Förvaltningskultur. Den 25 oktober 2008

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Pajunen tror inte på kompromiss i Sibbofrågan". Rubriken på tidningens webbplats är "Domstol väntar i Sibbofrågan". I artikeln i själva tidningen heter det att "Ifall Helsingfors inte på måndag meddelar förhandlingsvilja, går Sibbo till domstol." Att Helsingfors skulle meddela förhandlingsvilja ser dock högst osannolikt ut, för till Borgåbladet säger stadsdirektör Jussi Pajunen att Sibbos brev (se "Brev. Den 14 oktober 2008" och "Politisk domstol. Den 15 oktober 2008") till medlemmarna i Helsingfors stadsstyrelse inte behandlas på stadsstyrelsemötet i måndag. Enligt Pajunen hann inte brevet, som sädes den 15 oktober och som på på Internet kunde läsas redan den 14, fram i tid, utan har "först nu" getts över till stadens jurister! Enligt överborgmästaren hör det inte till Helsingfors förvaltningskultur att politiker blandar sig i tjänstemannaberedningen... Behandlingen av Sibbos brev till stadsstyrelsemedlemmarna finns inte med på föredragningslistan, inte heller på tilläggslistan. Till saken hör att Sibbo adresserade brevet direkt till stadsstyrelsemedlemmarna, då förhandlingarna på tjänstemannanivå avslutats utan resultat. Det är visserligen stadsdirektören som gör upp föredragningslistan för stadsstyrelsemötet, men stadsstyrelsens ordförande borde väl ha klarat av att få med ärendet, ifall Helsingfors beslutsfattare verkligen var intresserade av att uppnå en överenskommelse om Helsingfors ersättning till Sibbo.

Kommunstyrelseordförande Christel Liljeström säger till Borgåbladet direkt att Helsingfors använder byråkratin som en dimridå att dölja sig bakom. Själv undrar jag ändå om inte situationen förändrats på måndag, då kommunalvalet är bakom och den kontroverisiella frågan är lättare att diskutera. Pajunen säger dock till Borgåbladet - såvida han citerats rätt - att det inte är möjligt att nå en kompromiss och att ärendet nog måste gå till Högsta förvaltningsdomstolen. Före HFD väntar dock Helsingfors förvaltningsdomstol.


Fallet Sibbo

Domstol väntar. Den 24 oktober 2008

I dagens Hufvudstadsblad ingår en artikel med rubriken "Helsingfors dementerar rykten om tvångsinlösen". Jag återger valda bitar:

>>Planeringen av de nya områden, som Helsingfors stad har annekterat i västra Sibbo och sydöstra Vanda går inte som på räls. Det är snart ett och ett halvt år sedan statsrådet godkände annekteringen som verkställs vid årsskiftet. Ändå har Helsingfors ännu inte lagt fram några som helst planer för områdena som omfattar nästan 22 kvadratkilometer.

De tvåtusen invånarna, som blir helsingforsare från 2009, har inte heller hörts i planeringsärenden som angår dem. Formellt har Helsingfors stad i det här skedet ingen behörighet till det. Men veterligen har stadsplanerarna haft kontakt med enskilda personer för att dryfta gemensamma angelägenheter. ...

– Men i själva verket finns i dag inte särskilt mycket att säga, säger Rajajärvi och fortsätter:
– Vi har i princip startat från början. Det är inget obetydligt projekt, och handlar om att bygga bostadsområden för ungefär 30 000 människor och arbetsplatsområden för 10 000. Och så ska man granska alternativen för den nya metron. Eller en lättare variant i form av snabbspårväg. Möjligen blir det en kombination av båda. ...

– Vi utgår från att det allra mesta blir småhus. Och mycket byggs för att komplettera områden som Landbo och Björnsö, säger Rajajärvi, men medger samtidigt att gränsen vid Sibbo storskog kommer att justeras.<<

Banfönförvaltningscentralen publicerade igår utredningen utredningen "Helsinki–Pietari-rautatie-yhteyden kehittäminen". Heli-banan verkar inte speciellt aktuell, men östra Nylands förbund uppmanas för framtida behov reservera en förbindelse från Helsingfors österut via Borgå. Bilden ovan är ur rapporten. Den planerade (?) Sibbometron förefaller åtminstone i någon mån ha påverkat bedömningarna. Jag citerar ur det svenska sammandraget:

>>Dragningen av genbanlinjerna i östlig riktning via flygplatsen försvagar möjligheterna att utveckla regionaltrafiken i Borgå riktning betydligt. Detta beror på att största delen av markanvändningen i Helsingfors-Borgåregionen bygger på E18-trafikkorridoren. Å andra sidan erbjuder en eventuell fortsättning av Helsingfors-metron till öst och Sibbo en ersättande spårtrafikförbindelse för markanvändningen mellan Helsingfors och Borgå. ...

