakiin, ministeriöstä todetaan.

Uutta hallintokäytäntöä on sisäministeriön hallitusneuvoksen Arto Sulosen mukaan tarkoitus noudattaa nyt kolme vuotta.

Hattula borde snarare jämföras med Vanda än med Sibbo. Hattula är inget nytt Sibbo, men kanske ett nytt Vanda, som "frivilligt" ger ifrån sig ett område för att inte genom tvång förlora ett större område. Anslutningen av den så kallade Westerkullakilen till Helsingfors uppfyller inte de av lagen definierade allmänna villkoren för en ändring i kommunindelningen. Det samma torde gälla området som Hattula frivilligt kan tänka sig avstå från. Det är snarare Vanda än Sibbo som kan bli ett prejudikat som avgör Hattulas öde. Liksom för Vandas del skulle ett större område däremot kunna tänkas uppfylla de allmänna villkor som 3 § i kommunindelningslagen definierar.

Det finns orsak för inrikesministeriet att vänta på Högsta domslut i "Sibbofrågan" innan man behandlar några nya initiativ till kommundelssammanslagningar, men det finns andra motiv till återhållsamheten på inrikesministeriet. Fallet Sibbo torde vara ett avskräckande exempel. Och för en centerminister finns det alldeles speciella skäl att försöka sätta locket på Pandoras ask.

Om man på inrikesministeriet hade varit konsekventa hade man inte gått med på att ansluta en del av Vanda till Helsingfors i samband med det större inkorporeringsprojektet. Egentligen kunde även inkorporeringen av sydvästra Sibbo ses som ett steg i ett större projekt där man fusionerar Vanda med Helsingfors eller sammanslår alla fyra städer i huvudstadsregionen. På inrikesministeriet vill man dock inte vara konsekvent. För att inte göra Sibbo till ett prejudikat har man betonat huvudstadens särställning. Centerministrarnas fjäskande för "Finlands enda metropolområde" eller "Finlands enda huvudstad" kan rent av tolkas som ett sätt att skydda det centeterdominerade inlandet från oönskade kommunsammanslagningar. Även om Sibbo inte blir ett politiskt prejudikat blir HFD:s domslut i Sibbofrågan ett juridiskt prejudikat i någon riktning. Godkänner HFD mot förmodan statsrådets gränsbeslut från den 28 juni, kan inrikesministeriet vänta sig ett stort antal initiativ till ändringar i kommunindelningen. Efter nästa riksdagsval om drygt tre år behöver kommunministern inte vara centerpartist.

Pertti Salolainens (saml) skriftliga spörsmål om Sibbo storskog (se Spörsmål om Sibbo storskog. Den 6 september 2007) finns nu på riksdagens webbplats.

Spörsmål om Sibbo storskog. Den 6 september 2007

Yle Internytt Östnyland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Sibbo Storskog nationalpark?". I notisen berättas att riksdagsman Pertti Salolainen (saml) har lämnat ett skriftligt spörsmål till regeringen om grundandet av en nationalpark i Sibbo storskog. Salolainen anser att det är viktigt att skydda Sibbo storskog, så att området inte splittras och bebyggs som en följd av Helsingfors markövertagande. Salolainen torde höra till dem som inte litar på Helsingfors långa tradition när det gäller att göra ödemark till en integrerad del av tät stadsstruktur.

Suomen luonnonsuojeluliitto och Natur och Miljö föreslog i mars ifjol att Sibbo storskog (Sipoonkorpi) görs till nationalpark. (Se meddelandet "Sipoonkorpi kansallispuistoksi".) I förslaget till nationalpark ingick även den av Helsingfors ägda skogen inom det område som enligt statrådets gränsbeslut skall inkorporeras med Helsingfors. Det torde vara denna skog, dvs områdena 10, 17 och 18 på kartan ovan, som av statsministern beteckanats som "färdig tomtmark". (Klicka på bilden för att förstora den.)

