Översvämningskartor. Den 15 februari 2008

Olägenheterna med annekteringen av sydvästra Sibbo noteras nu dagligen av medierna. Ändringen i kommunindelningen förorsakar problem för så väl Helsingfosr som Sibbo. Många frågor är öppna. Problemet med att ändringen i kommunindelningen sker mitt i läsåret uppmarksammas i Borgåbladet i en artikel med rubriken "Läraroffensiv i Sibbo". Även Yle har i en notis med rubriken "Skolskjutsar blir kvistig fråga" uppmärksammat problem, som annekteringen medför för undervisningssektorn. I en annan artilkel i dagens Borgåblad berättas det att östersundombor även i framtiden kan tänkas få hälsovård i Söderkulla i Sibbo. Kommun- och servicestrukturreforen skapar ytterligare problem för Sibbo då det gäller planeringen av hälsovården. Sfps:s kretsstyrelse i Nyland publicerade tidigare i veckan ett meddelande med rubriken "Problematisk inkonsekvens i kommunreformen", där man kriterar finansministeriet för en tolkning av ramlagen som för vissa kommuners del riskerar att försämra primärvården. Jag citerar ur meddelandet:

Statsrådets och högsta förvaltningsdomstolen beslöt att låta Helsingfors tvångsannektera sydvästra Sibbo och 2 000 invånare. Nu anser ministeriets tjänstemän att Sibbo med sina resterande 18 000 invånare inte längre fyller lagens krav på befolkningsunderlag när det gäller primärhälsovården. Detta saknar både rim och reson. Man kan med allt fog fråga sig om Finland längre är en rättsstat. Högsta förvaltningsdomstolens beslut har medfört att Helsingfors betraktar hela Helsingforsregionen snarare som sin bakgård än som jämbördiga samarbetsparter.

I flera blogginlägg har jag noterat hur tanken på en inkorporering av sydvästra Sibbo lyftes fram i Helsingfors stadsplaneringsnämnd, då det var aktuellt att börja planera Sandhamn och och flygfältet i Malm. Nu ser annekteringen ut att stoppa även andra byggnadsplaner. Själv bor jag alldeles invid Svarta backens friluftområde, där man planerat bostäder for 2 000 invånare. Nu har planerna lagst på is. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Lisää asuntoja! Ei vaineskaan", som uppmärksammar problemet:

Helsingin hapuilevaa asuntopolitiikkaa kuvaa hyvin se, että samalla kun valtuusto hyväksyy huikean kunnianhimoisen asunto-ohjelman, poliittiset ryhmät sopivat Mustavuoreen suunnitellun 2 000 asukkaan pientaloalueen alasajosta.

Mustavuori on ensimmäinen kouriintuntuva esimerkki siitä, mitä seurauksia Lounais-Sipoon kaappaamisella on Helsingin asuntotuotannolle. Rakentamatonta maata on yhtäkkiä niin paljon, että vanhoista kiistakohteista voidaan luopua. Samalla unohtuu se, että suurikin meri muodostuu pienistä pisaroista.

Seuraavaksi asuntopolitiikan tuuliviirit pohtinevat sitä, mitä tehdä lähinnä veneiden talvisäilytyspaikkana toimivalle Koivusaarelle. Eihän sinnekään ole suunniteltu kuin kolmisentuhatta asukasta. Miksi kaivaa verta nenästä, kun lauttasaarelaiset vastustavat niin tuimasti?

Entä Malmin lentokenttä? Ainakin kaupungin kokoomusjohto lausui aikoinaan, että jos Helsinki saa Lounais-Sipoon, paineet kentän asuinrakentamiselta katoavat.

Entäpä Vartiosaari? Santahamina? Kiistakapuloita löytyy vaikka kuinka paljon, koska kaikki haluavat rakentaa, mutta jokainen jonnekin muualle.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Översvämningskartor har gjorts upp". Jag har tagit en titt på kartorna som omtalas i notisen. Kartbilden ovan visar läget för Östersundoms del. Om det var någon som undrade varför de omtalade åkrarna och stränderna i Östersundom inte bebyggts och varför Helsingfors har fått marken i Husö by till ett så förmånligt pris, så torde översvämningskartorna ge svar.