Oskyldigt dömd. Den 4 januari 2009

Det händer sig att oskyldigt dömda själva börjar tro sig vara skyldiga. Upplevelsen av att vara oskyldigt dömd kan vara tyngre än det egentliga straffet. Trots att flera auktoriteter öppet låtit förstå att HFD:s dom i fallet Sibbo var ett justitiemord, är det en vanlig uppfattning i Sibbo att man bör skylla sig själv - eller Sfp - för att det gick som det gick. I otaliga blogginlägg har jag försökt analysera bakgrunden till för HFD:s avgörande. Det finns dock mycket kvar att utreda.

HFD:s beslut i fallet Sibbo är både inkonsekvent och diffust (se "Diffus argumentation. Den 2 augusti 2008"), men det är knappast många journalister som läst igenom det över 100 sidor långa beslutet. Istället torde man ha baserat sin nyhetsförmedling på HFD:s presmedelande "HFD förkastade besvären över ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda", som var högst vinklat. (Jfr "Två beslut. Den 28 januari 2008".) Syftet med pressmeddelandet verkar vara att utpeka Sibbo kommun som den skyldige och så tolkade även medierna HFD:s beslut, fastän ärendet inte alls handlade om Sibbos eventuella skuld. Vem som skrivit pressmeddelandet vet jag inte, men det är inte osökt att förvänta sig att HFD:s kommunikationschef haft ett finger med i spelet.

Turun Sanomat publicerade den 16 januari 2008 en artikel med rubriken "Kuntaoikeuden asiantuntija hämmästyi KHO:n ratkaisusta". I artikeln kritiserar docent Erkki Mennola HFD:s beslut på flera punkter, men i detta sammanhang vill jag lyfta fram kritiken mot informationsförmedlingen. Jag citerar:

>>Mennola pohdiskelee, miksi Sipoon asian käsittelyn tarkka kulku on ollut yleisessä tiedossa. Ratkaisuhetket ”on tiedetty etukäteen”.
- Herää kysymys, milloin nämä paperit (päätös) on kirjoitettu.<<

Det är inte så svårt att räkna ut när när beslutet i praktiken tagits och när beslutet skrivits. I blogginlägget "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" har jag noterat att (kommunavdelningen) vid inrikesministeriet den 18 december 2007 föreslog att utnämna Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare för att utreda om en kommunsammanslagning mellan Kemijärvi stad Pelkosenniemi kommun. Att HFD inte skulle ändra statrådets beslut på grund av oegentligheter i samband med Myllyniemis Sibboutredning bör ha stått klart senast vid denna tidpunkt. Än mera i ögonfallande är det att inrikesministeriet den 18 december gav de berörda kommunerna tid att höras om utnämningen av utredningsman fram till den 15 januari och att (kommunavdelningen) vid finansministeriet tog beslutet att utnämna Myllyniemi till utredningsman den 16 januari, det vill säga dagen efter att HFD officiellt gjorde sitt avgörande i fallet Sibbo. Man behöver dock inte spekulera om en läcka till ministeriet föratt räkna ut när HFD:s beslut i praktiken stod klart. HFD:s kommunikationschef Teuvo Arolainen har skött om att tidtabellen för HFD.s avgörande varit känt för en större publik. Redan den 16 oktober 2007 publicerade Helsingin Sanomat en artikel med rubriken "KHO päättää Sipoon lounaisosien liittämisestä heti vuodenvaihteen jälkeen". (Se "Ingen landförbindelse. Den 16 oktober 2007".) Jag citerar ur artikeln:

>>KHO ehtii tiedotuspäällikkö Teuvo Arolaisen mukaan ottaa asian päätettäväksi vielä tämän vuoden lopulla, mutta päätöstä ei ehditä antaa kuin vasta ensi tammikuussa. ...

"Kun päätös tehdään, sen jälkeen menee vielä aikaa siihen, että tarkistetaan sanamuodot, saadaan allekirjoitukset sekä puhtaaksikirjoitus", Arolainen kuvaa.

Arolaisen mukaan joissain ratkaisuissa päätöksen antaminen saattaa mennä kuukauden eteenpäin siitä, kun se on asiallisesti päätetty.<<

Dagen före, den 15 oktober 2007 hade FNB publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Sibbobeslut först nästa år", som bl.a. Hbl förmedlade. (Se "Beslutet dröjer. Den 15 oktober 2007".) Jag citerar ur notisen:

>>Enligt högsta förvaltningsdomstolen kan ett beslut fattats först efter årsskiftet.

– Beslutet är så att säga färdigt först när det avges även om det i sak avgjorts redan tidigare, säger domstolens informationschef Teuvo Arolainen.

Han påpekar att det i vissa fall kan dröja en månad innan ett beslut avges efter att beslutet fattats.<<

Den 3 december 2007 publicerade Hufvudstadsbladet på Hbl:s webbplats en notis med rubriken "Sibbobeslut tidigast i januari". (Se "Ett berg av dokument. Den 3 december 2007".) Nu verkade informationsschef Arolainen inte längre så säker på att frågan i sak skulle hinna avgöras i december. Jag citerar:

>>Det fanns små förhoppningar, eller farhågor, om att inkorporeringen av sydvästra Sibbo till Helsingfors skulle välsignas av HFD ännu på 2007 års sida. Så blir det knappast, säger infromationschef Teuvo Arolainen.

Enligt honom sammanträder avdelningen eller "sektionen" som granskar Sibboärendet i mitten av december. Sektionen leds av Högsta förvaltnningsdomstolens president Pekka Hallberg. Domarna har ett litet berg av dokument att titta på – blande dem förslag, besvär och motbesvär.

– Saken är komplicerad och gruppen kan begära nya utlåtanden. Min gissning är att beslutet dröjer åtminstone till januari och möjligen längre, säger Arolainen.<<

Avdelningen som avgjorde fallet Sibbo skulle alltså sammankomma i mitten av december, men då hade de tydligen tittat färdigt på berget av dokument. Den 11 december 2007 publicerade Yle en notis med rubriken "Sibbofrågan i HFD först nästa år". Här hette det ännu att "Beslutet dröjer, eftersom det ännu finns många saker som bör utredas innan ett beslut kan fattas." Speciellt mycket lär HFD dock inte ha utrett innan fallet i sak avgjordes. Avdelningen som avgjorde fallet Sibbo torde ha sammankommit senast måndagen den 17 december.

Den 4 januari 2008 publicerade Christel Liljeström ett blogginlägg där hon skrev följande:

>>Högsta Förvaltningsdomstolen har tagit beslutet gällande annekteringen i sydvästra Sibbo.
Beslutet är inte ännu undertecknat eller översatt. Det kommer att tillkännages troligen vecka 3, kring den 15:e.<<

Vilka vägar Liljeström fått informationen vet jag inte. Helsingin Sanomat publicerade den 10 januari 2008 en notis med rubriken "Sipoon rajakiista ratkeaa ensi viikolla". (Se "Domslutet torde offentliggöras nästa vecka. Den 10 januari 2008".) Ur notisen frangår mera än bara tidpunkten för beslutet:

>>KHO:sta kerrotaan, että oikeuden päätös on lähes satasivuinen. Asian käsittelyä on johtanut KHO:n presidentti Pekka Hallberg.
Sipoo on vastustanut voimakkaasti Lounais-Sipoon liittämistä Helsinkiin. Oikeus onkin poikkeuksellisesti istunut niin sanotussa jaostoplenumissa, eli päättämässä on ollut seitsemän hallintoneuvosta. Asialla on ollut myös tavallisuudesta poiketen kaksi esittelijää.
Normaalisti KHO:n käsittelemistä asioista on päättämässä viisi tuomaria ja niillä on yksi esittelijä.
KHO:n jaostoplenum istui Sipoo-päätöstä tekemässä jo viime vuoden puolella. Päätös on valmis, kun kaikki tuomarit ovat allekirjoittaneet sen.<<

Redan på morgonen den 14 januari 2008 förmedlade medierna nyheten om att HFD offentliggör sitt beslut följande dag, men först sent på eftermiddagen bekräftade HFD till Sibbo kommun officiellt att beslutet ofentliggörs den 15 december.

Informationschef Teuvo Arolainen har knappast haft något inflytande över HFD:s avgörande i fallet Sibbo, men han är inte nödvändigtvis helt oskyldig till att många även i Sibbo betraktar Sibbo som medskyldig. Ett exempel på hur HFD:s ovannämnda presmeddelande kunde läsas erbjöd Helsingin uutisets ledarartikel "RKP:n rooli paljastui Sipoossa alastomimmillaan" från den 18 januari 2008. (Se "Justitiemord. Den 18 januari 2008".) Vare sig Arolainen författat pressmeddelandet eller inte, så torde den märkliga informationsförmedlingen åtminstone delvis kunna förklaras av informationschefens bristande erfarenhet. Teuvo Arolainen tillträdde nämligen jobbet som tillfällig informationschef vid HFD först den 1 oktober 2007, det vill säga samma dag som Kommunförbundets ledande jurist Heikki Harjula började sitt uppdrag som tillfälligt förvaltningsråd vid HFD.

