Inte en cent. Den 2 september 2008

Förhandlingarna mellan Helsingfors och Sibbo har fått stor medieuppmärksamhet. Ersättningstvisten är huvudnyheten i dagens Borgåblad. På bilden på paradsidan syns kvinnan bakom inkorporeringen, Rakel Hiltunen (sdp).

Helsingin Sanomat har publicerat artiklar med rubrikerna "Sakarinmäen koulu joutui panttivangiksi" och "Helsinki ja Sipoo kinaavat yhä alueliitoksen toteuttamisesta". Helsingin Sanomat noterar här att "Helsinki ei ole valmis maksamaan kouluista ja päiväkodeista senttiäkään". Tidningen skriver vidare att "Helsinki on esittänyt Sipoolle, että kaikki Helsinkiin liitettävän alueen kiinteistöt vesi- ja katuverkkoineen siirretään Helsingin kaupungille ilmaiseksi." I samband med den förstnämnda artikeln har Helsingin Sanomat igen publicerat en karta där den nya gränsen felaktigt följer österleden vid avtaget till Ring III. Helsingin Sanomat drar samma slutsats som HBl i artikeln "Noll euro för sydvästra Sibbo": Om Helsingfors och Sibbo inte kommer överens, kan eleverna i sydvästra Sibbo vara utan skolhus efter årsskiftet. Situationen är speciellt pinsam för statsrådet och HFD, som bedömt att den aktuella ändringen av kommunindelningen främjar ordnandet av service för invånarna i området, vilket är en förutsättning för inkorporeringsbeslutets laglighet. Dessutom förutsätts att ändringen i kommunindelningen inte tillfogar Sibbo kommun oskälig skada.

Borgåbladet har ägnat nästan ett helt uppslag om gårdagens förhandlingar. Rubrikerna är "Sibbo och Helsingfors oense om ersättningar" och "Invit till planlägning om trafilösningarna". I artikeln med den senare rubriken säger Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) att Helibanan visst fins med i Helsingfors planer, men tillägger att "vi behöver också en metro österut". Jag vill tillägga att metron österut behövs för exakt ett syfte: att motivera den aktuella ändringen i kommunindelningen.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Oikeuskanslerin toimintakertomus julki". I notisen noteras bl.a. att "Laajassa esittelyssä ovat muun muassa Helsingin, Sipoon ja Vantaan kuntajakoasia". Redovisningen finns på adressen http://www.okv.fi/43/K_16_2008_vp.pdf. Det torde finnas skäl att återkomma.

HS: Inkorporeringen gör livet lättare. Den 1 september 2008

Helsingin Sanomat publicerade ingår kväll på Internet en artikel med rubriken "Alueliitos tuo säästöjä lounaissipoolaisille". I dagens tidning ingår en artikel med rubriken "Alueliitos tuo säästöjä ja helpottaa lounaissipoolaisten elämää" och en kortare text med rubriken "Alueliitoksen mukanaan tuomat muutokset mietityttävät Tammisto-Virtalan perhettä". Den förstnämnda artikeln har väckt motreaktioner på tidningens webbplats. Den sistnämnda texten är inte så ensidig. Jag återger här de sista raderna:

Terveydenhuolto: Söderkullan terveysasemalla Sipoossa jonot ovat lyhyet ja ajan saa helposti. Liitosalueen ihmisten terveyspalvelut siirtyvät vuodenvaihteessa Itä-Helsinkiin.

"Tämä on paha juttu etenkin ruotsinkielisille, jotka ovat tottuneet saamaan palvelua omalla äidinkielellään."

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Förtroendevalda samtalar igen". Politiker från Helsingfors och Sibbo skall idag träffas för att diskutera Helsingfors resättning till Sibbo. "Senare har på samma adress publicerats en ny notis med rubriken "Strid om ersättningar". Här finns det även ett par viseoklipp. Dessutom har Yle på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Stor oenighet om Sibbokompensation" och en notis på finska med rubriken "Helsinki ei halua maksaa korvauksia Lounais-Sipoosta".

I Vega Östnyland ingick idag ett inslag om den tragikomiska namninsamlingen, som idag börjar i sydvästra Sibbo. I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick ett par insändare om namninsamlingen och Helsingfors stads påstådda "stora kulturgärning". En av insändarartiklarna är skriven av Kaarina Nazarenko, som är ordförande för namnkommittén i Sibbo. Jag återger här valda bitar:

Valtakunnallisessa mediassa on viime päivinä näkynyt tieto, etta Helsingin kaupunki on pestannut kolme nimestäjää eli paikannimien kerälää kirjaamaan ylös vakiintuneita paikkojen nimiä Helsinkiin liitettäviltä Sipoon (ja Vantaan) alueilta. Näin menetellään, koska "kattavaa nimestystä ei ole aiemmin tehty Sipoossa". Uutisen kertoivat ainakin Ylen teksti-tv ja Radio ItäUusimaa, HS- ja IS-verkkolehdet sekä STT. Helsingin kaupunginsuunnittduviraston tiedote kehaisee lisäksi, etta nimien keruu on 'tärkeä kulttuuriteko".
Miten niin Sipoossa ei muka ole tehty kattavaa nimestystä? Sipoolainen nimistöntuntija Odin Sjöhohn on julkaissut parikymmentä kirjaa Sipoon paikannimistävuosina 1985—2007. ...
Julkaisu Ortnamn i Sibbo: Östersundom och Gumböle, joka parhaiten kattaa Helsinkiin i liitettävät Sipoon alueet, on ilmestynyt 2006. Sen 158 sivulla on lueteltuna ja selitettynä noin 650 eri lähteistä saatua paikannimeä. Liitosalueen paikannimiä on myös julkaisussa Ortnanm i Sibbo: Husö, Kärr och Granö (2006,84 s.).
Helsingin kaupunginsuunnitteluviraston ylimielinen välte, ettei nimestystä olist tehty, on sitäkin kummallisempi, koska Sjöholm on tietämäni mukaan kuluvan késän alussa lahjoittanut juuri edellä mainitiit kaksi julkaisua Helsingin kaupungin edustajalle. Mitä kulttuuritekoon tulee, Sjöholmin kulttuuriteko on noteerattu Sipoossa jo 1985 myöntämällä hänelle kunnan kulttuuripalkinto.

Hufvudstadsbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Noll euro för sydvästra Sibbo". I samband med artikeln har Hbl publicerat ett fotografi över Håkansböle med Gjutan, Sottungsby och Västersundom i Vanda i bakgrunden.

Christel Liljeström har ikväll kommenterat förhandlingarna med helsingfors i blogginlägg med rubrikerna "Media-dag" och "Oikeudenmukainen kompensaatio".

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Helsingfors och Sibbo bråkar om ersättningar".

Metropolmodellen. Den 31 augusti 2008

Christel Liljeström har igår publicerat ett blogginlägg med rubriken "Storören". Projektet som blogginlägget handlar om heter ingalunda Störören utan Sipoon ranta. Detta ohistoriska och intetsägande namn lär inte finnas i Odin Sjöholms "Ortnamn i Sibbo". Det är troligt att annekteringen kan rädda en del hävdvunna namn i sydvästra Sibbo, medan namnen Storören och Lillören faller i glömska på Sibbosidan om den nya gränsen. (Det svenska namnet Sibbo Strand är speciellt misslyckat med tanke på att det i närheten redan finns Gumbostrand.) Ändå motiveras projektet Sipoonranta just med den aktuella annekteringen och den yttre pressen. Liljeström uppmanar även läsarna att värdera projektet mot "omvärdens realiteter" och skriver inledelsevis följande:

Storörens område kommer att bli det första beviset på förändring i Sibbo
Ett attraktivt läge, nya lösningsmodeller och närheten till Helsingfors nya gräns är alla faktorer som ger mervärde till detta projekt. Det symboliska i att vi får området raskt, snyggt och okonventionellt planerat och förverkligat, är enormt stort.

Sibbo behöver efter inkorporeringen nya invånare och skattebetalare, men projektet Sipoonranta verkar mera att handla om prestige. Kanske skulle man se lite annorlunda på saken, om man klart insåg att staten utan hållbara motiveringar skänkte bort sydvästra Sibbo till huvudstaden. Harri Harkimos påstående om att den aktuella ändringen i kommunindelningen är Sibbos (och Sfp:s) fel håller åtminstone inte. Sibbo är ett offer och det är kanske förnedrande, men mera förnedrande är fallet Sibbo för statsmakten och ansvariga ministrar.

Att motiveringarna för en ändring i kommunindelningen inte håller visar statsminister Matti Vanhanens uttalande i Esbo i tisdags. (Se t.ex. HS:s artikel "Pääministeri Vanhanen siunasi espoolaisen elämäntyylin".) Vanhanen försvarade i Esbo den samhällstruktur eller -utveckling som inkorporeringen av sydvästra Sibbo, enligt Helsingfors stads utredningar, var ämnad att motverka. Vanhanen sade bl.a. att "Espoo on puutarhakaupunkimaisista kaupunginosista muodostuva yhteisö, missä yhteiskunnallinen eheys ei tarkoita ihmisten pakkaamista radanvarsiin betonilähiöihin." Vanhanen förringade även betydelsen av metron och andra spårvägar genom att hävda att "kehärataan tai länsimetroon verrattuna ilmastonmuutosta hillitsisi moninkertaisesti se, että bussit siirtyisivät maakaasuun tai biodieseliin ja yksityisautoilijat sähköautoihin."

I sig är Vanhanens inställning ingen nyhet. Föregående dag (den 25 augusti) hade Vanhanen i ett tal i Tammerfors sagt bl.a. följande:

Nykyään on melkein totuus se, että erittäin kalliilla raideliikenneinvestoinneilla voitaisiin ilmasto-ongelmamme hoitaa. Tämä on valitettavasti täysin väärä väite. Esimerkiksi Espoon metroratkaisu kaikista muista eduistaan huolimatta tuottaa CO2-päästöjen vähennystä vuositasolla vain noin 7000 tonnia. Saman määrän saa jos 150 bussia muutettaisiin kulkemaan biodieselillä. Ja lähes satakertaisen ilmastosäästön saamme kun liikennepolttoaineista 5,75 prosenttia on vuonna 2010 biopolttoaineita.

Se, millaista yhdyskuntarakennetta haluamme, on yksi merkittävimpiä poliittisia linjanvetoja. Joudumme tekemään valinnan kumpi otetaan lähtökohdaksi, ihmisten toiveet vai yhteiskunnan kulloinenkin käsitys siitä, mikä olisi hyvä tapa elää ja asua. Valinta tehdään ihmisen ja järjestelmän välillä. Luotan ihmisten kykyyn arvioida, mitä he asumiseltaan haluavat.

Tulevaisuuden yhdyskuntarakenne voi joko perustua kehittyvään hajakeskitettyyn malliin, jossa on maakunnissa vahvoja alueellisia keskuksia tai metropolimalliin, jossa Suomi on vain muutamia keskuksia. Minulle ja Keskustalle valinta on selvä. Suosimme taajamia ja kaupunkeja, joissa mittakaava on ihmisen kokoinen, työpaikat ovat lähellä ihmisiä ja arkielämä palveluineen on sujuvaa.

I sitt blogginlägg från den 4 augusti är Vanhanen inne på samma linje. Jag citerar:

Tiesittekö, että 150 linja-auton muuttaminen biodieselillä tai biokaasulla toimivaksi vähentää ilmastopäästöjä yhtä paljon kuin Espoon tuleva metro, molemmat 7000 hiilidioksiditonnia vuodessa. Tai, että edellisen hallitukseni päätös nostaa biopolttoaineen osuus liikennepolttoaineista 5,75 prosenttiin tuo CO2-säästöä yli sata kertaa enemmän kuin paljon ja pitkään puhetta aiheuttanut metro.

Vanhanen är ingen anhängare av vare sig metron eller "metropolmodellen". Andå fann han det motiverat att offra Sibbo för metrons och metropolens skull. Utan metropolmodellen och planerna på en utvidgning av metron hade det inte funnits några förutsättningar för en ändring i kommunindelningen.

Helsingin Sanomat har ikväll publicerat en artikel med rubriken "Alueliitos tuo säästöjä lounaissipoolaisille".

Vakna Pajunen! Den 30 augusti 2008

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel med rubriken "Vakna Pajunen!" Artikeln, som är riktad till Överborgmästaren, är skriven av Sibbobon Clas-Håkan Nyman, som i kommunalvalet kandiderar för Sfp i Helsingfors. Jag återger här valda bitar ur artikeln:

Enligt lagens bokstav är det kommunens sak att ta hand om oss och informera invånama vad som sker.
Var får vi läkarvård? Hur blir det med skolorna, sophämtning, kollektivtrafiken? Hur blir det med planläggningen och den tekniska biten? Socialvård, hemvård. åldringsvård?
Först lät det så bra. Helsingfors tar hand om allting och alla skall få sin kommunala service på sitt modersmål och under en övergångstid köper Helsingfors servicen av Sibbo som har resurser.
...
Som första åtgärd förlagger Ni oss med ett byggförbud på 5 år.
Enligt uppgifter stampar serviceförhandlingarna på stället och egendomsersättningar är Ni inte villig att betala annat en för lösegendom! Sibbo skall avstå en skola för 5 miljoner euro, den uppbyggda infrastrukturen och skattebetalare för ingenting!
Bäste Överborgmästare, tror Ni verkligen att vi känner oss välkomna till Helsingfors efter allt detta så misstar Ni Er Vi vet våra rättigheter och vi vill ha den service vi är berättigade till på vårt eget modersmål. Jag uppmanar Helsingfors kommun att snarast upplysa invånarna i det inkorporerade området om hur Ni tänkt Er att den kommunala servicen skall skötas i framtiden för oss!

Borgåbladet har idag även publicerat en insändare av Bo Melander. Insändaren som handlar om Helsingfors stads initiativ till en insamling av namn i Sibbo och Vanda (se "Den urbana människans börda. Den 26 augusti 2008") har rubriken "Struntprat om namninsamling". Jag återger här texten i sin helhet:

Helsingfors framstår som löjlig genom att påstå sig utföra en kulturhandling av stora mått på det av Sibbo bestulna området, genom att sända ut namninsamlare till det blivande metropol området.
Odin Sjöholm från Sibbo har samlat och bokfört alla i Sibbo förekommande plats- och ortnamn och delgivit Helsingfors namnlistorna vad berör de annekterade områdena i sydväst. Man kan blott fråga sig, varför utför man denna insamling på nytt, är det fråga om en medveten handling där man vill nedtona det förflutna, förringa det utförda arbetet och själv framstå som en kulturbevarare?

I en insändare i dagens Helsingin Sanomat svarar Johanna Lehtonen från Helsingfors stadsplaneringskontor på Bo Melanders insändare i torsdagens tidning. (Se "Ortsnamn i Sibbo. Den 28 augusti 2008".) I artikeln säger Lehtonen att "Tuore tilannekuvaus tarvitaan, jotta voidaan selvittää, miten alueen nimistö on muuttunut ja miten väestörakenteen muutos on siihen vaikuttanut." En uppdatering av situationsbilden är dock ingen kulturgärning. Påståendet att motsvarande namninsamling inte har gjorts förut är högst missvisande för att inte säga kränkande och lögnaktigt. Lehtonen medger även att "Odin Sjöholmin laaja tutkimustyö sekä Svenska Litteratursällskapetissa säilytteillä oleva Sipoota koskeva aineisto ovat arvokasta lähdemateriaalia." Men kanske man med den nya namninsamlingen bara vill finna stöd för ett förfinskande av ortsnamnen? Lehtonen betonar nämligen att "haastatteluja tehdään sekä alueen uusien että vanhempien asukkaiden keskuudessa" och skriver vidare att "Nimestyksen tuloksia hyödynnetään aikaisemman tutkimuksen ohella alueen tulevassa kaavoituksessa ja nimistönsuunnittelussa."

Helsingin Sanomat publicerade den 15 juni en artikel med rubriken "HS:n nimiraati ristisi Lounais-Sipoon Östersundomiksi". I Helsingin Sanomats namnråd ingick bl.a. professor emeritus Matti Klinge och Merituuli Ahola, som representerade Helsingfors stads namnkommitté. Jag citerar ur artikeln:

Millainen sitten on hyvä paikannimi?
"Paikannimi on asiallinen ja historiallisesti perusteltu", Klinge sanoo.
Hänen mielestään esimerkiksi Suoleinikintie tai Navetanylisenkatu ei sovi Helsinkiin, mutta historiasta ja kulttuurista hyviä nimiä löytyy.
Raadin ehdottomaksi ja yksimieliseksi suosikiksi nousee Östersundom. Sen sijaan suomenkielistä vastinetta Itäsalmea pidetään liian valjuna ja mitäänsanomattomana.

Kanske Helsingfors stad nu trots allt är ute efter ohistoriska och gråbleka namnförslag?

Radio Vega Östnyland utlovar tills måndag ett in inslag med rubriken "Sibbonamn på silverbricka".

