En ny "Sibboutredning"? Den 5 oktober 2008

Helsingfors initiativ till en utredning om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen har lett till en livlig debatt. Liksom jag noterade i inlägget "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008" dras paralleller till Sibboutredningen. I dagens Hbl ingår ett par insändare som berör utredningen om en sammanslagning. Den ena insändaren har rubriken "En hederlig utredning" och publicerades under rubriken "Ett gott förslag" på Lars Stormboms (sfp) blogg redan i fredags. I insändaren skriver Stormbom att han är "rädd för en 'Sibboutredning' - en utredning med förbeställt resultat". Däremot välkomnar Stormbom Esbopolitikernas utspel om en akademisk utredning över metropolområdets strukturer.

Senaste måndag lade Esbos representanter i delegationen för huvudstadsregionen fram ett förslag till en akademisk utredning om hela Helsingforsregionens utveckling. I fredags publicerade Hufvudstadsbladet en insändarartikel med rubriken "Universitetsledd undersökning kräv". Esbopolitikernas initiativ är ett motdrag till Helsingfors initiativ till en ensidig utredning. I insändaratikeln, som undertecknats av ledande Esbopolitiker, noteras även att "Nu hotar Helsingfors planer på att utreda en sammanslagning av kommunerna i huvudstadsregionen att bli en bromsande faktor för samarbetet."

I fredags publicerade Helsingin uutiset/ Vantaan sanomat/ Länsiväylä en artikel med rubriken "Helsingin liitosselvitys vaarantaa yhteistyön". Att en av Helsingfors stad initierad utredning hotar samarbetet mellan städerna i huvudstadsregionen är knappast ett argument som biter på Helsingfors. Tvärtom verkar det som om Helsingfors medvetet saboterar det frivilliga samarbetet för att kunna kräva en sammanslagning. Taktiken torde även fungera på andra håll i landet, där ramlagen tvingar kommuner till samarbete med en stad som egentligen önskar se en sammanslagning. Det kan dock vara svårt för Helsingforspolitikerna att argumenteramot initiativet till universitetsledd utredning. Här kan man kanske dra vissa paralleller till Sibbo kommuns skuggutredning, som publicerades samtidigt med den av Hannes Manninen beställda utredningen över behovet av en ändring i kommunindelningen. Även nu torde tiden för en alternativ utredning vara allt för knapp. Helsingfors vill ha sin utredning klar till nästa vår. Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen avslöjar i den ovannämnda artikeln även utgångspunkterna. Jag citerar:

>>Helsinki aikoo käynnistää selvitystyön metropolialueen ja neljän pääkaupunkiseudun kaupungin erilaisten hallintovaihtoehtojen hyödyistä ja haitoista jo marraskuussa. Selvitystyö lähtee liikkeelle valtuustoponnen ja siitä tehdyn kyselyn pohjalta.

Kaupunginjohtaja Jussi Pajusen mukaan tavoitteena on saada selvitystyö valmiiksi ensi kevääksi, koska sen aineiston halutaan olevan käytettävissä, kun eduskunta aloittaa keskustelun kuntien palvelu- ja rakenneuudistuksen, eli Paras-hankkeen jatkotoimista syksyllä.<<

Att Esbo har motsatt sig en utredning om en sammanslagning torde kunna förklaras med att man man fruktar en "Sibboutredning". En utredning om en sammanslagning kunde fungera som en utredning över att de allmänna förutsättningarna föreligger. Enligt rådande kommunindelningslag kan en sammanslagning av kommuner mot kommunfullmäktiges vilja göras, ifall förslaget till sammanslagning vid en kommunal folkomröstning understöds av majoriteten i den kommun som motsätter sig. Det krävs inte speciellt mycket fantasi för att föreställa sig att Helsingfors efter en utförd utredning och därav föranledd konflikt mellan städerna i huvudstadsregionen pressar finansministeriet och kommunministern att tillsätta en kommunindelningsutredare, som gör ett förslag till sammanslagning.

Senaste gång riksdagen diskuterade KSSR (Paras) var våren 2006. Redan då hade vissa Helsingforspolitiker föroppningar om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen, men det var planeringen i Helsingforsregionen och Sibbofrågan kom att dominera diskussionen, fastän dessa frågor inte hade någonting med tryggandet av den kommunala servicen att skaffa. (Se "Hot. Den 9 oktober 2007".) I samband med förhandlingarna om en ramlag för kommun- och servicestrukturreformen ställde Helsingfors krav på en inkorporering av sydvästra Sibbo. Kommunminister Hannes Manninen lovade dock sköta Sibbofrågan som en separat fråga och lyckades därmed i sista stund rädda reformen. (Se t.ex. "Äras den som äras bör. Den 3 maj 2008".) Få se vilka kopplingar som nästa gång blir aktuella då Helsingfors sätter käppar i hjulen för KSSR. Frågan om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen har i sig inte mycket med kommun- och servicestrukturreformens officiella mål att skaffa.

Kommunministern tvår sina händer. Den 4 oktober 2008

Kommunminister Mari Kiviniemi har varit på valmöte i Zachrisbackens skolcentrum. Med sig hade hon miljöminister Paula Lehtomäki, som numera bor i Östersundom, samt några centerpartistiska kommunalvalskandidater från Helsingfors. Publikframgången uteblev dock, men Borgåbladet var på plats och har gett Kiviniemis besök desto större utrymme. Huvudnyheten på första sidan i dagens tidning har rubriken "Rättegång enda alternativet, anser kommunminister". I tidningen hittar man artiklar och notiser med rubrikerna "Barnen skall inte behöva oroa sig över gränsbråket", "'Ingen idé att Sibbo hämnas på barnen'", "Ingen kommentar om ersättningar" och "Ersättningar till rätten?" På Internet publicerade Borgåbladet redan igår en nyhetstext med rubriken "Ta en rättegång säger kommunministern". (Se "'Det bästa är att ta en rättegång'. Den 3 oktober 2008".)

Enligt Borgåbladet tycker Kiviniemi att grälet mellan Sibbo och Helsingfors blivit barnsligt och anserer att det är bäst att ta en rättegång. Kiviniemi tycker inte heller att det är någon idé att "Sibbo hämnas på barnen". Det märkligaste uttalandet står dock Antero Alku för. Alku är Laura Kolbes suppleant i stadsplaneringsnämnden och uppställd som kandidat i kommunalvalet. Nästa månad skall stadsplaneringsnämnden diskutera principerna för utvecklandet av det annekterade området. Jag citerar ur artikeln "'Ingen idé att Sibbo hämnas på barnen'":

>>-Många politiska val måste göras. Nu finns det en mängd fågelskyddsområden här. Vi måste fatta beslut vilka som ska finnas kvar, säger han och miljöministern bredvid honom protesterar inte.<<

Hoppsan. Vill Alku och stadsplaneringsnämnden göra Nutura-områden till bostadsområden? Vet Alku inte att de aktuella fågelvikarna i Östersundom omges av otillgängliga, vassbevuxna sankmarker? (Se "Östersundoms fågelvatten. Den 1 juni 2008".) Om en suppleant i stadsplaneringsnämnden , som under en stor del av år 2007 vikarierade Kolbe, fortfarande har en fullständigt skev bild av den "färdiga tomtmarken" i Östersundom, kan man inte förvänta sig att de ansvariga ministrarna som röstade för en annektering har haft någon som helst realistisk bild av området.

"Det bästa är att ta en rättegång". Den 3 oktober 2008

Borgåbladet har på eftermiddagen publicerat en nyhet med rubriken "Ta en rättegång säger kommunministern". Kommunminister Mari Kiviniemi (c) har varit på valmöte i sydvästra Sibbo och Borgåbladet har varit på plats då inte helt överaskande kommunministern frågats om hennes syn på ersättningstvisten mellan Sibbo och Helsingfors. Jag citerar ur nyhetstexten:

>>– Det bästa är att ta en rättegång och få ett prejudikat. Den gamla kommunallagen räcker inte i sig till för att lösa frågan, säger Kiviniemi.<<

Kiviniemi torde ha syftat på den nuvarande kommunindelningslagen. En revidering av denna lag är under beredning. Kiviniemi medger tydligen att den rådande kommunindelningslagen inte räcker till för att lösa frågan om ersättning till Sibbo. Man kan fråga sig varför statsrådet tog ett beslut, som man visste att skulle leda till en olöslig konflikt. Samtidigt medger Kiviniemi att statsrådet inte kunde veta de ekonomiska följderna för ändringen i kommunindelningen. Hur kunde man då veta att inkorporeringen inte tillfogar Sibbo oskälig skada? Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi nöjde sig i sin "utredning" med att konstatera att Helsingfors har råd att ersätta Sibbo så att "uppgörelsens sammanlagda verkningar berör kommunerna på ett rättvist sät".

Orförande för arbetsgruppen som bereder revideringen av kommunindelningslagen är regeringsråd Arto Sulonen, som även svarade för beredningen av statrådets Sibbobeslut. (Se "Ordförande för arbetsgrupp. Den 26 juli 2008" och "Skelett i garderoben. Den 31 juli 2008".) Medlem i arbetsgruppen är även en chefen för juridiska enheten vid Kommunförbundet, Kari Prättälä, som ansvarade för juridiken i Pekka Myllyniemis Sibboutredning. (Se "Kommunförbundets jurister. Den 4 februari 2008" och "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008".) Så väl Sulonen som Prättälä bör ha känt till att kommunindelningslagen inte ger tillräckliga direktiv för en ekonomisk uppgörelse i det aktuella fallet. I artikeln "Pajunen: Sipoo vaatii rajansiirrosta lähes 200 miljoonaa euroa" skrev Helsingin sanomat den 23 september att "Sulosen mukaan laki jättää kuitenkin avoimeksi mahdolliset korvaukset." (Se "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".) Tidningen skrev vidare följande:

>>Kuntajakolain uudistusta selvittää paraikaa Sulosen johtama työryhmä, jonka työn pitäisi valmistua tammikuun loppuun mennessä. Työryhmän tarkoituksena on esittää oma näkemyksensä rajansiirtoihin liittyvistä korvauksista.<<

Den "gamla" kommunindelningslagen är på flera punkter otydlig, men den aktuella konflikten om ersättning är inte nödvändigtvis en följd av att lagen är oklar. Rådande kommunindelningslag var aldrig ämnad att kunna tillämpas på annekteringar av det nu aktuella slaget.

Christel Liljeström har i Frankrike drygt en halv timme efter att Borgåbladets nyhet publicerades skrivit ett blogginlägg med rubriken "Kommunminister undflyr ansvar". Liljeströms slutsatser liknar mycket mina egna.

I gårdagens Borgåblad ingick en text med rubriken "'Staten kan inte ersätta Sibbo'". Det är bostadsminister Jan Vapaavuori som står för påståendet. Vapaavuori säger att han inte har att göra med ersättningsfrågan, men tillägger att staten enligt lagen inte kan ersätta Sibbo. Här kunde man tillägga att staten via Ringbanan visst ersatt Vanda för ett område som visserligen har ett stort symboliskt och känslomässigt värde, men som inte åtminstone direkt har någon större ekonomisk betydelse för Vanda. (Se "Manuskript. Den 26 september 2008".) Jag vill även påminna om att Matti Vanhanen, visserligen halft på skämt, vid en presskonferens efter att regeringsbildningen var klar sade att Sibbofrågan är hela regeringens sak. Sibbofrågan inklusive frågan om ersättning är visst hela regeringens sak, även om det är svårt att hitta en ansvarig minister.

Yle Nyheter/ Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Dagvårdstrubbel i sydvästra Sibbo". Yle Uudenmaan uutiset har publicerat en notis med rubriken "Espookin haluaa selvittää pk-seudun yhdistymistä". I stället för ett politiskt beställningsarbete vill Esbo emellertid att det görs en vetenskapligt objektiv utredning, vilket man knappast är intresserad av i Helsingfors. Jag torde återkomma till frågan om en objektiv utredning kontra en Sibboutredning. Nu vill jag bara tipsa om att Vandapolitikern Lars Stormbom (sfp) på Kauppalehtis bloggplats numera har en skild finskspråkig blogg med titeln "Metroskeptikko". I sitt senaste inlägg "Selvitetään, ei selvitetä, selvitetään ..." från i onsdags skriver Stormbom angående förslagen till en utredning om en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen "Tuoreessa muistissa on Stadin tilaama "selvitys" Sipoon valtauksesta. Ensin päätetään mikä lopputulos selvityksestä saadaan, jonka jälkeen tehtävä annetaan uskottulle miehelle." Sibboutredningen kommer inte att glömmas då man nu debatterar om förslagen till utredningar.