Arolainen har publicerat artiklar om medieetik. I Oikeus 3/2002 ingår en artikel av Arolainen med rubriken "Oikeustoimittaja – tuomittu ilman näyttöä". Före jobbet som infomationschef vid HFD var Arolainen rätts- och brottsjournalist vid Helsingin Sanomat. Det är faktiskt Arolainen som skrivit Helsingin Sanomats artikel "Jonkka ei löytänyt huomautettavaa Sipoon kuntajaon käsittelystä", som publicerades den 16 juni 2007. (Se "Ett invecklat händelseförlopp. Den 16 juni 2007".) Arolainen var fram till juni 2007 ordförande för Helsingin Sanomalehtimiesyhdistys. Han var även första viceorförande i Finlands Journalistförbund. Arolainen var tvungen att lämna sitt orförandeskap i Helsingin Sanomalehtimiesyhdistys på grund av förfalskade restaurangkvitton. Tidningen Journalisti skriver om fallet i en artikel med rubriken "Arolainen eroaa liitosta ja siirtyy KHO:hon" från den 14 september 2007. Bilden ovan publicerades i samband med artikeln. I artikeln kan man även läsa följande:

>>Korkein hallinto-oikeus oli viestintäpäällikön virkaa täyttäessään tietoinen Helsingin kuittiepäselvyydestä. KHO:n presidentti Pekka Hallberg ja muut rekrytointipäätöksen tekijät katsoivat, ettei asia vaikuta Arolaisen uudessa tehtävässä nauttimaan luottamukseen. <<

Fallet Sibbo

Uppskattat teknologskämt. Den 3 januari 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Nyhelsingforsare får dyrare vatten". Dåraden lyder "SIBBO Många frågor ska lösas i rätten efter annekteringen". Jag återger här det första stycket:

>>Sibbo och Helsingfors har sedan början av annekteringstvisten haft vitt skilda syner på hur lagen ska tolkas. Ersättningsförhandlingarna avbröts efter sommaren när det visade sig att skillnaden på de föreslagna summorna var enorma: Sibbo krävde 100 miljoner, Helsingfors var villigt att betala 4,5. Båda kommunerna förbereder nu besvär och ekonomiska utredningar.<<

Helsingin Sanomat har idagens papperstidning publicerat artikeln med rubriken "Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Mera än så har Helsingin Sanomat inte skrivit om inkorporeringen den senaste månaden.

"Nya gränser ritas snart in på den östnyländska kartan?" lyder rubriken på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet. Med nya gränser syftas här i första hand på landskapsgränser, men även på kommungränser. Artiklarna inne i tidningen har rubriken "Östra nyland funderar på anslutning till Nyland" och "Ingen politisk vilja till Borgpfusion i Sibbo". Bilden ovan finns på upplsaget med artiklarna. Bildtexten lyder enligt följande:

>>Här går gränsen mellan Nylands förbund och Östra Nylands förbund idag. Gränsjusteringen har tydligen retat upp någon förbipasserande, som har skruvat bort Helsingforsskylten. Bara skyltstolparna står kvar till vänster på bilden.<<

En ny Helsingforsskylt kom upp redan igår, men några Nylandsskyltar har inte kommit upp. Helsingfors har gjort sitt bästa för att markera sitt nya område, men gränserna för landskapet Nyland är inte alls markerade. (Se "Oklar landskapsgräns. Den 30 december 2008".)

Jag har själv på min blogg försökt uppmärksamma flyttningen och resningen av skyltar. Inte för att ämnet är speciellt viktigt, men för att det är tillräckligt påtagligt. Ministrar utsätts för utpressning, tjänstemän begår tjänstebrott och domstolar myglar, men det tycks inte intressera medierna. En nyhet skall kunna fångas i bild. Förhoppningsvis leder uppmärksamheten kring Helsingforsskyltarna till att även viktigare frågor som berör inkorporeringen får lite uppmärksamhet.

Fallet Sibbo

Finlands Chicago. Den 2 januari 2009

Helsingin Sanomat har idag påförmiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Jag citerar ur artikeln:

>>Vuodenvaihteessa voimaan astunut Helsingin ja Sipoon liitos kuumentaa edelleen tunteita kuntien rajalla.

Helsinki-tieviitta varastettiin Storörenistä, ennen kuin se ennätettiin edes paljastaa. Kun Helsingin kaupungin rakennusvirasto ryhtyi perjantaiaamuna poistamaan suojapeitteitä uusista kylteistä, oli kokonainen kyltti hävinnyt Vanhan Porvoontien varresta.

