Arkiverat: Tarja Cronberg. Den 14 augusti 2009

nyckelord: Cronberg

När det begav sig sommaren 2007 var De grönas dåvarande ordförande Tarja Cronberg hårt pressad av det egna partiet att rösta för en annektering. Helsingforkretsens starka ställning och Cronbergs egen svaga ställning förklarar Cronbergs ställningstagande. Cronberg försökte lika väl intyga att ställningstagandet var hennes personliga. De personliga motiveringar som Cronberg gav för en ändring av kommunindelningen var emellertid både ovidkommande och osakliga. Cronberg kommentarer över statsrådets beslut avslöjar även en stor förvirring angående de juridiska förutsättningarna.

Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Malmin lentokenttä saattaa sittenkin säilyä". Annekteringen av sydvästra Sibbo omnämns inte i notisen, men det är klart att inkorporeringen påverkar behovet av tomtmark för småhusbebyggelse i Helsingfors. I själva verket var just Malm ett av statsminister Matti Vanhanens huvudargument för inkorporeringen.

Både Yle och Borgåbladet uppmärksammar idag utredningen om "slakt" av svenska byskolor i Sibbo. Yle noterar att tjänstemän vid bildningsavdelningen i Sibbo föreslår att åtta byskolor kunde läggas ner för att Sibbo skall "klara av den planerade befolkningstillväxten". Det är otroligt vad snabbt man försöker riva ner de svenska strukturer som Sfp velat bevara. Rent matematiskt borde förlusten av Östersundom inte ha medfört en tillbakagång för Sfp eller svenska intressen. Tack vare valmansföreingen Vårt gemensamma Sibbo kom många väljare som tidigare röstat på Sfp i det senaste kommunalvalet att indirekt ge sitt stöd åt före detta samlingspartisten Eero Seppänen och den politiska linje som han representerar.

Politisk kartell. Den 13 augusti 2009

Yle publicerade på morgonen en notis med rubriken "Fusionsdebatten i skymundan av ekonomin", men tog senare bort notrisen från sin webbplats. Istället publicerades en ny notis med rubriken "Sammanslagningsplaner lever vidare".

Igår publicerade Yle en artikel med rubriken "Forskare: Politisk kartell i Finland". Det är Heikki Paloheimo som anser att den politiska kulturen i Finland inte är tillräckligt öppen och att den finska konsensuspolitiken stöder icke-offentlig politisk beredning. Kartell är ett bra uttryck. Konsensus kan vara bra, men den finska konsensuspolitiken och -kulturen förhindrar ofta kritisk granskning av politiska beslut - och beredning. Den politiska kartellen aktualiseras av valfinansieringshärvan, men den politiska kartellen var alldeles speciellt uppenbar i fallet Sibbo. Det finns många länder som är mycket mera korrumperade än Finland, men i få länder finns en politisk kartell som skulle möjliggöra fall liknande fallet Sibbo.

Följd av Sibboaffären. Den 12 augusti 2009

Ledaren i dagens nummer av Bogåbladet har rubriken "Östnyland återgår till sitt historiska samband". Jag återger här några inledande rader:

Klockan klämtar för Östra Nylands förbund. Den formella utlösande faktorn är att Sibbo står i beråd att flytta över till Nylands förbund, efter det att man kom till insikt om att inflytandet över planeringen är för svagt, när Helsingfors har stor intressen i öster.

Påståendet i rubriken är rena historieförvrängningen. Det har aldrig funnits ett (hela) Nylands regioplaneförbund eller ens ett Nylands landskapsförbund som inkluderat Östnyland. Östnyland hör de facto fortfarande till samma län som Helsingfors, även efter att Nylands län upplösts. "Det historiska landskapet Nyland" var i egenskap av landskap inget administrativt område före länsreformen. Det historiska landskapet bara råkade sammanfalla med Nylands län. Helsingfors metropolområde är inget historiskt samband, och inbegriper enligt OECD:s definition sammanlagt fyra landskapsförbund. Varför måste Lovisa och Hangö höra till "metropolförbundet" Nyland, som domineras av Helsingfors, när inte Riihimäki eller Lahtis behöver göra det?

I ledarartikeln ger Sune Portin inte heller något värde åt en eventuell svensk direktör i Nylands förbund eller ens åt försöken att bevara svenskheten i regionen. Själv skulle jag ändå vilja se valmanföreningen Vårt gemensamma Sibbos beredskap att bevaka svenska och östnyländska intressen i samband med Sibbo byte av landskapsförbund, som i praktiken innebär en upplösning av Östra Nylands förbund. Går fjäskandet för Helsingfors före allt annat?