Helsingin Sanomat har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "11 kadulle uusi nimi Helsingin ja Sipoon liitoksessa". Dessutom har tidningen publicerat en lista med rubriken "Näin nimet muuttuvat". Helsingfors stad publicerade igår på de fisnspråkiga specialsidorna om inkorporeringen en nyhet med rubriken "Kadunnimiin on tulossa muutoksia Helsingissä ja Sipoosta Helsinkiin liitettävillä alueilla". Idag publicerade staden nyheten även på den allmänna nyhetssidan, men nyheten finns inte översatt til svenska.

Undantagsfall. Den 2 oktober 2008

Yle Nyheter/ Östnyland publicerade igår en notis med rubriken "Vägnamn byts ut i sydvästra Sibbo". Yle Nyheter/ Mellannyland publicerade redan på tisdagen en motsvarande notis med rubriken "Nya gatunamn till sydvästra Sibbo". Orsaken till att namn på ett tiotal vägar byts ut är att det i Helsingfors och sydvsätra Sibbo finns vägaroch gator med samma namn. Enligt uppgift är principen att "den mera glest befolkade gatan namnges på nytt". Helisingin Sanomat har idag publicerat FNB:s notis med rubriken "Helsinki ja Sipoon liitosalue joutuvat muuttamaan kadunnimiä".

Nya namn blir det att tänka på även ifall städerna i huvudstadsregionen fusioneras. Bostadsminister Jan Vapaavuori har den senaste tiden kritiserats för att förespråka (ytterligare) tvångssammanslagningar i huvudstadsregionen. Liksom jag redan har noterat publicerade Svenska folkpartiet igår ett pressmeddelande med rubriken "Stefan Wallin: Nej till tvångssammanslagningar i huvudstadsregionen!" Jag återger här meddelandet i sin helhet:

>>Svenska folkpartiet kommer inte att acceptera att städerna i huvudstadsregionens slås samman mot deras egen vilja, konstaterade partiordförande Wallin då han besökte Hagalund i Esbo idag.

- Bostadsminister Vapaavuori har bland annat föreslagit att Esbo och Grankulla borde sammanslås. Jag är inte av samma åsikt. Städerna bestämmer själva om sin framtid och så vitt jag erfar vill bägge städer förbli självständiga.

Wallin förundrar sig också över Helsingfors stads ensidiga utredning om att sammanslå städerna i huvudstadsregionen.

– I statsrådet har vi uppmuntrat städerna till det resultatinriktade frivilliga samarbetet som de bedriver idag. Helsingfors stads utredning har ingen trovärdighet om de andra städerna, som berörs av den, inte accepterar utredningen. Han påminner också om att Helsingfors så sent om i somras på städernas gemensamma fullmäktigemöte förband sig vid det frivilliga samarbetet.

Wallin påminner också om att regeringen har konstaterat att annekteringen av de sydvästra delarna av Sibbo var ett undantagsfall.

- Därför förstår jag också väl att väljarna konfunderat följer med diskussionen om tvångssammanslagningar i huvudstadsregionen. Skall även deras hemkommuner bli undantagsfall, frågar sig Wallin.<<

I Yles nyheter den 22 september antydde Vapaavuori att även partiella kommunsammanslagningar kunde bli aktuella i huvudstadsregionen. (Se "Brister i beredningen föranleder konflikten. Den 22 september 2008".) Här står kommunindelningslagen på inget sätt i vägen, åtminstone inte efter fallet Sibbo. Helsingfors har inte bara problem med att attrahera barnfamiljer. Även diplomingenjörer föredrar Esbo framför Helsingfors. Tekniikka & talous publicerade den 25 januari en karta som visar andelen diplomingenjörer av befolkningen i olika delar av huvudstadsregionen. (Se ovan.) Det skulle inte behövas allt för stora gränsjusteringar för att rätta till denna obalans.

Om man från regeringens sida inte så starkt hade betonat att Sibbo är ett undantag, skulle motståndet mot annekteringen av sydvästra Sibbo nog ha varit större bl.a. i Esbo. Helsingforspolitiker med Vapaavuori i spetsen har själva betraktat inkorporeringen av sydvästra Sibbo som ett alternativ till en sammanslagning av Esbo och Helsingfors. När Helsingfors nu nästan har rott annekteringen av sydvästra Sibbo i land sviker huvudstaden sina löften till Esbo. Då även Vapaavuori personligen bryter sina löften skadar han sin trovärdighet, som långt bygger på ryktet att han är en person vars ord man kan lita på. (Se "Pacta sunt servanda. Den 27 december 2007".)