Framtiden oroar. Den 29 augusti 2008

I dagens HBl ingår ett par artiklar om hälsovården i sydvästra Sibbo. Rubrikerna är "Beslut om hälsovården i västra Sibbo dröjer: 'Så får det väl inte vara' " och "Stor valfrihet för Sibboborna". Det finns knappast någon orsak att frukta att Helsingfors inte skall klara av att uppfylla sina lagstadgade skyldigheter - frånsett betjäning på svenska. Invånarna i sydvästra Sibbo torde dessutom även efter årsskiftet ha möjlighet till vård i Sibbo och Borgå. Ovissheten oroar dock dem som är mest beroende av kommunal hälsovård. Här tröstar det föga att så väl HFD som utredningsman Pekka Myllyniemi kommit fram till att en ändring i kommunindelningen främjar ordnandet av service för invånarna i området.

Ortsnamn i Sibbo. Den 28 augusti 2008

I tisdagens blogginlägg "Den urbana människans börda. Den 26 augusti 2008" skrev jag om hur Helsingfors stad i ett meddelande på stadens specialsidor om inkorporeringenskryter med att man skall göra en "stor kulturgärning" genom att samla in namn på platser i Vanda och Sibbo. Meddelandet har publicerats i form av en notis från stadsplaneringskontoret i dagens Borgåblad. I notisen upprepar man påståendet att "namnuppgifterna för området behöver kompleteras". Den ursprungliga finskspråkiga texten lyder "Kattavaa nimestystä ei ole aiemmin tehty Sipoossa, joten kyseessä on tärkeä kulttuuriteko." På samma uppslag som annonsen finns emellertid i dagens Borgåblad en artikel med rubriken "Sibbonamnen redan nedtecknade". I artikeln berättas det att jobbet med att samla in namn på platser i sydvästra Sibbo redan ärgjort. Bilden ovan av Odin Sjöholms häfte "Ortsnamn i Sibbo: Östersundom och Gumböle" har publicerats i samband med artikeln.

I en insändare i dagens nummer av Helsiningin Sanomat ger Sibbobon Bo Melander samma information om ortsnamn i Sibbo. Jag återger här insändaren i sin helhet:

Sipoolaiset nimet on jo kerätty

Helsinki teki itsensä naurunalaiseksi ja asetti lehdistön ja Uudenmaan uutisten uskottavuuden koetukselle, kun ne julkaisivat kaupungin tiedotteen: sen mukaan Helsinki suorittaa kulttuuriteon keräämällä paikallisnimistön talteen Sipoolta anastamillaan alueilla, kun vastaavaa ei muka aikaisemmin ole suoritettu.

Tosiasia, jolle Helsinki ummistanee silmänsä on, että Odin Sjöholm Sipoosta on jo laatinut luettelot kaikista kunnassa esiintyvistä paikallisnimistä, myös Lounais-Sipoon alueelta.

Kaupungille on toimitettu kyseisen alueen nimilistat, eli kulttuuriteko on jo tehty.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Förtroendevalda samtalar igen". I notisen berättas det att Rakel Hiltunen har bjudit in styrelse- och fullmäktigeordförandena i Sibbo och helsingfors för lunch nästa måndag.

Yttre press. Den 27 augusti 2008

Christel Liljeström publicerade igår kväll ett blogginlägg med rubriken "Maankäyttöä ja maanomistusta". Jag citerar ur inlägget:

Yleiskaava on herättänyt paljon keskustelua. Huomaan itse että asenteeni yleiskaavan sisältöön paljolti on peräisin viime vuoden ulkoisten paineiden muokkaama.

Jos aiomme osoittaa Helsingille, valtiolla – ja koko maailmalle, että Sipoo on tosissaan, niin kaavaprosessi ei saa kaataa meitä. Kaava on valmisteltava hyvin mutta nopeasti.

Jag kan förstå om enskilda tjänstemän och politiketr har ett behov av att visa världen vad de går för, men Sibbo kommun har väl efter statrådets och HFD:s beslut föga skäl att visa att man klarar av planering i rekordsnabb takt. Uppfyller Sibbo KSSR-kraven endast villkorligt? (Jfr "Bekräftelse. Den 19 maj 2008".) Eller tror man fortfarande att det påstådda problemet med en obalans i samhällstrukturens (Sibbos låga befolkningstäthet jämfört med befolkningstätheten i andra kranskommuner) var ett verkligt skäl till initiativet till en ändring i kommunindelningen?

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Fusion mellan Helsingfors och Vanda?" och "Minister sågar H:fors bostadspolitik". Enligt den senare notisen anser bostadsminister Jan Vapaavuori att "Helsingfors stad har misslyckats med att tilldela tomtmark för bostadsbyggande". Notisen byger på en intervju som Vapaavuori gett för MTV3.