De gröna i Helsingfors och speciellt Otto Lehtipuu har velat se inkorporeringen av sydvästra Sibbo som en möjlighet att skapa en nationalpark i Sibbo storskog. De gröna i Vanda har dock noterat att inkorporeringen enligt Pekka Myllyniemis förslag utgör ett allvarligt hot mot Sibbo storskog. (Se "Adress för Westerkulla. Den 12 januari 2007".) Inkorporeringen hotar där till Naturaområdena vid Borgarstrandsviken, Bruksviken, Torpviken och Kapellviken samt förbindelserna mellan dessa områden och storskogen. På naturskyddsorganisationens webbsidor finns det även en karta ur vilket det framgår att naturskyddsföreningarna föreslagit att hela Husöområdet tillsamammans med den så kallade Västerkullakilen söder om Borgåleden skulle göras till Naturaområde.

---
Föreningen För Sibbo arrangerar tillsammans med Nälkäteatteri utomhusopera i Zachrisbacken den 16 september kl 15. Verket som uppförs är Volter Kilpis Batsheba, som enligt arrangören handlar om "makt och missbruk av makt".

Helsingfors långa tradition. Den 5 september 2007

I Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006 ingår ett textavsnitt där det hävdas att man i Helsingfors har "en lång tradition av att anpassa naturvärden som en del av en tät stadsstruktur":

Sipoon rantavyöhykkeen länsiosassa on neljä erillistä, Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueeseen kuuluvaa lahtea. Porvarinlahti sijaitsee Helsingin, Vantaan ja Sipoon alueilla ja muut kolme Bruksviken, Torpviken ja Kapellviken Sipoon puolella. Lisäksi siirrettäväksi ehdotetun alueen pohjoispuolella on Natura2000-verkostoon kuuluva Sipoonkorpi, jonka merkitys sekä luonnon että virkistyskäytön kannalta on erittäin merkittävä.

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Den ovaciterade texten ingår även i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen från den 29 november. Vid Helsingfors stadsfullmäktigemöte den 29 oktober kommenterade fullmäktigeledamot Pekka Myllykoski texten på följande sätt:

Täällä on kilvan kehuttu tätä lausuntoa erittäin perusteelliseksi ja hyvin laadituksi. Mutta siinä on kyllä muutama sellainen mielestäni huolestuttava muotoilu, jotka kannattaa nostaa esiin.

Natura 2000 -alue on nimeltään Mustavuorenlehto ja Östersundomin lintuvedet. Se tässä kyllä on oikeassa muodossa. Minkä takia pitää korostaa, että on neljä erillistä tähän alueeseen kuuluvaa lahtea, kun koko nimikin jo osoittaa, että kyseessä on luontokokonaisuus ja siihen kuuluu muutakin - jos se halutaan säilyttää - kuin vain nämä neljä erillistä lahtea. Ja etenkin Gasaberget ? ja ympäröiviä metsiä ja peltoja ym. jotta kunnon luontotutkimus saadaan.

Samoin kun todetaan, että luontoarvot olivat suunnittelun lähtökohtina. Täällä sanotaan: "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." Mielestäni Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain luonnonarvojen perusteella ja se voitaisiin tehdä ihan riippumatta maankäytön suunnittelusta, paljon ennen maankäytön suunnittelua jne. Ja kun kerran Sipoonkorven luonnonarvoista ehkä tärkein on kuitenkin sen erämaisuus, on vähän huolestuttavaa, että tämä loppuu lauseeseen "Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta." Ei kyllä erämaa sovi sinne.

Utredningsman Pekka Myllyniemi har till skillnad från Pekka Myllykoski inte noterat den bristande logiken i påståendet om Helsingfors förmåga att göra ödemark till en del av tät stadsstruktur, utan har i kapitel 5, på sida 52 i sin rapport kopierat följande stycken nästan direkt ur Ratasvuoris utredning:

Sipoon rantavyöhykkeen länsiosassa on neljä erillistä, Mustavuoren lehdon ja Östersundomin lintuvesien Natura-alueeseen kuuluvaa lahtea. Porvarinlahti sijaitsee Helsingin, Vantaan ja Sipoon alueilla ja muut kolme Bruksviken, Torpviken ja Kapellviken Sipoon puolella. Lisäksi siirrettäväksi ehdotetun alueen pohjoispuolella on Natura2000-verkostoon kuuluva Sipoonkorpi, jonka merkitys sekä luonnon että virkistyskäytön kannalta on erittäin merkittävä.