Höga kostnader och en besvärlig miljö i Mosabacka talar för en anslutning till flygstationen, men anslutningsförbindelsen försämrar å andra sidan samtidigt förutsättningarna för att anordna tätortstrafik till Borgå. En eventuell förlängning av Helsingforsmetron österut påverkar också behovet av tätortstrafik. En täckande utredning behövs om områdets markanvändning och om trafiksystemets utvecklingsalternativ. Generalplanen för Sibbo, som för närvarande utarbetas, skall beaktas i utredningen, likaså användningen av områdena som överförs till Helsingfors, samt planerna för en eventuell förlängning av metron.<<

Den "lättare varianten", alltså snabbspårväg istället för metro, har man inte hunnit ta i beaktande i utredningen. I själva rapporten spökar även reserveringen för kollektivtrafikförbindelsern i förslaget till generalplan för Sibbo. Jag citerar:

>>Radan linjaaminen lentoaseman kautta heikentää oleellisesti Helsinki– Porvoo-välin taajamaliikenteen toteutusedellytyksiä ja kysyntää.
Maankäytön kannalta asia liittyy Helsingin kaupungin suunnitelmiin jatkaa metroa Itäsalmeen ja Sipoon yleiskaavaehdotuksessa esitettyyn varautumiseen metron jatkamisesta Hitån alueelle. Helsinki–Porvoo-välin taajamaliikenteen ja mahdollisen metrolinjan jatko alueelle edellyttävät tarkempaa liikennejärjestelmätason suunnittelua alueen maankäyttösuunnitelmien tarkennuttua sekä Helsingille siirtyvällä että Sipoon eteläosan alueilla.<<

Borgåbladet har på kvällen publicerat en nyhet med rubriken "Domstol väntar i Sibbofrågan". Jag återger härde första raderna ur texten, som torde ingå i morgondagens tidening:

>>Helsingfors stadsdirektör Jussi Pajunen tror inte längre på en kompromiss i fråga om ersättningarna för de Sibboområden som staden tar vid årsskiftet.
– Vi är för långt ifrån varandra. Det kommer nog inte att gå att nå en kompromiss, säger Pajunen i dagens Bbl.<<

Fallet Sibbo

Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008

Centern i Helsingfors består till en del av centerpartistiska tjänstemän och partianställda med rötter i centerdominierade orter. Ett typexempel är kommunminister Mari Kiviniemi, som 2004-2005 var statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Numera har statsministern en ekonomipolitisk rådgivare vid namn Mika Rossi. Rossi var fram till 2003 kommundirektör i Kyyjärvi, tio mil öster om Seinäjoki. År 2003 flyttade Rossi till kommunavdelningen vid inrikesministeriet för att leda ett projekt om medborgarinflytande. Tjänsten besattes utan ansökningsförfarande. Perioden 1.1. 2004 - 30.9 2006 var Rossi projektchef för "Projektet för utvecklande av den kommunala demokratin" vid inrikesministeriet. Rossi lämnade det ovannämnda projektet tre månader i förtid för att i egenskap av konsultativ tjänsteman från och med den 1 oktober 2006 tillsammans med bl.a. Arto Sulonen och Kari Prättälä ingå i ett sekretariat med uppgift att biträda kommun- och servicestrukturgruppen. Sedan i februari i år är Rossi statsministerns ekonomipolitiska rådgivare.

Rossis namn har under hösten hittats på Helsingin Sanomats diskussionsspalter. Här ett exempel på ett inlägg från den 22 september:

Kuntajakolaki ei anna kovin selkeitä eväitä tässä asiassa, eikä vastaavia ennakkotapauksia ole. Luultavasti Helsingin kaupunki ja Sipoon kunta ratkaisevat asian oikeudessa, jolloin selviää korvausten taso. Sipoon osakuntaliitos oli järkevä ja pääkaupunkiseudun kannalta merkittävä ratkaisu. Neuvotteluhaarukka osapuolilla on niin leveä, että jumppaamista asia varmasti vaatii. Ratkaisu löytynee perinteisellä kirkko keskelle kylää mentaliteetilla ja kaikki voivat kokea saavuttaneensa kohtuullisen lopputuloksen. Helsingin kaupunki osoittanee vastuunsa uusia helsinkiläisiä kohtaan ja pitää huolta alueen palveluiden ripeästä kehittämisestä. Alueelle tulee rakentaa väljästi. luontosuhde säilyttäen kerros-, rivi- ja omakotitaloja.

Rossis diskussionsinlägg brukar stämma överens med Kiviniemis och Vanhanens åsikter, så inlägget ovan torde väl motsvara de ansvariga centerministrarnas linje i frågan. Emedan Rossi ställer upp i kommunalvalet, har han sedan september även skrivit blogg. Nedan ett smakprov på ett inlägg . Rubriken är "Tuloksellista metropolipolitiikkaa".

Keskustaa moititaan usein Helsingin ja pääkaupunkiseudun unohtamisesta. Pääkaupunkiseudun kunnalliset päättäjätkin ovat monella suulla todenneet menneinä vuosina, että valtiovallalla on ollut suurempi tarve kehittää Suomen muita alueita Helsingin seudun kustannuksella. Tällä hetkellä metropolipolitiikkaa toteutetaan Keskustan johdolla vakuuttavin tuloksin. Matti Vanhasen I ja II hallituksen ohjelmien yksi selkeä painopiste on ollut Helsingin seudun metropolialueen kehittäminen. Hallituksen nelivuotiskauden 2008-2011 aikana toteutetaan ensimmäistä kertaa Suomessa metropolipolitiikkaa, jossa lähtökohtaisesti tuodaan esille Helsingin seudun erityisyys ja merkitys. Esimerkiksi Helsingin seudun kilpailukyvyn ja tasapainoisen kehityksen tukeminen tunnustetaan olevan koko maan tulevan kehityksen kannalta oleellista. Miettikää myös ratkaisuja, joita on tehty keskustavetoisessa hallituksessa: Sipoon alueliitos Helsinkiin, Espoon metro, Kehärata, Aalto -yliopisto yms.

Med "Helsingin seudun kilpailukyvyn ja tasapainoisen kehityksen tukeminen" syftar Rossi uppenbart på den aktuella inkorporeringen, som motiverades med dess betydelse för hela landet. Rossis övriga exempel på metropolpolitiska "lösningar" som gjorts av den centerledda regeringen är lika så intressanta. De är samtliga resultat av Helsingforspolitikers påtryckningar, fastän projekten i högsta grad även berör Helsingfors grannkommuner. Att regeringen här gett efter för påtryckningar är närmast ett bevis på statsministerns svaga ställning. Angående inkorporeringen torde Rossi vara väl insatt i hur det hela gått till. I sin Sibboutredning skriver Pekka Myllyniemi följande:

Utredningsarbetet har genomförts som s.k. distansarbete vid inrikesministeriets kommunavdelning. Utredaren har fått gediget stöd från avdelningens tjänstemän. Jag vill framföra mitt tack till överinspektör Suvi Savolainen, konsultative tjänstemannen Mika Rossi, regeringsrådet Arto Sulonen, ...

Att regeringsrådet Arto Sulonen inte bara hjälpt Myllyniemi med utredningen, utan även i egenskap av beredande tjänsteman gjort sitt bästa för att dölja bristerna i utredningen, har jag i flera inlägg redogjort på denna blogg. Angående överinspektör Suvi Savolainen, så var det i hennes mapp på inrikesministeriet som Helsingfors förvaltningscentrals opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" hittades. Det är främst denna utredning som Myllyniemi plagierat i sin rapport. Namnet Mika Rossi torde jag däremot inte tidigare ha nämnt på denna blogg. Eftersom Rossi tillsammans med Savolainen var kommunindelningsutredarens kontaktperson vid inrikesministeriet sände jag Rossi följande e-postmeddelande den 2 oktober 2006:

Till kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis kontaktpersoner

Undertecknad önskar informera utredaren om en samling artiklar på adressen http://www.wadenstrom.net/sibbo.htm . Ett urval av texterna torde även publiceras på papper.

Ralf Wadenstrom, Helsingfors

Följande dag fick jag svar:

Tack för den här informationen.

