Kumpyöli. Den 16 maj 2009

Att Helsingfors har gått in för använda namnet Östersundom även på finska är intressant. Namnet Itäsalmi finns officiellt längre kvar endast som ett byanamn. Det är lantmäteriverket som ansvarar för namnen på byarna, som främst har betydelse då det gäller registrering av fastigheter. Lantmäteriverket är fastighetsregisterförare för områden som inte är planlagda, medan kommunerna för register över planläggningsområden. På sitt möte den 4 maj gav Helsingfors stadssyrelse på begäan ett utlåtande till lantmäteribyrån angående namnen på de byar som helt eller delvis anslutits till Helsingfors från och med den 1 januari. I utåtandet noteras det att endast Östersundom och Husö byar har parallella finskspråkiga namn, medan Gumböle, Kärr och Immersbyendast har svenskspråkiga namn. Inte heller används det några inofficiella finska namn på dessa byar. Helsingfors stadsstyrelse föreslår att byarna inte skall ges några konstgjorda finskspråkiga namn. En av motiveringarna är att det gamla registersystemet kommer att ge vika för planläggning. Med tanke på att Helsingfors på senare tid koncentrerat sina markaffärer till Gumböle kan man tänka sig att just delar av Gumböle hör till de områden som staden först planlägger.

Namnen Gumböle och Kärr används väl inte så mycket, men det är intressant att notera att Helsingfors inte alls använt sig av dessa namn då inkorporeringsområdet delats in i distrikt och stadsdelar. Överhuvudtaget har man inte följt bygränserna, som fastighetsregistret bygger på. Erfarenhet av att översätta namnet Gumböle till finska finns från Esbo. År 1965 införde lantmäteriverket namnet Kumpyöli som fisnskt namn på byn Gumböle i Esbo. År 1976 antog Esbo stad även Kumpyöli som namn på stadsdelen Gumböle. Ett drygt årtionde senare beslöt stadsstyrelsen i Esbo dock att frångå namnet Kumpyöli som namn på stadsdelen. Två årtionden senare, år 2007 ändrade lantmäteriverket namnet på registerbyn Kumpyöli tillbaka till Gumböle. Namnet gumböle finns alltså, även på finska, redan som ett namn på en stadsdel i huvudstadregionen. I Helsingfors hoppas men på att inkorporera hela Esbo och då kan man definitivt inte längre ha två stadsdelar med namnet Gumböle. Å andra sidan kan det ännu bli problem med två registerbyar med samma namn inom Helsingfors stads gränser.


Fallet Sibbo

Gränser för Storskogen. Den 15 maj

Nu har även Borgåbladet publicerat en version av Jacob Södermans uttalande om Sibbo storskog. Jag torde återkomma om gränserna.

Borgåbladet berättar idag även att planeringsarkitekt Tuomas Autere lämnar Sibbo kommun för att bli överinspektör på Nylands förbund. Enligt Bbl har Autere varit en av förhandsfigurerna i "kampen mot Helsingfors annektering av sydvästra Sibbo".

Angående gränserna för Sibbo storskog eller en eventuell framtida nationalpark, så är det inte sagt att Sibbo deltar i att göra delgeneralplanen för de områden som Helsingfors annekterat av Sibbo. I Helsingfors nyligen antagna strategiprogram heter det visserligen att "Staden utarbetar tillsammans med Vanda stad och Sibbo kommun en gemensam generalplan för de områden i Helsingfors som tidigare hörde till Sibbo", men Helsingfors vill inte bara att Sibbo deltar i att göra en delgeneralplan för stordistriktet Östersundom. Helsingfors har istället inbjudit Sibbo att tillsammans med Helsingfors och Vanda göra upp en delgeneralplan som inbegriper områden som fortfarande är en del av Sibbo. (Se Huvudgata. Den 4 december 2008" och "Mygel och utpressning. Den 10 december 2008".) Denna inbjudan har Sibbo tackat nej till. Helsingfors har för övrigt hela tiden upprepat det påstående som även Pekka Myllyniemi kopierar i sin rapport (och upprepar tre gånger) att gränsdragningen för Sibbo storskog kan göras först i samband med planeringen av markanvändningen i området.

