Intrervjuer med Pekka Korpinen. Den 1 novermber 2007

Igår var Pekka Korpinen sista dagen på jobbet som biträdande stadsdirektör i Helsingfors. Med anledning av sin pensionering har Korpinen den senaste tiden beviljat flera interjuer, en del rätt så avslöjande. Igårdagens Hbl ingick en intervju under rubriken "Inte lätt att påverka planer". Någonting nytt angående fallet Sibbo kommer inte fram i den intervjun, men jag citerar ändå ett stycke:

Ber man Korpinen räkna upp lyckade projekt och misslyckade funderar han inte länge. Som lyckade nämner han två som engagerat Hbl:s läsare; byggandet av Nordsjö hamn och annekteringen av västra Sibbo. Korpinen har för sin del försvarat genomförandet av båda.

– Sibbo ger plats att växa.

Tala om att ropa hej innan man är över bäcken. När Högsta förvaltningdomstolen har gjort sitt beslut kommer flera politiker och tjänstemän i Helsingfors att stå med svansen mellan benen, eller åtminstone ha anledning att göra det. Helsingfors förhandlade sig våren 2006 till cetrala ministrars och tjänstemäns stöd av en ändring i kommunindelningen, men det stödet kommer med stor sannolikhet att visa sig vara värdelöst. Hannes Manninen, Matti Vanhanen och Arto Sulonen har gjort vad de lovat, men vad hjälper det Helsingfors när gränsbeslutet ogiltigförklaras?

En speciellt avslöjande intervju gav Korpinen för Uutislehti Demari i september. Här berättas bl.a. att "Ratkaisevaa Sipoo-liitoksen toteutumiselle oli Korpisen mukaan Pajusen silloiseen kuntaministeriin Hannes Manniseen luoma erittäin hyvä suhde." (Se Korpinen avslöjar. Den 21 september 2007.) Den 12 augusti ingick i Uusimaa en intervju med Korpinen under rubriken "Lounais-Sipoo on Helsingille suuri mahdollisuus". (Intervjun ingick även i Sipon Sanomat den 16 augusti.) Även här är Korpinen frispråkig. Bl.a. säger Korpinen att "Vuosaaren satamaan tukeutuvien toimintojen luontaiset ja taloudellisesti oukuttelevimmat kasvusuunnat ovat enemmänkin kehä kolmosen ja pääradan kuin esimerkiksi Porvoonväylän varrella." Under rubriken "Metro tuskin tulee Porvooseen" berättas vidare om Korpinens roll då det gäller utvecklingen av metropolområdet norrut:

Korpinen oli aikanaan vaikuttamassa siihen, että oikorata itään rakennettiin Mäntsälän ja Lahden kautta eikä Heliä Porvoon ja Kouvolan kautta syntynyt. Korpisen mielestä oli perusteltua antaa Lahdelle kasvusysäys ja sitoa se raiteitse Helsingin metropolialueeseen

Att Sibbos egna tillväxtplaner inte är realistiska har varit ett centralt argument för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. Under rubriken "Itä-Uusimaa haluttaisiin mukaan metropoliyhteistyöhön" säger Korpinen dock i Uusimaa att "Espoo oli vielä 70-luvulla pieni kirkonkylä. Se osoittaa, että 30–40 vuodessakin voi syntyä tyhjästä 200 000 asukkaan kaupunki, kun on vauhti päällä". Korpinen tror även att den återstående delen av Sibbo kommer att växa snabbt:

Jäljelle jäävä Sipookin on yhä suurempi kuin Vantaa. Siellä on valtava potentiaali, Korpinen sanoo ja ennustaa, että Sipoossa on vuonna 2050 jo 100 000 asukasta.

Jag hoppas att Korpinens profetia inte går i uppfyllelse, men det roar mig att Korpinen så klart och tydligt motsäger Helsingfors egna argument.

Plan för Sibbo storskog. Den 31 oktober 2007

Sibbo kommun har idag publicerat en plan för friluftleder samt naturinventering som gäller Sibbo storskog. Planen utgår från de utvärderingar som gjordes av arbetsgruppen II för Sibbo storskog. Detta gäller även gränserna för storskogen. (Se ovan.) Samma gränsdragning enligt vilken Storskogens södra gräns går vid Borgå motorväg finns även med i förslaget till landskapsplan för Östra Nylands förbund.

Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har i sin utredning kommit fram till att gränsdragningen för Sibbo storskog kan göras först i samband med planeringen av markanvändningen i området. På sida 49 i rapporten skriver Myllyniemi att "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä kuitenkin vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." På sida 52 skriver han att "Sipoonkorven alueellinen rajaus tehdään alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." På sida 55 skriver han att "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." Den sistnämnda satsen är direkt kopierad ur Ratasvuoris utredning eller "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006.

Eila Ratasvuori och Myllyniemi kunde inte gärna säga att gränsen bör dras norr om Genaträsk, för då hade man inte fått de grönas stöd för förslaget till ny kommunindelning. Inte heller kunde Ratasvuori eller Myllyniemi säga att gränsen bör dras vid motorvägen, för då hade Helsingfors inga skäl att göra anspråk på området norr om motorvägen.

Landbo. Den 30 oktober 2007

I Vihreä Lanka 42/07 (19.10.2007) ingick en text med rubriken "Helsingin herra" där Osmo Soininvaara inför valet av Pekka Korpinens efterträderae som biträdande stadsdirektör svarar på "påståenden om stadsplanering och politisk kohandel". Soininvaara svarar här på fem frågor eller påståenden varav påstående numer fyra lyder enligt följande:

Jos sinusta tulee Helsingin kaupunginsuunnittelun apulaiskaupunginjohtaja, Lounais-Sipoo on kymmenen vuoden päästä yksi Helsingin vetovoimaisimmista kolkista. Sipoonkorpi on suojeltu, eikä Porvoonväylän pohjoispuolelle rakenneta.

Här är Soininvaaras svar:

Näin suunnilleen. Minua huolestuttaa, että selvitysmies pienisi Helsingille tulevaa aluetta kovin paljon. Se lisää houkutusta tehdä nauhakaupungista leveämpi, jolloin se ei enää tukeutuisikaan yhtä paljon metroon eikä pysyisi mootoritien eteläpuolella. Metromainen nauhakaupunki tulisi toteuttaa Söderkullan asti yhteistyössä Sipoon kanssa.

Soininvaara har framfört samma tankar förut, men det kan vara bra med en påminnelse om vem som krävde att Helsingfors får annektera hela 5000 hektar. Soininvaara har på sin blogg den 21 oktober publicerat ett Sibborelaterat blogginlägg med rubriken "Onko väärin muuttaa Landbohon?" Här utrycker Soininvaara sin aversion mot Sibbo. Soininvaara kritiserar dock inte Sibbo för att ha vuxit för långsamt, utan tvärtom för att det i Sibbo har byggts för mycket på fel platser. Jag citerar ur blogginlägget:

Ei siis ole väärin muuttaa landbohon, jos sellaisesta elämänmuodosta pitää, mutta on kertakaikkinen ympäristörikos kaavoittaa sellaisia alueita sellaiseen paikkaan, kun Sipoossakin olisi ollut järkevämpiä alueita tarjolla - joskaan ei sopivan kartanosuvun hallussa.
...

Itse tunnen tilannetta Etelä-Sipossa, koska suvullani on siellä kesämökki. Nämä talot rakennetaan ihmisten omilla päätöksillä. Kunnassakin on vika, kun menee poikkeuslupia myöntämään. JHos Suomessa otettaisiin ilmastopolitiikka tosissaan, tämä pendelöintiin perustuva hajarakentaminen kiellettäisiin kokonaan, kuten se on kielletty useimmissa Euroopan maissa.