Eftertraktad korvkiosk. Den 1 oktober 2008

Bl.a. Helsingin Sanomat berättade igår att Sibbo är den tredje mest barnavänliga kommunen, medan Helsingfors placering i denna kategori är 298. Nurmijärvi placerade sig på delad 53. plats och Esbo på 43. plats. I samband med sin nyhetsartikel med rubriken "Sipoo on Suomen kolmanneksi lapsiystävällisin kunta" publicerade Helsingin Sanomat igår en bild från Zachrisbackens skolcentrum, som ligger i området som enligt statsrådets beslut skall inkorporeras med Helsingfors. Även MTV3 visade igår i sitt inslag om den aktuella nyheten bilder från Zachrisbacken.

I Helsingfors ser man det som ett allvarligt problem att (bättre bemedlade) barnfamiljer söker sig bort från huvudstaden. Visst finns det ekologiska skäl att kritisera det så kallade Nurmijärvi-fenomenet, men bakom kritiken finns det även avundsjuka. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo handlar i högsta grad om att ge Helsingfors möjligheter att locka till sig barnfamiljer som vill bo i egnahemshus utanför stan. Situationen skulle för Helsingfors del bara ha förvärrats, ifall Sibbo kommun fått förverkliga sina egna planer för Östersundom.

Helsingfors förhopningar för inkorporeringen framgår ur Yles valmaskin eller kandidattest, som öppnades i går. Påstående nummer två för kandidaterna lyder "Eftersom det är bostadsbrist i Helsingfors måste vi främst bygga våningshus i sydvästra Sibbo." Av 684 kandidater har endast 32 eller under 5 % svarat att de är "helt avsamma åsikt". Av Sfp:s kandidater är det bara Petri Viglione som är helt av samma åsikt. Det är lika så endast en samlingspartist som har meddelat att hon är "helt av samma åsikt". Samlingspartisten Hanna Lähteenmäki motiverar dock sitt svar med att säga att "Perheille tulee taata hyvä asuminen ja asuinalueet Helsingissä." Att flera gröna, vänsterförbundare och socialdemokrater huvudsakligen främst vill bygga våningshus överaskar inte. Däremot är det anmärkningsvärt att även tre centerpartister främst vill bygga våningshus i sydvästra Sibbo.

Hela 123 kandidater är helt av annan åsikt då det gäller påståendet att man främst bör bygga våningshus i sydvästra Sibbo. Bland de kandidater som meddelat att de är helt av annan åsikt hittar man Mari Kiviniemi (c), som ger följande motivering: "Sipoon erityispiirteitä pitää kaavoituksessa kunnioittaa.Siksi alueelle pitää rakentaa pääsääntöisesti pientaloja." Även Jan Vapaavuori (saml) är helt av annan åsikt. Hans motivering är följande: "Helsinkiin tarvitaan sekä kerrostaloja että pientaloja. Esimerkiksi Jätkäsaari sopii hyvin kerrostaloja varten kun taas Lounais-Sipooseen sopii loistavasti uudenlaista kaupunkimaista pientalotuotantoa." Man kan frågasig varför Vapaavuori alltid överdriver när det gäller sydvsästra Sibbos förträfflighet. Även Rakel Hiltunen (sdp) uppger sig vara helt av annan åsikt, fastän hon ger följande motivering: "Alueelle tulee rakentaa pääosin pientaloja. Lisäksi pieniä kerrostaloja. Koko alue tulee suunnitella ekotehokkaaksi ja julkiseen liikenteeseen tukeutuvaksi."

Liksom stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) och stadsplaneringsnämndens ordförande Maija Anntila (sdp) har Osmo Soininvaara svarat (grön) att han endast är delvis av samma åsikt. Av Soininvaaras kommentar framgår väl att det strukturella problemet inte ligger iöster, utan i väster och norr: "Se on sopiva tiiviiden puutarthakaupunkienmallialue, joka osoittaa sekä espoolaisille että nurmijärveläisille, ettei pientaloasumisen tarvitse olla liikenneyhteyksiltään ja palvelutasoltaan huonoa. Toki pari kerrostaloakin mahtuu."

