Förklaringar och bortförklaringar. Den 19 oktober 2007

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Yli 20 asemanseutua rakennettu tehottomasti pääkaupunkiseudulla". Artikeln avslöjar obalansen och problemen i samhällstrukturen i Huvudstadsregionen: de existerande stationsområdena är ineffektivt bebyggda, speciellt längs kustbanan i Esbo. Den täta, på spårväg baserade samhällstrukturen har hittills bara vuxit i två väderstreck: österut och norrut. (Se ovan HS:s bild, som jag roterat 15°, så att kustlinjen går horisontalt.)

Jag är naturligvis sarkastisk, men påståendet ovan är bättre motiverat än påståendet att samhällstrukturen hittills bara har kunnat växa västerut och norrut. Det senare påståendet utgör lika väl huvudargumentet för en inkorporering av sydvästra Sibbo. I inrikesministeriets prememoria baserar sig påståendet om en snedvridning i samhällstrukruren helt på utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Myllyniemi har kopierat sitt påstående, som han dessutom missförstått, från Ratasvuoris utredning. Det enda stöd för sitt påstående som Myllyniemi ger i sin rapport är en karta, som även den är kopierad från Ratasvuoris utredning.

I gårdagens Sipoon Sanomat ingick en artikel med rubriken "Oikeudelta rajatuomio vasta ensi vuonna". I artikeln säger föredragaren vid Högsta förvaltningsdomstolen Anneli Tulikallio att deadline för (mot)förklaringarna i Sibboärendet är den 6 november. Jag hade förstått att det var redan den 26 november. I artikeln undrar Östersundombon Leena Liipola, som är en av de privatpersoner som lämnat in ett besvär, varför hon har erbjudits möjlighet att ge en motförklaring till Sibbos "förklaring", men inte till Vandas förklaring. Tulikallio svarar att "Vantaankin lausunnon meiltä saa, ei se mikään salaisuus ole".

Det låter som en bortförklaring. Vandas förklaring är naturligtvis offentlig. Jag har själv länkat till förklaringen på denna blogg. (Se "Avvikande åsikt. Den 9 oktober 2007".) Men hur förväntar man sig att de som besvärat sig alls skall veta att Vanda stad har erbjudits möjlighet att ge en förklaring? Liksom Tulikallio säger i artikeln behöver de som besvärat sig inte alls ge motförklaringar, men de bör ha rätt att ge motförklaringar till alla förklaringar. För att den rätten skall tryggas är det minsta som man kan förutsätta att HFD informerar om att Vanda stad faktiskt har gett en förklaring. Själv skulle jag vilja se Vanda stads förklaring och få det bekräftat att Paula Lehmuskallios (saml) och Maj-Britt Vääriskoskis (sfp) avvikande åsikt har bifogats.

Positivt utvecklingsskede? Den 18 oktober 2007

Christel Liljeström har i natt (mezzanotte) publicerat ett blogginlägg med rubriken "HFD och Inspiration". Liljeström skriver att nu även Sibbo kommun har blivit ombedd att ge motförklaring till Helsingfors förklaring. I tisdagens inlägg "Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007" förundrade jag mig över att Sibbo kommun till skillnad från andra som besvärat sig inte hade erbjudits möjlighet att ge en motförkaring till Helsingfors förklaring. Jag hade kontrollerat att ingen ny motförklaring omnämndes i föredragningslista för tisdagens styrelsemöte. Jag citerar ur Liljeströms inlägg:

I går i kommunstyrelsen framkom det att även kommunen nu har blivit ombedd att ge motförklaring till Helsingfors inlaga till HFD. Krokarna tycks vara svåra för det är nog mycket ovanligt att man domstolen begär förklaringar i olika etapper av olika instanser. Nu har vi – liksom de enskilda besvärsställarna – bara 2 veckor på oss att inlämna vårt svar. Då finns det ju inte andra möjligheter än att befullmäktiga kommundirektören att författa och inlämna vårt svar. Å andra sidan kommer knappast någonting nytt att behandlas i svaret som vi politiker inte redan tidigare har kommenterat, men rent principiellt borde motsvarande ärenden kunna behandlas enligt demokratisk ordning. Nu är det också bekräftat att vi får ett tredje sakkunnigutlåtande med i processen skrivet av Ryynänen.

Kommundirektören som är jurist, förklarade för mig att man skall se de olika parterna i annekteringsfrågan som givare kontra mottagare. Detta skulle ligga som grund till varför Helsingfors och Vanda även involverats i denna besvärsprocess. I övriga fall brukar ju det gälla beslutsfattare (statsrådet) och besvärsställare (Sibbo kommun och 22 privata).

Bekräftat blev det därtill att HFD troligen nog gör sitt beslut innan julen men att beslutet kan avges först i början på januari. Man hänvisar från domstolens sida till att det alltid tar en tid innan allt pappersarbete är klart och att denna tid denna gång blir förlängd p.g.a. jul- och nyårstiden samt därtillhörande ledigheter. Få se om Helsingin Sanomat kommer ut med nyheten innan beslutet har avgetts formellt…

Jag frågar mig fortfarandre vart Vandas förklaring försvann. Även om Vanda är en "givande" parter har Vanda stad inte lämnat in något besvär, men i sin förklaring har Vanda försvarat statsrådets gränsbeslut.

Sibbo kommun har idag förnyat sina webbsidor och samtidigt introducerat en ny logo. Den nya logon kan associeras till en vargklo, men det finns inte mera kvar av vargen i den nya logon än det finns av ugglan i MTV3:s nuvarande logo. Kommunnen försöker väl genom att ändra profil skapa en image av en dynamisk kommun, men jag undrar om man inte låtit sig luras av en reklambyrå. Den nya logon lämpar sig kanske för arbetsplatsannonser, men enligt min mening hör den inte hemma på kommunens hemsida, som trots allt i första hand riktar sig till kommuninvånarna. Man får lätt bilden av att Sibbo med den nya logon och hemsidornas nya grafiska profil försöker kommunicera att Sibbo har förändrats, så att några annekteringar inte längre behövs. Det första man läser på de förnyade internetsidorna är även att "Sibbo är en snabbt växande kommun i Helsingforsregionen." Gamla symboler skapar samhörighet och får nuvarande och före detta kommuninvånare att offra tid och energi för sin hembygd. Det nya sipoo sibbo berör mig inte.

På eftermiddagen har Sibbo kommun publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Slogan och logo avspeglar Sibbo som kommun". Den inledande satsen lyder "Sibbo är inne i ett omvälvande positivt utvecklingsskede." Av pressmeddelandet framgår att "vargklorna" i själva verket utgör en "vågsymbol". Där till framgår det, så som rubriken antyder, att kommunen även tagit i bruk en ny slogan: "kasvun paikka - en plats för tillväxt". Med anledning av den föregående bostads- och kommunministerns fientliga inställning till Sibbo har Sibbo varit tvunget att se över sina framtidsvisioner. Med anledning av Helsingfors initiativ till ändring av kommunindelningen har Sibbo varit tvunget att visa att Sibbo har förmågan, beredskapen och viljan att själv utveckla sydvästra Sibbo. Men nu har landet en ny bostadsmninister, som knappast vill att Helsingfors förlorar goda skattebetalare till Sibbo och som entydigt har tagit ställning mot en utbredning av småhusbebyggelse i Helsingforsregionen. Statsrådet har redan gjort sitt beslut och HFD torde knappast bry sig om huruvida Sibbo upplever tillväxten som positiv. Eftersom man har hävdat att en förändring är nödvändig, har invånarna accepterat kommunens nya linje. Det betyder inte att man upplever läget som ett "positivt utvecklingsskede".

Helsingfors och Hannes Manninen har behövt svepskäl för att ta en del av Sibbo. Det betyder inte att de angivna skälen är orsaken till Helsingfors krav på att få inkorporera sydvästra Sibbo.

