Påtänkta utredningsmän. Den 19 februari 2008

Helsingin Sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Liitosalueen sipoolaiset voinevat valita lastensa koulut joustavasti". "Flexibiliteten" innebär att invånarna i sydvästra Sibbo även efter att ändringen i kommunindelningen trätt i kraft kan utnyttja service som produceras av Sibbo kommun.

Förslaget på en rådgivande folkomröstning om ett Storhelsingfors är ett stort samtalsämne just nu. Fastän Helsingforsministerarnas initiativ till en omröstning tangerar vid Sibbofågan skall jag åtminstone inte i detta skede kommentera förslaget desto mera på denna blogg. Jag vill endast notera att initiativet av många uppfattas som både populistiskt och inkonsekvent, med tanke på att folkomröstningen i Sibbo ifjol inte gavs någon betydelse. Folkomröstningens betydelse är dock en annan när det gäller sammanslagningar av hela kommuner. Om fullmäktiget i någon berörd kommun motsätter sig en sammanslagning kan sammanslagningen enligt rådande kommunindelningslag ske endast om förslaget till sammanslagning understöds av majoriteten i en kommunal folkomröstning i den aktuella kommunen. När det gäller utvidgning eller minskning av en kommuns område har en folkomröstning inte samma juridiska betydelse, eftersom det här räcker med att det finns "särskilt vägande skäl". Det initiativet av ministrarna Brax, Kiviniemi och Vapaavuori gäller dock uttryckligen en rådgivande folkomröstning och endast om huruvida det bör göras en "objektiv och opartisk" utredning. Är det någon som längre tror på objektiva och opartiska utredningar? Här har nog kommunminister Mari Kiviniemi och hennes föregångare Hannes Manninen förbrukat medborgarnas förtroende.

Det skall bli intressant att se vem som gör utredningen om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, ifall en sådan blir av. Knappast Pekka Myllyniemi. Hur Kiviniemi ännu senaste månad kunde utnämna Myllyniemi till utredningsman för en eventuell sammaslagning av Kemijärvi och Pelkosenniemi är svårt att förstå. Utnämningen måste ju tära på hennes redan skamfilade rykte. Det förefaller som om man ville erbjuda det hårt prövade Kemijärvi en utredning som garanterat resulterar i ett förslag enligt vilken Pelkosenniemi sammanslås med Kemijärvi. Pelkosenniemi har protesterat mot utnämningen av Myllyniemi med anledning av att han i samband med samtliga utredningar har flöreslagit en sammanslagning. Jag citerar ur artikeln "Päätösvalta on ja pysyy valtuustolla", som publiserades av Kaleva Plus den 26 januari:

Myllyniemeä vastustettiin siksi, että Itä-Lapin perukoille oli kiirinyt tieto, että hän on kaikissa seitsemässä aikaisemmin tekemässään kuntajakoselvityksessä esittänyt kuntaliitosta.

Vankkaan vastustusrintamaan asettuneita ehkä helpottanee tieto, että kuntaliitos ei ole toteutunut tai että se on toteutunut vain osittain kolmessa tapauksessa.

När det gäller Myllyniemis nya utredning krävs det inga specialkunskaper i juridik. Den rådande lagen möjliggör inga tvångssammanslagningar. När det gällde Sibbofrågan hade man däremot behövt en juridisk expert som utredningsman. Helsingin Sanomat publicerade onsdagen den 13 september 2006 en notis med rubriken "Sipoo-selvitysmies nimettäneen lähipäivinä" där tidningen hävdade att "Alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) pyrkii nimittämään Helsingin ja Sipoon rajansiirtoa tutkivan selvityshenkilön tällä viikolla." Kanske hade tidningen missförstått Manninen, för de berörda kommunerna måste höras innan en utredningsman kunde utnämnas. Ur ovannämnda notis framgår det även att inrikesministeriet sökte en expert på förvaltningsrätt. Jag citerar vidare:

Manninen on pyytänyt tehtävään henkilöä, jonka nimeä hän ei halua vielä paljastaa. Ministerin mukaan ehdokas selvittelee paraikaa kalenteriaan ja perehtyy rajansiirtohankkeen taustoihin.

Manninen on toiveikas selvitysmiesehdokkaan suostumisen suhteen.

"Tässä on kiire. Jos henkilö suostuu, selvityshenkilö nimitetään tällä viikolla", Manninen sanoi tiistaina.

Manninen ei halunnut vielä kertoa tarkemmin selvityshenkilön tehtävänannon yksityiskohdista.

Sisäministeriöllä on ollut vaikeuksia löytää riittävän uskottavaa henkilöä Sipoon rajansiirtoa tutkimaan. Selvitysmieheksi haetaan hallinnon tuntevaa huippuluokan juristia. Sopivia ehdokkaita on Suomessa vähän, ja tehtävään kysytyt ovat olleet kiireisiä.

Helsingin Sanomien tietojen mukaan selvitysmiestä kyseltiin muun muassa korkeimmasta hallinto-oikeudesta. Hanke kaatui kuitenkin jääviysongelmiin.