I Sibbo torde många ha för sig att den aktuella annekteringen är en följd av att Sibbo varit strikt med att bevilja byggnadslov. Det finns krafter som gärna ser att sibboborna lever kvar i denna felaktiga föreställning. Då Soininvaara hävdar att man i Sibbo planerat fel områden vill jag påminna om att Helsingfors har pantat på marken i Nickby. Jag är inte speciellt entusiastiskt inställd till Landbo, men bostadsområdet har en viktig betydelse för Sibbo. Tack vare Landbo överskrider befolkningen i sydvästra Sibbo (Myllyniemis alternativ VE 2) 10 % av kommunens totala befolkning. Därmed krävs det enligt kommunindelningslagen särskilt vägande skäl för en inkorporering.

Koplaus. Den 29 oktober 2007

För en vecka sedan sade statsminister Matti Vanhanen att en koppling eller "koplaus" mellan det nationella 141-stödet och ratificeringen av EU:s grundfördrag inte är i Finlands intresse. Kopplingar mellan frågor som saknar naturligt samband hör dock till den politiska vardagen. Föraktfullt brukar man tala om kohandel, men kompromisser och avtal om paketlösningar är ett effektivt sett att uppnå sämja och resultat. Kopplingar tillämpas så väl i EU-förhandlingar som i nationell politik. Problemet med en koppling i det aktuella fallet är väl närmast att Finland egentligen vill ha både grundfördraget och 141-stödet. En koppling skulle här kunna te sig som ren utpressning.

Många kopplingar kommer aldrig i dagen. Kopplingar försöker man ofta avklara genom kabinettpolitik, vilket gör att kopplingarna kan förefalla odemokratiska. För ett litet land eller en minioritet är kopplingar dock en livsviktig metod att driva högt prioriterade frågor. Normalt finns det inga lagliga hinder för en koppling, men det finns undantag: Kopplingen mellan KSSR och Sibbofrågan är inte juridiskt hållbar, åtministone inte på det sätt som denna koplaus gjordes.

Det kan förefalla märkligt att man från Sfp-håll inte har påtalat kopplingen mellan KSSR och Sibbo. En orskak kan vara att Sfp i KSSR-förhandlingarna huvudsakligen stod på samma sida som Hannes Manninen. Dessutom har man från Sfp:s sida inte velat förstöra ramlagens rykte genom att anknyta den till fallet Sibbo, som formellt inte har någonting med KSSR att skaffa. För Sfp är det viktigare att göra Sibbofrågan till "konsumentupplysning" och en principfråga än att tvisten avgörs till Sibbos fördel. Annekteringen av Östersundom är väl i sig inget stort problem för Sfp. Det är snarare sättet på vilket man i det aktuella fallet har försökt förverkliga en annektering som är en stötesten.

Kopplingen mellan kommunreformen och Sibbo är en av de otaliga kopplingar som kanske aldrig kommer att få uppmärksamhet. Ändå bör bevisen på en dylik koppling göra inblandade beslutsfattare och tjänstemän jäviga då det gäller Sibbobeslutet och beredningen av Sibboärendet. Utredningsmannens rapport och inrikesministeriets prememoria visar i sig att beredningen varit partisk. Ett problem är att bevisen på en koppling inte finns svart på vitt, även om det är uppenbart att det här har gjorts en koppling. När det gäller jäv borde det dock räcka med att det finns starka misstankar som äventyrar tilltron till ministrarnas och tjänstemännen opartiskhet. Det återstår att se om även HFD skall sticka huvudet i busken och vägra se sammanhangen.

Christel Liljeström har idag (korenask tid) publicerat ett blogginlägg med rubriken "Hurra för en Lovisa-fusion". Rubriken är olyckligt vald. Åtminstone ropar inte jag hurra för att den traditionsrika kommunen Pernå upplöses. Över en natt förstörs sekelgamla traditioner. Även denna kulturkatastrof är en följd av KSSR, eller av att man på vissa håll inte godkände Hannes Manninens ursprungliga förslag till kommun- och servisestrukturreform. Ändå var det med lättnad som jag noterade att Pernåborna i gårdagens val valde Lovisa framom Borgå. Pernå behövs fortsättningsvis i Lovisanejden.

Nu sätter jag mitt hopp till att kyrkan och församlingen skall förvalta traditionerna. Det dummaste som kyrkan kunde göra är att sin vana trogen följa den politiska makten i spåren. I stället bör kyrkan och församlingarna se sin chans att fylla det tomrum som landskommunerna lämnar efter sig. Pernå kan leva vidare som det den ursprungligen är: en församling - eller kyrksocken.

Vad håller ni på med? Den 28 oktober 2007

Videoklippet nedan visar en Sibborelaterad sketch från Eftersvett.

Kommunal självstyrelse. Den 27 oktober 2007

Professor Aimo Ryynänen uttalade sig i offentligheten redan sommaren 2006 om de lagliga förutsättningarna för Helsingfors förslag till ny kommunindelning. För Sibbo kommuns motförklaringar till inrikesministeriets och Helsingfors stads förklaringar har Ryynänen nu gett ett expertutlåtande under rubriken "Lausunto Sipoon kunnan alueiden Helsinkiin siirtämistä koskevassa asiassa". Ryynänen är professor i kommunalrätt vid Tammerfors universitet. Hans specialområde är kommunal självstyrelse och utlåtandet berör även speciellt den kommunala självstyrelsen. Jag citerar ur utlåtandet.

ehdottomasti painavimmaksi tarkastelun kohteeksi on otettava valtioneuvoston päätöksen suhde kunnalliseen itsehallintoon. Kunnan asukkaiden ja kuntien (siis molempien osapuolten) oikeus itsehallintoon on niin kansainvälisoikeudellisesti (Euroopan neuvoston paikallisen itsehallinnon peruskirjan, SopS 66/1991) kuin kansallisen perustuslain (121 §) kautta tunnustettu. Kuntajaosta päättäminen – ja niin muodoin myös kuntajakolain säännökset – ovat alisteisia itsehallintoperiaatteelle. Tämä on aivan olennainen seikka arvioitaessa kuntajakopäätöstä kuntajakolain yksittäisten säännösten
valossa.

Kunnallisen itsehallinnon keskeisin periaate on yhteisön – kunnan – asukkaiden oikeus omavastuiseen paikalliseen asioiden hoitoon kuntarajoin rajatulla alueellaan (paikallisen itsehallinnon peruskirjan 3 artikla). Peruskirjan noudattamisessa ei eurooppalaisen käsityksen mukaan ole kyse pelkästään muodollisesta artiklojen kirjaimellisesta minimitason ylittämisestä (jollaisen kuvan sisäasiainministeriön lausunto antaa), vaan periaatteellisesta ja tavoitteellisesta itsehallinto-oikeuden toteuttamisesta. Allekirjoittaessaan peruskirjan Euroopan neuvoston jäsenvaltiot – myös Suomi – ovat sitoutuneet tunnustamaan kunnallisen itsehallinnon periaatteen. Suomikin on tähän peruskirjan johdanto-osassa ilmaistuun suojaamis- ja edistämistehtävään (siis aktiiviseen toimintaan paikallisen väestön ja heidän kuntayhteisöjensä asemaan vaikuttamiseen) peruskirjan ratifioinnin kautta sitoutunut.

Tätä peruskirjan sisältöä ja henkeä Euroopan neuvoston kuntia ja alueita edustava kongressi myös seuraa. Aivan samoin myös kansallista lainsäädäntöä – perustuslakia – tulee tämän päivän käsityksen mukaisesti tulkita ja noudattaa perusoikeusmyönteisen tulkinnan suuntaan. Kunnan asukkaiden oikeus itsehallintoon on keskeinen kansanvaltaisen valtion perusoikeus. Tätä on myös eduskunnan perustuslakivaliokunta korostanut eri yhteyksissä. Hallinnon on toisin sanoen toiminnassaan otettava huomioon perustuslaissa säädetyn kunnallisen itsehallinnon toteutuminen.