"Teemme tästä rikosilmoituksen. Siinä on tarvinnut olla auto ja pari miestä mukana. Yksin sitä ei saa vietyä. Kyltti on 2,8 metriä pitkä", kertoi vastaava työnjohtaja Jari Kemppainen. <<

Helsingingin Sanomat har även publicerat ett videoklipp med titeln "'Kovaa peliä täällä, tämä on Suomen Chicago'". På videon visas ställningarna där den stulna skylten var fäst. Dessutom visas det hur Helsingfors byggnadskontor avtäcker den nya skylten i Kärr. Det står alltså Helsingfors på skylten vid Sibbos gamla gräns vid Nya Borgåvägen i Kärr. (Se bilden ovan.) Helsingfors har haft brottom att markera sitt nya område, men samtidigt uppenbaras faktumet att Östersundom inte hänger samman med det övriga.

Jag noterade den förbjudna skylten i gårdagens inlägg "Fullbordat. Den 1 januari 2009". Själv befann jag mig på brottsplatsen igår när polisen körde förbi. Då hade redan någon hunnit plocka ner den förhatliga Helsingfors-skylten vid Nya Borgåvägen. Vid motorvägen mellan Immerbyvägen och Bäckängsvägen saknades det ännu idag på förmiddagen en skylt som markerar var Helsingfors börjar. Här fanns än så länge bara en grop. Pa andra sidan motorvägen har skyltar med texten "Sipoo Sibbo" och "Itä-Uusimaa Östra Nyland" satts upp redan för flera dagar sedan.

Finlands Chicago är på sätt och vis en lämplig benämning på inkorporeringsområdet. Laglösheten har varit påtaglig då beslutet om ändringen i kommunindelningen har tagits och beretts. Både inom Helsingfors stad och inom naturskyddsorganisationerna viskas det nu att naturskyddslagen inte gäller innanför inkorporeringsområdet. Staten har skänkt Helsingfors sydvästra Sibbo för bostadsbebyggelse och om lagen står i vägen för en exploatering, så får lagen ge vika.

Helsingin Sanomat har på eftermiddagen uppdaterat sin artikel med en ny bild där Helsingfors byggnadskontor reser en ny skylt vid Nya Borgåvägen. Helsingin sanomat har även publicerat ett nytt videoklipp med titeln "Pääkaupungin uudelle itärajalle Sipooseen nousi Helsinki-kyltti", där man sätter upp den nya skylten. Någon Nyland-skylt har man dock inte satt upp. (Jfr "Oklar landskapsgräns. Den 30 december 2008".)

Iltalehti har pubkicerat en notis med rubriken "HS: Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Vartti har publicerat en notis med rubriken "Helsinki-kyltti varastettiin Sipoon rajalta". Yle Östnyland har publicerat en notis med rubriken "Helsingfors-skylt stulen vid Sibbogräns".

Borgåbladet har på kvällen publicerat en artikel med rubriken "Nya gränsjusteringar att vänta". I samband med artikeln har Bbl publicerat en bild över de nya skyltarna vid Nya Borgåvägen och stolparna från vilka den omatalde Helsingfors-skylten togs ner, men artikeln handlar inte om Sibbos eller Helsingfors gränser, utan om landskapsförbunden.

Fallet Sibbo

Fullbordat. Den 1 januari 2009

Helsingfors har fullbordat sitt värv med stor nit. Vid Sottungsbyvägen har man inte nöjt sig med att resa en ny skylt med texten "Helsinki Helsingfors", man har även plockat ner den historiska gränsskylten med Sibbo kommunvapen. Ett fotografi med den gamla skylten ingår i inlägget "Exklav. Den 14 september 2006".


Helt klar är man dock inte med markeringen av Helsingfors nya revir. Några Helsingfors-skyltar har man ännu inte fått upp vid motorvägen mellan Immersbyvägen och Bäckängsvägen, fastän Helsingfors byggnadsverk redan inlett arbetet med att resa en skylt här för några dagar sedan. Ställningarna ligger fortfarande vid vägkanten. Vid Nya Borgåvägen mellan vägskälet till Immersby och vägskälet till Bäckängen har man sedan igår plockat ner den nya Helsingforsskylten! Är det frågan om civil olydnad, eller är Helsingfors osäker på var skylten skall placeras, då den nya gränsen här går hundra meter längs Nya Borgåvägens södra kant? Eller är handlar oklarheten om huruvida man här även borde resa skyltar som markerar var landskapet Nyland börjar? (Se "Oklar landskapsgräns. Den 30 december 2008".)