Mika Rossi Neuvotteleva virkamies Sisäasiainministeriö Kuntaosasto

Huruvida Myllyniemi eller Rossi läst min blogg vet jag inte. Vad jag däremot med säkerhet vet är att Helsingfors i oktober 2006 inte bara sände den färdiga utredningen till Myllyniemis kontaktpersoner, utan även ett antal kartor. Det är troligt att även kartan med kommunindelningsutredarens förslag till ändring i kommunindelningen har sänts Myllyniemi via hans kontaktpersoner på kommunavdelningen vid inrikesministeriet (numera vid finansministeriet).

För övrigt har vem som helst rätt att kräva att få ta del av de aktuella dokumenten. Man behöver inte ens uppge sitt namn. En tjänsteman som vägrar ge ut dokumenten gör sig skyldig till tjänstefel.

Banförvaltningscentralen har idag publicerat utredningen "Helsinki–Pietari-rautatie-yhteyden kehittäminen". Jag torde återkomma.

Fallet Sibbo

Sämre kollektivtrafik. Den 22 oktober 2008

I dagens Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Oro för Sibbo storskog". Rubriken på paradsidan lyder "Jacob Söderman ger inte upp kampen för Sibbo storskog". Enligt artikeln hänvisar Söderman till miljöministern Paula Lehtomäkis uttalande vid Centerns berömda valtillsrällning i Östersundom för snart tre veckor sedan. Borgåbladet noterar även att det endast saknas Centernamn på listan med riksdagsmän som undertecknat det skriftliga spörsmålet om Sibbo storskog.

Helsingin Uutiset har idag publicerat en artikel med rubriken "Lounais-Sipooseen heikompi joukkoliikenne" ("Lounais-Sipoo ei vielä saa loistavia bussiyhteyksiä").

I Yle Vegas aktuelltsändning 9:00 ingick ett inslag om hur annekteringen påverkar kommunalvalet i Sibbo. I inslaget intervjuas Clara Lindqvist, som i valet ställer upp för den nya obundna gruppen Vårt Gemensamma Sibbo - YSI. I inslaget berättas det att Lindqvist ställde upp för Sfp i de förre valet, men att hon blev missnöjd på de etablerade partierna i samband med Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo. Lindqvist säger att man inte gett någon bra förklaring till varför Helsingfors behöver det aktuella området och undrar vilka andra beslut de "ledande partierna" gjort på lika svaga grunder. Lindqvist säger vidare att föreningen Vårt Gemensamma Sibbo grundades för att man upplevde att det fanns ett missnöje med partierna även bland väljarna.

Det är uppenbart att många Sibbobor har förlorat sitt förtroende för så väl partier som rättväsendet som en följd av inkorporeringsbeslutet, men varför skulle man ha förlorat fötroendet även för Sfp? De som pekar ut Sfp:s traditionella politik som syndabock är väl främst sådana som inte heller tidigare gillat partiet. Genom sitt avhopp och genom sitt röstande i kommunstyrelsen har Lindqvist indirekt understött den kritik som främst från huvudstaden riktats mot "språkmuren" i öster. När det gäller Vårt Gemensamma Sibbos kandidater Caspar Berntzen, Jukka Jaatinen och Veikko Lindell, så hade deras insatser behövts inom den på riktigt politiskt oberoende föreningen För Sibbo. Var blev det utlovade besväret till de europeiska rättsinstanserna?

En grupp av obundna snarare försämrar Sibbos möjligheter till inflytande, men i sig kan obundna förtroendevalda vara bra för demokratin. Obundna politiker är mera omutbara än andra och deras medverkan kan motverka mygel. Jag skulle gärna se många obundna ledamöter - i Helsingfors stadsfullmäktige.

Christel Liljeström har på förmiddagen kommenterat det ovannämnda nyhetsinslaget i ett blogginlägg med rubriken "YSI ja uskottavuus".

Fallet Sibbo

Grynders hotar Sibbo storskog. Den 21 oktober 2008

I gårdagens blogginlägg "Sämre service. Den 20 oktober 2008" skrev jag om ett aktuellt skriftligt spörsmål gällande Sibbo storskog. Första undertecknad är Jacob Söderman. Söderman har nyligen skrivit om Storskogen i ett blogginlägg "Ihmisoikeuksia edistettävä - Sipoonkorpi pelastettava", som jag finner värt att citera:

Sipoonkorpi saa odottaa grynderien saapumista Ympäristöministeri Paula Lehtomäen alkupuheenvuoron jälkeen pääsin kysymään Sipoonkorven kansallispuiston perustamisesta. Uudenmaan liitto kannattaa hanketta, kaupungitkin periaatteessa. Kysymyksessä on 4.000 – 5.000 hehtaarin - pääosin Sipoossa sijaitsevasta - erittäin hienosta metsäalueesta. Se uhkaa jäädä puristukseen grynderien saapuessa rakentamaan Helsingin kaupungin Sipoosta valloitettuja alueita. Kun uusille asuntoalueille muuttaa paljon uusia asukkaita, Sipoonkorpi joutuu alttiiksi kohtuuttomalle käytölle. Samoin grynderien kiinnostus rakentaa suunnittelulle kansallispuistoalueelle saattaa voimistua. Tämän kauniin alueen pelastamiseksi, joka on tärkeä erityisesti Itä-Helsingin, Sipoon, Vantaan ja Keravan asukkaille, tulisi Sipoonkorven kansallispuiston raja vahvistaa, hallinto perustaa ja käyttö suunnitella niin että herkimmät alueet eivät vahingoitu. Ympäristöministeriön virkamiehet vastustavat odotetusti hanketta. He vastustivat aikoinaan myös Nuuksion kansallispuistoa Ministeri Lehtomäki vastasi nihkeästi kysymykseeni. Muutaman pienemmän alueen suojeleminen luonnonsuojelulain nojalla riittäisi. No niin, kamppailu jatkuu. Sipoonkorpi tulee pelastaa.

En av de riksdagsmän som undertecknat det skrifliga spörsmålet med frågan "Onko hallitus tietoinen siitä, että massiivinen rakentaminen uhkaa tuhota valtakunnallisesti arvokkaan Sipoonkorven luonto- ja virkistyskohteen?" är Södermans partikamrat Rakel Hiltunen. Jag skulle gärna rikta en liknande fråga till Hiltunen själv? Var Hiltunen medveten om att en massiv bebyggelse i sydvästra Sibbo hotar Sibbo storskog då hon i juni 2006 i samband med KSSR-förhandlingarna pressade kommunminister Hannes Manninen att stöda en inkorporering?

Fallet Sibbo

Sämre service. Den 20 oktober 2008

I gårdagens Helsingin Sanomat ingick en artikel med rubriken "Helsinki leviää itäiseen korpeen". Artikeln handlar om Sibbo storskog och en planerat avverkning öster om Älgspångsberget. Man kan fråga sig vad de egentliga motiven bakom avverkningen är.Jag återger här de inledande raderna:

>>Vuoden 2009 alusta Helsingin raja idässä kulkee sankassa metsässä Sipoonkorvessa. Harva metropolin asukas kuitenkaan tuntee "itäiseksi Nuuksioksi" tituleerattua korpea.<<

Yle (Nyheter/ Mellannylan) har idag på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Regeringen bör rädda Sibbo storskog". Jag återger början på notisen:

>>Ett antal riksdagsledamöter är oroliga över Sibbo storskogs öde. Flera riksdagsledamöter från Södra Finland kräver nu att regeringen räddar det nationellt viktiga natur- och rekreationsområdet från exploatering och har därför lämnat in ett spörsmål till riksdagens talman.

Bland annat är man rädd för att det ökande rekerationsbehovet i den del av Sibbo som överförs till Helsingfors kommer att förstöra skogsområdet om inte en nationalpark snabbt grundas.<<

Yles notis torde basera sig på ett pressmedelande med rubriken "Riksdagsledamöter oroliga över Sibbo Storskogs öde", som Jacob Söderman idag publicerat på sin webbplats. Jag citerar ur meddelandet:

>>Den första undertecknaren ledamot Jacob Söderman är rädd för att det massiva byggandet och det ökande rekreationsbehovet i den del av Sibbo, som överförts till Helsingfors kommer att förstöra det populära skogsområdet, om inte en nationalpark gällande området snabbt grundas. Ett nytt bostadsområde med 40.000 invånare planeras på det område av Sibbo, som nyligen inkorporerats med Helsingfors.

I riksdagen har flera motioner inlämnats för att påskynda ärendet under årens lopp utan att någonting händer.