Fastän Högsta förvaltningsdomstolens domslut inte går att direkt överklaga - eller kanske just därför - är det viktigt att domstolens behandling av Sibboärendet bevakas noggrant. HFD är skyldig att redovisa för grunderna till sitt beslut. Här torde Finlands medlemskap i Europarådet och internationella avtal ha betydelse.

Brister i rättssäkerheten. Den 26 oktober 2007

Sibbo kommun har till sin motförklaring till Helsingfors stads förklaring bifogat Erkki Mennolas expertutlåtande från den 10 oktober och Aimo Ryynänens expertutlåtande från den 8 oktober till. Formellt är dessa utlåtanden även bilagor till kommunens motförklaring till inrikesministeriets förklaring eller utlåtande. Rubriken är "Huomautuksia sisänasianministeriön KHO:lle 7.9.2007 antaman lausunnon johdosta". Utlåtandet innehåller flera anmärkningsvärda påståenden.

Inledelsevis noterar Mennola att inrikesministeriet i sitt utlåtande har försummat flera väsentligheter. Jag citerar:

Aiheellista on sen lisäksi lyhyesti todeta, mitä asioita sisäasiainministeriön lausunnossa, syystä tai toisesta, oi ole lainkaan käsitelty, vaikka mielestäni niin olisi ehdottomasti tullut tehdä.

Aihepiiri, jonka sisäasiainministeriö on lausunnossaan – aikaisempaa menettelyään jatkaen - ohittanut lähes täydellisesti, ovat asiaan liittyvät oikeudelliset näkökohdat. Ministeriöltä on jäänyt jopa mainitsematta, että asian valtioneuvostossa esitellyt ministeri Mauri Pekkarinen esitti liitoshankkeen hylkäämistä nimenomaan oikeudellisin perustein, kuntajakolain vastaisena. Valtioneuvoston päätöksenteossa oli siis ennen kaikkea kysymys oikeudellisesta kannanotosta. Sisäasiainministeriön lausunto on tästä huolimatta edelleen vain samojen tarkoituksenmukaisuusnäkökohtien toistelua kuin asian aikaisemmissakin vaiheissa.

Tosiasiassa täysin käsittelemättä ovat jääneet edelleen myös valitusten liitteenä KHO:lle jätetyt ja muutenkin ministeriön tiedossa olleet professori Kaarlo Tuorin, dosentti Toivo Pihlajaniemen ja allekirjoittaneen asiantuntijalausunnot. Sen lisäksi, että nämä asiantuntijalausunnot ovat useiden valituskirjelmien keskeisiä lähteitä, myös esittelevä ministeri Mauri Pekkarinen nojautui osaltaan niihin, lausunnot erikseen mainiten, oman hylkäysesityksensä perusteluna. Siksi niiden olisi tullut olla sisäasianministeriön keskeinen tarkastelukohde vastineessaan.

Utredningsman Pekka Myllyniemis rapport får även en hård dom:

Kuten lausunnossani 28.1.2007 olen osoittanut, Myllyniemen raportti käsittelee pääosin sellaisia asioita, joilla ei ole mitään kausaaliyhteyttä kuntajaon muuttamiseen ja kuntajakolain 3 ja 5 §:ien tulkintaan. Lisäksi Myllyniemi on kopioinut tekstinsä lähes täysin Helsingin kaupungin ja eräiden muiden tahojen asiakirjoista.

På ett annat ställe i utlåtande får rapporten ytterligare kritik:

Kuten olen lausunnossani 18.1.2007 todennut, tämän seurauksena Pekka Myllyniemi oli vain näennäisesti kuntajakoselvittäjä. Todellisuudessa selvitystyön tekivät tuntemattomat taustatahot, joiden nimet eivät ilmene raportista. Selvittämättä on myös jäänyt, kuinka on mahdollista, että lähes samanaikaisesti julkisuuteen tullut Helsingin kaupunginvaltuuston esityslista ja Myllyniemen raportti saattoivat sisältää täysin identtisiä tekstiosuuksia.

