I Finland finns det lite av historiska byggnader. Finlands historia är inte bara kort, utan den är ofta även osynlig i omgivningen. Det är huvudsakligen kyrkor, sockengränser och ortnamn som förmedlar lokalhistorien. I Nyland är massiv inflyttning, ändringar i kommunindelningen och förfinskning ett påtagligt hot mot lokalhistorien. Mellannyland håller på att utvecklas till en historielös "magnifik metropol", vars invånare saknar hembygd och kännedom om hemortens historia och traditioner. År 2001 firade Vanda 650 års jubileum under temat "Tunne historia - elä nykyaika". Namnet Helsinge lyftes även på finska fram på ett förtjänstfullt sätt i rubriken "Helsinge-Vantaa 650". (Se ovan.) Dess värre ser jubileumsåret inte ut att ha lyckats göra Vandas historia känd.
Enligt 1 § i kommunindelningslagen skall "kommunindelningen utvecklas ... så att kommunområdenas enhetlighet och samhällsstrukturens funktionsduglighet främjas." Det är svårt att se hur samhällsstrukturens funktionsduglighet skulle främjas av den aktuella ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda, men "samhällsstrukturens funktionsduglighet" är ett inexakt begrepp. "Kommunområdenas enhetlighet" borde vara mera entydigt, men ingen kan hävda att den aktuella inkorporeringen gynnar kommunområdenas enhetlighet för Helsingfors del. Fastän även en liten del av Vanda anslust till Helsingfors blir sydvästra Sibbo i praktiken en exklav, då inte ens Österleden i sin helhet kommer att höra till Helsingfors.
I Vantaan Sanomat ingick den 18 januari en artikel med rubriken "Västerkullan kiilassa jätetään hyvästit Vantaalle", där Jukka Peltomäki, som är biträdande stadsdirektör i Vanda, uttalar sig om framtiden för sydöstra Vanda (sydöstra Helsinge). Jag citerar ur artiken:
I dagens nummer av Vantaan Sanomat (och Helsingin uutiset) ingår "Helsingin rajat kerralla suoriksi" av redaktör Jani Jakonen. Nu när HFD avgjort Sibbofrågan noteras plötsligt det ofrånkomliga faktumet att "Lounais-Sipoon alueliitos tekee pääkaupunkimme rajaviivasta todella omituisen näköisen." Jakonen skriver vidare att "kuntaraja venähtää kartalla niin, että liitosalue jää heilumaan isona möhkäleenä kapean kaistaleen varaan Helsingin koillisitäiseen kolkkaan, lähes täysin erilleen muusta kaupungista." En redaktör på Helsingin uutiset/Vantaan Sanomat kan naturligtvis inte kritiesra den aktuella annekteringen i sig, utan Jakonen kommer istället med en lösning på problemet: "Jos myös Vantaan Länsimäki, Vaarala ja Ojanko liitettäisiin Helsinkiin, uudesta rajaviivasta tulisi siistimmän näköinen." Jakonen nöjer sig dock inte med att ansluta bara Västerkulla, Fagersta och Gjutan till huvudstaden, utan kommer med flera förslag: "Nimistön perusteella voisi myös harkita Helsingin Pitäjän kirkonkylän liittämistä pääkaupunkiin."
Enligt 1 § i kommunindelningslagen skall "kommunindelningen utvecklas ... så att kommunområdenas enhetlighet och samhällsstrukturens funktionsduglighet främjas." Det är svårt att se hur samhällsstrukturens funktionsduglighet skulle främjas av den aktuella ändringen i kommunindelningen mellan Helsingfors, Sibbo och Vanda, men "samhällsstrukturens funktionsduglighet" är ett inexakt begrepp. "Kommunområdenas enhetlighet" borde vara mera entydigt, men ingen kan hävda att den aktuella inkorporeringen gynnar kommunområdenas enhetlighet för Helsingfors del. Fastän även en liten del av Vanda anslust till Helsingfors blir sydvästra Sibbo i praktiken en exklav, då inte ens Österleden i sin helhet kommer att höra till Helsingfors.
I Vantaan Sanomat ingick den 18 januari en artikel med rubriken "Västerkullan kiilassa jätetään hyvästit Vantaalle", där Jukka Peltomäki, som är biträdande stadsdirektör i Vanda, uttalar sig om framtiden för sydöstra Vanda (sydöstra Helsinge). Jag citerar ur artiken:
Kun suunnitelmat Helsingin laajentumisesta Sipooseen julkistettiin, pääkaupunkiseudun neuvottelukunta esitti Vantaan Västerkullan kiilan vaihtamista reilun 80 hehtaarin suuruiseen Helsingin Ala-Tikkurilaan.
Peltomäen mukaan suunnitelmia Ala-Tikkurilan liittämisestä Vantaan kaupunkiin ei ole haudattu, vaan kaupunginjohtajat neuvottelevat yhä asiasta. Jos Ala-Tikkurila liitetään Vantaaseen, raja siirtyy kaupunkien välillä Kehä III:een.
Peltomäen mukaan suunnitelmia Ala-Tikkurilan liittämisestä Vantaan kaupunkiin ei ole haudattu, vaan kaupunginjohtajat neuvottelevat yhä asiasta. Jos Ala-Tikkurila liitetään Vantaaseen, raja siirtyy kaupunkien välillä Kehä III:een.
I dagens nummer av Vantaan Sanomat (och Helsingin uutiset) ingår "Helsingin rajat kerralla suoriksi" av redaktör Jani Jakonen. Nu när HFD avgjort Sibbofrågan noteras plötsligt det ofrånkomliga faktumet att "Lounais-Sipoon alueliitos tekee pääkaupunkimme rajaviivasta todella omituisen näköisen." Jakonen skriver vidare att "kuntaraja venähtää kartalla niin, että liitosalue jää heilumaan isona möhkäleenä kapean kaistaleen varaan Helsingin koillisitäiseen kolkkaan, lähes täysin erilleen muusta kaupungista." En redaktör på Helsingin uutiset/Vantaan Sanomat kan naturligtvis inte kritiesra den aktuella annekteringen i sig, utan Jakonen kommer istället med en lösning på problemet: "Jos myös Vantaan Länsimäki, Vaarala ja Ojanko liitettäisiin Helsinkiin, uudesta rajaviivasta tulisi siistimmän näköinen." Jakonen nöjer sig dock inte med att ansluta bara Västerkulla, Fagersta och Gjutan till huvudstaden, utan kommer med flera förslag: "Nimistön perusteella voisi myös harkita Helsingin Pitäjän kirkonkylän liittämistä pääkaupunkiin."
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar