Bajonett! Den 21 november 2008

Helsingin Sanomat har idag även i den tryckta tidningen publicerat en notis med rubiken "Sipoolaiset eivät valittaneet alueliitoksesta EU-tuomioistuimeen". Notisen är nästan identisk med notisen med samma rubrik som tidningen redan i onsdags publicerade på webben. En liten skillnad mellan de två notiserna är att det i den nya notisen heter att "Asiasta kertoi ensimmäisenä Yle Uudenmaan uutiset", medan det i den tidigare notisen hette att "Asiasta kertoi Yle Uudenmaan uutiset." Det är ju god journalistik att uppge källa eller ge äran åt rätt medium. I det aktuella fallet kom dock Svenska Yle ut med nyheten ett dygn före Yle Uudenmaan uutiset. I själva verket har vi här ett belysande exempel på hur nyheter blir till.

Vem som helst kunde för länge sedan ha kollat upp hur det går med föreningen För Sibbos besvär till EG-domstolen. I mitt blogginlägg "Bloggskrivare. Den 30 september 2008" försökte jag antyda för läsarna att det inte nödvändigvis är någon som för striden vidare, fastän jag fortsatt att skriva blogg om fallet Sibbo. Det intressanta med den aktuella nuheten är att den blev en nyhet efter att Vega Östnyland hade ett inslag där man intervjuade ordföranden för För Sibbo. Jag har noterat att finskspråkiga lokala nyheterna ofta förmedlar samma nyheter som de svenska lokala nyheterna. Helsingin Sanomat noterar i regel dock endast nyheter som förmedlas av Pääkaupunkiseudun uutiset och Uudenmaan uutiset/ Ylen aikainen. Borgåbladet tycks man inte notera på Helsingin Sanomat, men däremot läser man Hufvudstadsbladet. I samband med fallet Sibbo hände det flera gånger att Vegas nyheter via Yles finska lokala nyheter blev riksnyheter. Det var även på detta sätt som avslöjanden på min blogg nådde Helsingin Sanomats läsare. Tyvärr förmedlades inte alltid hela nyheten.

I Helsingin Sanomat ingick den 8 december en artikel med rubriken "Kopioiko Myllyniemi Helsingin Sipoo-esitystä". Matti Huhta, som skrev artikeln, ringde upp mig samma dag som som Radio Vega förmedlade nyheten om plagiat i utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Helsingin Sanomat ringde även upp Myllyniemi, som enligt Huhtalas artikel sade att "Tärkeintä on kuitenkin se, että ehdotusosassa teksti on omaa ja se myös poikkeaa oleellisesti Helsingin esityksestä". Samma dag skrev Hufvudstadsbladet i en artikel med rubriken "Utredningsman plagierar Pajunens tal i sin rapport" att "de kopierade formuleringarna finns inte med i utredningsmannens förslag". I artikeln överslätar dessutrom Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula, som senare fungerade som domare när HFD avgjorde fakllet Sibbo, påståendet om plagiat genom att säga att "I beskrivande delar av utredningar är det inte ovanligt med lånade formuleringar". (Se "Heikki Harjula överslätade plagiatet. Den 23 mars 2008".) Jag motsade Hbl:s (och Harjulas) påstående redan i inlägget "Svenska Yle släppte nyheten. Den 7 december 2006" och Myllyniemis eget påstående i inlägget "Även förslagsdelen innehåller plagiat. Den 8 december 2006". Att förslagsdelen är Myllyniemis egen och att Myllyniemis förslag avviker väsentligt från Helsingfors ursprungliga förslag förblev dock en officiell sanning, som statsminister Matti Vanhanen upprepade ännu den 28 juni 2007 vid presskonferensen efter statrådets Sibbobeslut.

Om Helsingin Sanomat och Hufvudstatdbladet hade förmedlat hela Radio Vegas nyhet, skulle Vanhanen vid presskonferansen knappast lika lätt ha kunnat svara på frågan om betydelsen av plagiatet i Myllyniemis rapport. I Yles nyhets text "Sibborapport = Helsingforsutlåtande?", som publicerades den 7 december 2006, kunde man faktiskt läsa följande:

Myllyniemi påpekar också att han har gjort sitt förslag om gränsjusteringen självständigt. Men också i rapportens avsnitt om förslaget återkommer text som först skrevs av Helsingfors ledning.

I blogginlägget "Text av en toppjurist. Den 24 februari 2008" har jag redogjort för vilka delar av "förslagsdelen" i Myllyniemis rapport som bevisligen är plagierat ur Jussi Pajunens och Eila Ratasvuoris opublicerade utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken". Här har jag där till argumenterat för att största delen av förslagsdelen är skriven av någon annan än Myllyniemi själv. Jag lägger rent av fram misstankar om att väsentliga delar skrivits av Harjulas förman på Kommunförbundet Kari Prättälä. Misstankarna bör vara värda att undersöka. Om texten mot all förmodan skrivits av Myllyniemi själv, så har den åtminstone skrivits under Prättäläs vägledning. Hur som helst har tillfälliga förvaltningsrådet Heikki Harjula i HFD:s avgörande i fallet Sibbo tagit ställning till och för sin egen förmans (nya) tolkning av kommunindelningslagens tillämpningsmöjligheter på Sibbofrågan.

I notisen i dagens Helsingin Sanomat säges det att "lakimiesten mukaan yhdistyksen olisi pitänyt lisäksi löytää valitukseen jokin uusi näkökulma". Om man inom föreningen För Sibbo brytt sig om att läsa min blogg torde man ha kunnat hitt nya infallsvinklar i överflöd. Enligt min uppfattning hade man inte ens behöft samla in pengar för att föra fallet vidare till EG-domstolen. Man kunde ha gått direkt till HFD och JK med krav på återbrytning av beslutet med anledning av Heikki Harjulas deltagande i avgörandet. Kanske det ännu inte är för sent att fälla bajonett istället för att ta till reträtt.

Fallet Sibbo

Grundlagen. Den 20 januari 2008

Lex Nokia aktualiserar problemet med att det är riksdagens grundlagsutskott som bedömer om en lag eller ett lagförslag stämmer överens med grundlagen. I sin artikel "'Sipoo-päätös rikkoi itsehallintoa vastaan'" i Helsingin Sanomat den 17 februari tog professor Kaarlo Tuori upp problemet. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".) Jag återger här slutet på artikeln:

>>Korkein hallinto-oikeus viittaa päätöksessään kunnalliseen itsehallintoon, mutta ei pysähdy erittelemään sen merkitystä. Päätöksen perusteluissa vain mainitaan eduskunnan perustuslakivaliokunnan kymmenen vuoden takainen lyhyt ja niin ikään erittelemätön kanta, jonka mukaan kunnallinen itsehallinto ei suojaa kuntajaon muutoksilta.
Mutta ei tätä kantaa tietenkään tulisi tulkita niin, että perustuslaillisella oikeudella itsehallintoon ei olisi mitään merkitystä kuntajaosta päätettäessä. Kyllä sillä on: se on lain soveltamista ohjaava tulkintaperiaate, jonka painoarvon tulisi olla sitä suurempi, mitä yksimielisempi kunnan ja alueliitoksen tarkoittaman alueen asukkaiden vastustava kanta on. Voidaan kysyä, ovatko Sipoon kunta ja sen nykyiset asukkaat päässeet osallisiksi suojasta, jota perustuslain takaaman kunnallisen itsehallinnon ja perustuslain niin ikään edellyttämän suhteellisuusperiaatteen on määrä antaa. Voidaan myös kysyä, toteuttaako nykyinen tuomioistuinlaitoksemme sitä tehtävää perustuslaillisten oikeuksien valvonnassa, jota sille perusoikeusjärjestelmää uudistettaessa ja uutta perustuslakia säädettäessä hahmoteltiin.

Eduskunnan perustuslakivaliokunnankaan asema ei ole ongelmaton. Kuten kriisinhallintalain taannoinen käsittely osoitti, poliittisia intohimoja herättävissä asioissa on suuri houkutus ohjailla kansanedustaja-jäseniä ryhmäpäätöksin tai ministeritason ohjein. Tämä sopii huonosti sen kaltaiseen perustuslain valvontatehtävään, joka valiokunnalle on nykyisessä järjestelmässämme osoitettu. Olisiko perustuslakivalvonta syytä ottaa kokonaisuudessaan kriittiseen tarkasteluun?
Korkeimman hallinto-oikeuden Sipoo-päätökseen liittyy isoja kysymyksiä. Nakkikioskia paljon isompia.<<