Luontoarvot ovat suunnittelun lähtökohtina aina hyvässä suunnittelussa. Natura2000-verkoston alueiden ja Sipoonkorven luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus tehdään alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

De textavsnitt i kapitel 5 som Myllyniemi kopierat ur Ratasvuoris utredning finns i regel även i kapitel 3 i rapporten. Den ovanciterade texten utgör här ett undantag. Texten återfins alltså inte i kapitel 3. Liksom Erkki Mennola noterat i sitt expertutlåtande från den 10 januari, förekommer å andra sidan satsen "Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta", hela tre gånger kapitel 5. Följande stycke ingår på sida 49 i Myllyniemis rapport:

Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue. Sen luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Med "vaihtoehto 1 laajempi alue" avses VE 2, som är Myllyniemis officiella förslag. På sida 55 i rapporten ingår följande stycke:

Vaihtoehtoa 1 laajemmalle alueelle sijoittuu myös merkittävät luontoarvot tarjoava Sipoonkorven alue. Sen luontoarvot tarjoavat tärkeän ja luontevan lähtökohdan suunnittelulle. Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä. Helsingissä on pitkät perinteet sovittaa luontoarvot osaksi tiivistä kaupunkirakennetta.

Vanhanen ger Helsingfors stöd i metrokonflikten. Den 4 september 2007

Tidningen Suomenmaa har idag publicerat en del av festtalet, som Matti Vanhanen i lördags höll vid Vartio- ja Mellunkylän Omakotiyhdistys 60-års jubileumsfest. (Se "Vanhanen höll festtal. Den 2 september 2007".) Vanhanens artikel har i Suomenmaa rubriken "Asumisessakin kohti uusiutuvaa energiaa". Med i artikeln finns den del av festtalet som berör planerna för sydvästra Sibbo. Jag citerar ur artikeln:

Nyt käydäänkin keskusteluja siitä, miten pientaloasumista voitaisiin lisätä etenkin Helsingin seudulla. Liikenne- ja energiapoliittisesti se, että palvelut ja metroasema sijaitsevat kävely- tai pyörämatkan päässä, on merkittävä etuus.

Länsi-Sipoossa Helsingin kaupungilla on mittavia maaomaisuuksia. Jos liitos toteutuu, on kaupungilla mahdollisuus pitää tonttien hinnat kurissa ja kaavoittaa korkealaatuista pientaloaluetta, sitä mitä kansalaiset toivovat. Lisäksi kaikki tämä on tehtävissä tukeutumalla metroliikenteeseen.

Helsingillä on nyt mahdollisuus toteuttaa yhdyskuntapolitiikkaa, joka vastaa ihmisten asumistoiveita ja joka on ympäristöpolitiikan näkökulmasta kestävää.

Alueen maasto on vihreää, kumpuilevaa ja alueella on vanhaa kulttuurimaisemaa. Lisäksi alue on lähellä merenrantaa. Tälle alueelle voitaisiin toteuttaa useita ”puutarhakaupunkeja”.

Finska Yle har noterat att "Vanhanen haluaa metron Sipooseen" i underrubriken till en notis med rubriken "Vanhanen: Kotimaista energiaa syytä suosia". Svenska Yle har publicerat en notis med rubriken "Vanhanen stöder metro till Sibbo". I Vanhanens tal, som förmedlades till medierna redan på lördag kväll, liksom i den förkortade versionen i Suomenmaa omnämns metron endast ett par gånger i förbifarten. Genom att omnämna metron har Vanhanen lika väl stuckit in huvudet i ett politiskt getingbo. Sibbometron är kontroversiell redan av den anledningen att metron varit ett centralt men omtvistat argument för en annektering. Ett ställningstagande för en metrolinje är känsligt med tanke på att kommunikationsministeriet som bäst utreder behovet av HELI-banan. Sibbometron är just nu alldeles specielt brännbar, emedan den ses som en konkurremt till en förlängning av Esbometron till Stensvik. Senast i dagens Helsingin Sanomat kan man läsa att HST ämnar göra en tillägsbeställning på tio metrovagnar med anledning av en förlängning av banan antingen till Stensvik eller Sibbo. Vanhanens påstådda stöd av Sibbometron kan således tolkas som ett ställningstagande i en konflikt mellan Helsingfors och Esbo.