I kvällens TV-nyttsändning ingick ett inslag om annekteringen. TV-nytt hade talat med en taxichaufför, som förehöll sig relativt positivt och förstående till inkorporeringen.


Fallet Sibbo

Amen. Den 31 december 2008

Idag ingår det årskrönikor i många dagtidningar. Själv skrev jag min summering av år 2008 redan i söndags. (Se "Sammandrag. Den 28 december 2008".) I söndagens nummer publicerade även tidningen Uusimaa sin årskrönika (Itä-Uudenmaan uutisvuosi 2008). Årskrönikan, som fyller ett helt broadsheet uppslag, har rubriken "Sipoon ryöstö ja sihteerisopimus kohuttivat". Jag återger här början på krönikan:

>>Itä-Uudenmaan uutisvuosi 2008 oli värikäs ja täynnä tapahtumia. Vuoden ehkä kuohuttavimmat uutiset olivat Sipoon ryöstö ja Porvoon salaisen sihteerisopimuksen paljastuminen.

Korkein hallinto-oikeus hylkäsi tammikuun puolivälissä vastoin kaikkia ennakkoodotuksia Helsingin ja Sipoon alueliitoksesta tehdyt valitukset. KHO:n päätös merkitsee sitä, että kolmekymmentä neliökilometriä Lounais-Sipoota siirtyy osaksi Helsinkiä vuonna 2009. Sipoon asukasluku putoaa parilla tuhannella.

- Sipoossa vallitsee lhautajaistunnelma, kuvasi kunnanvaltuuston puheenjohtaja Kristina Lyytikäinen (r.) tunnelmia tammikuussa.

- Olemme erittäin pettyneitä. Ratkaisu on vakava takaisku sekä Sipoolie että demokratialle, totesi Lyytikäinen.

Monet oikeusoppineet pitivät KHO:n ratkaisua käsittämättömänä. Se ei anna käytännössä mitään arvoa kunnalliselle itsehallinnolle eikä kuntalaisten ilmaisemalle mielipiteelle. Jos KHO:n tulkintaa pidetään ennakkopäätöksenä, kuten tapana on, voi jatkossa mikä tahansa isompi kunta vaatia pienemmältä kunnalta alueita kasvutarpeisiinsa.<<

Rubriken på första sidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder "I natt tar Helsingfors över". I tidningen ingår ett helt uppslag med artiklar om inkorporeringen. Rubrikerna är "Osäkerheten värst då Helsingfors tar över Sibbohörnet", "Förr kunde man ringa kommundirektören" och "Mänskliga värden satta på undantag". På ett skilt uppslag finns dessutom en artikel med rubriken "Östersundom kapell överlåts ikväll". På tidningens webbplats finns en artikel med rubriken "Helsingfors tar över sydvästra Sibbo".

De som Borgåbladet talat med är starkt emot inkorporeringen, men tror att det är Sibbos eget fel att det gick som det gick, då man inte beviljat byggnadslov eller samarbetat med Helsingfors. Jag kan inte låta bli att här påpeka att inkorporeringen minsann inte motiveras av att kommunens ovilja att bevilja byggnadslov. Tvärtom anser man i huvudstaden att det i kranskommunerna beviljas för mycket undantagslov utanför planläggningsområden. Helsingfors stad nu utlyst ett femårigt byggnadsförbud i inkorporeringsområdet. För övrigt stämmer det inte att Sibbo inte förhandlat med Helingfors. Dessutom är det ytterst ovanligt att en kommun gör mark som ägs av en annan kommun till planläggningsområde.

Hufvudstadsbladet har publicerat en notis med rubriken "Helsingfors får Östersundom kyrka". I övrigt noterar Hbl inte inkorporeringen mera än med ett par rader i krönikan "Året som gick". I dagens Helsingin Sanomat förbigås inkorporeringen helt och hållet.

Yle Mellannyland har publicerat en notis med rubriken "Högre kostnader för nya helsingforsbor". Yle Östnyland har publicerat notiser med rubrikerna "Sibboskyltar byts ut" och "Borgåmotion om samgång med Sibbo". Dessutom har Yle publicerat en notis med rubriken "Fusion Borgå-Sibbo föreslås". Yle Itä-Uusimaa har publicerat en notis under rubriken "Aloite Porvoon ja Sipoon yhdistämisestä". Nyheten har även förmedlats av Slangiuutiset i radiokanalen Metro FM.