122 §, moment 1 i Finlands grundlag lyder enligt följande:

>>Finland är indelat i kommuner, vilkas förvaltning skall grunda sig på självstyrelse för kommunens invånare.<<

I grundlagens 122 § står det följande:

>>När förvaltningen organiseras skall en indelning i sinsemellan förenliga områden eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder.
Bestämmelser om grunderna för kommunindelning utfärdas genom lag.<<

I språklagens 5 §, moment 5 står det följande:

>>Om kommunindelningen ändras, skall det samtidigt bestämmas vilken inverkan ändringen har på kommunernas språkliga status.<<

I statrådets Sibbobeslut heter det att statsrådet har tagit beslutet "med stöd av 11 § 1 mom. i kommunindelningslagen av den 19 december 1997 (1196/1997) och 5 § i språklagen av den 6 juni 2003 (423/2003)", vilket visar språklagens betydelse. I § 3 i kommunindelningslagen, som definierar de allmänna förutsättningarna för en ändring i kommunindelningen, refereras det dock inte till språklagen, utan endast till grundlagen:

>>Bestämmelser om beaktande av befolkningens språkförhållanden finns i grundlagen.<<

I sin utredning förbigår utedningsman Pekka Myllyniemi helt befolkningens språkförhållanden. Det ovanciterade 2 momentet i kommunindelningslagen omnämns överhuvudtaget inte i raporten. Däremot skriver regeringsrådet Arto Sulonen i motiveringarna till statsrådets Sibbobeslut följande:

>>I 3 § 2 mom. i kommunindelningslagen hänvisas till vad som föreskrivs om beaktande av befolkningens språkförhållanden i 17 och 122 § i Finlands grundlag. I 5 § 3 mom. i språklagen (423/2003) föreskrivs att om kommunindelningen ändras, skall det samtidigt bestämmas vilken inverkan ändringen har på kommunernas språkliga status. Eftersom Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad enligt 5 § i språklagen alla är tvåspråkiga kommuner, där majoritetens språk är finska, medför förslaget inga ändringar i kommunernas språkliga indelning eller rätten att få service på sitt eget språk för dem som bor på det område som föreslås bli överfört till Helsingfors.<<

I själva verket förbigås även här grundlagens bestämmelser om att en indelning i sinsemellan förenliga områden bör eftersträvas så att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder. I sitt avgörande i fallet Sibbo tar HFD inte alls ställning till huruvida statrådets beslut stämmer överens med grundlagens 122 §. Kanske hade ingen besvärat sig över att beslutet bryter mot denna paragraf.

Huruvida man i förslaget och i beslutet om den den nya kommunindelningen eftersträvat en indelning som möjliggör att den finsk- och svenskspråkiga befolkningens möjligheter att erhålla tjänster på det egna språket tillgodoses enligt lika grunder har inte alls utretts. Det torde dock vara uppenbart att man här inte alls tagit kraven i grundlagens 122 § i beaktande. Däremot har Helsingfors förutsättningar att betjäna sina nya invånare från Östersundom på svenska kraftigt ifrågasatts. Läkaren Lena Sjöberg-Tuominen, som i kommunalvalet ställde upp för De gröna i Helsingfors, har i sitt blogginlägg "Östra Helsingfors, före detta sydvästra Sibbo" från den 19n oktober noterat problemet. Jag citerar:

>>Är litet bekymrad över hur det ska bli med servicen i stadens nya hörn efter årsskiftet. Sibboborna är vana vid rätt snabb service (snabb hälsoservice åtminstone) jämlikt på båda språken. ...
Helsingforsare är vana vid att inte få service på svenska. Ska de nya invånarna finna sig i samma? Visserligen har många i sydvästra Sibbo använt sig av privatläkartjänster i Östra Centrum redan nu och gått till finskatalande läkare, men de som besökt hälsostationen i Söderkulla har alltid fått service på sitt eget modersmål.<<

Sjöberg-Tuominen har även uppmärksammat denna språkfråga i sin text "Sibbo-Sipoo" på De grönas webbplats :

Då diskussionen om att en del av Sibbo skulle införlivas med Helsingfors började, kunde jag inte tro att det var sant. Nu är det ett faktum att cirka 2000 sibbobor kommer att vara helsingforsare från och med årsskiftet. Själv känner jag ganska väl till hurudan hälsoservice Sibbo har kunnat erbjuda dessa personer och hoppas kunna inverka på att de framdeles får god service i Helsingfors. I Sibbo är de två inhemska språken helt jämställda, vilket inte kan sägas om Helsingfors. Här har vi verkligen en utmaning.

Fallet Sibbo

Kapitulation. Den 19 november 2008

Yle Uudenmaan uutiset har idag pubicerat en notis med rubriken "Sipoolaisaktiivit eivät valittaneet alueliitoksesta EU-tuomioistuimeen". Yle säger i notisen att "Sipoon puolesta -yhdistyksen taistelu Helsingin alueliitosta vastaan on nyt lopullisesti ohi." Helsingin Sanomat har på morgnen publicerat en notis med rubriken "Sipoolaiset eivät valittaneet alueliitoksesta EU-tuomioistuimeen", där man refererar till Uudenmaan uutiset. Verserna nedan är ur Fänrik Ståls sägner.

Då flög en viskning oss förbi,
Ett rykte söderfrån;
Det talte om förräderi,
Om våra vapens hån;
Från man till man, från trakt till trakt
Det möttes blott av stolt förrakt.

Ej glöms i tiders tid den dag,
Då denna sägn blev sann,
Då likt ett dystert tordönsslag
Det säkra bud oss hann,
Att landets sista hopp gått ner,
Att Sveaborg var svenskt ej mer.

Har havets bottenlösa svall
Det i sin avgrund sänkt,
Har himlens blixt, har åskans knall
Dess fasta murar sprängt?
Fanns ingen man på vallen kvar?
Det frågtes blott, det gavs ej svar.

Mut etelästä kuiskaillen
nyt huhu luikertaa,
se aseitamme häväisten
maanpetost' ilmoittaa;
se kaikkialla herättää
vain ylenkatsett' ylpeää.

Iäti päivä muistetaan,
milloinka varmuuden
tuo huhu sai ja kertomaan
käv' äänell' ukkosen:
maan viime pylväs kukistui,
jo Viapori antautui.

Sen kuiluunsako nielaissut
on syvyys pohjaton?
Ukonko nuoli murskannut
sen vahvat muurit on?
Ken valleilta sen miehet vei?
Kysyttiin, vastausta ei.

Yle har på eftermiddagen publicerat en notis med rubriken "Sibbo och H:fors en bit på väg", som handlar om förhandlingar om hyresavtal mellan Sibbo och Helsingfors. Christel Liljeström har på eftermiddagen kommenterat avtalet i ett blogginlägg med rubriken "Kommunstyrelsen". I blogginlägget ger Liljeström ett intressant skäl till varför Sibbo kommun inte bör hyra ut Östersindom gamla skolbyggnad: Marken som byggnaden står på är "så mycket värd att Sibbo inte kan ta risk att den vid ett domslut eventuellt skulle överföras till Helsingfors". Liljeström har idag även skrivit ett blogginlägg med rubriken "Sipoonkorpi". I inlägget berättar Liljeström om miljöminister Paula Lehtomäkis besök besök hos Sibbo kommun idag på förmiddagen. Jag citerar:

>>Ministeri Lehtomäki lähtee siitä, että ensimmäinen prioriteetti on vahvistaa tarvittavat alueet suojelun piiriin. Kartalla oli osoitettavissa valtion maanomistus, kuntien/kaupunkien maanomistus, Natura alueet sekä yksityisten maanomistajien kiinteistöt. Periaatteessa suurin osa tärkeimmät alueet ovat jo suojelun piirissä, mutta yksityistä maanomistusta on myös niiden keskuudessa. Ajatuksena siis ministeriön puolelta että nämä tulisi ensisijaisesti saada suojelun piiriin jotta suojeltu alue olisi yhtenäinen.