Minsann hade det lett till ett jävsproblem om man utnämnt ett förvaltningsråd från HFD till kommunindelningsutredare. Det vore ändå intressant att få ett svar på exakt varför man här såg ett jävsproblem. Förvaltningsråd Lauri Tarasti hade kanske i övrigt varit ett lämpligt namn även för denna utredning.

Personen som ville kolla sin kalender var knappast pensionären Pekka Myllyniemi, för i artikeln Sipoo-selvitysmieheksi esitetään Pekka Myllyniemeä skrev Helsingin Sanomat fredagen den 22 september 2006 följande:

Myllyniemen mukaan kuntaministeri Hannes Manninen (kesk) otti häneen yhteyttä alkuviikosta.

"Ajattelin, että se on homma, joka täytyy joka tapauksessa hoitaa."

Myllyniemi ei tiedä vielä toimeksiantonsa yksityiskohtia. "Olen seurannut asiaa toistaiseksi vain tiedotusvälineistä. Sen tiedän, että asia on hankala."

Myllyniemi on sikäli yllätysnimi, että sisäministeriön tiedetään hakeneen selvittäjäksi alun perin juristia. "Minulle on luvattu juridista apua sekä ministeriöstä että Kuntaliitosta."

Det är klart att inrikesministeriet hade varit i kontakt med Kommunförbundets jurister innan Myllyniemi vidtalades, vare sig Manninen hade hoppats på att där finna en utredningsman eller ej. När man tar i beaktande hur inrikesministeriet beredde statsrådets Sibbobeslut, förefaller det mig uppenbart att man inte skulle ha erbjudit utredningsmannen hjälp från kommunförbundet, om inte dess jurister lovat hjälpa till att hitta juridiska motiveringar för en inkorporering. Om Helsingin Sanomats uppgifter om att man hört sig för om en utredningsman på högsta förvaltningsdomstolen stämmer, har inrikesministeriet av allt att döma diskuterat Sibbofrågan även med en eller flera förvaltningsråd redan i september 2006.

I förordet till sin Sibborapport omnämner Myllyniemi ingen jurist från inrikesministeriet, men däremot skriver Myllyniemi att han "fått stöd från Finlands Kommunförbunds direktör för juridiska ärenden Kari Prättälä." I ett senare inlägg skall jag återkomma till "stödet" från Prättälä. Det finns alla orsaker att kritiskt granska HFD:s eller statsrådets föreslag att utnämna ledande jurist Heikki Harjula från Kommunförbundet till tillfälligt förvaltningsråd för den tid som domstolen skulle behandla Sibboärendet.

Ombud. Den 18 februari 2008

Hufvudstadsbladet publicerade på lördag kvällen inom tio minuter FNB:s orginalversion av notisen "Professor: Sibbo-beslut trampade på grundlagsenliga rättigheter" (på FNB:s webbplats) och en kortare egen version av notisen under rubriken "'HD:s Sibbobeslut respekterade inte grundlagen'". Ingendera versionerna ingick dock i söndagens tidning. Idag har Hufvudstadsbladet istället publicerat en helt ny notis med rubriken "'HFD struntade i Sibbobornas rättigheter'". Aamulehti och Verkkolehti publicerade igår på Internet en längre finskspråkig version av den nya notisen under rubriken "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslaillisia oikeuksia". Notisen har här även en andra rubrik, som lyder "KHO:n presidentti ei halua kommentoida Sipoo-professorin kirjoitusta". I notisen påpekas "Sibbo-professorns" förbindelser:

Tuori on paitsi lainoppinut, myös sidoksissa Sipoo-kysymykseen. Hän laati osaliitosasiasta Sipoolle oikeustieteellisen lausunnon ja on siten asiamieheen rinnastuvassa asemassa.

Det är komiskt att Kaarlo Tuoris påstådda förbindelser uppmärksammas, då fallet Sibbo kryllar av outredda kopplingar och förbindelser. Då FNB den 15 januari publicerade sin notis "Kuntaliiton Prättälä: KHO:n Sipoo-päätös hyvin perusteltu" nämnde man ingenting om att det i själva verket var Kari Prättälä som ansvarade för den juridiska bedömningen i Pekka Myllyniemis utredning. I det första diskussionsinlägget till Tuoris artikel (eller lördagens notis om artikeln i söndagens tidning) på Helsingin Sanomats webbplats noteras det att "Olisi hyvä mainita, että Tuori laati asiasta Sipoon pyynnöstä oikeustieteellisen lausunnon ja toimi siten asiamieheen rinnastuvassa asemassa." Det ser ut som om FNB bara skulle ha kopierat text ur ett anonymt diskussionsinlägg, men ur den längre versionen av notisen "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslaillisia oikeuksia" framgår det att självaste president Pekka Hallberg påtalat Tuoris kopplingar! Jag citerar:

Tuorin mielestä keskustelua päätöksen perusteista on syytä jatkaa. KHO:n presidentti Pekka Hallberg sanoi sunnuntaina STT:lle, ettei hän halua kommentoida Tuorin kirjoitusta. Hän kuitenkin muistutti Tuorin taustasta Sipoo-asiassa.