På första sidan av dagens nummer av gratistidningen Vartti nämns flyttningen av gränsmarkeringen i Sibbo, men tidningen har ingenting mera att bjuda på än en bild som redan igår publicerades på första sidan i tidningen Metro. (Se ovan.) Det är för övrigt Helsingfors stads byggnadskontor som flyttar råmärken, eller gränsskyltar. Mitt allra första blogginlägg om fallet Sibbo, "Sibbo. Den 9 juli 2006" inledde jag med ett citat ur Femte Moseboken 27:17. Jag skall återge versen på nytt, på båda inhemska språken.

Förbannad vare den som flyttar sin nästas råmärke. Och allt folket skall säga: "Amen."

Kirottu on jokainen, joka siirtää rajamerkkejä. Ja kansa sanokoon: "Aamen."

Fallet Sibbo

Oklar landskapsgräns. Den 30 december 2008

Gratistidningen Vartti har publicerat en artikel med rubriken "Kylttejä vaihdetaan Sipoon rajalla".

Bilden ovan är tagen idag på förmiddagen. Vad månne döljer sig under sorgeduken? Skyltarna som markerar gränsen för Nyland och Östra Nyland har tagits ned på vardera sidan av Nya Borgåvägen / Österleden, men skyltarna som visar var Vanda och Helsingfors börjar finns åtminstone än så länge kvar på sina gamla platser. Nya (övertäckta) skyltar med texten Itä-Uusimaa Östra Nyland och Sipoo Sibbo finns vid den nya gränsen mellan Helsingfors och Sibbo, men på andra sidan vägen finns bara en skylt med texten Helsinki Helsingfors. (Se skyltarna nedan.) Vid Borgå motorväg mellan Bäckängsvägen och Immerbyvägen finns både skyltar med texten Itä-Uusimaa Östra Nyland och Sipoo Sibbo. På andra Sidan vägen finns ännu ingen skylt som upplyser resenärerna om att de kommit till Helsingfors eller Nyland. Vid motorvägen vid Sottungsbyvägen finns en ny skylt med texten Helsinki Helsingfors för dem som åkerösterut, men på andra sidan vägen finns förutom skylten med texten Vantaa Vanda fortfarande kvar skylten med texten Uusimaa Nyland.

När man kommer till Sibbo har man entydigt kommit till landskapet Östra Nyland. När man kommit till Vanda har man lika så entydigt kommit till landskapet Nyland. Däremot är det oklart i vilket landskap man är när man befinner sig innanför området som överförs från Sibbo till Helsingfors. 45 § i kommunindelningslagen lyder visserligen enligt följande:

>>Övergår en kommun eller en del därav med stöd av en bestämmelse om ändring i kommunindelningen till en kommun som hör till en annan domkrets eller ett annat förvaltningsområde, föranleder bestämmelsen, om inte något annat bestäms särskilt, motsvarande ändringar i den judiciella och administrativa indelningen räknat från samma tidpunkt.<<

I statsrådet beslut om ändringar i kommunindelningen finns vanligtvis ett avsnitt med rubriken "Verkningar på judiciell och administrativ indelning". Under rubriken kan texten lyda t.ex. enligt följande:

>>Den utvidgade kommunen hör i fråga om den statliga regional- och lokalförvaltningen samt i fråga om den regionindelning som iakttas inom Europeiska unionens verksamhet till samma domkretsar och förvaltningsområden som ...<<<

När det gäller Sibbobeslutet har statsrådet dess värre inte tagit ställning till vilka verkningar ändringen i kommunindelningen har på den judiciella och den administrativa indelningen. Åtminstone när det gäller landskapsplanen för Östra Nyland är det oklart i vilken mån den är juridiskt bindande för inkorporeringsområdet.

En skylt med texten Sibbo Sipoo har även satts upp vid Knutersvägen mitt i Sibbo storskog. Även här fattas en skylt som upplyser om att man kommer till landskapet Nyland. Någon skylt med texten Sipoo Sibbo finns inte här på andra sidan vägen.

Helsingfors har även bytt gatu- och vägskyltar. Eftersom det från i Helsingfors förut finns en väg med namnet Råvägen, har Råvägen i Kärr döpts om till Gamla Råvägen. (Se bilden nedan.) Den tvivelaktiga motiveringen till det nya namnet är att vägen går vid den "gamla" gränsen. Gränsen finns dock kvar på precis samma ställe som förut. Skillanden är bara att gränsen mellan Vanda och Sibbo efter årsskiftet är gräns mellan Vanda och Helsingfors. Helsingfors har även rest nya hållplatsskyltar.