Vanhanens vilja förverkligades. Den 17 oktober 2007

Kimmo Oksanens blogginlägg "Tuomioja rosvosi Sipoota jo 1988" har i dagens Helsingin Sanomat publicerats under rubriken "Erkki Tuomioja rosvosi Sipoon rantoja jo 1988".

I gårdagens blogginlägg skrev jag om kartbilagan som ingår i inrikesministeriets förklaring eller "utlåtande". Det är anmärkningsvärt att inrikesministeriet först i detta skede tagit fram en karta som visar var gränsen - enligt inrikesministeriet - skall gå. Förteckningen över fastigheter som berörs av ändringen i kommunindelningen i statsrådets beslut är inte entydigt och står i konflikt med kartan som ingick som bilaga till inrikesministeriets promemoria. Syftet med kartbilagan till inrikesministeriets förklaring torde vara att rätta till avsaknaden av en korrekt och entydig karta i samband med statsrådets gränsbeslut. Den karta som in inrikesministeriet sände Sibbo kommun i början av juli torde inte ha någon officiell status och vad gränsen längs Österleden beträffar var den inte heller entydig.

Kartan som inrikesministeriet bifogat till sin förklaring är en grundkarta till vilken fastighetsgränserna lagts till. Eftersom fastighetsgränserna finns med på kartan syns det att lantmäteriverkets förslag till gräns eller korrigering av Myllyniemis gränsförslag följer by- och fastighetsgränserna. Detta var inte fallet med Helsingfors tokiga förslag från den 21 juni 2006. Ur kartan med fastighetsgränserna framgår även att utredningsman Pekka Myllyniemi - eller den som ursprungligen ritat utredningsmannens förslag - har försökt följa by- och fastighetsgränserna, men fatalt misslyckats, vilket framgår ur jämförelsen mellan Myllyniemis och lantmäteriverkets kartor i Sibbo kommuns besvär. (Se "Dåligt kopierad gränslinje. Den 20 augusti 2007".) En trolig förklaring är att Myllyniemi misslyckats då han kopierat ett gränsförslag, som motsvarade det område som lovats åt Helsingfors.

Att Myllyniemi har kopierat gränsen i Myllyniemis förslag VE 2 framgår av att gränsen till land ungefärligen följer by- och fastighetsgränserna, medan havsgränsen ritats helt oberoende av dessa gränser. Även gränsförslaget VE 1, som i Myllyniemis rapport publicerats på samma karta som det officiella förslaget VE 2, följer by- och fastighetsgränserna fram till Bölsfjärden, varefter havsgränsen sammanfaller med alternativet VE 2. Däremot följer gränserna i de övriga förslagen VE 3, VE 4a och VE 4b inte alls by- eller fastighetsgränser. Det kan noteras att gränsen väster om Landbo i förslagen 4a och 4b går i samma riktning som i förslaget VE 1, men några tiotal meter öster om fastighetsgränsen. (Se bilden ovan.) Det förefaller som om Myllyniemi inte förstått varför gränsen i förslaget VE 1 går där den går. Om Myllyniemi själv hade förstått att följa fastighetsgränserna till lands, så borde han väl även ha förstått att följa fastighetsgränserna för havsgränsens del. Fastigheter kan ju bestå av vattenområden lika väl som av landområden, vilket även syns på kartan som bifogats till inrikesministeriets gränsförslag.

Att havsgränsen i Myllyniemis förslag inte följer fastighetsgränserna, fastän landgränsen approximativt gör det, torde kunna förklaras med att Myllyniemi av någon har fått två färdiga alternativ. Dessa alternativ torde skilja sig från Myllyniemis alternativ VE 1 och VE 2 så till vida att de inkluderar Granö, som Helsingfors har visat ett anmärkningsvärt stort intresse för. Att Myllyniemi föreslog ett alternativ som med Kai Kalimas ord är en torso (utan Granö) kan förklaras av att Mati Vanhanen i sitt tal vid bostadsmässan i Esbo den 14 juli 2006 sade "olen valmis tarkastelemaan mm. saariston osuutta ratkaisussa". Mera än så sade Vanhanen visserligen inte om skärgården i sitt tal, men Helsingin Sanomat publicerade följande dag en artikel med rubriken "Vanhanen ei ottaisi saaristoa pois Sipoolta". Artikel började med satsen "Sipoo saa pitää läntisen saaristonsa, mikäli pääministeri Matti Vanhasen (kesk) tahto toteutuu."

Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007

I dagens Helsinginsanomat ingår en artikel med rubriken "KHO päättää Sipoon lounaisosien liittämisestä heti vuodenvaihteen jälkeen". I artikeln berättas att "Korkein hallinto-oikeus (KHO) antaa päätöksensä Sipoon lounaisosien liittämisestä Helsinkiin heti vuoden vaihteen jälkeen." Vidare heter det att "KHO ehtii tiedotuspäällikkö Teuvo Arolaisen mukaan ottaa asian päätettäväksi vielä tämän vuoden lopulla, mutta päätöstä ei ehditä antaa kuin vasta ensi tammikuussa." Enligt en artikel i Borgåbladet med rubriken "Beslut om Sibbo dröjer" undrar kommunstyrelseordförande Christel Liljeström om beslutet att låta Helsingfors, Vanda och Sibbo komma med förklaringar har föranlett tidsbristen på HFD.

I gårdagens blogginlägg förundrade jag mig över att de privatpersoner som lämnat in besvär till HFD över Sibbobeslutet inte erbjudits möjligheten att ge ett "genmäle" eller en motförklaring till Vanda stads förklaring eller "utlåtande", men nog till Helsingfors stads och Sibbo kommuns förklaring. Enligt de uppgifter som jag har fått lämnade Vanda in sin förklaring innan Sibbo lämnade in sin förklaring och motförklaring. Till saken hör att Sibbo i praktiken inte gett någon förklaring, utan kommunen nöjer sig med att i sin motförklaring till inrikesministeriets förklaring säga att "Sipoolla ei ole lausuttava asiasta tehdyistä valituksista, mutta yhtyy vastaselityksensä tueksi valituksissa esitettyyn." Denna sats föranleder knappast några motförklaringar. Jag frågar mig även varför Sibbo kommun till skillnad från andra som besvärat sig (så vitt jag vet) inte har erbjudits möjlighet att ge en motförkaring till Helsingfors förklaring. HFD har, genom att låta Helsingfors komma med en förklaring, erbjudit Helsingfors och förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori möjlighet att försvara inrikesministeriets och Arto Sulonens motiveringar, som i själva verket baserar sig på Ratasvuoris utredning med motiveringar. Skenbart har vi nu två parter som delar samma uppfattning, fastän inrikesministeriets motiveringar är en upprepninga av Helsingfors motiveringar. Som en liten pikant detalj kan nämnas att vår vän förvaltningsdirektören tidigare har fungerat som föredragare vid Högsta förvaltningsdomstolen.

Rättsprocessen kring statsrådets gränsbeslut har blivit så invecklad att det är svårt att hänga med. Informationschef Teuvo Arolainen uttalande att beslutet avges först nästa år, fastän beslutet fattas i år, gör bilden av processen än mera förvirrande. I det brev - eller snarare paket - som HFD har sänt till dem som lämnat in besvär finns så mycket material att två veckor är en kort tid att gå igenom materialet och skriva motförklaringar. Jag har ögnat igenom ett paket med förkalringar och bilagor. Kartbilagan fann jag speciellt intressant.