Om Hallberg är så mån om att uppmärksamma kopplingar, varför lät han då tillfälliga förfaltningsrådet Heikki Harjula från Kommunförbundet deltaga i HFD:s avgörande av Sibbofrågan. Varför utredde HFD under Hallbergs ledning inte Matti Vanhanens, Arto Sulonens och Pekka Myllyniemis förbindelser i anslutning till Sibbofrågan?

Innan Sibbofrågan var avgjord skulle det ha varit fullständigt meningslöst att avfärda Tuoris expertutlåtanden med påståendet att han är "ombud till en av parterna i målen", eftersom det var just Tuoris utlåtanden som gav honom hans "taustasta Sipoo-asiassa". HFD negligerade i sitt beslut Tuoris utlåtanden, men nu när processen formellt är över försöker man släta över kritiken mot HFD:s Sibbobeslut med motiveringen att Tuori är ombud för den ena parten.

Man behöver knappast frukta att allt för många rättslärda skall riskera sina möjligheter till framtida uppdrag genom att kritisera statsrådets och HFD:s Sibbobeslut. Sibbo är trots allt en ganska obetydlig uppdragsgivare. Tuori är ändå inte det enda "ombudet" som vågat kritisera högsta förvaltningsdomstolen angående fallet Sibbo. Turun Sanomat publicerade redan den 16 januari en artikel med rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta". Här är det t.f. professorn i kommunalrätt Erkki Mennola som förvånar sig över beslutet. Jag citerar ur artikeln:

Korkeimman hallinto-oikeuden päätös hylätä valitus Sipoon alueiden liittämisestä Helsinkiin hämmästyttää kunnallisoikeuden dosentti Erkki Mennolaa. Hänen mielestään ratkaisu johtaa kysymykseen, "eletäänkö tässä enää oikeusvaltiossa".

Mennola kritiserar HFD:s beslut utgående från helt andra synpunkter än Tuori, men Mennolas kritik är minst lika hård:

Mennolan mukaan KHO:n päätös teki osasta lakitekstiä kuolleita kirjaimia. - Päätös ihmetyttää kovasti. Se merkitsee sitä, että kuntajakolailla ei ole merkitystä ja kuntien aluejaolla ei ole mitään suojaa. KHO:n päätös tarkoittaa Mennolan mielestä sitä, että valtioneuvosto ja "pari puoluepamppua voi tehdä mitä tahansa". Päätös jakaa Mennolan mielestä Suomen eriarvoisiin alueisiin. - Helsingin seudulla on erityisasema, jota laissa ei ole.

Mennola förundrar sig även över att HFD:s tidtabell var allmänt känd:

Mennola pohdiskelee, miksi Sipoon asian käsittelyn tarkka kulku on ollut yleisessä tiedossa. Ratkaisuhetket "on tiedetty etukäteen". - Herää kysymys, milloin nämä paperit (päätös) on kirjoitettu.

Artikeln noterar även Heikki Harjulas kontroversiella roll:

KHO:n päätöksenteon erikoisuutena on pidetty sitä, että ratkaisu on tehty epätavallisessa kokoonpanossa. Kuntaliiton johtava lakimies Heikki Harjula on ollut kolme kuukautta tilapäisenä hallintoneuvoksena KHO:ssa.

Borgåbladet har publicerat notisen "'HFD struntade i Sibbobornas rättigheter'" på tidningen webbplats, men liksom Hbl i en avkortad version.

Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008

Så har då Helsingin Sanomat publicerat en artikel av Kaarlo Tuori, som är professor i allmän rättsvetenskap vid Helsingfors universitet. Rubriken lyder "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'", men visst hävdar Tuori även att Sibbobornas grundlagsenliga rättigheter förbegicks i HFD:s Sibbobeslut. Tuoris artikel handlar i första hand om Sibbofrågan, men på ett högre plan även om större principiella frågor. Detta framgår ur de sista fyndigt formulerade raderna, som jag återger här:

Korkeimman hallinto-oikeuden Sipoo-päätökseen liittyy isoja kysymyksiä.
Nakkikioskia paljon isompia.

Här handlar det om grundläggande frågor, men mellan raderna även om kritik mot professorkollegan Kai Kalima. Det var i ett anförande vid det spektakulära stadsfullmäktigemötet den 29 november 2006 som professorn i finansrätt Kai Kalima (sdp) yttrade de bevingade orden om knackkorvskiosken. Jag citerar här ur anförandet:

on turha kuvitella, että Sipoo voisi rakentaa metroa tai raideliikenneyhteyttä tai Sipoo voisi kaavoittaa järkevästi ympäristöä suojelevasti näitä alueitaan. Ei siellä ole resursseja. Se on nakkikioski meihin verrattuna. Tämä pitää muistaa.