Helsingin sanomat har på eftermiddagen publicerat en artikel med rubriken "Helsinki-kyltit nousivat jo Sipoon uudelle rajalle". Tidningen har på sin webbplats även publicerat ett videoklipp som visar arbetet med de nya skyltarna. På videon sätts en ny skylt med texten Helsinki Helsingfors upp vid Hamnvägen (fortsättningen av Ring III) vid avtaget till Österleden. Skylten sätts upp nära Österledens gamla sträckning, där gränsen skulle gå enligt statsrådets beslut. Någon skylt på andra sidan vägen med texten Vantaa Vanda finns ännu inte.

Hbl har ikväll på sin blogg "Parkvakten" publicerat ett inlägg med rubriken "Nya vägskyltar".

Fallet Sibbo

Bara en gräns. Den 29 december 2008

Äntligen har jag på Nylands lantmäteribyrå fått tag på en person som kan svara på frågan var den administrativa gränsen mellan Helsingfors och Vanda skall gå efter årsskiftet. Chefen för geografisk information bekräftar att gränsen skall gå norr om Österledens nya sträckning. Han säger sig själv ha tagit det "modiga" beslutet att omtolka statsrådets gränsbeslut så att ytterligare 10 hektar överförs från Vanda till Helsingfors. Till försvar för beslutet framhåller han att någon karta inte ingår i statsrådets beslut och att beslutet kan tolkas så att det ger en möjlighet att korrigera gränsen. Den administrativa kommunindelningen kommer alltså från årsskiftet att sammanfalla med den kamerala indelningen, men gränsen kommer att avvika från statsrådets beslut. Å andra sidan kunde man på Lantmäteriverket inte gärna hävda att den administrativa kommungränsen skulle avvika från statsrådets beslut, för då skulle man medge att man spjälkat och förhandsregistrerat fastigheter i strid mot kommunindelningslagen.

Att statsrådets beslut ger utrymme för en korrigerande tolkning är intressant. I flera besvär till HFD hävdades det att statsrådets beslut är oklart. I sitt beslut refererar HFD själv ett påstående ur Sibbo kommuns besvär på följande sätt:

Om statsrådets beslut skall tolkas så, att till beslutet inte alls hör någon kartbilaga, utan endast den text som har publicerats i författningssamlingen, är beslutet även i så fall så oklart och bristfälligt att det kunde undanröjas med anledning av klagan. Det är omöjligt att enbart med beslutstexten som grund bedöma hur ärendet har avgjorts och var kommungränsen går för de fastigheter om vilka det i statsrådets beslut står “en del av lägenheten x” eller “en del av lägenheterna x”. Eftersom av beslutet inte framgår hur ärendet har avgjorts, skall beslutet med hänvisning till 59 § i förvaltningsprocesslagen upphävas och undanröjas.

I sitt beslut återger HFD även inrikesministeriets förklaring angående ovannämnda besvärsgrunden i Sibbo kommuns besvär:

Motiveringspromemorian till statsrådets beslut har som bilaga den karta som har ingått i kommunindelningsutredarens förslag och av vilken framgår gränserna för det område som enligt kommunindelningsutredarens förslag skall överföras till Helsingfors stad. När kommunerna och deras invånare samt parterna har hörts enligt 7 § i kommunindelningslagen har detta däremot skett med användning av lantmäteriverkets karta. Skillnaderna mellan de nämnda kartorna är betydande. Om statsrådets beslut tolkas så, att kartbilagan till motiveringspromemorian ingår i beslutet, kan det konstateras att parterna inte har hörts om det viktigaste dokumentet och förslaget som statsrådet har baserat sitt beslut på, det vill säga om gränserna för området. Under hörandeprocessen har parterna således hörts om en annan ändring i kommunindelningen än den om vilken statsrådet har fattat det överklagade beslutet.

Såsom i Sibbo kommuns besvärsskrift konstateras, var den karta över det överförda området som ingick i kommunindelningsutredarens förslag en bilaga till den motiveringspromemoria som delades ut i statsrådet. Statsrådet har fattat sitt beslut endast om förslaget till beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad, i vilket de områden som enligt förslaget överförs har individualiserats med den noggrannheten att fastighetsregisterenheterna och de delar av dem som berörs har angivits. Statsrådet fattade sitt beslut om ändring av kommunindelningen mellan Sibbo kommun, Vanda stad och Helsingfors stad i överensstämmelse med detta beslutsförslag. Beslutet har publicerats i författningssamlingen (författningssamlingens nummer 746/2007). I beslutet ingår inte något kartmaterial. Ovan nämnda beslut av statsrådet avviker inte till någon del från Nylands lantmäteribyrås tolkning av kommunindelningsutredarens karta, vilken på detta sätt tolkad användes som grund vid hörandet.

