Sfp:s fullmäktigeledamot Monica Grönmark i Lojo är bekymrad över situationen. Hon tror nämligen inte att Lojo kan påverka situationen speciellt mycket och jämför med tvångsannekteringen av områden i Sibbo.
Då det gäller nationellt viktiga byggnadsprojekt typ kraftverk, hamnar och flygfält har staten möjlighet att köra över kommuners vilja, även om det är sällsynt att man gör det. När det gäller fallet Sibbo handlade det emellertid inte om ett nationellt intresse, utan om stadens Helsingfors intresse. Man försökte visserligen göra Sibbofrågan till en fråga av nationell betydelse, men rent juridiskt sett borde det påstådda nationella eller allmänna intresset inte ha haft någon större juridisk relevans, då statsrådets beslut baserade sig på kommunindelningslagen. HFD verkar dock i sitt beslut försöka hävda att Sibbo kommun stått i vägen för ett viktigt nationellt projekt, utvecklingen av Helsingforsregionen i alla väderstreck. Logiken haltar dock.
Det må vara sant att Sibbo försummat planläggningen av sydvästra Sibbo, men några konkreta initiativ från statens sida har man inte stått i vägen för. Däremot har man avvisat vissa initiativ från staden Helsingfors sida. I verkligheten torde Sibbo dock bakom kulisserna en längre tid åtminstone på tjänstemannanivå ha förhandlat och samarbetat med Helsingfors om utvecklingen av Östersundom, eventuellt rent av om en metrolinje. Personligen ogillade jag förslaget till ett massivt köpcentrum i Östersundom. När planerna var aktuella hade jag för mig att även Helsingfors var kraftigt emot planerna på ett köpcentrum, men dokument från denna tid tyder på att köpcentrumet passade väl in i Helsingfors planer. År 2001 hävdade t.ex. fatighetsnämnden i Helsingfors att köpcentrumet skulle skapa förutsättningar för en förlängning av metrolinjen från Mellungsabacka till Östersundom. (Se Yles notis "Sipoo toppuuttelee puheita metron jatkamisesta" från den 15 mars 2001.) I själva verket var det HFD som stoppade planerna på köpcentrumet och därmed fördröjde exploateringen av området. I sitt beslut från den 15 januari att förkasta alla besvär mot statsrådets beslut i Sibbofrågan hänvisar HFD till beslutet om planerna på ett köpcentrum i Östersundom, men i avsikt att påtala den bristfälliga planeringen.
Så väl utredningsmannen som Helsingfors har haft svårt att påvisa Sibbos påstådda ovilja till samarbete. Oviljan till samarbete har dock förekommit, men längre tillbaka i tiden. Helsingin sanomat publicerade den 6 maj 1993 en artikel som belyser situationen för femton år sedan. Jag återger här början av artikeln, som har rubriken "Itäsalmen rakentamisesta kiistaa Helsinki näkee Sipoon Östersundomin kartanon maat pientaloalueinaan":
-Sipoolaiset poliitikot kiistelevät Itäsalmen (Östersundom) keskustan kaavan toimisto- ja liiketalojen korkeuksista. Kunnanvaltuusto äänestää tänään torstaina "Forum Östersundomin" kerrosluvusta.
Kaavan vastustajien mielestä Porvoon moottoritien tuntumaan suunniteltu "pilvenpiirtäjä" tuhoaa Sipoon kauneimman maalaismaiseman. Liiketalon rakentamista kannattavat katsovat, että tiivis rakentaminen sopii moottoritien varteen.
Helsinki puolestaan vastustaa Itäsalmen keskustan liikekortteleita ylipäätään. Helsingin mielestä Östersundomin kartanon maat tarvitaan asuntorakentamiseen, kun kaupunki laajenee länteen.
Helsinki ei ole haudannut selvitysmies Raimo Ilaskiven suunnitelmia vuodelta 1989. Sipoolaisia muistutetaan, että matkaa Helsingin Itäkeskukseen on vain kahdeksan kilometriä. Itäsalmi on osa pääkaupunkiseutua ja tarjoaa Helsingin mielestä hyvät mahdollisuudet metroon tukeutuvien asuntoalueiden rakentamiseen.
Helsinki on tyytymätön siihen, että kaupungin omistamat maat on jätetty Itäsalmen kaavoituksen ulkopuolelle. Kaava-aluetta sivuavia Helsingin maita on aivan Itäsalmen keskustan ja Landbon alueen itäpuolella Porvoon moottoritien kupeessa. Helsinki ei suostu suojelemaan Sipoonkorvessa olevia maitaan, joita on hankittu puolustusvoimien tarpeisiin vaihtomaiksi.
Helsinkiläiset puhuvat Sipoon suunnittelusta kohteliain sanakääntein. Sipoo on suostunut ottamaan Helsingistä ampumaradan Kulloontien varteen ja lietteen kompostointialueen itärajalleen.
Silti apulaiskaupunginjohtaja Pekka Korpinen pitää huonona naapuripolitikointina sitä, että Helsingin omistamien Itäsalmen maiden käytöstä ei ole haluttu neuvotella.
Korpinen vakuuttaa, että alueliitoshankkeita ei ole tekeillä. "On kuitenkin selvää, ettei Helsinki hiljaa hyväksy omien maittensa kaavoittamista vain viheralueiksi ja suojelualueiksi."
Sipoon kaavoituspäällikkö Henrik Wickström pitää arvostelua kohtuuttomana. "Helsinki ei ole pyytänyt neuvotteluja. Viimeisin toivomus oli golfradan sijoittaminen Landbon kaava-alueen itäpuolelle. Siihen olemme omalta puoleltamme suostuneet, mutta Helsinki ei itse ole tehnyt päätöstä maan vuokraamisesta golfyhdistykselle."
Helsinki omistaa Sipoossa runsaat 1200 hehtaaria. Maita on hankittu 60-luvulta lähtien puolustusvoimille, joka ei nyt ole niistä kiinnostunut. Helsinki teki yleiskaavassaan periaatepäätöksen, että varuskunta säilyy Suomenlinnassa. Sipoon maita voidaan kuitenkin käyttää vaihtomaina valtion kanssa.
När försvarsmakten inte ville lämna Sandham - i artikeln ovan talas det felaktigt om Sveaborg - måste Helsingfors hitta på ny användning för den mark som man köpt upp i Sibbo. Kanske ville man ännu i början av 90-talet uppriktigt att Sibbo skulle planera Helsingforsägd mark för bostadsbebyggelse. Våren 2006 var man i Helsingfors dock inte längre intresserad av att Sibbo planerar Helingfors marker i sydvästra Sibbo för bostadsbebyggelse. Helsingfors ville inte samarbeta, men ville att Sibbo kommun skulle framstå som samarbetsovillig. Helsingfors ville uttryckligen planera själv och skaffa sig nya skattebetalare i Östersundom. Pratet om ett nationellt intresse är rent hyckleri.
Fallet Sibbo
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar