Snuttjobbande förvaltningsråd. Den 5 maj 2008

Idag torde ledande jurist Heikki Harjula ha återvänt till sitt jobb på Kommunförbundet efter att i några månaders tid ha fungerat som tillfälligt förvaltningsråd vid högsta förvaltningsdomstolen. Ursprungligen var det meningen att Harjula skulle vara tjänstledig från Kommunförbundet endast fram till slutet av december, men hans uppdrag vid HFD förlängdes samtidigt som det stod klart att avgörandet i fallet Sibbo inte skulle hinna tas före årskiftet. Harjulas deltagande i Sibbobeslutet har aktualiserat Paras-reformens och Kommunförbundets roll i fallet Sibbo. Jag har i tidigare blogginlägg redogjort för hur Harjulas förman vid Kommunförbundet Kari Prättälä ansvarade för den juridiska bedömningen i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008", "Nya tolkningar. Den 11 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Senast i lördagens inlägg "Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008" har jag uppmärksammat Kommunförbundets roll i kommunreformen. I flera inlägg har jag dessutom uppmärksammat kopplingen mellan KSSR (Paras) och fallet Sibbo. Här var jag inte först. Redan den 22 juni 2006 kunde man i ledarartikeln "Helsingin alueliitosesitys on tyly mutta perusteltu" i Helsingin Sanomat läsa följande:

Helsingin johtavat virkamiehet ja luottamushenkilöt osoittavat oivaa pelisilmää esittäessään valtioneuvostolle alueliitosta Sipoon kanssa. Siihen on erinomainen hetki juuri nyt, kun kunta- ja palvelurakenneuudistus näyttää jäävän tuloksiltaan vaatimattomaksi. Uudistusta vetävälle keskustalaiselle kuntaministerille Hannes Manniselle on tärkeää näyttää, että edes jollain osa-alueella edetään lupausten mukaisesti. Pääkaupunkiseudulle on annettu oma erikoisasema uudistuksessa ja lupausta ollaan nyt toteuttamassa. Pääministeri Matti Vanhanen (kesk) on ilmoittanut tukevansa hanketta. Valtiovarainministeri ja Sdp:n puheenjohtaja Eero Heinäluoma on sen myös hyväksynyt, kun varmuus Vantaan suostumuksesta saatiin.

Sorgliga bortförklaringar. Den 4 maj 2008

I Hufvudstadsbledets serie med intervjuer av gruppordföranden inför kommunalvalet i Helsingfors har turen kommit till Centerns Sole Molander. Rubriken på intervjun är "'Vi skall lyssna på invånarna'", men Hbl har på första sidan lyft fram Molanders kommentar om Sibbofrågan, där partiet minsann inte lyssnade på invånarna. Molander säger alltså att Sibbobelsutet inte försämrar Centerns chanser i kommunalvalet. Hon torde syfta på partiets chanser i Helsingfors, där Centern har försökt ta åt sig äran av annekteringen. I övriga Finland får nog partiet lida av Matti Vanhanens metropolpolitik. I själva intervjun gäller frågan om barlasten Matti Vanhanen i sig försämrar Centerns möjligheter i kommunalvalet. Jag citerar ur intervjun:

Frågan är om centerns roll som statsministerparti hjälper eller stjälper?
Då statsminister Matti Vanhanen (c) välsignade överföringen av sydvästra Sibbo struntade han i vad tusentals individer tyckte.
- Det var sorgligt att Sibbo inte ville samarbeta om markplanering, nu fanns ingen annan möjlighet, försvarar Molander partiets ordförande.
Och hon påminner om att läget förändrats i en annan fråga som väckt folkstorm: Malms flygfält. Fältet är oplanerat sedan Högsta domstolen [sic] godkände anmärkningarna mot generalplanen med hänvisning till stadsdirektör Jussi Pajunens (saml) jäv.

Det är intressant att Molander själv lyfter fram frågan om Malms flygfält. I denna fråga lyssnade både Matti Vanhanen och Centern i Helsingfors på invånarna i Helsingfors i strid med överenskommelser mellan Helsingfors och staten. (Se "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Vanhanen och Centern i Helsingfors har uttryckligen försökt se annekteringen av sydvästra Sibbo som ett sätt att rädda flygfältet i Malm, dock utan att lyckas. Vanhanens motiv bakom Sibboannekteringen är dock varken Malms flygfält eller Sibbos påstådda ovilja till samarbete.

Den 4 april 2006 gjorde Centern i Helsingfors ett ställningstagande (som publicerades först två månader senare) där man hävdade att "Keskustan Helsingin piiri on valmis tukemaan esitystä Helsingin omistamien maiden liittämiseksi Helsinkiin, ellei alueen tonttitarjontaa kyetä lisäämään Helsingin ja Sipoon välisin sopimuksin." Av fortsättningen på ställningstagandet framgår det att man inte betraktade ett samarbete om markplanering som en tillfredsställande lösning på "Sibbofrågan".

Sibbos påstådda ovilja att samarbeta om markplanering med Helsingfors var minsann ingen orsak till Vanhanens och Centerns stöd av en annektering. Den påstådda oviljan till samarbete handlar närmst om att Sibbo hör till Östra nylands förbund, men i Sibbo var man även beredd att byta landskapsförbund för att förhindra en annektering. I verkligheten är det Helsingfors som inte har velat samarbeta om markplanering med Sibbo, därför att man hoppats på en inkorporering.

Sibbos påstådda ovilja till samarbete var ett svepskäl för Matti Vanhanen och Hannes Manninen att i samband med Paras-förhandlingarna ge efter för Helsingfors krav. Detta svepskäl har dock för länge sedan visat sig ohållbart. Om problemet verkligen hade gällt bristen på tomtmark, hade det minsann funnits andra möjligheter än en annektering.

Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008

Efter HFD:s avgörande i Sibbofrågan beklagade man sig från socialdemokratiskt håll över att Samlingspartiet tog åt sig äran för annekteringen. Även socialdemokraterna hade haft en central roll, fastän man inte riktigt kunde redogöra för vilken denna roll varit. Efter Helsingfors initiativ till ändring i kommunindelningen i juni 2006 ville även Centern ta åt sig en del av äran. Vid det "historiska" stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006 sade fullmäktigeledamot Terhi Peltokorpi att "keskustalainen alue- ja kuntaministeri Hannes Manninen on luvannut ja hän esittelevänä ministerinä tulee tekemään tästä jatkossa esityksen" och vidare att "Haluan kiittää myös meidän alue- ja kuntaministeriämme jo etukäteen, että tämä asia tulee loppuun saatetuksi." Vid samma möte sade Peltokorpis partikamrat Laura Kolbe "Helsingin keskusta ja Keskustan valtuustoryhmä tukevat sekä tätä hanketta että alue- ja kuntaministeri Hannes Mannisen tavoitetta liittää nyt osia Länsi-Sipoosta ja Vantaan Västerkullan kiilasta Helsinkiin." Mari Kiviniemi sade ännu den 2 december 2006 i pressmeddelandet "Sipoon alueiden liittäminen Helsinkiin vietävä maaliin" att "Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin" Även om partierna i juni 2006 tävlade om vem som starkast drev Sibbofrågan, gav den samlingspartistiska stadstyrelseordföranden Jan Vapaavuori vid fullmäktigemötet den 21 juni 2006 den största äran åt den socialdemokratiska fullmäktigeordföranden Rakel Hiltunen. Jag citerar ur Vapaavuoris anförande:

Aivan erityisesti haluan kuitenkin kiittää teitä arvoisa rouva valtuuston puheenjohtaja. Asian etenemistä läheltä seuranneena olen tullut täysin vakuuttuneeksi siitä, että ilman teidän aktiivista ja pyyteetöntä panostanne, ilman teidän suurta uhrautumistanne tämänkin asian edistämiseksi ja ilman teidän valtakunnan poliittisesti merkittävää asemaanne ja siihen liittyviä hyviä henkilösuhteitanne emme olisi tänään niin pitkällä kuin mitä nyt olemme.

Vilken var Hiltunens nationellt "betydande ställning"? Vilka var de därtill hörande goda personrelationer? Hiltunens viktigaste nationella upprag utöver medlemskap i riksdagsutskott är hennes position som viceordförande för styrelsen för Kommunförbundet. År 2006 var Hiltunen dessutom medlem i strukturgruppen, som beredde Paras-reformen (KSSR). Jag har tidigare redogjort för hur förhandlingarna om Sibbofrågan fördes samtidigt med förhandlingarna om Paras. Jag har även noterat att det i slutskedet huvudsakligen var Hiltunen och Manninen som förhandlade om Paras-reformen. Medlemskapet i strukturgruppen och positionen som SDP:s förhandlare om reformen och Paras-ramlagen var våren och sommaren 2006 otvivelaktigt Hiltunens viktigaste nationella plattform, men utan sin post i Kommunförbundet hade Hiltunen inte varit medlem i strukturgruppen.
Till kommun- och servicestrukturgruppen hörde förutom kommunminister Hannes Manninen (c) och några tjänstemän så som stadssekreterare Antti Mykkänen (c) ett antal riksdagsledamöter från så väl oppositions- som regeringspartier. Dessa riksdagledamöter representerade emellertid samtidigt styrelsen för Kommunförbundet. Det var alltså uttryckligen i egenskap av styrelsemedlem i Kommunförbundet som Hiltunen var SDP:s representant i strukturgruppen. Centerns politiska representant i strukturgruppen var Pekka Nousiainen, som förutom riksdagsledamot är Kommunförbundets styrelseordförande. Av förståeliga skäl var det inte mellan partikamraterna Nousiainen och Manninen eller mellan inrikesministeriet och Kommunförbundet som de svåraste förhandlingarna fördes. Det var uttryckligen de två stora regeringspartierna SDP och Centern som var på kollissionskurs tills man plötsligt den 20 juni kunde konstatera att det trots allt fanns förutsättningar att uppnå enighet. Nousianen hade dessutom valts till ordörande för Kommunförbundets styrelse efter att hans föregångare Hannes Manninen utnämnts till kommunminister.
Med tanke på Kommunförbundets centrala roll i kommunreformen är det kanske inte så märkligt att Kommunförbundets jurister Kari Prättalä och Heikki Harjula, som även personligen deltog i beredningen av ramlagen, ställe upp för annekteringen av sydvästra Sibbo. Däremot har vi här ett allvarligt jävproblem.
Bilden ovan publicerades i Helsingin Sanomat den 29 juni 2006. Personerna på bilden är från vänster Antti Mykkänen (c), Rakel Hiltunen (sdp) , Pekka Nousiainen (c) och Hannes Manninen (c).

Det öppna samhällets fiender. Den 2 maj 2008

I det senaste umret av Sipoon Sanomat (den 30 april) ingår det en längre insändarartikel av Eero Seppänen. Rubrik en är "Potkut tuli, että pamahti", men egentligen handlar texten inte om att Seppänen uteslöts ur den samlingspartistiska fullmäktigegruppen. Istället handlar texten om varför Seppänen valt att inte ställa upp för Samlingspartiet i nästa kommunalval. Seppänens kritik av Samlingspartiet handlar uttryckligen mot partiledningen och inte mot den egna före detta fullmäktigegruppen. Delvis är kritiken den samma som jag redan redogjort för i inlägget "Samlingspartiets linje. Den 22 april 2008", men insändarartikeln innehåller även en del nya synpunkter och ny information.

I insändarartikeln redogör Seppänen för sin politiska bakgrund och för de idéer och begrepp som Samlingspartiets ungdomsförbund lanserade på 1970-talet: kritsik rationalism och "det öppna samhället". Dessa idéer, som även tilltalade den unga studenten Seppänen, har utvecklats av filosofen Karl Popper. Själv har jag främst studerat och undervisat om Popper i egenskap av vetenskapsfilosof. (Jag kommer även nästa höst att föreläsa en kurs i vetenskapsfilosofi, där Popper intar en central ställning.) Poppers kritiska rationalism är idag starkt etablerad inom vetenskapsteorin, men inom politiska sammanhang har Poppers idéer inte nått samma framgång. Popper ifrågasatte den marxistiska samhällsteorin ur ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv, men han räknar även Karl Marx med sin utopiska samhällsteori, historicism och totalitarism till det öppna samhällets fiender. I en liberal demokati är samhällsutvecklingen öppen och oviss. I sin kritik av ministrarna Vanhanen och Katainen utgår Seppänen från Poppers kritik av historicismen:

Historismissa Popper kritisoi marxismia siitä, että se yrittää historiallisilla lainalaisuuksilla ennustaa ja tässä se lankeaa epätieteelliseen ajatteluun. Tällaista epätieteellistä ajattelua edustaa puhtaimmillaan pääministeri Vanhasen ja ministeri Kataisen väite, että liittämällä Lounais-Sipoo Helsinkiin tonttien hinnat laskevat tai vain Helsingin kaupunki pystyy rakentaman asuntoja ko. alueella Tällaiset totalitaariset epätieteelliset ajatukset Popper näki avoimen yhteiskunnan vihollisiksi.

Speciellt kritiserar Seppänen Samlingspartiet och dess ledning för en total avsaknad av kritisk granskning i fallet Sibbo:

Politiikan teorioita ja ajatuskulkuja pitäisi tarkastella kriittisesti ja ymmärtää väärässä olemisen kasvattava luonne. Tällaista kriittistä tarkastelua kokoomuksessa ei tehty Sipoo-kysymyksen osalta puoluehallituksessa. ei puoluevaltuustossa, ei eduskuntaryhmässä eikä myöskään ministeriryhmässä.

Ainut keskustelu oli puheenjohtaja Kataisen ilmoitus kokoomusministereille, että joka äänestää Helsingin tahdon vastaisesti saa lähteä hallituksesta. Kaksi ministeriä uskalsi sanoa olevansa erimieltä, joten heille järjestettiin matkat päätöksen ajaksi. Ministeri Holmlund oli matkoilla kodissaan Porissa ja ministeri Häkämiehelle järjestettiin välilasku Riikaan, Latviaan, ettei hänkään ehtinyt kokoukseen.

Seppänen har rätt i att Samlinsgpartiet i fallet Sibbo helt svek kravet på kritisk granskning, men själv finner jag det långt mera alarmerande att även samtliga berörda statliga instanser, inklusive justitiekanslersämbetet och högsta förvaltningsdomstolen, satte huvudet i busken. Politik handlar långt om förhandlingar och kompromisser. Min förklaring till att inga sak- eller förnuftsargument bet på den samlingspartistiska ledningen i Sibbofrågan är att partiledarna för de tre stora partierna kommit överens och lovat sydvästra Sibbo åt Helsingfors redan innan Helsingfors tog sitt initiativ i juni 2006. (Se "Även Katainen var införstådd. Den 7 november 2007".) Problemet är att det inoficiella avtal som slöts våren 2006 inte tål dagsljus och således helt förbigås i HFD:s beslut. Ett dylikt avtal bör ha gjort så väl Jyrki Katainen som Matti Vanhanen jäviga att deltaga i Sibbobeslutet. Att Katainen av de samlingspartistiska ministrarna krävde gruppdisciplin är i sig ingen nyhet, men Seppänens vittnesbör är intressant med tanke på att Vanhanen ännu vid presskonferensen efter statsrådets beslut framhöll att ministrarna enskilt för sig tog ställning till de juridiska förutsättningarna först vid statsrådets sammanträde. Katainens ledarskap äventyrar förtroendet för opartiskheten i samtliga samlingspartistiska ministrars ställningstagande i Sibbofrågan.

I sitt berömda verk The Open Society and Its Enemies från 1945 kritiserar Popper främst historicismen och historiedeterminismen hos filosofer så som Marx och Hegel, men i fallet Sibbo har idérna om ett öppet samhälle övergetts på ett mycket konkret sätt. Och det är inte bara Samlingspartiets ledning som svikit sina principer om öppenhet eller offentlighet. Bakgrunden och de egentliga motiven till Sibbobelsutet har mörklagts av flera instanser.

Dokumentär på TV. Den 1 maj 2008

TV sände idag klockan 14 dokumentären "För Sibbo". Tyvärr var sändningstiden ingen prime time. Jag missade även själv programmet, men dokumentären kan ses på Yle Arenan. Det kan löna sig attge tittarrespons och be att dokumentären sänds i repris eller på FST med svensk textning.

I dagens Borgåblad ingår en artikel med rubriken "Helsingfors planerar ekoby i Östersundom". Rubriken är ännu mera missvisande än rubriken på Helsingin Sanomats artikel "Vapaavuori haluaa Lounais-Sipoosta energiaa säästävän kaupunginosan", som Borgåbladets nyhet bygger på. (Se "Eldorado. Den 29 april 2008".) Än så länge lär Helsingfors inte ha några färdiga planer för inkorporeringsområdet. Det är just därför som bostadsministern kan föreslå att sydvästra Sibbo blir en stadsdel där man experimenterar med nya ekologiska lösningar. Benämningen ekoby är direkt vilseledande, då Jan Vapaavuori själv tidigare har kalkylerat med en byggnadseffektivitet på hela 0,9 i Östersundom. Någon ekologisk by eller trädgårdsstadi stil med vad som planeras i Talmo eller Nickby handlar Vapaavuoris förslag i varje fall inte om. En trädgårdsstad förutsätter antingen höga hus eller låg byggnadseffektivitet.

Alternativet Borgå. Den 30 april 2008

Igår offentliggjordes kommunindelningsuredare Christel von Martens utredning om kommunindelningen i Lovisa-nejden. En sammanslagning av de fem kommunerna hade redan fått grönt ljus från ministeriet, men nu får även modellen 4+1, där Lappsträsk lämnas utanför fussionen men samarbetar med det nya Storlovisa, ministeriets godkännande. I sin rapport noterar von Martens att "Lovisa nejdens invånarantal på ca 18 700 kan nog anses räcka till" fastän det "i Paras lagstiftningen stipuleras att i en kommun eller inom ett samarbetsområde som sköter primärvården och sådana uppgifter inom socialvården, som är nära anslutna till primärvården, skall det finnas åtminstone ungefär 20 000 invånare." I artikeln "'Lovisafusion behövs'" i dagens Hbl säger även kommunminister Mari Kiviniemi att von Martens förslag "uppfyller våra kriterier och är en livskraftig och funktionell lösning". Man kan fråga sig varför finansministeriet tolkar lagen strängare då det gäller Sibbo, som på grund av inkorporeringen inte når upp till invånartalet 20 000. (Se "Ramlagens krav. Den 22 januari 2008", "Hemlig agenda. Den 1 februari 2008", "KSSR-kraven. Den 15 april 2008".)

I sin framställning föreslår von Martens att Haavisto-Vastila, som nu hör till Strömfors, överförs från till Pyttis, men i övrigt vill von Martens inte ändra Lovisa-nejdens yttre gränser. Pernå föreslås alltså i sin helhet anslutas till Storlovisa. Hela Pernå behövs för att befolkningsunderlaget inte skall bli för litet.

Igår publicerade Yle med anledningen av offentliggörandet av von Martens rapport en artikel med rubriken "4+1 blir svår nöt i Strömfors". Bilden ovan publicerades tillsammans med artikeln. Jag kan inte minnas att jag sett kartan förut. Har Yle publicerat den förut, är det länge sedan. Gränsförslaget stämmer ju inte alls överens med den senaste tidens förslag till kommunindelning. På kartan har östra Pernå anslutits till Lovisa och västra Pernå till Borgå, dit även Sibbo anslutits. För att Sibbo skulle kunna anslutas till Borgå, måste nog västra delarna av kommunen sammanslås med kommuner i Helsingforsregionen. Efter Helsingfors inkorporeringsinitiativ 2006 torde ingen Sfp- eller Sibbopolitiker våga föreslå denna modell. Det kan vara skäl att påminna om att Jussi Pajunen i sitt tal vid stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006 kritiserade Sibbo för att vara "merkittävältä osin suuntautunut Porvoon suuntaan". Påståendet har senare kopierats många gånger om, bl.a. i Pekka Myllyniemis Sibboutredning.

Redan i sitt inledande inlägg "Härmed börjar jag blogga!" från den 15 februari 2006 omnämner Stefan Wallin Sibbo på sin blogg. Wallin, som i egenskap av stadssekreterare vid denna tidpunkt var medlem i strukturgruppen, berättar här att det på kvällen bär av till "Sibbo, en av de orter där den mångomtalade kommun- och strukturreformen alstrar både värme och ljus". Följande inlägg, "Inga vargar Sibbo" från den 16 februari handlar redan helt och hållet om Sibbofrågan. I ett pressmedelande med rubriken "Statssekreterare Stefan Wallin: Orättvisa anklagelser mot Sibbo" berättar Wallin redan på kvälen den 15 februari mera om seminariet om kommun- och servicestrukturreformen i Sibbo, i vilket även Jan Vapaavuori deltog:

Enligt Wallin är debatten kring Sibbos påstådda bristande samarbetsvilja olustig. Sfp:s förtroendevalda förvaltar ett mandat de fått av en betydande del av väljarkåren i Sibbo. I det mandatet ingår inte att förvandla Sibbo till ett uppland för den övriga huvudstadsregionens markbehov.
- Till denna del påminner debatten om att inkorporera och spjälka upp Sibbo om ren nykolonialism och kleptokrati. Också gällande Grankulla hörs kraven på sammanslagning motiveras i otillåtet pubertala tongångar, sade Wallin.
Wallin betonade ändå att Sibbo också måste bereda sig på att status quo inte nödvändigtvis kan fortsätta. I såfall är en orientering mot Borgåhållet ett bättre alternativ, både med tanke på samhällsstrukturen och ur språklig synpunkt.

Eldorado. Den 29 april 2008

I dagens Helsingin sanomat ingår en artikel med rubriken "Vapaavuori haluaa Lounais-Sipoosta energiaa säästävän kaupunginosan". Början på artikeln lyder enligt följande:

Helsingille siirtyvästä Lounais-Sipoosta voisi asuntoministeri Jan Vapaavuoren (kok) mielestä tehdä kaupunginosan, jonka rakennukset käyttävät nykyistä selvästi vähemmän energiaa lämmittämiseen. "Siellä olisi loistava mahdollisuus kokeilla uusia malleja ja tekniikkaa, joilla vähennetään energian kulutuksen lisäksi myös päästöjä", Vapaavuori sanoo. Hän on myös Helsingin kaupunginvaltuuston jäsen.