Kansallispuistoa ministeri ei vastustanut mutta ei myöskään kannattanut. Suojelun jälkeen kansallispuistoajatus voisi hänen mielestään nousta esiin. Argumentointi oli silti mielestäni nurinkurinen: ministeri totesi että kansallispuiston reitistön sekä muun tarvittavan infran rakentaminen tulee liian kalliiksi.<<

I inlägget uttrycker Liljeström även sin egen åsikt:

>>Itse en poissulje kansallispuisto ajatusta. Mielestäni tulevaisuuden tarpeet osoittavat että olisi parempi ohjata virkistyspaineita kun että niitä ei huomioitaisi. Jos ja kun Helsinki rakentaa Sipoon-korven laitaan 40 000 asukasta, niin ei kukaan voi uskoa että metsät säilyisivät. Jo nyt huhutaan suurista metsähakkuista Helsingin omistamilla kiinteistöillä aivan Sipoon-korven ja Natura alueiden tuntumaan.<<

Fallet Sibbo

Inget klagomål till EG-domstolen. Den 18 november 2008

Yle Östnyland har på för middagen publicerat en nyhetsartikel med rubriken "För Sibbos klagomål rann ut i sanden". Yle har även publicerat ett audioklipp med en intervju med föreningen För Sibbos ordförande Bambi Nyberg. Jag citerar ur texten:

>>Föreningen För Sibbo rf. lämnade aldrig in något klagomål till EG-domstolen om Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo. Föreningens resurser räckte inte till, säger ordförande Bambi Nyberg.

Då Högsta förvaltningsdomstolen kom med sitt beslut att Helsingfors får annektera en del av Sibbos markområde gick För Sibbo ut stort och sa att man tänkte överklaga beslutet. Adressen för överklagan var EG-domstolen.<<

Som en förklaring till föreningens bristande aktivitet uppger Nyberg bl.a. avhopp till den politiska gruppen "YSI", Vårt gemensamma Sibbo. Jag har en tid känt till och en längre tid anat att det inte blir något besvär till EG-domstolen från För Sibbos sida. Att så är fallet och att föredetta före detta galionsfigurer inom föreningen För Sibbo svikit antydde jag även i inlägget "Sämre kollektivtrafik. Den 22 oktober 2008". Samtidigt har jag gärna sett att ansvariga statliga tjänstemän, ministrar och förvaltningsråd sovit dåligt om nätterna. Man kunde kanskle säga att det viktigaste var att föreningen För Sibbo hotade med att föra fallet vidare innan HFD tog sitt beslut. Tyvärr räckte det inte till. Å andar sidan kan det ännu bli aktuellt att gå vidare med frågan om ersättning, ifall Helsingfors förvaltningsdomstol och HFD igen dömer till Sibbos nackdel.

Personligen är jag ändå besviken över att För Sibbo påstod sig sköta Sibbos sak men inte gjorde det. Kanske skulle någon annan ha gjort ett klagomål till EG-domstolen, ifall föreningen För Sibbo inte deklarerat att man gör det. Jag hävdade själv i inlägget "Överklagan till EU under arbete. Den 6 mars 2008" att För Sibbos överklagan var under arbete. Nyheten baserade sig på ett svar på föreningens webbplats. (Se ovan.) Den 1 maj sändes på TV ett dokumentärprogram om För Sibbo och Caspar Berntzen, där det hävdades att För Sibbo för vidare kampen till "EU:s domstol". (Se "Dokumentär på TV. Den 1 maj 2008".) Å andra sidan publicerade föreningen på sin hemsida i september följande komentar:

>>Helsingin edustajat ovat käydyissä julkisuuskampanjoissaan myös ilmoittaneet, ettei tämä ole ryöstö.
EY-tuomioistuimessa mitä ilmeisemmin ratkaiseva seikka tulee olemaan Helsingin maksamat korvaukset Sipoolle. Jos oikeudenmukaisia korvauksia ei tule, on EY:n kautta mahdollisuus niitä hakea ja samalla mittauttaa koko asian laittomuustaso.<<

Borgåbladet har på eftermiddagen publicerat en text med rubriken "Sibbo nära hyresavtal".

Fallet Sibbo

Tillbaka till 90-talet. Den 17 november 2008

Yle Västnylland har på morgonen publicerat en notis med rubriken "Flygfält till Lojo trots allt?". Yle skriver att "Malms flygfält ska bort från Helsingfors så Kommunikationsministeriet vill att Vägförvaltningen skall utreda andra alternativ." Ämnet tangerar vid Sibbofråagan så till vida att statsminister Matti Vanhanen sommaren 2006 uppmanade Helsingfors att bevara flygverksamheten i Malm och istället bygga betydligt billigare i sydvästra Sibbo. Nu fortsätter man trots allt från både statens och Helsingfors sida att driva på en flyttning av flygverksamheten. I Yles notis finns även en annan koppling till fallet Sibbo. Jag återger det sista stycket i notisen:

Sfp:s fullmäktigeledamot Monica Grönmark i Lojo är bekymrad över situationen. Hon tror nämligen inte att Lojo kan påverka situationen speciellt mycket och jämför med tvångsannekteringen av områden i Sibbo.