Eli on turhan aikaista riemuita siitä, että jos huomenna ehdotus tulee olemaan ns. varovainen. Tämä ehdotukset tulevat toistumaan, kunnes asia on hoidettu.

I ett annat anförande vid samma möte omnämner Kalima även kollegan Tuori. Jag återger här valda bitar ur anförandet:

Oma käsitykseni on, toisin kuin professori Tuorilla - joka on tällä hetkellä oikeusteorian opettaja. Hän ei siis opeta kuntalainsäädäntöä eikä julkisoikeutta - on se, että 3 §:n edellytykset täyttyvät ilman muuta. Entä sitten 5 §? Onko olemassa erityisen painavia syitä? Jos Suomessa koskaan on niitä, niin nyt on. Voiko olla mitään muuta sellaista tilannetta, joka olisi ikään kuin painavampi kuin tämä tilanne? Vaikea kuvitella. Olen sitä mieltä, että ei Suomessa välttämättä muita kuin pakkoliitoksia edes tarvitakaan, että tämä riittää, kunhan se tulee riittävän suurena.
...

Aivan samalla tavoin meillä on takaportti. Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa.

Kalimas påpekande att professor Tuori är "lärare i rättsteori" saknar relevans då Tuori fram till 2003 var professor i förvaltningsrätt vid Helsingfors universitet. Så sent som år 2005 utredde Tuori hur de olika modellerna för kommunreformen stämmer överens med dagens lagstiftning. Man kan istället fråga sig vem en professor i finansrätt är att tolka kommunindelningslagen, men Kalimas argumentering handlar inte om juridik, utan om maktpolitik: Helsingfors har makten att bestämma hur lagen skall tolkas eller om så behövs driva igenom speciallagar. HFD:s Sibbobeslut visar att Kalima på sätt och vis hade rätt.

Avsaknaden av ett prejudikat erbjöd möjligheter att tolka kommunindelningslagen mot laggivarens avsikter, men Tuori hävdar i sin artikel att statsrådets och HFD:s beslut även strider mot grundlagen. Detta kan vara en tolkningsfråga, men det är helt klart att Tuori har rätt då han noterar att högsta förvaltningsdomstolen i sitt beslut förbigår de negativa följder en ändring i kommunindelningen har för Sibbo. Det är i ögonstickande hur HFD i sina motiveringar inte alls tar ställning till påståenden i besvären mot statsrådets beslut. Jag citerar ur Tuoris artikel:

Avoin perusteleminen vaatii, että ratkaisussa punnitaan eri suuntiin viittaavia näkökohtia ja niiden painoa. Punninnan merkitys korostuu, kun noudatettavana on suhteellisuusperiaate.

Korkein hallinto-oikeus viittaa suhteellisuuteen, mutta luonnehtii sitä vain hallinto-oikeudelliseksi periaatteeksi. Se on kuitenkin myös valtiosääntöoikeudellinen vaatimus, jota on noudatettava varsinkin silloin, kun perustuslain takaamia oikeuksia rajoitetaan. Esimerkiksi perusoikeuksia on lupa rajoittaa vain silloin kun ja siinä määrin kuin se on välttämätöntä.

Utan att namn nämns kritiserar Tuori även Kari Prättälä och Olli Mäenpää, som låtit förstå att Sibbobeslutet inte är något prejudikat (se "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008"). Jag citerar ur Tuoris artikel:

Julkisuudessa on ehditty esittää, ettei ratkaisu ole ennakkopäätös. Korkein hallinto-oikeus itse näyttää olevan toista mieltä. Päätös tehtiin erityiskokoonpanossa, ja se on päätetty julkaista vuosikirjassa. Vuosikirjaan kootaan ratkaisut, joiden ennakkopäätösarvo on tuomioistuimen oman käsityksen mukaan suuri.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Metropolen knappast något hot mot anrika Östersundom gård". Just när efterspelet håller på att komma igång publicerar Hbl en artikel, som inleds med följande ord: "Dammet har lagt sig efter det stora gränsbråket mellan Helsingfors och Sibbo. Processen är över."

Jurister kritiserar HFD:s beslut. Den 16 februari 2008

Jag har hoppats på att jurister skulle ta en titt på HFD:s Sibbobeslut och kommentera beslutet. Kai Kalima, Kari Prättälä och Olli Mäenpää har visserligen för medierna gett sina kommentarer, men liksom jag har noterat på denna blogg, kan man inte av någon av dessa rättslärda förvänta sig en opartisk analys av beslutet. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Snäva kretsar. Den 10 februari 2008".) Erkki Mennola kommentarer över beslutet skall jag spara till ett senare inlägg. Juristen Jan Vapaavuoris kommentarer över det beslut som han betecknat som ett "riemastuttava päätös" har ingenting med juridik att skaffa. Däremot vågade sig Astrid Thors i egenskap av jurist i ett blogginlägg omedelbart efter att HFD publicerade beslutet ifrågasätta domarnas motiveringar. Jag citerar ur inlägget:

Dagens första nyhet idag var det tråkiga beskedet att HFD godkänt regeringsmajoritetens beslut att annektera sydvästra Sibbo. Det var klart att tröskeln skulle vara hög för HFD att underkänna annekteringsbeslutet, men därför hänvisade vi i vår reservation till juridiska omständigheter.