Fastän sydvästra Sibbo omnämns i artikeln, finner ja rubriken sökt. Texten handlar om behovet av att utveckla nya lösningar då Finland förbundit sig att minska på utsläppen av koldioxid. Som om annekteringen vore lösningen även på detta problem. Om man vill pröva nya lösningar för att spara på energi i uppvärmningen, finns det ju många andra (nya) bostadsområden eller stadsdelar att välja. Om det byggs i sydvästra Sibbo, så är det i en oviss framtid. Utvecklingen av av nya modeller och ny teknik, måste nog komma igång långt innan man eventuellt kan börja bygga i sydvästra Sibbo.
Det är intressant att se hur annekteringen anses vara svaret på de mest avvikande utmaningar. Den föreställda jungfruliga marken torde inspirera Helsingforspolitiker till visioner av olika slag. Visioner behövs, men när det gäller sydvästra Sibbo handlar det snarare om utopier än om visioner.

Ordet utopi kommer från boken Utopia, som skrevs av filosfen Thomas More på 1500-talet. Även andra filosofer har skisserat utopier eller idealsamhällen, bland dem Platon. Karl Marx talade om utopisk socialism i en nedsättande bemärkelse, men hans eget kommunistiska samhällsideal kom i praktiken att fungera som en utopi med vilken den grymmaste stalinistiska politik motiverats. På ett motsvarande sätt var Hitlers idé om ett tusenårsrike ämnat att berättiga nazisternas framfart. Utopier är inte bara orealistiska, utan kan även utgöra hot mot lag och demokrati.


En intressant litterär utopi är Eldorado. Namnet Eldorado kommer från spankans el dorado "den förgyllde". Denna mytiska utopi har sitt ursprung i Sydamerika. Eldorade bidrog under början av nya tiden till att locka folk till Sydamerika. Den ursprungliga myten om Eldorado handlade om en hövding El Dorado, som härskade över en gyllene stad, där gatorna är gjorda av guld. Landet Eldorade stöter man även på i Voltairs satiriska roman Candide. På en resa till Sydamerika finner bokens huvudperson, Candide drömlandet Eldorado, där alla är lyckliga. I Eldorado leker skolbarnen med ädelstenar och på värdshuset äter man gratis, eftersom allt finns i överflöd. I Voltairs roman kritiseras samhället Eldorado indirekt för att gör invånarna lata, men som en metafor representerar Eldorado även det onåbara.

Att sydvästra Sibbo görs till en utopi, torde ha mycket att göra med att annekteringen annars uppfattas som orättfärdig. Det är även specielt de gröna som verkar ha ett behov av att utmåla den nya stadsdelen som ett framtida idealsamhälle, en stad med gator av guld. Att sydvästra Sibbo för de gröna varit ett Eldorado framgår redan ur Minerva Krohns anförande vid det "historiska" stadsfullmäktigemötet den 21 juni 2006. Jag citerar:

tässä keskustelussa onkin korostunut tietynlainen Eldorado -toiveiden ihmemaa. Tätä listaa ajattelin itsekin jatkaa, että miksi asiaa ei pidä palauttaa, vaan edetä. Ajattelen, että alueliitos mahdollistaa tällaisen Eldoradon syntymisen Helsinkiin. Eli alueliitos estäisi yhdyskuntarakenteen hajautumista ja sitä kautta vähentäisi autoilua ja vähentäisi ilmastomuutosta. Se aiheuttaisi Helsingin nykyisten rajojen sisäpuolelle vähemmän täydennysrakentamispaineita eli mahdollistaisi meille enemmän puistoja, vähemmän rakentamista Lääkärinkadun puiston kulmaan, lisää asuntoja, jotka mahdollistaisivat työvoimaa paitsi Helsingin kaupungille, myöskin erilaisille yrityksille, palvelualan yrityksille ja muille tällä kaupungin seudulla. Tämä mahdollistaisi tiivistä pientalokaavaa metron varteen ja sitä kautta enemmän isoja asuntoja lapsiperheille. Tämä mahdollistaisi Sipoon korven säästämisen luonto- ja virkistysalueena, joka on erittäin tärkeä, joka merkitys tämän myötä korostuisi ja se toisi lisää kilpailukykyä Suomelle, Helsingille lisää rahaa palveluihin.

Halleluja!