Då det gäller nationellt viktiga byggnadsprojekt typ kraftverk, hamnar och flygfält har staten möjlighet att köra över kommuners vilja, även om det är sällsynt att man gör det. När det gäller fallet Sibbo handlade det emellertid inte om ett nationellt intresse, utan om stadens Helsingfors intresse. Man försökte visserligen göra Sibbofrågan till en fråga av nationell betydelse, men rent juridiskt sett borde det påstådda nationella eller allmänna intresset inte ha haft någon större juridisk relevans, då statsrådets beslut baserade sig på kommunindelningslagen. HFD verkar dock i sitt beslut försöka hävda att Sibbo kommun stått i vägen för ett viktigt nationellt projekt, utvecklingen av Helsingforsregionen i alla väderstreck. Logiken haltar dock.

Det må vara sant att Sibbo försummat planläggningen av sydvästra Sibbo, men några konkreta initiativ från statens sida har man inte stått i vägen för. Däremot har man avvisat vissa initiativ från staden Helsingfors sida. I verkligheten torde Sibbo dock bakom kulisserna en längre tid åtminstone på tjänstemannanivå ha förhandlat och samarbetat med Helsingfors om utvecklingen av Östersundom, eventuellt rent av om en metrolinje. Personligen ogillade jag förslaget till ett massivt köpcentrum i Östersundom. När planerna var aktuella hade jag för mig att även Helsingfors var kraftigt emot planerna på ett köpcentrum, men dokument från denna tid tyder på att köpcentrumet passade väl in i Helsingfors planer. År 2001 hävdade t.ex. fatighetsnämnden i Helsingfors att köpcentrumet skulle skapa förutsättningar för en förlängning av metrolinjen från Mellungsabacka till Östersundom. (Se Yles notis "Sipoo toppuuttelee puheita metron jatkamisesta" från den 15 mars 2001.) I själva verket var det HFD som stoppade planerna på köpcentrumet och därmed fördröjde exploateringen av området. I sitt beslut från den 15 januari att förkasta alla besvär mot statsrådets beslut i Sibbofrågan hänvisar HFD till beslutet om planerna på ett köpcentrum i Östersundom, men i avsikt att påtala den bristfälliga planeringen.

Så väl utredningsmannen som Helsingfors har haft svårt att påvisa Sibbos påstådda ovilja till samarbete. Oviljan till samarbete har dock förekommit, men längre tillbaka i tiden. Helsingin sanomat publicerade den 6 maj 1993 en artikel som belyser situationen för femton år sedan. Jag återger här början av artikeln, som har rubriken "Itäsalmen rakentamisesta kiistaa Helsinki näkee Sipoon Östersundomin kartanon maat pientaloalueinaan":

-Sipoolaiset poliitikot kiistelevät Itäsalmen (Östersundom) keskustan kaavan toimisto- ja liiketalojen korkeuksista. Kunnanvaltuusto äänestää tänään torstaina "Forum Östersundomin" kerrosluvusta.
Kaavan vastustajien mielestä Porvoon moottoritien tuntumaan suunniteltu "pilvenpiirtäjä" tuhoaa Sipoon kauneimman maalaismaiseman. Liiketalon rakentamista kannattavat katsovat, että tiivis rakentaminen sopii moottoritien varteen.

Helsinki puolestaan vastustaa Itäsalmen keskustan liikekortteleita ylipäätään. Helsingin mielestä Östersundomin kartanon maat tarvitaan asuntorakentamiseen, kun kaupunki laajenee länteen.
Helsinki ei ole haudannut selvitysmies Raimo Ilaskiven suunnitelmia vuodelta 1989. Sipoolaisia muistutetaan, että matkaa Helsingin Itäkeskukseen on vain kahdeksan kilometriä. Itäsalmi on osa pääkaupunkiseutua ja tarjoaa Helsingin mielestä hyvät mahdollisuudet metroon tukeutuvien asuntoalueiden rakentamiseen.