Om framställningar till partiella kommunsammanslagningar begärs enligt 7 § 3 mom. i kommunindelningslagen utlåtande av fastighetsregisterföraren innan de kungörs i kommunen i enlighet med 7 § 1 mom. i kommunindelningslagen. Enligt det förstnämnda lagrummet skall till utlåtandet fogas en förteckning över de i fastighetsregistret ingående registerenheter och delar därav som föreslås bli överförda från en kommun till en annan samt, efter behov, ett förslag till sträckning av gränsen mellan kommunerna. Detta förfarande är nödvändigt av den anledningen att redan när en partiell kommunsammanslagning är något mera omfattande, gör framställaren i allmänhet inte sin framställning med fastighetsregisterenheters noggrannhet. Såsom det framgår av Nylands lantmäteribyrås 12.12.2006 daterade utlåtande, har syftet med karttolkningarna varit att undvika en oändamålsenlig och uppenbart onödig uppdelning av fastighetsregisterenheter på två kommuner.

Att den karta som ingått i utredningsmannens förslag och i statsrådets föredragningspromemoria i någon mån avviker från lantmäteribyråns preciserande karttolkning har inte på något sätt kunnat påverka utövandet av prövningsrätten i statsrådet. Såsom ovan konstaterats, sammanfaller statsrådets beslut vad gränsdragningen beträffar med den karta som ingått i den kungörelse som publicerats i kommunen. Sålunda konstaterar inrikesministeriet att Sibbo kommuns påstående inte heller till denna del ger anledning till åtgärder.

Jag vill ännu en gång påpeka att inrikesministeriet till sin förklaring eller sitt utlåtande publicerade en kartbilaga med Lantmäteriverkets karttolkning. Denna karta erbjuder inga tolkningsmöjligheter. Gränsen går entydigt längs den norra gränsen för registerenheten 2:8 för allmän väg, det villa säga Österledens gamla sträckning. Under rubriken "Gränserna för det område som anslutningen gäller" bemöter HFD själv påståendet i Sibbo kommuns besvär:

I statsrådets beslut uppräknas de fastigheter, registerenheter och delar av sådana vilka överförs till Helsingfors stad. Förteckningen motsvarar den preciserade karta som Nylands lantmäteribyrå har gjort utgående från kommunindelningsutredarens förslag och som har varit framlagd i beredningsskedet. Statsrådets beslut anger tillräckligt exakt det område som anslutningen gäller. För de fastigheter eller andra registerenheter av vilka endast en del överförs till Helsingfors stad verkställs fastighetsförrättning enligt 43 § 2 mom. i kommunindelningslagen.

För lagligheten av statsrådets beslut saknar det betydelse att den karta som har varit en bilaga i motiveringspromemorian till statsrådets beslut en aning har avvikit från förteckningen över områden i statsrådets beslut samt från den ovan nämnda karta som Nylands lantmäteribyrå har preciserat med kommunindelningsutredarens framställning som utgångspunkt.

På finska hävdar HFD att "Luettelo vastaa sitä Uudenmaan maanmittaustoimiston kuntajakoselvittäjän esityksen pohjalta laatimaa täsmennettyä karttaa, joka on ollut valmisteluvaiheessa nähtävillä." Att det för lagligheten saknar betydelse att den karta som har varit en bilaga i motiveringspromemorian till statsrådets beslut har avvikit från förteckningen över områden i beslutet är det inte så svårt att hålla med, såvida man tolkar statsrådets beslut så att beslutet inte har någon kartbilaga. Därmed blir beslutet oklart, såvida Lantmäteriverkets karta inte anses precisera gränsen. Enligt Lantmäteriverkets beslut att korrigera gränsen kan statsrådets beslut dock tolkas oberoende av den ovannämnda kartan. Enligt min bedömning har statsrådets beslut därmed varit oklart och HFD:s avgörande felaktigt. Alternativet är att Lantmäteriverket tolkat beslutet fel och det i själva verket är öppet var den administrativa kommungränsen går, men i så fall visar Lantmäteriverkets korrigering av gränsen att statsrådets beslut varit oklart åtminstone för Lantmäteriverket. Till påståendet att statsrådets beslut är oklart och bristfälligt, ifall beslutet saknar kartbilaga, tar HFD egentligen inte alls ställning. Hänvisningen till 43 § 2 mom. i kommunindelningslagen saknar här relevans.

Sibbo kommun har den 23 december på kommunen hemsidor i samband med meddelandet "Gränsändringen och servicen" publicerat en karta över Sibbos nya gränser. Några motsvarande kartor har Helsingfors eller Vanda inte publicerat på sina respektive webbplatser. Månne man trots allt är osäkra på om Lantmäteriverkets gränstolkning håller?

Fallet Sibbo