Miljöminister Paula Lehtomäki har nyligen konstaterat i Sipoon Sanomat att inga nya nationalparker grundas, trots att man i regeringsprogrammet lovar att utreda saken för Sibbo storskogs del.
Lehtomäki handlar synbarligen på egenhand, emedan hon inte har presenterat den utlovade utredningen i riksdagen.<<

Det i pressmeddelandet omnämnda skriftliga spörsmålet "Kansanedustajilta kirjallinen kysymys Sipoonkorven pelastamiseksi" finns lika så på Södermans hemsida. Bland de som undertecknat det skriftliga spörsmålet finns bl.a. Leena Harkimo (saml), Eero Heinäluoma (sdp), Rakel Hiltunen (sdp) och Mikaela Nylander (sfp). Själva frågan i det skriftliga spörsmålet lyder enligt följande:

>>Onko hallitus tietoinen siitä, että massiivinen rakentaminen uhkaa tuhota valtakunnallisesti arvokkaan Sipoonkorven luonto- ja virkistyskohteen
ja aikooko se selvittää hallitusohjelman mukaisesti mahdollisuudet perustaa alueelle kansallispuisto ja ryhtyä tämän pohjalta tarvittaviin toimiin?<<

På paradsidan i gårdagens nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Osa sipoolaisten palveluista pysyy, osa romahtaa liitoksessa". Jag återger de inledande raderna:

>>Saavatko Lounais-Sipoon parituhatta asukasta paremmat palvelut kuin 150 000 muuta itähelsinkiläistä?

Ainakin terveyspalveluissa ja yläasteen opetuksessa osa uushelsinkiläisistä joutuu samoihin potilasruuhkiin ja huonokuntoisiin kouluihin, joissa jo monet nykyisetkin itähelsinkiläiset ovat.<<

Till saken hör att så väl HFD:s som statsrådets beslut grundar sig på att ändringen i kommunindelningen främjar ordnandet av service för invånarna i området. I tidningen ingår dessutom en kortare text med rubriken "'Ei Sipoo aio häätä ketään pois'". KommunstyrelseordförandeChristel Liljeström säger här att Sibbo inte kör bort någon från skolbyggnaden som kommunen äger i Östersundom. Om Sibbo och Helsingfors inte får till stånd ett avtal om om ersättning, är kommunen beredd att hyra skolbyggnade. Helsingfors har dock inte svarat på frågan huruvida staden önskar hyra byggnaden, säger Liljeström.

Christel Liljeström har på kvällen publicerat ett blogginlägg med rubriken "Helsingfors kontakt". Jag citerar ur inläget:

>>Helsingfors stadsstyrelseordförande Suvi Rihtniemi (saml) ringde till mig i kväll. De har haft styrelsemöte men ”hann inte behandla Sibbos skrivelse för de tre stora partierna skulle hålla en palaver kring stadsbudgeten 2009”.
Men hon sade att ärendet kommer upp via ”normal beredning” dvs. förberett av stadsdirektör Pajunen (saml) med förslag till beslut för politikerna. Detta skulle ske tills nästa måndag. ...

Om Helsingfors stadsstyrelse inte nästa måndag tar ett konkret steg framåt mot oss, så funderar jag allvarligt på att ensidigt från Sibbos sida konstatera att Helsingfors inte har vilja till förhandling. Alltför länge har vi hållits hängande i ett slakt rep.<<

Lite senare på kvällen har Liljeström publicerat ett finskspråkigt inlägg med rubriken "Helsingin menettelytapa".

Fallet Sibbo

Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008

Den 26 september (enligt Google Nyheter) publicerade Åbo Underrättelser en artikel med rubriken "'Alla måste dra åt samma håll'". Det är pol. dr. Timo Aro, forskare i flyttningsrörelser (och kommunalvalskandidat för De Gröna i Björneborg) som anser att alla kommuner i Åboregionen bör dra åt samma håll. Jag återger här inledningen på artikeln:

Åboregionen förlorar sin konkurrenskraft ifall inte en storkommun bildas, säger forskare Timo Aro.
Det finns något av ett Sibbo-syndrom i den nuvarande kommunstrukturen i Åboregionen. Ingen av Åbos grannkommuner vill frivilligt gå samman med Åbo, som vill växa och bli större. Åbos sits är besvärlig. Staden ligger inklämd mellan sina grannar utan möjlighet att växa, samtidigt som befolkningen minskar.