---

I morgon onsdag börjar kursen i filosofins historia som jag föreläser vid Helsingfors universitet. Kursen har en hemsida på adressen www.wadenstrom.net/filhist07. Webbidorna kommer att uppdateras regelbundet under kursens gång.

Gränsförslag. Den 3 september 2007

I blogginlägget "Flera alternativ. Den 1 september 2007" berättade jag om hur kartan som fanns som bilaga till inrikesministeriets prememoria till statsrådets gränsbeslut torde ha kommit till. (Se kartan ovan med den kapade gränsen för förslaget VE 2.) Kartan är alltså en bearbetning av kartan med Pekka Myllyniemis två alternativ VE 1 och VE 2, som publicerats i utredningsmannens rapport. Som bilaga till rapporten finns förutom kartan med alternativen VE 1 och VE 2 skilda kartor med alternativen VE 3, VE 4a och VE 4b. Kartan med alternativen VE 1 och VE 2 finns dessutom på sida 50 i rapporten. Där till finns i rapporten ytterligare en karta med Helsingfors förslag från den 21 juni 2006 på sida 33 och en karta med "Ilaskivis förslag" från 1989 på sida 28. Dessa samtliga sex kartor är gjorda på samma kartbotten. Ovanpå detta kartbotten har man ritat ut de nuvarande kommungränserna med svarta linjer med tjockleken 2 pt. Gränserna har ritats ut för en större karta än de som finns i Myllyniemis rapport. Markeringen av de nuvarande kommungränserna är gemensam för de sex kartorna. Därtill finns ett litet ljusrött streck infogat på kartbottnet på samliga kartor.

De nuvarande kommungränserna är exakt utritade på kartbottnet. Gränserna för Helsingfors förslag och Ilaskivis förslag förefaller lika så båda vara exakt kopierade. Däremot torde gränsen för Myllyniemis förslag VE 2 vara mycket inexakt kopierad. (Se "Dåligt kopierad gränslinje. Den 20 augusti 2007".) Detaljer i gränslinjen och jämförelser med lantmäteriverkets tolkning av gränsförslaget visar lika väl att gränsen dragits utgående från ett gränsförslag som ritats av en fackman. Om Myllyniemi här skulle ha fått "tjänstemannahjälp" från inrikesministeriet, så som han själv hävdat, borde gränserna inte ha kopierats så dåligt. Min gissning är därför att Myllyniemi själv kopierat ett gränsförslag, som sedan av någon på inrikesministeriet överförts till det färdiga kartbottnet. Ursprunget till gränslinjen för alternativ VE 2 är inte så svårt att räkna ut. Eftersom "Ilaskivis förslag" var hemligt tills det publicerades i Myllyniemis rapport, bör Myllyniemi eller inrikesministeriet ha fått en kopia av "Ilaskivis förslag" från Helsingfors stadskontor. Månne man inte fått flera kartor med gränsförslag från det hållet.

Helsingin Sanomats redaktör Kimmo Oksanen har på eftermiddagen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Vanhanen: metro pientalo-Sipooseen".

Vanhanen höll festtal. Den 2 september 2007

Ett torsdagens Hufvudstadsblad ingick ett ledarstick av Johanna Westman med rubriken "Ogenomtänkt annektering". Texten handladr om Sibbometron. Jag citerar:

Konflikten inom Helsingfors stad i fråga om vilket metrobygge i regionen som bör prioriteras (Hbl 29.8) visar att annekteringen av sydvästra Sibbo är ett ogenomtänkt projekt.

Om den faktiskt genomförs måste östmetron onekligen prioriteras. Den nya tätorten bör genast från början betjänas av spårtrafik. Om den inte gör det blir invånarna beroende av gummihjul och bostadsproduktionen måste med nödvändighet rikta sig till hög­re socialgrupper.