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet dyker förre chefredaktören på Bbl Jan-Erik Andelin, som numera är utvecklingschef på KSF Media, upp som ledarskribent på Hbl! Andelin gör delvis samma (fel)bedömning som Portin, men Andelin kommer även med en skarp analys. Jag återger här början av ledarartikeln, som har rubriken "Ett förlamat litet landskap":

ALFÅGELN (Clangula hyemalis) , en arktisk dykand, påstås ha en egenhet. Om den blir lämnad av sin flock så ligger den så paralyserad att vem som helst kan plocka upp den levande fågeln.
Stackars liten. Med samma sound av civil ömhet tar mången emot beskedet om att landskapet Östra Nyland, det fasta Finlands minsta, ger upp. Landskapet kommer sannolikt år 2011 att fusioneras med det övriga Nyland. Sibbo har redan beslutat att lämna skeppet om dryga tre månader, vid nyår. Pernå och Strömfors, delar i det nya Stor-Lovisa, har i veckan röstat för att följa efter. SFP:s östnyländska riksdagsledamot Mikaela Nylander använder inte längre så mycket orden om eller när då hon talar om landskapet och dess åtta promille av Finlands yta. Hon använder mera ordet hur.

Förlamningen på strandknallen är en följd av att tuppspelet i Östnyland rasade ihop efter Helsingfors gränsfejd med Sibbo.
Våren 2006 inleddes de första hemliga och hotfulla förhandlingarna; nu är allt genomfört. För hösten kungör Helsingfors trafikverk hur ikonen, den blå bussen, i vinter ska rulla på de annekterade områdena med uppgraderad tidtabell.
Det har varit tyst om stympade Sibbo kommun. I kommunen har en förstämning gått ända ner på det personliga planet i kommunens ledarskikt. I kommunalvalet förlorade SFP sin urgamla ledarroll i kommunen. Barrikadernas språkrör, Christel Liljeström är borta ur kommunstyrelsen. Som styrelseordförande i Östra Nylands förbund blir hon sannolikt landskapets sista.

Christel Liljeström har själv skrivit sitt första blogginlägg på nästan två månader. I blogginlägget "Höstens utmaningar" kommenterar hon Portins ledare i dagens Bårgåblad och skriver att "I dagens Borgåblad har Portin en ledare som helt missat poängen." Hon avslöjar vidare att Mikaela Nylander i en insändare i morgon kommer att svara på Portins ledarartikel. I sitt blogginlägg tar Liljeström även upp Sibbo kommuns ekonomi och bortfallet pga annekteringen.

Helsingfors stad har idag publicerat en nyhet med rubriken "12.08.09 Kiinteistökartta 2009:ssä mukana liitosalueet". Igår publicerade fastighetsbyrån en nyhet med rubriken "Uusi kiinteistökartta 2009 on ilmestynyt - mukana myös uudet liitosalueet".

Arkiverat: Jäv. Den 11 augusti 2009

nyckelord: jäv

Jävproblematiken intar en central roll i fallet Sibbo. För det första ansågs kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi vara jävig. HFD bedömde att han inte var jävig, men klart är att hans inte var opartisk och att hans man i Sibbo fullständigt saknade förtroende för honom. Under Myllyniemis utredning hösten 2006 aktualiserades en annan jävproblematik. Justitiekansler Paavo Nikula varnade ministrar för att de kunde bli jäviga genom att på förhand ta ställning i Sibbofrågan. Efter att Nikula sjukskrivits kritiserade emellertid före detta förvaltningsrådet Lauri Tarasti Nikulas tolkning, var efter vikarierande justitiekansler Jaakko Jonkka gjorde en från Nikula något avvikande tolkning om ministrarnas domarroll. De ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut från juni 2006 jävade sig dock när statsrådet tog sitt beslut. En som inte jävade sig var statsminister Matti Vanhanen, trots att han enligt egen utsaga haft en central roll då Helsingfors tog sitt initiativ. HFD ansåg dock att inte heller Vanhanen var jävig.

Den kanske viktigaste frågan om jäv i fallet Sibbo gäller tillfälliga fövaltningsrådet Heikki Harjuklas deltagande i HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Dess värre har Harjula inte fått någon större uppmärksamhet i medierna.

Arkiverat: Gräns. Den 10 augusti 2009

nyckelord: gräns

Kvacksalveriet i förslagen till Helsingfors nya gränser skulle vara vär den blogg, eller varför inte en bok, i sig. Det hela började med att Helsingfors den 21 juni 2006 lade fram en framställning som antingen gjordes av en amatör eller gjordes i oerhör brådska. Gränsen som plötsligt tar slut i skärgården hör till de bättre vitserna i fallet Sibbo. Lite svårare kunde det vara att uppfatta den komiska poängen i att den av Helsingfors föreslagna gränsen drogs med linjal rakt igenom fastigheter, över gårdsplaner och till och med gemom byggnader.

Strulet med gränser fortsatte med kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemis förslag. Det var uppenbart att landgränsen kopierats från en karta där kommungränsen följde fastighetsgränserna, men kopieringen var synnerligen inexakt gjord. Till skillnad från landgränsen följde gränsen till havs inte alls by- eller fastighetsgränserna. Kartan med Myllyniemis förslag i rapporten var så råddig att inrikesministeriet efter att rapporten gått i tryck gjorde en ny, något avvikande version av gränsförslaget. Denna inofficiella karta torde ha utgjort grunden för lantmäteriverkets (om)tolkning av Myllyniemis förslag. Dess värre bifogades inrikesministeriets karta och inte lantmäteriverkets karta till statsrådets beslut. Var gränsen enligt statsrådets beslut skulle gå var därför oklart. HFD fann ingen anledning att ogiltigförklara statsrådets beslut på grund av strulet med fel karta. Var gränsen mellan Vanda och Helsingfors går vi Österleden är dock fortfarande oklart.