Sibbo kommun har, till skillnad från vissa privatpersoner som lämnat in besvär, inte detaljerat redogjort för plagieringen, men Mennola har även i tidigare utlåtanden hävdat att Myllyniemis rapport huvudsakligen är kopierad från andra dokument. Inrikesministeriet har helt negligerat dessa beskyllningar, vilket bör tolkas som ett medgivande. En liknande slutsats drar Mennola själv angående bristen på motiveringar:

Jos valtioneuvoston päätöksenteon yhteydessä perusteluihin ei vielä voitu mahduttaa kaikkia asiaan kuuluvia yksityiskohtaisia perusteluja - mitä on vaikeata uskoa - niiden esittämisen paikka olisi ollut viimeistään nyt, sisäasiainministeriön vastineessa. Kun näin ei nytkään ole pystytty menettelemään, se on osoitus siitä, että perusteluja ei ole.

Förhållandet mellan Helsingfors ursprungliga förslag och Myllyniemis förslag utreds även i Mennolas utlåtande:

Liitoksen tarkoittama alue on yhdenmukainen asiasta jo ennen hankkeen vireillepanoa sopineiden puoluejohtajien silloin julkisuudessa antamien lausuntojen kanssa. Helsinki ei ole valittanut oman esityksensä hylkäämisestä. Helsingin laajempaa aluetta koskeva esitys on selvästikin ollut vain jonkinlainen yleisen mielipiteen harhautusyritys. Alkuperäinen tarkoitus on tosiasiassa tullut täytetyksi kuntajakoselvittäjän esittämän näennäisesti pienemmän liitoksen myötä.

Även (biträdande) justitiekansler Jaakko Jonkka får kritik angående bedömningen av statsministerns jäv och av själva beslutsprocessen:

Oikeuskansleri Jonkka – jonka oma erikoisala on rikosoikeus – on kuntajakolain mukaisen päätöksenteon todellista ideaa ilmeisen huonosti tuntevana tulkinnut kuntajaon muuttamisesta päättämisen poliittiseksi eikä oikeudelliseksi päätöksenteoksi. Hän näyttää myös pitävän kuntarajoja vain minä tahansa hallinnollisina rajoina, ei itsehallintoyhteisön rajoina, joilla on poikkeuksellinen suoja.

Tältä pohjalta oikeuskansleri Jonkka on päätynyt antamaan ohjeet, jotka ovat ilmeisen virheelliset. Hänen olisi tullut huomata, että tärkein osa päätöksenteosta on ratkaisu siitä, onko kuntajaon muuttamiselle kuntajakolain 3 ja 5 §:issä asetetut edellytykset. Tämän ratkaisun tekemisessä valtioneuvosto on paremminkin tuomioistuimen kuin hallintoviranomaisen asemassa. Poliittinen päätöksenteko rajoittuu tämän jälkeen siihen, että valtioneuvosto voi myös jättää liitoksen suorittamatta, vaikka edellytykset siihen periaatteessa olisivatkin olemassa.

I själva verket kom justitiekansler Paavo Nikulas sjukdomsfall att på ett avgörande sätt påverka fallet Sibbo. Inrikesministeriets beredning och statsrådets beslutsfattande övervakades av en vikarierande justitiekansler, som statsrådet själv sedan valde till ny justitiekansler. Här brast det i rättssäkerheten. Då statsrådet inte förstod sin roll som domstol, finns det egentligen inget domslut att överklaga. Det enda juridiska bedömningen som görs är Högsta förvaltningsdomstolens bedömning och den går inte att överklaga.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Rajanmuutos veisi Sipoolta kymmenien miljoonien verotulot".