Till inrikesministeriets förklaring har bifogats en ny detalierad karta (bilaga 5 i fyra delar) med lantmäteriverkets tolkning (korrigering) av utredningsman Pekka Myllyniemis förslag. Kartan är alltså inte den samma som Sibbo kommun fick i början av juli och som publicerades i Borgåbladet den 6 juli. (Se "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".) Gränserna är dock de samma. Ur kartan framgår att gränsen enligt inrikesministeriet faktiskt skall gå där Österleden (Nya Borgåvägen) tidigare gick genom Vanda. Detta betyder alltså att man efter en eventuell inkorporering inte med fordon kan ta sig från Östersundom till Mellungsby eller ens till Nordsjö genom tunneln utan att färdas via Vanda. Det ironiska i Sammanhanget är att Myllyniemi i sin rapport motiverar inkluderingen av Björnsö i sitt förslag med att Björnsö i annat fall skulle bli "utan landförbindelse eller broförbindelse med kommunens huvudområde" och att "Trafiken till Björnsö skulle gå genom det område som överförs till Helsingfors." Vilken inkonsekvens! Fast inkonsekvensen är inte medveten, utan ett av många, många misstag i Myllyniemis rapport med förslag.

Myllyniemi har för Vandas del direkt kopierat Helsingfors förslag, där Helsingfors i misstag drog gränsen längs Österledens gamla sträckning. Fastän lantmäteriverket i sitt utlåtande över Helsingfors föreslag föreslog att gränsen skulle dras på norra sidan om Österleden för att Österleden i sin helhet skulle höra till Helsingfors, har gränsen i Myllyniemis förslag på måfå dragits än på ena sidan, än på andra sidan om vägen - så som den är utritad på föråldrade kartor. I sin korrigering av Myllyniemis förslag drog lanmäteriverket gränsen på norra sidan om vägen, men även lantmäteriverket använde sig av en gammal karta.

Helsingin Sanomats redaktör Kimmo Oksanen har på kvällen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Tuomioja rosvosi Sipoota jo 1988". Texten lär skall ingå i morgondagens tidning.

Beslutet dröjer. Den 15 oktober 2007

Rättsprocessen gällande statsrådets gränsbeslut fortsätter att förbrylla. Varför bad Högsta förvaltningsdomstolen Helsingfors stad, Vanda stad och Sibbo kommun att ge en förklaring? De privatpersoner som lämnat in besvär har nu erbjudits möjligheten att ge en motförklaring, men endast angående inrikesministeriets, Helsingfors och Sibbos förklaringar. Vart försvann Vandas förklaring? Antingen har Vanda inte lämnat in förklaringen (med avvikande åsikt) i tid eller så har HFD gjort ett misstag. Andra förklaringar kan jag inte komma på.

FNB har idag publicerat en notis enligt vilken Högsta förvaltningsdomstolens Sibbobeslut fattas först nästa år. Helsingin Sanomat har publicerat notisen under rubriken "Oikeus päättää Sipoosta vasta ensi vuonna". Hufvudstadsbladet har publicerat en lite längre version av notisen under rubrikem "Sibbobeslut först nästa år". Nyheten förmedlades även i MTV3:s nyheter 19:00. Enligt notisen i Hbl påpekar informationschef Teuvo Arolainen att "det i vissa fall kan dröja en månad innan ett beslut avges efter att beslutet fattats."

Förvaltningsdirektören. Den 14 oktober 2007

Första gången jag stötte på namnet Eila Ratasvuori var då Helsingin Sanomat den 8 december publicerade en artikel med rubriken "Kopioiko Myllyniemi Helsingin Sipoo-esitystä?" Här förklarade Pekka Myllyniemi varför hans rapport och Helsingfors utlåtande innehöll samma text, fastän med små skillnader:

Selvitystä aloittaessani kysyin Helsingin kaupunginjohtajalta Jussi Pajuselta ja hallintojohtajalta Eila Ratasvuorelta, että kai teillä on jotain perusteluja kaupunginvaltuuston päätökseen, kun niitä kesäkuussa asiasta päätettäessä ei paljonkaan ollut. Sain yksityiskohtaiset perustelut käyttööni jo siis paljon ennen kuin ne marraskuussa esiteltiin kaupunginhallitukselle ja valtuustolle.

Trots att Helsingin Sanomat i sin artikel antydde att Ratasvuori kunde vara den gemensamma spökskrivaren, fäste jag i detta skede ingen större vikt vid namnet Ratasvuori. Det var Jussi Pajunen som i egenskap av stadsdirektör lagt fram förslaget till Helsingfors stads utlåtandet till länsstyrelsen och i Myllyniemis text ingick även fragment från Pajunens eget anförande vid det berömda stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006.

Nästa gång jag lade märke till namnet Eila Ratasvuori var när Helsingin Sanomat den 14 april 2007 publicerade en artikel med rubriken "Helsingin hallintojohtajan nimityspäätös suututti kaupungintalon juristit" tillsammans med en kortare text med rubriken "Hallintokeskuksen arvot". Jag citerar ur artikeln:

Helsingin kaupungin hallintokeskuksen lakimiehet pitävät hallintojohtaja Eila Ratasvuoren tekemää johtavan kaupunginasiamiehen nimityspäätöstä lainvastaisena. Ratasvuori nimitti yhden kaupunginasiamiehistä johtavaksi kaupunginasiamieheksi - eli yhdeksi kaupunginlakimiehen sijaisista - ilman julkista hakumenettelyä.

14 lakimiestä hallintokeskuksen oikeuspalveluista haki päätökseen oikaisua kaupunginhallitukselta. Lakimiesten mukaan Ratasvuoren päätös on perustuslain, kunnallisesta viranhaltijasta annetun lain, yhdenvertaisuuslain ja hallintolain vastainen.

He vaativat hallintojohtajan päätöstä kumottavaksi ja viran täyttämistä asettamalla se julkisesti ja avoimesti haettavaksi.

Hallintokeskuksen ja sen oikeuspalvelujen pitäisi ohjeistaa ja neuvoa virastoja toimimaan oikein. Nyt se on itse ajanut itsensä myrskyn silmään.

Speciellt ironiskt är det att förvaltningscentralen eller förvaltningsdirektör Ratasvuori så uppnebart bröt mot förvaltningscentralens uttalade värden, vilket även Helsingin Sanomat noterade i den kortare texten:

Hallintokeskuksen arvoja ovat hallintokeskuksen omien verkkosivujen mukaan: oikeudenmukaisuuden toteutuminen, päätöksentekoelinten toiminnan lainmukaisuus ja läpinäkyvyys, henkilökunnan tasapuolinen ja tasa-arvoinen kohtelu.

När jag läste texten i Helsinginsanomat gick mina tankar naturligtvis till fallet Sibbo, där Helsingfors agerande stod i rak konflikt med de ovanciterade värdena. Lika väl var det först den 31 juli som Ratasvuoris betydelse för fallet Sibbo började klarna för mig. Då hade jag framför mig ett tjugo sidor långt dokument med rubriken "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Dokumentet hade sänts till inrikesministeriet från Eila Ratasvuori på Helsingfors stads förvaltningscentral och var daterat 18.10.2006. Det stod omedelbart klart att det var detta dokument som Myllyniemi hade plagierat. Exempelvis där det i Helsingfors utlåtande heter att "Sipoo ei ole osallistunut seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen" heter det i Ratasvuoris utredninga liksom i Myllyniemis rapport att "Sipoo ei ole suostunut osallistumaan seudun kasvusta johtuvaan välttämättömään kehitykseen".

Fastän Ratasvuori uppger sig som författare till förvaltningscentralens Sibboutredning, är det väl möjligt att delar av utredningen har författats av överborgmästare Pajunen. Å andra sidan handlar utredningen huvudsakligen om hur den föreslagna ändringen av kommunindelningen uppfyller kommunindelningslagens krav. Denna typ av utredningar bör göras av jurister, vilket den arme Myllyniemi även torde ha insett. Utredningarna innehåller dock schabloner och propagandistiska påståenden som Pajunen själv lanserat. Att Ratasvuori helt eller delvis skulle ha skrivit Pajunens anförande är väl även möjligt. Ratasvuori tillträdde som ordinarie förvaltningschef först den 1 september 2006, men hon hade varit t.f. förvaltningschef sedan den 1 maj 2006. Före detta hade hon varit stadsjurist vid Helsingfors stad. Med största sannolikhet var Ratasvuori en av de få förtrodda som i hemlighet förberedde Helsingfors förslag.