Kandidaterna i Helsingfors får även ta ställning till påståendet "Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda ska gå samman till en metropol i internationell klass." Påståendet verkar en aning vinklat. Vad har den "internationella klassen" (kansainvälinen mittaluokka) med saken att göra. En sammanslagning skulle inte i högre grad göra Helsingfors till en metropol av internationell klass. Tvärtom är det just det faktum att staden består av flera kommuner som ger anledninga att tala om Helsinki Metropolitan Area. Socialdemokraternas gruppordförande professor Kai Kalima är en av de få kandidater som kommenterat (en del av) påståendena även på svenska. Påståendet att Esbo, Helsingfors, Grankulla och Vanda ska gå samman kommenterar han på den svenska kandidattesten med att säga att "Jag skulle förena också hela Sibbo kommun till Helsingfors." På den finskspråkga valmaskinen är hans kommentar följande: "Näin olisi pitänyt tehdä jo 20 vuotta sitten. Kyläpahasilla ja nakkikioskeilla ei pärjätä kovassa kansainvälisessä kilpailussa." (Jfr "Inte en tum ger vi efter! Den 29 november 2006" och "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 september 2008".) Kalima och Helsingfors talar om internationell konkurrens, men stadens problem är främst att man klarar sig dåligt i tävlingen om barnfamiljer. Här tyck småskaligheten vara trumf. Helsingfors behöver inte sydvästra Sibbo för att kunna konkurrera med andra metropoler, men kanske nog för att klara sig i tävlingen med korvkiosker.

Helsingin Sanomat har idag öppnat sin valmaskin. För Helsingforskandidaternas del lyder fråga nummer 17 "Pitäisikö Helsinki, Espoo, Vantaa ja Kauniainen yhdistää?" Även här har kandidaterna möjlighet att kommentera fritt. Kalima säger i sin kommentar att "Samaan kokonaisuuteen pitäisi lisäksi saada Sipoo, joka on olennainen osa Helsingin seutua ja jonka olemassaoloa itsenäisenä korpialueena ei voida perustella nykyisessä asuntotilanteessa." Fråga nummer två lyder "Sipoon lounaiset osat ja Vantaan Västerkullan kiila liitetään Helsinkiin ensi vuoden alussa. Miten aluetta pitäisi pääasiassa rakentaa?" Kalimas kommentar lyder enligt följande:

"Sipoon puolelle jäi vielä 901 hehtaaria Helsingin kaupungin omistamaa maata, joka Sipoon loppuosan myötä pitäisi liittää Helsinkiin ja rakentaa myös townhouse- ja omakotitalovaltaisesti. Helsinkiin verrattuna SIPOO ON NAKKIKIOSKI. "

Av de "901 hektar" mark som den socialdemokratiska fullmäktigegruppens ordförande tror att Helsingfors ännu äger i den återstående delen av Sibbo ligger största delen djupt inne i Sibbo storskog och på öar i havet. (Jfr "Niohundra och en hektar. Den 12 februari 2008".) I sin insändarartikel "Rajansiirtopäätös on helsinkiläisille veronmaksajille paitsi epäoikeudenmukainen myös alueellisesti torso" i Helsingin Sanomat den 9 juli 2007 skrev Kalima själv att "Sipoon saarista Helsingin kaupunki omistaa Itä-Helsingin edustalla sijaitsevan Eestiluodon (43 hehtaaria), kaupunkilaisten hyvin tunteman Kaunissaaren (43 ha), pääosan Granöstä (136 ha) ja Husön (72 ha)." (Se "Kalima fortsätter hota. Den 10 juli 2007".) Estlotan och Fagerö ligger i den yttre skärgården. Husö är dock inte en ö, utan en udde som ingår i det område som enligt statrådets beslut ansluts till Helsingfors. Kalima, som är viceordförande i fastighetsnämnden, borde även veta att Helsingfors stad under detta år bytt bort tiotals hektar mark i Sibbo storskog mot öar utanför Helsingfors. (Se t.ex. "Tabben och Tobben. Den 24 juni 2008" och "Granö by. Den 18 juli 2008".) Dessutom har Sibbo beviljats rätten att inlösa 57 hektar Helsingforsägd mark i Nickby.

Sfp har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Stefan Wallin: Nej till tvångssammanslagningar i huvudstadsregionen!" FNB/Hbl har har i en något omarbetad form publicerat meddelandet under rubriken "Wallin emot tvångsfusioner i huvudstadsregionen".

Bloggskrivare. Den 30 september 2008

I sin pro gradu-avhandling "Osana metropolia vai maaseutua?" (se bl.a. "Pro gradu avhandling. Den 29 juni 2008" och "Hesari och Höblä. Den 16 augusti 2008") omnämner Ari Mattila även denna blogg i ett par sammanhang. Mattila skriver att "poliittisen kentän ja asiantuntijainstituutioiden ulkopuolelta esimerkiksi Fallet Sibboblogissa

julkaistua konfliktiin liittyvää aineistoa meni läpi suoraan mediaan sekä Helsingin
Sanomiin (HS 8.12.2006) että Ylen ruotsinkielisiin televisiouutisiin (Yle tv-nytt 25.6.2007)." I avsnittet 3.3, "Lounais-Sipoon konfliktin osapuolet" skriver Mattila följande:

>>Media oli keskeinen osapuoli konfliktissa osapuolten näkemysten esiintuojana. Myös yksittäiset kansalaiset osallistuivat näkyvästi julkiseen keskusteluun, erityisesti lehtien mielipidepalstoilla, mutta myös lukuisissa internet –blogeissa. Ruotsinkielisessä Fallet Sibbo -blogissa keskityttiin nimenomaan Lounais-Sipoon konfliktin käsittelyyn liitosta
vastustavasta näkökulmasta. Kyseinen blogi sai huomiota mediassa, kun siinä paljastettiin että selvitysmies Myllyniemi oli käyttänyt Helsingin kaupungin laatimia tekstejä lähes sellaisenaan omassa selvitysraportissaan.<<

Utan avslöjandet om plagiat i kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis Sibboutredning skulle min blogg knappast ha noterats av medierna, men själv tycke jag add den största förtjänsten med min blogg är att jag här har rätt ut sammanhangen, som tyvärr ser ut att vara allt för komplexa för att intressera medierna. Det är klart att jag på denna blogg tagit ställning mot en inkorporering, men perspektivet är mitt eget. Speciellt vill jag betona att jag inte representerar en part i konflikten. Jag har på inget sätt samarbetat med vare sig Sibbo kommun eller föreningen För Sibbo. En enda gång har jag talat med För Sibbos föredetta viceordförande och talesman Caspar Berntzen. Då kände han inte till att det var jag som på min blogg avslöjat plagiatet i Myllyniemis utredning. Föreningens ordförande har jag råkat stöta på ett par gånger, men fallet Sibbo har jag inte diskuterat med henne.

Jag vill även påpeka att jag inte skriver blogg i egenskap av aktivist. Jag har inte lämnat in några besvär och inte deltagit i en enda demonstration. Visst har jag hoppats på att kunna påverka utgången av konflikten, men min främsta ambition har varit att avslöja myglet och reda ut de komplexa sammanhangen. Om min roll hade varit aktivistens, skulle jag ha gjort mycket, som jag nu endast hoppats på att någon annan gör. Jag skulle bl.a. ha polisanmält Pekka Myllyniemi för brott mot upphovsrätten genom olovligt plagiat av Wikipedia, jag skulle ha gjort en anmälan mot regeringsråd Arto Sulonen för att medvetet ha undanhållit essentiell information i beredningen av statsrådets gränsbeslut och jag skulle ha framställt en invändning om domarjäv angående tf förvaltningsråd Heikki Harjulas deltagande i högsta förvaltningsdomstolens avgörande i fallet Sibbo. Jag har dock hållit mig till min roll som bloggskrivare. Och fastän jag helhjärtat gått in i rollen som bloggare, har jag behållit glimten i ögat. Jag skriver trots allt för ros skull.

Trojansk häst. Den 29 september 2008

Senaste vecka noterade flera medier att Sibbo inte vill ha metro. Vid förhandlingarna mellan Sibbo kommun och Helsingfors stad hoppades däremot Helsingfors stadsfullmäktigeordförande Rakel Hiltunen att Sibbo tar metrolinjen i beaktande i sin planering. Att Sibbopolitiker nu klart tar avstånd från metron kan bero på de stundande kommunalvalen, men även på att man vill ha Generalplan 2025 godkänd före årets slut. I sig är det dock fullständigt orealistiskt att föreställa sig en metro till Sibbo före år 2025. Enligt den utredning som Helsingfors stads förvaltningscentral på kommunindelningsutredarens begäran sände inrikesministeriet den 18 oktober 2006 planerade Helsingfors inte att metron skulle fortsätta österut från Östersundom, fastän Helsingfors siktade på att inkorporera ett område som sträckte sig ända fram till Sibbo å. (Se "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007".) Däremot lät man i utredningen förstå att staden hade färdiga planer för en metrolinje. Det nya banavsnittet från Mellungsbacka österut skulle vara 6,3 km långt och ha fyra stationer, varav två i "nuvarande" Vanda. I blogginlägget "Metrolinje längs väg 170. Den 13 september 2008" avslöjade jag att en förlängning av metron från Mellungsbacka österut inte alls behöver vara ett "huvudalternativ". Helsingfors planer för "Sibbometron" är inte alls klara. Stadsdirektör Jussi Pajunen har dock i sitt förslag till budjet ställt upp som "verksamhetsmål" för år 2009 att "En sträckning för Sibbometron har valts i samråd med stadsplaneringskontoret."

I själva verket torde Helsingfors utreda ett tiotal olika sträckningar för Sibbometron. Kartan ovan är från den presentation som Olavi Veltheim från Helsingfors stadsplaneringskontor visade vid Nordiska Regionplanekonferensen i Malmö den 28 april. Av de olika alternativen verkar en del snarare handla om en snabbspårvägsförbindelse än en metrolinje. Inget av de aktuella alternativen stämmer överens med metroreserveringen i landskapsplanen för Nylands förbund, vilket torde visa hur bristfälligt utrett denna "riktgivande" metroförbindelse är. (Jfr "HFD:s beslut om landskapsplanen. Den 7 juli 2008" och "Metro och bergsbestigning. Den 9 juli 2008") Det enda gemensamma som de olika metroalternativen har är att de alla leder till Zachrisbacken i Östersundom. Om man inte håller fast vid att metrolinjen slutar vid en bestämd punkt, kan man ju inte förvänta sig att Sibbo tar hänsyn till metrolinjen i sin planering.

Helsingfors torde länge ha planerat metron som en trojansk häst med hjälp av vilken man tänkt erövra Sibbo. Sibbo kommun och Östra Nylands förbund har dock hålli fast vid HELI-alternativet. Jag har svårt att tro på att Helsingfors någonsin kommer att bygga Sibbometron, men nu har även Keski-Uusimaas chefredaktör Pentti Kiiski fått upp ögonen för Helsingfors erövrigspolitik. Jag citerar ur kolumnen "Helsinki yritti ratsastaa metrolla syvälle Sipooseen", som publicerats den 21 september:

>>Asuntoministerimme Jan Vapaavuori (kok.) muistuttaa päivä päivältä enemmän venäläistä valtiojohtajaa. Enää puuttuu vain, että maan suurin päivälehti julkaisee kaupunkiuutiset-sivullaan kuvan, jossa Vapaavuori poseeraa Sipoonkorvessa nukutusnuolella kaatamansa suden vierellä. Suden suupielistä roikkuu Sipoon kunnanhallituksen puheenjohtajalle Christel Liljeströmille kuuluneen huivin riekaleita. ...

Venäjä pullistelee Georgiassa, Vapaavuori Uudellamaalla. Mutta kunnallisvaalithan ovatkin ovella.

Kenraali Vapaavuorella on kapteenitason avustajia, jotka heitetään kehiin pienemmissä linja-asioissa kuten metrolinjakysymyksessä.

Yksi Vapaavuoren kapteeneista on Rakel Hiltunen. Hän on sosiaalidemokraatti ja Helsingin kaupunginvaltuuston puheenjohtaja. Nokkimisjärjestyksessä Hiltunen on siis rivivaltuutettu Vapaavuoren yläpuolella, mutta sittenkin alamainen: Hiltusen kohtalona on ollut syntyä Keiteleellä, kun Vapaavuori on paljasjalkainen, Tehtaankadulla syntynyt stadilainen. Siitä se iso ero.

Hiltunen yrittää kuuliaisesti jatkaa Vapaavuoren käynnistämää Sipoon valloitusta. Sosiaaliasioissa ansioitunut Hiltunen esitti kuluneella viikolla, että itäistä metrolinjaa jatketaan myös siihen osaan Sipoota, joka jatkossakin on Sipoota.

Sipoo haistoi Hiltusen ehdotuksessa Troijan puuhevosen hajun. Se varoitti, että ensin tulee metro ja sitten tulee Helsinki lisäaluevaatimuksineen. Tai vähintäänkin vaatimuksilla, että Sipoon metroasemien viereen on pystytettävä betonilähiöitä, jotta saadaan matkustajia.<<