Fallet Sibbo

Torsdag. Den 14 maj

Idag är det torsdag. Dagens nummer av HBL är en katastrof. Förnyelsen av Hufvudstadsbladets webbsidor har lyckats bättre. Bland annat har bloggen Parkvakten, som jag skrev om i gårdagens inlägg, förnyats och blivit en integrerad del av tidningens webbplats. Nytt är även en balk med lokala nyheter från "Helsingfors" eller "Huvudstadsregionen", dit Hbl även räknar Sibbo. Just nu har den lokala nyheten från Sibbo rubriken "Park enda sättet skydda Storskogen". Notisen publicerades redan i tisdags, men den förtjänar att stå kvar ett tag. En längre version av texten finns under rubriken "Jacob Söderman om nationalparksinitiativet i Sibbo storskog" på Jacob Södermans webbplats. Jag återgerger den längre versionen här i sin helhet:

Dickursby arbetarförenings möte den 12 maj 2009, Tiksokellari
Referat av riksdagsledamot Jacob Södermans tal

Det är viktigt att fastställa gränserna för nationalparken i Sibbo storskog då Helsingfors, Sibbo och Vanda tillsammans gör upp delgeneralplanen för de områden som Helsingfors annekterat av Sibbo, sade riksdagsledamot Jacob Söderman på Dickursby arbetarförenings möte på tisdagen.

En ny nationalpark skulle ge invånarna i Vanda och östra Helsingfors en fin friluftsmöjlighet i framtiden. Inrättandet av en nationalpark är det enda sättet att skydda känsliga områden och trygga planeringen av rekreationsrutter i området då det tunga byggandet i Östersundom inleds, sade Söderman.

Miljöministeriet motsätter sig inrättandet av en nationalpark i Sibbo storskog, precis som tjänstemännen på ministeriet en gång i tiden motsatte sig grundandet av Noux nationalpark. Ministeriets politiska ledning koncentrerar sig på att bereda en lag som skulle möjliggöra byggandet av ett lyxhotell på nationalparksområdet i Pallastunturi, bedömer Söderman.

Inrättandet av en nationalpark i Sibbo storskog verkar alltså bli ett beslut för följande regering. Ifall städerna i området målmedvetet för saken framåt är två års väntan inte en lång tid. Om städerna däremot inte för frågan vidare, och den unikt vackra och mångsidiga naturen i Sibbo storskog förstörs, kommer de att fördömas av kommande generationer, sade Söderman.

Helsingfors stads "Strategiprogram för åren 2009-2012" finns nu översatt till svenska. jag återger här en detalj ur programmet:

– Det forna Sibboområdet planeras få spårtrafikförbindelse.
...

– Staden utarbetar tillsammans med Vanda stad och Sibbo kommun en gemensam generalplan för de områden i Helsingfors som tidigare hörde till Sibbo. Generalplanen är avsedd som underlag för planeringen av markanvändningen i de nya stadsdelarna.
...

– Staden har som mål att en nationalpark ska bildas i Sibbo storskog. I samband med att det inkorporerade området planeras görs det en utredning om hur de värdefulla områdena i Sibbo storskog ska skyddas, fastlandsskogen i Sibbo storskog bevaras sammanhängande och tillräckliga ekologiska leder mellan fastlandsskogen och havsstranden säkras. Gränserna för nationalparken i Sibbo storskog dras under helhetsplaneringen.