Tvåspråkiga lösningar. Den 9 augusti 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår det en artikel med rubriken "Nej till högre skatt kan bli ett ja". I artikeln är Sibbo bara ett exempel på en kommun i Svenskfinland som har har det krisigt på grund av lågkonjunkturen. För Sibbos del finns det dock även en alldeles speciell orsak till de ekonomiska problemen. Jag citerar ur artikeln:

Sibbo tappade nio miljoner i reda pengar då Helsingfors annekterade en del av kommunen.

Kompensationen för de lån som kommunen tagit för investeringar i det annekterade området dröjer och blir också rättssak mellan de två kommunerna. Det bidrar till att trycket på skatteöret är enormt. Den teoretiska kalkylen lyder på tre procentenheter.

Det är möjligt att citatet ryckts ur sitt sammanhang, men Caspar Berntzen, som representerar Vårt gemensamma Sibbo, kommer i artikeln med följande förslag:

- Dessutom behöver vi nytänkande. Om vi ska kunna bibehålla byskolorna måste vi se över skolnätet och gå in för tvåspråkiga lösningar med svenska och finska i samma skola.

Separata enheter är ett grundläggande finlandssvenskt intresse. I första hand är det väl Samlingspartiet som ifrågasatt lösningsmodellen, som stöder sig på den Taxellska paradoxen att tvåspråkighet kräver enspråkiga lösningar. I Sibbo har Eero Seppänen länge förespråkat tvåspråkiga lösningar, men som en indirekt följa av inkorporeringen har han fått Clara Lindqvist och Caspar Berntzen att ställa sig bakom idén, som i sig minsann inte representerar något nytänkande. Tvåspråkiga lösningar har motiverats med att finskspråkiga borde erbjudas möjlighet att lära sig svenska, men i Hbl:s artikel medger Berntzen att det handlar om att spara pengar.

Arkiverat: Mari Kiviniemi. Den 8 augusti 2009

nyckelord: Kiviniemi

När det begav sig år 2006 var Mari Kiviniemi utrikeshandels och utvecklingsminister Paula Lehtomäkis moderskapsvikarie. Före det var Kiviniemi statsminister Matti Vanhanens ekonomipolitiska rådgivare. Kiviniemi var alltså Vanhanens förtrodda och en länk mellan Vanhanen och Centern i Helsingfors, som i fallet Sibbo undantagsvis hade ett visst politiskt inflytande. Tack vare Kiviniemi fanns det tre centerministrar som var invigda i fallet Sibbo. Tack vare att Kiviniemi var viceordförande för Centern kunde hon även uttala sig i partiets namn och uttala "Centerns" stöd för en inkorporering. Vid senaste partikonferens fick Kiviniemi inte fortsatt förtroende som viceordförande, men istället efterträder hon Hannes Maninen som kommunminister. För den posten behövdes det en minister som hade Vanhanens förtroende och som kunde bevaka så väl Helsingfors som Centerns intressen i kommunreformen. Det torde inte ha funnits många tänkbara kandidater, som var insatta i kopplingen mellan lösningen på Sibbofrågan och överenskommelsen om KSSR.

Exakt vilken Kiviniemis inofficiella roll varit i inrikesministeriets (Arto Sulonens) beredning av Sibbofrågan kommer kanske aldrig att klarläggas. Hennes tänkta roll då valet skulle stå mellan alternativen Helsingfors förslag på 5 000 hektar och utredningsmannens förslag på 3 000 hektar är det lättare att spekulera över. Ännu dagen efter att utredningsman Pekka Myllyniemis förslag hade offentliggjorts publicerade Centerns partikansli i Kiviniemis namn ett pressmeddelande där Kiviniemi sade följande:

Tarvittiin keskustalainen alue- ja kuntaministeri, jotta tässä ikuisuuskysymyksessä päästiin eteenpäin. Keskustan tavoitteena on, että nykyinen hallitus päättää asiasta, kun selvitysmiehen esitys on nyt valmistunut. Parasta olisi, että liitos tapahtuisi Helsingin esittämässä alkuperäisessä laajuudessa.

Pressmeddelandet var så klumpigt formulerat att Kiviniemi på sina egna webbsidor något ändrade på texten. Texten nedan är ur den ursprungliga versionen.

Flera tidningar har idag publicerat FNB:s artikel om skador och faror som farleden till Nordsjö hamn föranleder. Ur Helsingfors synvinkel är det lite förargligt att farleden fortfarande huvudsakligen ligger i Sibbo, vilket framgår ur kartbilden som publicerats i dagens nummer av Borgåbladet.