Westman menar alltså att sydvästra Sibbo måste byggas för rika, ifall metron inte förverkligas inom en snar framtid, men detta är just vad Helsingfors vill. Helsingfors vill uttryckligen ha goda skattebetalare. Med en metro som enligt Helsingfors beräkningar kräver 40 000 invånare skulle man knappast locka speciellt goda skattebetalare till sydvästra Sibbo. Varför skulle man bygga tornhus vägg i vägg då, då de goda skattebetalarna vill bo i riktiga egnahemshus?

Även om inkorporeringen av sydvästra Sibbo inte förverkligas, torde det byggas en hel del egnahemshus i Helsingfors de närmaste åren. I dagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Uusien pientalojen tontit minikokoa", där det berättas att "Itä-Helsinkiin on mahdollisuus saada järkevällä tonttipolitiikalla paljonkin uusia pientalotontteja." Och här syftar men på det nuvarande östra Helsingfors. I själva verket finns det redan från förut rikligt med egnahemshusbebyggelse i de östra delarna av Helsingfors. Tidigare byggdes småhusområdena här glest, men numera byggd det "panikartat" tätt. Helsingin Uutiset skriver att "Paniikki alkoi, kun muutama vuosi sitten herättiin siihen, että omakotitaloa etsivät perheet muuttavatkin naapurikuntiin." Speciellt mycket egnahemshus finns det i Mellungsby och Botby, vars egnahemsförening Vartio- ja Mellunkylän Omakotiyhdisty igår firade föreningens 60-årsjubileum. Av att det inte handlar om en helt obetydlig föreing framgår ur artikeln i Helsingin Uutiset, där det berättas att "Omakotiasumista linjaavan juhlapuheen pitäjäksi saatiin perin tunnettu omakotiasukas eli pääministeri Matti Vanhanen." Jag har kommit över festtalet, som även berör planerna för sydvästra Sibbo. Jag citerar ur talet:

Nyt käydäänkin keskusteluja siitä, miten pientaloasumista voitaisiin lisätä varsinkin täällä Helsingin itäsuunnalla. Liikenne- ja energiapoliittisesti se, että palvelut ja metroasema sijaitsevat kävely- tai pyörämatkan päässä, on merkittävä etuus.

Nämä Vartiokylän ja Mellunkylän alueet liitettiin aikoinaan vuonna 1947 Helsinkiin suuressa kuntaliitosoperaatiossa.

Länsi-Sipoossa Helsingin kaupungilla on mittavia maaomaisuuksia. Jos liitos toteutuu, on kaupungilla mahdollisuus pitää tonttien hinnat kurissa ja kaavoittaa korkealaatuista pientaloaluetta, sitä mitä kansalaiset toivovat. Lisäksi kaikki tämä on tehtävissä tukeutumalla metroliikenteeseen. Helsingillä on nyt mahdollisuus toteuttaa yhdyskuntapolitiikkaa, joka vastaa ihmisten asumistoiveita ja joka on ympäristöpolitiikan näkökulmasta kestävää. Alueen maasto on vihreää, kumpuilevaa ja alueella on vanhaa kulttuurimaisemaa. Lisäksi alue on lähellä merenrantaa. Tälle alueelle voitaisiin toteuttaa useita "puutarhakaupunkeja". On tärkeää, että myös suurkaupunkialueella ihmisillä on mahdollisuus asua välittömässä kontaktissa vihreään luontoon.

I sitt festtal talar Vanhanen alltså varmt för så väl ekologi som kulturlandskap, men så hadlar det ju även om ett festtal. Vanhanen ser många möjligheter för sydvästra Sibbo, men de olika möjligheterna är helt oförenliga. Bygger man egnahemshus, så lönar det sig aldrig att bygga metro, speciellt inte om man vill bygga trädgårdsstäder och bevara områdets grönhet. Bygger man norr om motorvägen, där den "kuperade terrängen" finns, så är det inte alls nära till havsstranden. Bygger man söder om motorvägen, blir det ingenting kvar av kulturlandskapet. Med undantag Husö och Korsnäs är stränderna dessutom otillgängliga; bygger man på Husö och i Korsnäs, så kan man inte stöda sig på metrotrafik. Helsingfors "betydande markegendom" är nästan uteslutande koncentrerad till två helt skilda områden: Husö by och Sibbo storskog. Det inte möjligt att dra en metrolinje så att båda områdena samtidigt skulle befinna sig på gång- eller cykelavstånd från metrostationerna. Ur miljösynpunkt är dessa områdens lämplighet för bebyggelse högst kontroveriell. Överhuvudtaget har Helsingfors "betydande markegendom" föga betydelse, ifall man vill stöda sig på metrotrafik. Marken som Helsingfors äger ligger invid den tänkta ändstationen för metron. Mellan den planerade änstationen och den nuvarande ändstationen i Mellungsbacka skulle det behövas ytterligare tre stationer med omgivande samhällen med 10 000 invånare var. Här äger Helsingfors inte marken och två av stationerna skulle dessutom ligga i Vanda. Ur en miljöpolitisk synvinkel är Vanhanens visioner av ett småhusområde i sydvästra Sibbo inte hållbara.