Ratasvuori lär ha haft ett finger med redan 1989 då Raimo Ilaskivi gjorde sin utredning, som för Pajunen utgjort en så viktig inspirationskälla. Ratasvuori har eventuellt författat så väl Helsingfors utlåtande om stadens eget förslag som Helsingfors utlåtande om Myllyniemis förslag. Säkert är att hon har skrivit Helsingfors förklaring till statsrådets gränsbeslut. Detta är speciellt ironiskt, då motiveringarna för statrådets gränsbeslut bygger på hennes egen utredning. Ratasvuori kan å andra sidan ha baserat sin utredning på råd och handledning som hon fått från en viss professor.

Eila Ratasvuori (sdp) sökte senaste vår tjänsten som biträdande stadsdirektör efter Ilkka-Christian Björklund (sdp). Den socialdemokratiska fullmäktigegruppens nya gruppordförande Kai "Sibbo är en korvkiosk" Kalima, som i offentligheten hade sagt att Björklunds efterträdare bör vara en kvinna, föreslog att Ratasvuori skulle kallas till intervju, men Ratasvuori drog bort sin kandidatur då det klarnade att Tuula Haatainen trots allt ställde sig till förfofgande. Ratasvuoris akademiska grad är juris licentiat, men hon torde sikta på doktorsgrad. År 2002 ansökte hon om rätt att doktorera i juridik vid Helsingfors Universitet. Ratasvuori beviljades rätten att doktorera och på hennes förslag utsågs professor Kai Kalima till handledare.

Medveten lögn. Den 13 oktober 2007

I inrikesministeriets förklaring eller "utlåtande" över de besvär som lämnats till Högsta förvaltningsdomstolen med anledning av statsrådets beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors hävdar inrikesministeriet (Arto Sulonen) att "Sisäasiainministeriö toteaa, että jäljempänä lueteltujen henkilöiden ja tahojen korkeimmalle hallinto-oikeudelle tekemiin valituksiin ei sisälly sellaisia valitusperusteita, jotka eivät edellä olisi jo tullut käsitellyiksi." Detta är en medveten lögn. Fastän jag endast har sett en del av besvären, kan jag upplysa om att de 16 besvär som här syftas på innehåller ett flertal påståenden och besvärsgrunder som inrikesministeriet helt har negligerat. Speciellt anmärkningsvärt är det att inrikesministeriet inte tar notis av att Leena Liipolas besvär innehåller bevis på att de centrala delarna av kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis utredning, som citeras i inrikesministeriets prememoria och som statsrådets gränsbeslut bygger på, har kopierats ur ett dokument med rubriken "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", som Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori har sänt till inrikesministeriet under den tid som Myllyniemi gjorde sin utredning. Inrikesministeriet har i sin förklaring även förbbigått det avsnitt i Sibbo kommuns besvär där bristerna i Myllyniemis rapportpåtalas. (Se "'Tillräcklig och pålitlig grund'. Den 27 september 2007".)

Jag är lite förbryllad över att Sibbo kommun i sin motförklaring inte påpekar att inrikesministeriet i sin förklaring har lämnat ett centralt påstående i kommunens besvär obehandlat. Kanske hör detta till det juridiska spelet. Att inrikesministeriet inte försökt förklara sig mot påstående om brister i Myllyniemis rapport kan väl tolkas som ett medgivande. Å andra sida är frågan kanske känslig. Här handlar det ine bara om att inrikesministeriet skulle ha tolkat lagen fel. Med tanke på vad (biträdande) justitiekansler Jaakko Jonkkas säger i sitt svar på Leena Liipolas klagomål till JK förefaller den beredande tjänstemannen gjort sig skyldig även till tjänstefel då han i prememorian förteg faktumet om att Myllyniemis rapport till centrala delar var kopierat från Helsingfors egen utredning. Jag citerar nedan ur JK:s svar:

Käytettävissäni olevan asiakirja-aineiston perusteella minulla ei ole ollut mahdollisuuksia tarkemmin vertailla kuntajakoselvittäjän ehdotusta Helsingin kaupungin esitykseen. Aikaa erityisen selvityksen toimittamiseksi on pidetty lyhyenä ja sitä se on ollutkin. Tämä asiantila on ilmeisesti vaikuttanut siihen tapaan, millä erityinen selvitys on toimitettu, ja sen sisältöön. Yleisesti voidaan todeta, että selvityksiä laadittaessa on tavallista ja hyväksyttävää viitata jo olemassa oleviin yleisesityksiin tai muihin selvityksiin kerättyihin tosiasiatietoihin. Suoria lainauksia muista lähteistä esitettäessä tulisi kuitenkin lähde mainita. Ei ole poissuljettua, että eri selvityksissä päädytään samanlaisiin kannanottoihin (johtopäätöksiin). Jos eri selvityksissä esitetään samansisältöisiä tai lähes samansisältöisiä kannanottoja, olisi epäilysten välttämiseksi paikallaan mainita, että samanlainen kannanotto on esitetty muussa yhteydessä. Tässä tapauksessa keskeisiä muussa yhteydessä esitettyjä kannanottoja sisältyi samaan päämäärään tähtäävään, samanaikaisesti vireillä olleeseen Helsingin kaupungin esitykseen kuntajaon muuttamisesta. Riippumatta edellä selostettujen lainausten ja kannanottojen oikeudellisesta merkityksestä niillä saattaa olla tosiasiallista vaikutusta arvioitaessa selvityksen ja siihen perustuvan ehdotuksen asianmukaisuutta ja luotettavuutta.

Sisäasiainministeriön, jolla on ollut käytettävissään asiassa tehdyt lukuisat huomautukset ja lausunnot, on ollut hyvät mahdollisuudet tutkia, sisältyykö selvitykseen kirjoituksissa mainittuja tai muita puutteita ja virheellisyyksiä, sekä tarvittaessa arvioida, mikä merkitys niillä on harkittaessa sitä, miten kuntajaon muutosasiassa ministeriössä tulisi edetä.

Det kan påpekas att inrikesministeriet i sin förklaring refererar till JK:s svar på klagomål angående Myllyniemis och Matti Vanhanens jäv, men inte omnämner det ovanciterade svaret. Inrikesministeriets beredning av statsrådets gränsbeslut innehåller brister som torde vara medvetna. Däremot torde inrikesministeriet oavsikligt ha bifogat fel karta till prememorian. Enligt en artikel i Borgåbladet den 6 juli fick Sibbo kommun av inrikesministeriet den 4 juli en korrekt karta av inrikesministeriet. (Se gårdagens bloginlägg "The good guy and the bad guy. Den 12 oktober 2007".) Besvärstiden då statsrådets gränsbeslut fanns till påseende började samma dag den 4 juli, men åtminstone på de berörda kommunernas webbplatser publicerades andast kartan som bifogats till premorian. Man kan fråga sig hur medborgarna alls kunde veta vilket beslut som de hade möjlighet att besvära sig över, då skillnaderna mellan de två kartorna, enligt vad Sibbo hävdar i sin motförklaring, berör hela 25 fastigheter.

Liksom jag noterat i blogginlägget "Farsartade metrovisioner. Den 29 augusti 2007" torde kartan som bifogats till inrikesministeriets premoria ha skapats av Markku Mölläri på kommunavdelnningen vid inrikesministeriet på kvällen den 29 november 2006, det vill säga dagen före Myllyniemis rapport offentliggjordes. Orsaken till att man då plockade fram en ny karta var att det i Myllyniemis rapport inte fanns en saklig karta som visade (enbart) utredningsmannens officiella föslag. Liksom jag redogjort för i blogginlägget "Flera alternativ. Den 1 september 2007" är inte heller gränserna på denna karta helt överensstämmande med gränsmarkeringarna på kartan i Myllyniemis rapport. Kartan var väl ursprungligen ämnad endast för en Powerpoint-presentation den 30 november. Kartan synns för övrigt på en bild som publicerades i Helsingin Sanomat den 1 december. (Se ovan.)