Men nog måste jag som jurist vara förvånad att domstolen gav en sådan betydelse åt ett regeringsbeslut, de sk riksomfattande målen för områdesanvändningen från år 2000. (Kommer någon ihåg vem som var den minister som föredrog dem då?). Vår argumentation var att man inte kunde underkänna Sibbos planering - men det tycker jag att domstolen nu gjort eftersom man säger att byggnationen bäst kan förverkligas inom Helsingfors. Det är detta som är det farliga i beslutet.

Min fantasi ger nog ingen EU-dimension åt detta som skulle ge det en möjlighet att föra till Luxemburg domstolen. Inte ser jag heller att det skulle finnas möjligheter att få ärendet till människorättsdomstolen i Strasbourg.

Jag kommenterade själv i mitt blogginlägg "Ett överraskande beslut. Den 15 januari 2008" genast efter HFD:s avgörande HFD:s hänvisning till de "riksomfattande målen för områdesanvändningen". I sig kunde markanvändnings- och byggnadslagen från 2000, som beslutet om de riksomfattande målen stöder sig på, ha en viss relevans, men att på basen av ett kort avsnitt i dokumentet "Valtioneuvoston päätös valtakunnallisista alueidenkäyttötavoitteista" hitta de särskilt vägande skäl som inkorporeringen krävde är orimligt. Det framgår allt för tydligt att syftet med att påtala Helsingforsregionens "specialstatus" inte är att motivera statsrådets gränsbeslut i sig, utan att försöka hindra att beslutet blir ett prejudikat som kan tillämpas på andra håll i landet.

Mina egna fantasier om möjligheterna att föra vidare fallet Sibbo till europeiska instanser är inte lika begränsade som Thors, men så är jag inte heller jurist. Enskilda EU-medborgare har i fallet Sibbo inte fått det opartiska bemötande av statliga instanser som de har rätt till. I alla skeden av processen har ärendet handhavts av partiska eller jäviga utredare, tjänstemän, ministrar eller domare. Europakortet bör dock i första hand ses som en påminnelse till finska myndigheter om att deras förhavanden trots allt kan granskas. Det är min övertygelse att det går att kräva att HFD själv återtar sitt beslut. Frågan är om det finns en tillräckligt stor vilja att ställa detta krav.

Att minister Thors vågat sig på att kritisera HFD:s motiveringar är anmärkningsvärt, fastän hon gör det på bloggen. Det är inte helt oproblematiskt att ministrar kritiserar domstolarnas agerande, fastän justitiekanslern nyligen slog fast att det inte är olagligt för en minister att kritisera rättsväsendet. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008".)

De journalister som tänker kotakta Thors med anledning av fallet Sibbo bör enligt min bedömning vara beredda på att använda henne som en icke namngiven källa och garantera källskydd. Om myglet kring Sibbofrågan skulle komma fram i maktmedierna i allt sitt omfång, skulla regeringen knappast kunna sitta kvar. Indirekt skulle tunga avslöjanden hota Thors egen ministerportfölj. Thors torde vara en av de få som känner till de hemliga förhandlingarna om en annektering av sydvästra Sibbo i juni 2006. Thors har även insikter i kopplingen mellan KSSR och Sibbofrågan, vilket jag noterat i blogginlägget "Hot. Den 9 oktober 2007". Som pricket på i:et har Thors varit jurist på Kommunförbundet, vars ledande jurister är huvudinblandade i Sibbohärvan.

Förutom Mennola, som framfört sin kritik av HFD:s Sibbobeslut i Turun Sanomat den 16 januari, har nu även professor Kaarlo Tuori kritiserat beslutet. Helsingin Sanomat har ikväll publicerat en artikel med rubriken "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslailliset oikeudet". Helsingin Sanomat skall imorgon publicera en artikel av Tuori.

Artikeln i morgondagens Helsingin Sanomat har redan väckt uppmärksamhet. Hufvudstadsbladet har en kvart i åtta publicerat FNB:s notis med rubriken "Professor: Sibbo-beslut trampade på grundlagsenliga rättigheter". Iltasanomat har publicerat notisen på finska under rubriken "Professori: Sipoo-päätös talloi perustuslaillisia oikeuksia". Under samma rubrik har MTV3 publicerat en något längre version av notisen. Uusi Suomi, Nelonen och Turun sanomat har publicerat notisen under rubriken "Professori: Sipoo-päätös sivuutti perustuslain".

Översvämningskartor. Den 15 februari 2008

Olägenheterna med annekteringen av sydvästra Sibbo noteras nu dagligen av medierna. Ändringen i kommunindelningen förorsakar problem för så väl Helsingfosr som Sibbo. Många frågor är öppna. Problemet med att ändringen i kommunindelningen sker mitt i läsåret uppmarksammas i Borgåbladet i en artikel med rubriken "Läraroffensiv i Sibbo". Även Yle har i en notis med rubriken "Skolskjutsar blir kvistig fråga" uppmärksammat problem, som annekteringen medför för undervisningssektorn. I en annan artilkel i dagens Borgåblad berättas det att östersundombor även i framtiden kan tänkas få hälsovård i Söderkulla i Sibbo. Kommun- och servicestrukturreforen skapar ytterligare problem för Sibbo då det gäller planeringen av hälsovården. Sfps:s kretsstyrelse i Nyland publicerade tidigare i veckan ett meddelande med rubriken "Problematisk inkonsekvens i kommunreformen", där man kriterar finansministeriet för en tolkning av ramlagen som för vissa kommuners del riskerar att försämra primärvården. Jag citerar ur meddelandet:

Statsrådets och högsta förvaltningsdomstolen beslöt att låta Helsingfors tvångsannektera sydvästra Sibbo och 2 000 invånare. Nu anser ministeriets tjänstemän att Sibbo med sina resterande 18 000 invånare inte längre fyller lagens krav på befolkningsunderlag när det gäller primärhälsovården. Detta saknar både rim och reson. Man kan med allt fog fråga sig om Finland längre är en rättsstat. Högsta förvaltningsdomstolens beslut har medfört att Helsingfors betraktar hela Helsingforsregionen snarare som sin bakgård än som jämbördiga samarbetsparter.

I flera blogginlägg har jag noterat hur tanken på en inkorporering av sydvästra Sibbo lyftes fram i Helsingfors stadsplaneringsnämnd, då det var aktuellt att börja planera Sandhamn och och flygfältet i Malm. Nu ser annekteringen ut att stoppa även andra byggnadsplaner. Själv bor jag alldeles invid Svarta backens friluftområde, där man planerat bostäder for 2 000 invånare. Nu har planerna lagst på is. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lisää asuntoja! Ei vaineskaan", som uppmärksammar problemet:

Helsingin hapuilevaa asuntopolitiikkaa kuvaa hyvin se, että samalla kun valtuusto hyväksyy huikean kunnianhimoisen asunto-ohjelman, poliittiset ryhmät sopivat Mustavuoreen suunnitellun 2 000 asukkaan pientaloalueen alasajosta.

Mustavuori on ensimmäinen kouriintuntuva esimerkki siitä, mitä seurauksia Lounais-Sipoon kaappaamisella on Helsingin asuntotuotannolle. Rakentamatonta maata on yhtäkkiä niin paljon, että vanhoista kiistakohteista voidaan luopua. Samalla unohtuu se, että suurikin meri muodostuu pienistä pisaroista.

Seuraavaksi asuntopolitiikan tuuliviirit pohtinevat sitä, mitä tehdä lähinnä veneiden talvisäilytyspaikkana toimivalle Koivusaarelle. Eihän sinnekään ole suunniteltu kuin kolmisentuhatta asukasta. Miksi kaivaa verta nenästä, kun lauttasaarelaiset vastustavat niin tuimasti?

Entä Malmin lentokenttä? Ainakin kaupungin kokoomusjohto lausui aikoinaan, että jos Helsinki saa Lounais-Sipoon, paineet kentän asuinrakentamiselta katoavat.

Entäpä Vartiosaari? Santahamina? Kiistakapuloita löytyy vaikka kuinka paljon, koska kaikki haluavat rakentaa, mutta jokainen jonnekin muualle.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Översvämningskartor har gjorts upp". Jag har tagit en titt på kartorna som omtalas i notisen. Kartbilden ovan visar läget för Östersundoms del. Om det var någon som undrade varför de omtalade åkrarna och stränderna i Östersundom inte bebyggts och varför Helsingfors har fått marken i Husö by till ett så förmånligt pris, så torde översvämningskartorna ge svar.

Känslig byteshandel. Den 14 februari 2008

I blogginlägget "Nedre Dickursby. Den 9 februari 2008" noterade jag att Helsingfors förhandlare i juni 2006 av allt att döma lovade avstå Nedre Dickursby åt Vanda, i fall "Västerkullakilen" ansluts till Helsingfors. I gårdagens nummer av Vantaan sanomat ingår en artikel med rubriken "Ala-Tikkurilan havittelu saattaa jäädä Honkasuon jalkoihin", som bekräftar att så är fallet, åtminstone enligt Vandapolitikernas uppfattning. Jag citerar ur artikeln:

Vantaan kaupunginhallituksen 2. varapuheenjohtaja Petteri Niskanen (vihr) tahtoo, että Vantaa luopuu Ala-Tikkurilan havittelemisesta.
Hän painottaa blogissaan, ettei kannata tuhlata voimia suunnitelmaan, johon helsinkiläiset suhtautuvat todella penseästi.
Niskasen mukaan olisi paljon järkevämpää keskustella Helsingin kanssa alueista, jotka antaisivat Vantaalle mahdollisuuden uuteen asuntorakentamiseen.
– Tällaisia alueita ovat esimerkiksi Hakuninmaa ja Honkasuo.
...