Kommunstrukturen är med nuvarande beskattningssystem och förvaltningsmodell ett problem i Åboregionen eller åtminstone ett problem för Åbo stad. Problemet är speciellt allvarligt i Åboregionen, men liknande problem med "republikanska zoner", som skummar av grädden finns minsann även kring andra centralorter än Åbo. Den största uppmärksamheten har dylika problem fått i Helsingfors, där det felaktigt talats om "metropolens" specialproblem. Situationen är betydligt allvarligare för Åbo än för Helsingfors. Så som det även framgår ur artikeln i Åbo Undrrättelser är problemen dock ganska likartade. Där av benämningen "Sibbo-syndromet".

För ganska exakt två år sedan publicerade Kuntalehti en längre artikel av Timo Aro. Jag återger här det sista stycket ur artikeln, som har rubriken "Maassamuutto valikoituu kaupunkiseutujen sisällä":

"Sipoo-syndrooma" ja seudullinen tasapainoKeskusten sisälle on muodostunut vähitellen hyvä- ja huono-osaisten asuinalueiden mosaiikki. Asuinalueiden välisiä eroja on pyritty tasoittamaan ohjelmien, hankkeiden ja strategioiden avulla. Keskuksissa korostuvat äärimmäisen hyvinvoinnin lisäksi monet sosiaaliset ongelmat, kun niiden välittömässä läheisyydessä, kehyskunnissa, eletään lähes idyllimäisissä puutarhakaupungin olosuhteissa ilman häiritsevää epäjärjestystä.
Kehyskuntien tulomuuttajat ovat tuloiltaan, koulutustasoltaan ja iältään merkittävästi paremmassa asemassa kuin niiden kantaväestö ja lähtömuuttajat. Kehyskunnissa yhdistyy korkea elintaso, asumisväljyys, viihtyisä ympäristö ja perusturvallisuus.
Tasapainoisen sosiaalisen kehityksen kannalta on ongelma, etteivät kehyskunnat koe olevansa vastuussa koko kaupunkiseudun sosiaalisesta eheydestä. Keskiluokan pako ydinkaupungeista ei kuitenkaan ole pidemmällä aikavälillä kehyskuntien intressien mukaista.
Mikäli asiaan ei aleta poliittisin päätöksin reagoimaan, on vaarana, että seutujen sisäinen tasapaino muuttuu muuttoliikkeen seurauksena ratkaisevasti huonompaan suuntaan. Kaupunkiseudut ovat luoneet toimivia yhteistyömalleja muun muassa elinkeinopolitiikkaan, palvelutuotantoon ja markkinointiin. Muuttoliikkeen rakenteen aiheuttamiin myönteisiin ja kielteisiin kehävaikutuksiin ei sen sijaan ole haluttu, osattu tai uskallettu seutuyhteistyössä tarttua. Seudullinen maankäyttö- ja tonttipolitiikka ja asumiseen liittyvät järjestelyt ovat osoittautuneet kiperimmiksi haasteiksi. Puitelain mahdollistava ajatus yhteistoiminta-alueista on tässä suhteessa iso askel oikeaan suuntaan.
Helsingin ja Sipoon nykytilanne on esimerkki siitä, mihin patoutunut ja menneeseen maailmaan perustuva siilipuolustustilanne keskuksen ja kehyskunnan kohdalla voi pahimmillaan johtaa. Sipoo on edustava esimerkki kehyskunnasta. Vastaava tilanne on noin 50 kehyskunnassa Helsingin, Tampereen, Turun, Oulun ja Jyväskylän seutukunnassa. Maakuntakeskuksissa sama ilmiö näkyy pienemmässä mittakaavassa.

I tidsskriften Kvantti 1/07, som ges ut av Helsingfors stads faktacentral, ingår en artikel av Aro med rubriken "Selektiv flyttningsrörelse i stora stadsregioner" ("Suurten kaupunkiseutujen valikoiva muuttoliike"). Det nästsista avsnittet i artikeln har rubriken "Sibbo som exempel på selektiv migration". Avsnittet inleds med konstaterandet att "Sibbo är en typisk tillväxtkommun som drar nytta av sin närhet till en centralstad." Det sista avsnittet i artikeln har rubriken "Projektet PARAS och selektiv migration". Då PARAS-reformen diskuterades våren 2006 var det många som hoppades på en lösning på det problem som Aro kallar "Sibbo-syndromet".

