Stadsstaten Helsingfors. Den 9 april 2007

I gårdagens blogginlägg argumenterade jag för att inkorporeringen av sydvästra Sibbo kan ses som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Kommunminister Hannes Manninens stöd av en inkorporeringen av sydvästra Sibbo kan även tolkas som en ersättning för en utebliven större inkorporering. I blogginlägget "Storhelsingfors. Den 14 augusti 2006" kallar jag det aktuella förslaget Lill-Storhelsingfors.

I samarbetsavtalet mellan städerna i huvudstadsregionen heter det att "Frågan om en utredning av för- och nackdelarna med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen avgörs separat i sammanhanget." Kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi har i sin rapport kopierat flera stycken från samarbetsavtalet (daterat 14.2.2006). Jag citerar här ur den svenska översättningen av Myllyniemis rapport:

Huvudstadsregionen föreslår att partnerskapet med staten och kommunerna i regionen stärks. Man hoppas man att staten skall spela en starkare roll än tidigare i metropolpolitiken och konkret stödja strategiskt betydande regionprojekt. Man föreslår att ett avtal för huvudstadsregionen ingås mellan städerna i regionen och staten. Avtalet skulle innehålla centrala konkreta åtgärder och projekt för regionens utveckling vilka bägge instanserna definierat tillsammans. Dessutom föreslås att inrikesministeriet avstår från projektet för utveckling av Helsingforsregionens förvaltning.
Under 2008 utvärderar städerna inom huvudstadsregionen hur samarbetet fungerat och vilka resultaten är samt fattar beslut om vidare åtgärder. Beslut om en utredning av fördelar och nackdelar med en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen fattas separat i sammanhanget. Städerna i huvudstadsregionen utvärderar också i samråd med staten huruvida åtgärderna för ett fördjupat samarbete mellan städerna i regionen och statens stöd för utveckling av regionen utfallit i enlighet med det ovan nämnda avtalet för huvudstadsregionen.
Städerna i huvudstadsregionen förutsätter att Nylands och Östra Nylands landskapsförbund sammanslås. Endast på detta sätt möjliggörs en behärskad utvidgning av stadsstrukturen i landets enda metropolområden även i östlig riktning.
Städerna anser att förutom en ändring av planeringsgränserna bör även en ändring av kommungränserna bli föremål för samarbete mellan Helsingfors, Vanda och Sibbo. För att utvidga bosättningen går Helsingfors och Vanda in för områdesbyten i fråga om Nedre Dickursby och den s.k. Västerkullakilen. Sibbos västliga områden bör fogas till huvudstadsregionen.

Förslaget till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen finns alltså med i samarbetsavtalet, men endast som en fråga för utredning. Av helsingforspolitikerna torde förutom Jan Vapaavuori (saml) även Laura Kolbe (c) ha förespråkat en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. I sin kolumn "Ikuisuusongelmana asuntokysymys?" i Helsingin uutiset den 28 januari 2006 skriver Kolbe ännu att "Helsingin pinta-ala ei näillä näkymin kasva." I samma samma tidning i artikeln "Helsinki ja kivulias alueyhteistyö" (inte HS 20.11.2005) skriver hon en månad senare, den 25 februari 2006 följande:

Valtion ohjauksen voimistuminen voi jälleen koitua, kuten vuonna 1945, Helsingin seudun hyväksi. Silti sopii kysyä, miten sopu kuntarajojen yli tapahtuvasta kehittämisestä saavutetaan? Miten sopimuksen mainitsemaan ”yhteiseen näkemykseen” päästään? Kenestä muodostuu mediaa miellyttävä käskynhaltija? Miten sitovia neuvottelukunnan esitykset tulevat olemaan? Muuttuvatko valtuustot ja lautakunnat kumileimasimiksi, kun alueen 28 eliittiluottamushenkilöä sopii asioista?

Uusilla yhteistyökuvioilla tavoitellaan alueen kansainvälisen kilpailukyvyn turvaamista. Pääkaupunkiseudun yhteistyön henki ilmentää maanosamme politiikan valtavirtaa: Eurooppaa hahmottuu yhä enenemän alueidensa kautta. 2000-luvulla tulee profiloitua vahvana alueena. Näkyvissä on jo vahva ja itsenäinen pääkaupunkiseutu, joka verkottuu omaksi metropolitihentymäksi. Se ei enää ehkä edes tarvitse valtiota. Mutta tilaa on jo rohkeammillekin avauksille, hallinnolliselle yhdentymiselle. Laaja Suur-Helsinki voi olla dynaaminen ja vahva toimija Euroopassa. Sellaista säteilee voimaa myös Suomen valtioon!

Huruvida Kolbes "laaja Suur-Helsinki" är en primärkommun kan jag inte säga, men benämningen "hallinnollinen yhdentyminen" antyder att så är fallet. I artikeln "Vahvaa Suur-Helsinkiä pidettävä yhä tavoitteena", som publicerades på ledarsidan ("Vieraskynä") i Helsingin Sanomat den 2 juli 2004, talar Kolbe lika så för "hallinnollinen yhdentyminen", men här går hon ett steg längre och föreslår att Helsingfors utvecklas till en "stadsstat", jämförbar med de antika städerna Athen och Rom... Helsingfors förslag till en kolonisering av Sibbo är i jämförelse mycket futtigt och anspråkslöst. Jag citerar:

Valtion ohjauksen voimistuminen saattaa koitua Helsingin seudun hyväksi. Ulkoisen uhan alla metropolialueen kunnat turvautuivat kuitenkin perinteiseen ratkaisuun. Jo olemassa olevien lukuisten yhteistyöelinten ja -verkostojen rinnalle perustettiin uusi vapaaehtoispohjainen neuvottelukunta.

Tilaa on silti vielä rohkeammillekin avauksille. On vakavasti pohdittava hallinnollisen yhdentymisen tarjoamia etuja: vahva, yhtenäinen ja toimiva metropolialue lisää pääkaupunkiseudun autonomiaa ja voimantuntoa. Tällaisesta suuralueesta voi muodostua luovan toiminnan vetovoimainen keskus, jonka vaikutus tuntuisi kansallisella ja globaalilla tasolla. Laajennettu Helsinki ei enää olisi vain Suomen pääkaupunki, vaan siitä muodostuisi kaupunkivaltio kansallisvaltiossa, dynaaminen ja vahva toimija.

Google+ Followers