Flera alternativ. Den 1 september 2007

I inlägget "Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007" berättade jag att kartbilagan till prememorian för statsrådets gränsbeslut är skapad från samma Power Point-fil som inrikesministeriets karta med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag från den 30 november. (Att inrikesministeriet därigenom valde fel karta har jag noterat i flera tidigare blogginlägg.) Kartan med förslaget ingår inte som sådan i Myllyniemis rapport. I rapporten finns utredningsmannens förslag istället på samma karta som ett annat förslag, "VE 1". Denna karta finns så väl på sida 50 som i "Bilaga 2" till rapporten. I bilagen finns ytterligare tre kartor med alternativen 3, 4a respektive 4b, som till skillnad från utredningsmannens förslag har fått egna kartor. På kartan med VE 1 och VE 2 förefaller det mindre området VE 1 vara huvudaltarnativet, fastän Myllyniemi officiellt föreslår alternativet VE 2. Betydelsen av VE 2 är även något tvetydigt. Utredningsmannens förslag kan i själva verket tolkas som områdena VE 1 och VE 2 tillsammans. Åtminstone heter det i bildtexten att invånarantalet för området "VE 1 ja VE 2" är 1965. Det verkar som om kommunindelningsutredaren för säkerhets skull ger två förslag, var av det första förslaget entydigt skulle uppfylla kraven som ställs i 5 § i kommunindelningslagen. Utredningsmannens argument för att alternativet VE 1 inte är nog är för övrigt synnerligen svaga.

Det är uppenbart att det utöver kartan med utredningsmannens två förslag behövdes en karta med enbart Myllyniemis egentliga förslag. Markku Mölläri på kommunavdelnningen vid inrikesministeriet torde ha gjort Power Point-dian med denna karta den 29 november utgående från kartan med Myllyniemis alternativ VE 1 oc VE 2. Gränslinjen för förslaget VE 1 har klippts bort och kvar har man lämnat gränslijen för VE 2. Samtidigt har linjens färg och streckens längd ändrats. Dess värre tar gränslinjen för VE 2 slut på Bölsfjärden utanför Storörens småbåtshamn, eftersom gränslinjen för Myllyniemis förslage här sammanfaller med gränsen för VE 1, som klippts bort. Inrikesministeriet, troligtvis Mölleri, har därför satt till markeringen för vattengränsen. Detta framgår av att gränslinjen byter färgnyans där (den skilda) gränsen för VE 2 tar slut och av att avståndet mellan strecken i skarven är kortare än i övrigt. (Se bilden ovan.) Detta har kanske i sig ingen betydelse, men dess värre stämmer gränsmarkeringen inte exakt överens med gränsen på kartan i Myllyniemis rapport. Av bilderna nedan är den vänstra från inrikesministeriets bilaga och den högra från Myllyniemis rapport. Vi har strängt taget alltså tre olika versioner av förslag till nya gränser: lantmäteriverkets tolkning av Myllyniemis förslag, förslaget i Myllyniemis rapport och gränsförslaget i bilagan till statsrådets beslut. Om Högsta förvaltningdomstolen godkänner statsrådets gränsbeslut, måste domarna ta ställning till var gränsen skall gå. Tills HFD har kommit med sitt beslut torde ingen veta vad statsrådet egentligen beslöt den 28 juni.