Fallet Sibbo

Parkvakten. Den 13 maj 2009

Hufvudstadsbladet har förnyats. Speciellt ogillar jag att ledarsidan har flyttat och ledaren degraderats till en debattartikel bland andra. Även tidningens webbplats och Helsingforsredaktionens blogg Parkvakten har förnyats, eller håller på att förnyas. Där min blogg flyttat till Blogger har Hbl:s blogg flyttat från Blogger till en egen plats. Blogginläggen från den gamla bloggen, som i verkligheten fanns på adressen http://parkvakten.blogspot.com, har nu kopierats till adressen http://parkvakten.blogg.hbl.fi. Inlägget "Sibbo - ett fall för medborgarjournalisterna", som i hög grad handlar om min blogg, är även på den ny aplatsen det första eller äldsta inlägget med etiketten "Sibbo".

Medan jag kollade in den nya platsen hittade jag ett Sibborelaterat inlägg, som jag inte noterat förut. Jag citerar ur inlägget "Vindruvor i Sibbo" från den 15 januari 2009.

Helsingfors valde att inte kalla till pressinformation. I stället gick överborgmästare Jussi Pajunen ut med ett pressmeddelande klockan 8.18, som var precis efter att staden öppnat sin nya Sibboportal med information om de omedelbart och lite senare förestående förändringarna i det annekterade området. Sajten öppnades ungefär samtidigt som Högsta förvaltningsdomstolen lade ut sitt beslut. Det är inte dumt att vara förberedd, heter det.

Helsingfors öppnade sina specielasidor om inkorporeringen minuten efter att HFD hade offentliggjort sitt beslut. På specialdisorna fanns då redan Jussi Pajunens presmeddelande - översatt till svenska - där överborgmästaren kommenterade HFD:s beslut. (Se "HFD läckte information till ministeriet. Den 31 januari 2008" och "Specialsidor. Den 5 februari 200".) Man kunde fråga sig varför Hbl inte undersökte varför Helsingfors var så väl förberett på HFD:s beslut, men i själva tidningen har Hufvudstadsbladet överhuvudtaget inte noterat Helsingfors märkliga Sibboportal. Överhuvudtaget har Hbl på bloggen Parkvakten en mycket modigare och kritiskare hållning till fallet Sibbo än i själva tidningen. Som exempel här ett citat ur blogginlägget "Detaljerna är alltid intressanta" från den 15 juni 2007:

Kommunminister Mari Kiviniemi (c) upprepade i Söderkulla på måndagen att det gjorts kommundelsammanslagningar tidigare. Listan används som argument för en gränsjustering mellan Helsingfors och Sibbo. HBL har nu sett listan, tack vare en nyfiken läsare. Det är en inte helt liten detalj att den tydligen innehåller noll sådana sammanslagningar som kan jämföras med Sibboannekteringen. ...

Man anar förstås ugglor i mossen. Är det någon som medvetet för både beslutsfattare och vanliga invånare bakom ljuset? Varför tvingas biträdande justitiekanslern kontrollera om Myllyniemi kopierat till sin rapport uppgifter om Sibbo från internetuppslagsverket Wikipedia?

I det ovanciterade inlägget finns det en länk till en nyhetsartikel med rubriken "Jonkka ratar Sibbobesvär" på Hbl:s webbplats. Artikeln har jag inte noterat förut, för av någon anledning publicerades den aldrig i papperstideningen. Jag citerar här ur den aktuella artikeln:

Enligt Jonkka som tittat på beslutsunderlagen har alla beslut gjorts i laglig ordning, Sibboborna har hörts och informerats på både finska och svenska, utredningsmannen Pekka Myllyniemi kan inte anses vara jävig och samma gäller även förre inrikesministern Hannes Manninen.

Men flera besvär väntar. Bland annat lämnades förra veckan in ett som gäller misstänkt plagiering – utredningsman Myllyniemi påstås ha kopierat till sin rapport flera stycken från Wikipedia på internet utan att nämna detta.

I verkligheten hade Myllyniemi utöver plagiering av Helsingfors egen utredning olagligt kopierat ett flertal sidor direkt ur Wikipedia - och lämnat länkmarkeringarna kvar. Denna information har Hufvudstadsbladets läsare inte fått ta del av. Sibbo förblev ett fall för medborgarjournalister, medborgarjournalistik och bloggsfären.