Helsinki on tyytymätön siihen, että kaupungin omistamat maat on jätetty Itäsalmen kaavoituksen ulkopuolelle. Kaava-aluetta sivuavia Helsingin maita on aivan Itäsalmen keskustan ja Landbon alueen itäpuolella Porvoon moottoritien kupeessa. Helsinki ei suostu suojelemaan Sipoonkorvessa olevia maitaan, joita on hankittu puolustusvoimien tarpeisiin vaihtomaiksi.

Helsinkiläiset puhuvat Sipoon suunnittelusta kohteliain sanakääntein. Sipoo on suostunut ottamaan Helsingistä ampumaradan Kulloontien varteen ja lietteen kompostointialueen itärajalleen.

Silti apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen pitää huonona naapuripolitikointina sitä, että Helsingin omistamien Itäsalmen maiden käytöstä ei ole haluttu neuvotella.
Korpinen vakuuttaa, että alueliitoshankkeita ei ole tekeillä. "On kuitenkin selvää, ettei Helsinki hiljaa hyväksy omien maittensa kaavoittamista vain viheralueiksi ja suojelualueiksi."

Sipoon kaavoituspäällikkö Henrik Wickström pitää arvostelua kohtuuttomana. "Helsinki ei ole pyytänyt neuvotteluja. Viimeisin toivomus oli golfradan sijoittaminen Landbon kaava-alueen itäpuolelle. Siihen olemme omalta puoleltamme suostuneet, mutta Helsinki ei itse ole tehnyt päätöstä maan vuokraamisesta golfyhdistykselle."

Helsinki omistaa Sipoossa runsaat 1200 hehtaaria. Maita on hankittu 60-luvulta lähtien puolustusvoimille, joka ei nyt ole niistä kiinnostunut. Helsinki teki yleiskaavassaan periaatepäätöksen, että varuskunta säilyy Suomenlinnassa. Sipoon maita voidaan kuitenkin käyttää vaihtomaina valtion kanssa.

När försvarsmakten inte ville lämna Sandham - i artikeln ovan talas det felaktigt om Sveaborg - måste Helsingfors hitta på ny användning för den mark som man köpt upp i Sibbo. Kanske ville man ännu i början av 90-talet uppriktigt att Sibbo skulle planera Helsingforsägd mark för bostadsbebyggelse. Våren 2006 var man i Helsingfors dock inte längre intresserad av att Sibbo planerar Helingfors marker i sydvästra Sibbo för bostadsbebyggelse. Helsingfors ville inte samarbeta, men ville att Sibbo kommun skulle framstå som samarbetsovillig. Helsingfors ville uttryckligen planera själv och skaffa sig nya skattebetalare i Östersundom. Pratet om ett nationellt intresse är rent hyckleri.

Fallet Sibbo

Antydningar. Den 16 november 2008

I flera inlägg på denna blogg har jag skrivit om Jouko Tikkanens bok "Sipoon ryöstö", som utkom för ett år sedan. (Se t.ex. "Rånet av Sibbo. Den 29 november 2007", "Ekonomisk förlust. Den 5 december 2007", "Trovärdig vittnesbörd. Den 6 december 2007" och "Pääkaupunki. Den 7 december 2007".) Boken kan köåas i flera affärer i Sibbo, samt på Tukkutori på internet. Denna höst har boken sålts till det nedsatta priset 10 €. Marknadsföringen har skötts bl.a. med ett reklamblad. (Se bilden ovan.) I reklambladet återger några utlåtanden om boken. Bl.a. citeras Kristina Lyytikäinen (Sfp), som är kommunfullmäktigeordförande i Sibbo:

>>"Sipoon ryöstö" on kirja mikä jokaisen sipoolaisen tulisi lukea. Kirjasta saa erinomaisen kokonaiskuvan siitä, miten Sipoon ryöstö todella eteni ja tapahtui. Kirjaan on taitavasti sekoitettu tarua ja totta. Kannattaa lukea!

- Kristina Lyytikäinen -<<

Lyytikäinens påstående att boken ger en bra helhetsbild över rånet av Sibbo är anmärkningsvärt med tanke på att boken handlar om sexskandaler, utpressning, landsförräderi och mord. Boken är uttryckligen en blandning av saga och sanning; för läsaren är det svårt att veta vad som är fakta, vad som är spekulation och vad som är ren fiktion. I boken refererar Tikkanen från konfidentiella möten, som han själv deltagit i i egenskap av förtroendevald. Sfp och den politiska ledningen i Sibbo utsetts i boken av beskyllningar, som med tanke på blandningen av sanning och fiktion samt är svår att vare sig bekräfta eller dementera. Kritiken mot Sibbopolitiker är dock oförarglig jämfört med den bild Tikkanen målar upp av Jan Vapaavuoris och Matti Vanhanens roller i rånet av Sibbo. En polisanmälan om ärekränkande antydan skulle här kanske kunna leda till åtal, men ett åtal torde samtidigt innebära en brottsundersökning som ministrarna inte har råd med. Det verkliga händelseförloppet är allt för känsligt.

Helsingin Sanomat har idag på förmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Kajaanilainen Juha Häkkänen sai tarpeekseen metropolipullistelusta".

Fallet Sibbo

Överkapellmästarens bedrövliga partitur. Den 15 november 2008

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick under rubriken "Pajusen Jussin torvisoittokunta" en insändarartikel av Leena Liipola. Jag återger här valda bitar ur texten, som handlar om överborgmästarens invånarafton i Östersundom:

>>Alunperin Helsingin kaupunginorkesterin jousikvartetin piti juhlistaa viimeviikkoisen ylipormestariJussi Pajusen Sakarinmäen koulun asukasillan alkua. Näin ainakin kaupungin kotisivuilla etukäteen luvattiin. Jousikvartettia ei tilaisuudessa kuultu. Sensijaan saimme nauttia kaupungin 40-henkisen "virkamiestorvisoittokunnan" esityksestä.
Ylikapellimestari Jussi Pajunen tosin tuntui hukanneen sekä nimensä, että tahdikkuutensa.
Itsensä hän huomasi esitellä vartin verran paasattuaan, tahdikkuus pysyi hukassa koko esityksen ajan. Esitystä olisi sietänyt hioa reippaasti. Partituuri oli surkea. Liikaa puhetta, liian vähän tietoa.

Illan varsinaisen torvisoolon esitti kuitenkin kaupunkisuunnitteluviraston Tuomas Rajajärvi, joka intoutui maalailemaan tehoasutusta ja metroa ihan Porvooseen asti. Hän ei hurmoksessaan huomannut lainkaan, että hänellä oli väärä yleisö. Rajajärvi puhui niille tuleville asukkaille, ei meille jo täällä oleville. ...

Meille kerrottiin, että palvelut paranevat kun asutusta tulee lisää. Kunhan metro tulee.
Käväisin äsken vilkaisemassa YTV:n sivuilta mitä metrolle kuuluu, eli milloin sitten mahdamme saada niitä paranevia palveluita. 27.8.2008 allekirjoitetussa aiesopimuksessa "Pääkaupunkiseudun joukkoliikenne 2007 " ei Sipoon metroa mainita lainkaan, ainakaan se ei ole kuuden kiireellisimmän kärkihankkeen joukossa. Siis saamme odottaa niitä paranevia palveluja ilmeisesti hyvin, hyvin kauan. Siihen asti saamme tyytyä heikkeneviin palveluihin. Saamme tyytyä myös epävarmuuteen ympäristöstämme ja tulevaisuudestamme. Hesan porukka ei edes vielä tiennyt missä se mahdollinen metro kulkisi! ...

Ei tule sinisiä busseja, mutta saamme lahjaksi yhdeksän euron matkakortin, kortin, joka ei käy kuin Porvoon Liikenteen U-busseihin. Kuljettajalta ei voi kuitenkaan ostaa kertalippua, eli on pakko olla se saamarin muoviläpyskä, jos aikoo hesalaisuudestaan edes jotain etua saada! ...

Helsinki on Pajusen aikaisempien puheiden mukaan käynnistänyt valmisteluja liitoksen käytännön toteuttamiseksi jo ennen KHO:n päätöstä Siis aikaa asioiden järjestämiseen luulisi olleen tarpeeksi. Ei näköjään ole ollut. Tai sitten on arveltu, että meitä on niin vähän, ettei meihin kannata satsata . Rajansiirrosta koituu hankaluuksia meille alueen asukkaille. Hyötyjä sensijaan on vaikea löytää. Yhdeksän euron matkakortti on naurettavan nolo yritys saada meidät uskomaan, että meistä välitetään. Taisivatkin nuo asukasillan puheet olla pelkkää viihdyttävää torvisoittoa.<<

Fallet Sibbo