Visst finns det förhoppningar om att det "frivilliga" samarbete som ramlagen påtvingar kommuner tillsammans med morotspengar skall leda leda till kommunsammanslagningar, men någon garanti för att den aktuella kommunreformen skall lösa problemen i Åboregionen finns det inte. Då initiativet till en kommun- och servicestrukturreform togs var det uttalade syftet att garantera finansieringen av den kommunala servicen, som är speciellt hotad i glesbygden. Under diskussionen, beredningen och förhandlingarna kom reformen dock allt mera att handla om centralorternas och speciellt Helsingfors ekonomi. Hannes Manninen och Centern ville dock inte gå med på några tvångssammanslagningar i samband med KSSR. I stället gav Manninen och statsminister Matti Vanhanen efter för vissaa Helsingforspolitikers krav på en lösning av "Sibbofrågan", istället för att söka en lösning på det allmänna "Sibbo-syndromet".

Helsingin Sanomat publicerade som på beställning den 1 september 2006 en artikel med rubriken "Tutkija: Sipoo hyötyy selvästi valikoivasta muuttoliikkeestä". Forskaren som står bakom påståendet i rubriken är ingen annan än Timo Aro. I samband med artikeln publicerade Helsingin Sanomat diagrammet ovan. Den 27 juli i år publicerade Helsingin Sanomat emellertid en artikel med rubriken "Muuttoliike rankaisee suuria kaupunkeja miljoonien verotappioilla", där det noterades att Helsingfors och Åbo (och Grankulla!) är de största förlorarna på flyttningsrörelsen, medan vinnarna är Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. (Se "Kranskommuner. Den 29 juli 2008".) Liksom jag många gånger har påpekat på denna blogg är det stora strukturella problemet ur Helsingfors synvinkel inte Sibbo, utan Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. Utflyttningen till Sibbo har hittills varit ett marginellt problem. Däremot kunde även Sibbo ha blivit ett problem, när Samlingspartiet tagit över makten över planeringen i kommunen. Då Sibbo 2005-2006 kritiserades för att växa för långsamt och speciellt för att inte utveckla Östersundom gick kommunen i fällan och visade upp sina alternativa planer på en snabb tillväxt speciellt i sydväst. Inkorporeringen av sydvästra Sibbo motiveras inofficiellt av Helsingfors ekonomiska förluster av utflyttningen till Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi. Sibbos egen lösning på det påstådda strukturella problemet i Helsingforsregionen skulle bara ha förvärrat situationen. Dess värre förefaller många Sibbopolitiker fotfarande tro på de officiella motiveringarna till inkorporeringen, enligt vilka kommunen vuxit för långsamt.

Hotet om att Sibbo skulle ta efter Esbo, Kyrkslätt och Nurmijärvi och locka till sig goda skattebetalare i stor skala är en bakgrundsfaktor som enligt många Helsingforspolitikers mening motiverar och legitimerar den aktuella inkorporeringen. De officiella motiveringarna är däremot närmast de rakt motsatta. "Sibbo-syndromet" är ett allmänt problem, men Sibbos traditionella politik är inte alls något typexempel på "Sibbo-syndromet". Tvärtom motiverades undantaget Sibbo med att Sibbo är en otypisk kranskommun. Speciellt kommunminister Mari Kiviniemi har motiverat undantaget Sibbo med att Sibbo skiljer sig från mängden. Jag citerar ur FNB:s notis "Kuntaministeri Kiviniemi: Sipoo oli poikkeus", som Helsingin Sanomat publicerade den 15 januari:

Hallinto- ja kuntaministeri Mari Kiviniemi (kesk) ei odota, että hallitus saa korkeimman hallinto-oikeuden päätöksen innostamana lisää Sipoo-ratkaisun kaltaisia ehdotuksia eteensä. Kiviniemen mielestä Sipoon osien liittäminen Helsinkiin oli erikoistapaus.
"Erikoistapauksena sitä myös perusteltiin valtioneuvoston päätöksenä. Kysymys oli metropolialueesta, jonka yhdessä osassa kasvu oli pysähtynyt. Se oli poikkeuksellista eikä samanlaisia esimerkkejä löydy maaseutujen keskuskaupungeista. Pikemminkin päinvastoin siellä on kilvan kaavoitettu keskuskaupunkien rajoille."