Yle har idag publicerat en artikel med rubriken "Kuntaliitokset alueen kansanedustajien mieleen".

Fallet Sibbo

Fartblindhet. Den 12 maj

I senaste nummer av Sipoon Sanomat ingick en insändare av Bo Melander. (Klicka på bilden ovan.) I insändaren kritiserar Melander brådskan att gå med i Nylands förbund utgående från hur man i förbundet förhållit sig till inkorporeringen. På tidningens webbplats finns för närvarande läsarfrågan"Pitääkö Sipoon liittyä Uudenmaan liittoon?" Bilden nedan visar ställningen idag på morgonen.

På Sipoon Sanomats webbplats kan man även läsa notisen "Liitosalueella ollaan yhä Sipoon vesilaitoksen asiakkaita" från 6 maj.

Fallet Sibbo

Förutsättningar för en nationalpark. Den 11 maj

Helsingin Sanomat har idag publicerat ett ledarstick med rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto". Kartan ovan har tidningen publicerat i samband med artikeln. Jag återger här de avslutande raderna:

Maan nykyisen hallituksen ohjelmaan on kirjattu Sipoonkorven kansallispuiston selvittely. Ympäristöministeriö on kaiketi selvittänyt sen, ettei Sipoonkorpeen ole rahaa valmiina. Juuri nyt etusijalla on Selkämeren kansallispuiston perustaminen.

Sipoonkorven aika tulee. Valtion päätöstä odoteltaessa Helsingin, Vantaan ja Sipoon pitää yhdessä varmistaa, että kansallispuiston edellytykset säilyvät.

Personligen är jag inte så entusiastisk över Helsingin Sanomats eller Helsingforspolitikernas stöd av en nationalpark i Sibbo storskog, fastän en nationalpark kan vara nödvändig för att garantera ett skydd av skogen. Att en utredning om förutsättningarna för en nationalpark skrevs in i regeringsprogrammet torde hänga samman med att metropolpolitiken och inofficiellt inkorporeringen av sydvästra Sibbo togs med i regeringsprogrammet. För De gröna i Helsingfors har målsättningen att grunda en nationalpark varit ett sätt att försöka dölja att partiet genom sitt stöd av inkorporeringen verkat för en exploatering av skogen. En förutsättning för en nationalpark är emellertid att området är tillräckligt stort. Efter inkorporeringen är de södra delarna av Sibbo storskog allvarligt hotade.

Fallet Sibbo

Sarvilinnas utlåtande över ersättningsfrågan. Den 10 maj 2009

I gårdagens blogginlägg "Utlåtande över lagförslag" noterade jag att Helsingfors stad anser att förslaget till ny kommunindelningslag motsvarar den linje som högsta förvaltningsdomstolen antog i sitt avgörande i fallet Sibbo. Det förefaller som om man skrivit om lagen så att beslutet i Sibbofrågan i efterhand skulle få lagstiftarens moraliska välsignelse. Åtminstone har man tagit i beaktande "tillämpningsproblemen" i den rådande kommunindelningslagen. Att Helsingfors har beretts möjlighet att ge ett utlåtande om lagförslaget torde motiveras med att Helsingfors har erfarenhet av den nugällande kommunindelningslagen. Emellertid är fallet Sibbo inte ännu slutbehandlat. Frågan om ersättning återstår ännu för förvaltningsdomstolen och troligtvis HFD att ta ställning till. Då avgörandet i fallet Sibbo i övrigt bedöms utgående från kommunindelningslagsarbetsgruppens syn på behov av ändring i lagen som fallet Sibbo uppenbarat, kan man fråga sig om inte lagförslaget kan tänkas påverka avgörandet i ersättningstvisten. Den nya lagen kan ju rent av ha trätt i kraft innan avgörandet tas, fastän man borde döma enligt den lag som gällde 2007. Från Helsingfors sida verkar man ha sett sin möjlighet att via sitt utlåtande kunna påverka utgången i ersättningsfrågan. Största delen av Helsingfors utlåtande handlar i själva verket om 36 § i lagförslahet, som gäller ekonomisk utredning i samband med partiella kommunsammanslagningar. Jag återger här valda delar ur utlåtandet:

Lakiesityksen 36 § koskee taloudellisen selvityksen toimittamista siirrettäessä kunnan osa toiseen kuntaan. Sen perusteluiden mukaan muutettujen säännösten tarkoituksena on ilmaista nykyistä täsmällisemmin, mitkä alueiden siirtymiseen liittyvät taloudelliset menetykset selvityksessä tulee ottaa huomioon ja korvata toiselle kunnalle. Kaupunginhallitus pitää tavoitetta oikeaan osuneena, kun otetaan huomioon, että voimassa olevan kuntajakolain säännökset ovat osoittautuneet tältä osin jossain määrin ongelmallisiksi Helsingin kaupungin ja Sipoon kunnan vuoden 2009 kunnanosaliitosta toimeenpantaessa. ...

Esityksen 36 §:n 2 momentin lisäys siitä, että siirtyvällä alueella sijaitsevien ns. palvelukiinteistöjen lisäksi myös kiinteistöillä sijaitseva palveluirtaimisto siirtyy kunnalta toiselle, on perusteltua kirjata lakiin. Kunnallisten palveluiden jatkuvuuden kannalta momenttiin olisi tarpeen sisällyttää myös maininta siitä, että palveluomaisuuden hallintaoikeus siirtyy kunnalta toiselle samaan aikaan kun kuntajaon muutos tulee voimaan.

Lakiesityksen 36 §:n 3 momentti koskee siirtyvästä omaisuudesta suoritettavaa korvausta. ... Esitettyä sääntelyä ja sen perusteluja on pidettävä käyttökelpoisina tilanteessa, jossa kunnat pyrkivät keskenään sopimukseen taloudellisen selvityksen sisällöstä. Ne ovat kuitenkin liian väljiä sovellettaviksi sellaisinaan esityksen 37 §:n mukaisessa välitysmenettelyssä tai hallintolainkäyttömenettelyssä. Näin erityisesti siksi, ettei esityksessä ole kiinnitetty juurikaan huomiota siihen kustannussäästöön, joka alueen luovuttavalle kunnalle syntyy sen palveluvelvoitteen pienentyessä. Palveluomaisuuden täyteen hintaan arvostamista tulee ilman muuta rajata, mutta ei yksinomaan sillä perusteella, että alueen väestö on jo luovuttavan kunnan asukkaina osallistunut sen rahoittamiseen. Rajaus on paikallaan myös sillä painavammalla perusteella, että palveluomaisuus on ainakin lähipalveluiden (esimerkiksi koulut ja päiväkodit) osalta yleensä tarkoitettu juuri siirtyvien asukkaiden palvelemiseen eikä alueeltaan pienenevällä kunnalla siten ole sille enää samanlaista tarvetta. Tämä vastaisi myös lakiesityksen perusteluissa omaksuttua periaatetta siitä, ettei taloudellisessa selvityksessä ole kyse yksityisoikeudellisesta oikeustoimesta vaan julkisoikeudellisesta omaisuusjärjestelystä.

Att man i utlåtandet ser en möjlighet att påverka utgången i ersättningsfrågan är speciellt uppenbart i det utlåtande från den 16 april som rättstjänsten vid Helsingfors stads förvaltningscentral har gett. Utlåtandet ingår som bilaga till föredragningslistan för stadsstyrelsemötet den 27 april. Nästan hela Helsingfors stads utlåtande över lagförslaget härstammar i själva verket ur utlåtandet som getts av rättstjänsten vid Helsingfors stads förvaltningscentral och undertecknats av stadsjurist Sami Sarvilinna.

Fallet Sibbo