Vantaan kaupunginjohtaja Juhani Paajanen pitää ehdotusta hyvänä avauksena.
– Honkasuo on kiintoisa vaihtoehto, Paajanen myöntää.
– Vielä on liian aikaista arvioida, miten Helsinki suhtautuisi alueen luovuttamiseen. Rajakysymys otetaan puheeksi seuraavan
kerran kesäkuussa, kun Vantaan ja Helsingin virkamiehet istuvat samaan pöytään.
Paajanen sanoo, että kysymys on arkaluontoinen erityisesti Helsingille. Hän korostaa, että asiassa pitää edetä varovaisesti.
– En halua ottaa kantaa siihen, pitäisikö Vantaan saada korvaus siitä, että Västerkullan kiila siirtyy Helsingille.

Petteri Niskanen har alltså i ett blogginlägg föreslagit att Helsingfors ersätter Vanda med Honkasuo istället för med Nedre Dickursby. Rubriken på inlägget är "Ala-Tikkurila vai Honkasuo". Jag återger det första stycket i inlägget:

Korkein hallinto-oikeus vahvisti pari viikkoa sitten Sipoon lounaisosien ja ns. Vesterkullan kiilan liittämisen Helsinkiin. Kun Helsinki oli Vantaan suuntaan keväällä 2006 ensimmäisiä kertoja yhteydessä alueliitoksen tiimoilta meille tarjottiin vaihdokiksi kiilasta Ala-Tikkurilan aluetta Kehä III:n ja Vantaanjoen välistä. Kyseessä on luontaisesti Tikkurilan palveluihin tukeutuva, mutta valmiiksi rakennettu pientalo ja pienteollisuusalue. Kesällä 2006 keskustelu Ala-Tikkurilasta tyrehtyi asukkaiden ehdottomaan vastustukseen. Kun joukkoliikennettä, lukiokorvauksia sekä vesilaitoksia koskevat yhteistyökuviot saatiin tammikuun alussa ratkaistuksi, Ala-Tikkurilan siirtäminen Vantaalle jäi yhdeksi niistä harvoista Vantaan, Espoon, Helsingin ja Kauniaisten kaupunginvaltuustojen toukokuussa 2006 Finlandiatalolla hyväksymään yhteistyösopimukseen sisältyvistä hankkeista, jonka osalta ei vielä ole siirrytty käytännön toimenpiteisiin.

Diskussionen om Nedre Dickursby är känslig då Helsingfors av allt att döma med löften om Nedre Dickursby köpte Vandas stöd för en inkorporering av sydvästra Sibbo. Frågan är även känslig med tanke på att Jan Vapaavuori den 21 juni 2006 hävdade att frågan om en anslutning av Nedre Dickursby till Vanda är slutbehandlad. Alternativet Honkasuo kunde rädda ansikten och torde vara att föredra för Helsingforspolitikerna med tanke på kommunalvalet i höst.

Helsingfors har planerat att bebygga Honkasuo relativt glest. Niskanen föreslår att Vanda kunde bygga området tätare. Med tanke på vad Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen sade i sitt tal den 16 januari - dagen efter att HFD avgjorde Sibbofrågan - kunde det vara skäl att låta Vanda ta över ansvaret för planeringen av norra Helsingfors. Kanske kunde utvecklingen av Östersundom på liknande sätt utlokaliseras till Sibbo kommun. Jag citerar ur överborgmästarens tal:

Rakennusalan ylikuumentunut tilanne lisää taakkaamme. Tämä voi olla uhka koko kansantalouden kehitykselle, ellei mahdollinen suhdannekäänne tuo lievitystä siihen. Keskeinen kysymys on myös se, mistä otamme rahat rakennushankkeisiin. Emme selviä tilanteesta pelkästään vanhoilla keinoilla, vaan uudet neuvot ovat tarpeen.

Helsingin sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Lisää asuntoja! Ei vaineskaan".

Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008

Harry Bogonoloffs insändare i fredagens Hbl har resulterat i en storm på insändarsidorna. Hufvudstadsbladet har dessutom publicerat ett ledarstick med rubriken "Den personifierade arrogansen: Bogo". Johanna Westman skriver här att "En politiker som går ut med sådana åsikter som 'Bogo' måste utgöra en svår belastning för sitt parti." Kanske det, men hade Bogo publicerat sin insändare i ett annat medium, kunde han ha fått medhåll. Syftate med Bogos insändare verker vara att provocera, fastän han inte är den enda som föreslagit att Sibbo bör spjälkas. I augusti föreslog Bogomoloff i en insändare i Hbl att tidningen publicerar en bild av en Sibbobo som klarar av att slicka sig under svansen.

Bogomoloff är inte den enda Helsingforspolitiker för vilken Sibbo bara är en aptitretare. Helsingin sanomat publicerade den 16 januari en artikel med rubriken "Lounais-Sipoon saanut Helsinki tähyää jo pidemmälle itään". I denna artikel säger dock stadsdirektör Jussi Pajunen (saml) som stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) att stadsstrukturen skall utvecklas österut i samarbete med Sibbo och Borgå, som enligt Rihtniemi är "överraskande nära". I samma artikel säger den socialdemokratiska stadsfullmäktigegruppens ordförande professor Kai Kalima att "Sipoo on saatava samaan maakuntaliittoon Helsingin kanssa. Muuten koko Sipoo on liitettävä Helsinkiin".

Man kan fråga sig vilken belastning Kalima är för sitt parti. Fastän Kalima är professor i finansrätt, är hans huvudargument att Helsingfors kan driva igenom en lagändring, så att hela Sibbo inkorporeras, ifall Sibbo inte fogar sig till huvudstadens krav. Nästan alltid när Kalima uttalat sig i Sibbofrågan har han kommit med hot. I juli 2007 publicerade Helsingin Sanomat en insändare av Kalima, där Kalima bl.a. sade följande:

Ministerien jääväysteatteria hämmästellen on saatu seurata niitä kannanottoja, joissa Sipoon kunnan johto kertoo jatkavansa taistelua rajansiirtoa vastaan.

On poliittista lukutaidottomuutta pyrkiä jatkamaan omaksutulla linjalla, jossa Helsingin kanssa ei edelleenkään neuvotella. Tällöin ainoaksi ratkaisuksi jää uuden kuntakokonaisuuden luominen, kun Helsinki, Sipoo ja Vantaa yhdistetään.

Att Sibbo inte skulle förhandla med Helsingfors är en lögn. Med "förhandla" torde Kalima i själva verket syfta på att Sibbo villkorslöst skulle foga sig efter Helsingfors krav. Den ovanciterade insändaren innehöll även flera direkta lögner och påståenden som saknade verklighetsförankring. Kalimas beskrivning av Helsingfors markägendom i Sibbo är här totalt skev. (Se "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007".) I en intervju med rubriken "Sipooseen jäi vielä kaavoitettavaa", som Uutispäivä Demari publicerade den 16 januari, fortsätter Kalima på samma linje. Enligt professorn i finansrätt har Helsingfors (moralisk) rätt att planera och rent av inkorporera den mark som staden äger i Sibbo, oberoende av var marken ligger. Jag citerar ur artikeln:

Valtuustoryhmän puheenjohtaja Kai Kalima ei kuitenkaan niele sitä, että kokoomus ottaa kaiken kunnian Sipoon lounaisosien liittämisestä Helsinkiin.

Hän muistuttaa, että demari-apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen oli asiassa erittäin aloitteellinen jo kolme vuotta sitten.

- Meidän lähtökohtamme oli silloin, että tutkittaisiin koko Sipoon liittämistä Helsinkiin.

Helsingin kaupunki havitteli alun perin noin 50 neliökilometriä hallintaansa. Lopullisessa versiossa se kutistui 30 neliö-kilometriin, joka ei tyydytä täysin sosialidemokraatteja.

- Ulkopuolelle jäivät nyt virkistysalueet, ranta-alueet ja saaret, joiden kaavoittamisesta pitää sopia erikseen, Kalima huomauttaa.

Kaliman mukaan koko soppa syntyi siitä, että Sipoo ei antanut Helsingin käyttää omia maitaan Sipoon puolella eikä kaavoittanut alueita.

KHO:n ratkaisun jälkeen vielä 901 hehtaaria Helsingin omistamaa maata, eli yli puolet, jää edelleen Sipoon puolelle.

- Sipoo pitää saada pikaisesti mukaan Uudenmaan maakuntaliittoon, jotta Helsinki voi kaavoittaa loputkin maansa omaan käyttöönsä, Kalima vaatii.

Tanken att Helsingfors för eget bruk själv skulle planera mark som ligger i en annan kommun är mycket märklig. Men det märkligaste är att Kalima talar som om Helsingfors i sibbo skulle äga ytterligare "nästan 1000 hektar färdig tomtmark". Kalima är viceordförande i Helsingfors fastighetsnämnd, så han borde veta vilka fastigheter staden äger i Sibbo. De återstående niohundra och en hektar av Helsingfors mark som blir kvar i Sibbo ligger till största delen djupt inne i Sibbo storskog, som de gröna vill göra till nationalpark. Där till äger Helsingfors mark på öar i den inre och den yttre skärgården. Återstående mark utgörs huvudsakligen av de 57 hektar i Nickby som HFD samma dag som domstolen avgjorde Sibbofrågan gav Sibbo rätt att inlösa. Till saken hör att köpet av de 57 hektaren i Sibbo centrum var överenskommet då Helsingfors fastighetsnämnd i augusti 2004 plötsligt bordlade ärendet.

Man kan fråga sig vilken betydelse mytomanen Kalimas förtal av Sibbo har haft då hans juristkolleger töjt på kommunindelningslagen.