Esbo. Den 9 november 2009

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av Gustav Tallqvist. I artikeln, som har rubriken "Espoostako Sipoon opettajaksi", frågar sig Tallqvist vad som är den bästa modellen eller metoden för Sibbo att undvika inkorporeringar, oberoende av vilken modell Sibbo väljer. Jag tror inte att några nya delsammanslagningar kommer att bli aktuella. betydligt sannolikare är det att hela Sibbo tvångsinkorporeras tillsammans med Esbo, Grankulla och Kyrkslätt, men det kan man i Sibbo inte göra så mycket för att förhindra. Talet om att Sibbo bör värna sig mot nya inkorporeringar torde mest handla om att den nya politiska koalitionen vill motivera Sibbos nya tillväxtlinje och sin egen makt. Tallqvist artikel är dock intressant och direkt informativ. (Klicka på bilden ovan för att läsa artikeln.) Tallqvist skriver bl.a. om tidigare förslag om att inkorporera delar av Esbo med Helsingfors.


Åtminstone enligt Osmo Soininvaara är Esbo ingen modell för Sibbo att ta efter. Soininvaara har igår och idag skrivit sammannlagt tre blogginlägg om splittringen av samhällstrukrukturen i Esbo och kranskommunerna. Även Sibbo får sig en slänga i det senaste inlägget. Jag citerar:

Kun keskuskaupungit kaavoittavat liian hitaasti, rakentamisen paine siirtyy kehyskuntiin. Nämä eivät ole kypsiä ottamaan painetta vastaan. Päätöksentekokoneisto ei osaamiseltaan ja vahvuudeltaan ole siinä kunnossa, että se pystyisi käsittelemään rationaalisesti kymmenien miljoonien eurojen kaavoitushyötyjä. Nuo kunnat ovat paljolti siinä tilassa, jossa Espoo oli kohtalokkaalla 1970-luvulla. Maanomistajien etu ohittaa tärkeydessä toimivan yhdyskuntarakenteen. Syntyy pieniä elinkelvottomia lämpäreitä ihan minne sattuu. Hyvä esimerkki tästä on Sipoo, jossa tasapuolisuutta noudattaen kaikille kartanoille on luvattu rakennusoikeutta. Näin syntyivät Landbon ja Eriksnäsin asuinlämpäreet ja lisää on kuulemma tulossa.

Inte bara okunskap och tankelöshet. Den 8 november 2009

Både Helsingin Sanomat och Hufvudstadsbladet publicerade igår FNB:s text med rubriken "Wallin ei usko salaiseen agendaan ruotsin aseman heikentämisessä" respektive "Wallin: Ingen hemlig agenda mot svenskan". Texten ingår även i dagens nummer av Hbl. Jag återger här ett stycke:

På finlandssvenskt håll har många beslut som anses försvaga de svenskspråkigas ställning väckt oro den senaste tiden. Till dem hör beslutet att stänga Ekenäs BB, att förvaltningsmässigt ansluta Mellersta Österbotten till finskspråkiga Uleåborg, polisreformen samt tvångsanslutningen av västra Sibbo till Helsingfors.

Stefan Wallin säger sig inte tro på en hemlig agenda mot svenska språket, utan ser bara tanklöshet och okunnighet. Inte heller jag skulle tala om hemlig agenda, men okunnighet och tanklöshet räcker nog inte som förklaring till varför svenska intressen den senaste tiden körts över.

Bevarandet av Östersundom som en del av Sibbo kan betraktas som ett svenskt intresse, men inkorporeringsbeslutet är inte automatsikt ett beslut som "försvagar de svenskspråkigas ställning". Lokalt sett är det uppenbart att de svenskspråkigas ställning redan nu försvagats innanför inkorporeringsområdet, men inkorporeringen kunde även ha stärkt svenskans ställning i övriga Sibbo och Östra Nyland. I själva verket försökte man från Helsingfors sida förhandla med Sfp om en lösning som skulle ha gynnat båda parterna. Jan Vapaavuri lovade i hemliga förhandlingar att Helsingfors skulle dra bort sitt krav på en sammanslagning av Östra Nylands förbund och Nylands förbund, ifall Sibbo frivilligt gick med på att avstå ett 3 000 hektar stort område. För tjugo år sedan kom man med liknande förslag, då Helsingfors inofficiellt föreslog en inkorporering av ett över 5 000 ha stort område. Jag citerar ur Pekka Myllyniemis Sibboutredning:

Genom detta arrangemang tryggas Helsingfors stads bostadsproduktion och undviks kanske ett kraftigt tryck på utflyttning till Sibbo för de finskspråkigas del. Omvänt torde lösningen kunna trygga att Sibbo förblir svenskspråkigt.

På 2000-talet är dylika arrangemang inte längre realistiska. Dels har Sfps:s ställning försvagats, dels är den svenskspråkiga befolkningen inte längre lika beredd att offra eventuella ekonomiska fördelar för de språk- och partipolitiska intressenas skull.

Fallet av Sibbo behöver inte ses som ett uttryck för en hemlig agenda mot svenska språket i Finland. Däremot är det uppenbart att Samlingspartiet lokalt medvetet och välorganiserat gick in för att stärka sina egna positioner när Sfp blev överkört i Sibbofrågan. En avog inställning mot svenska språket, finlandssvenskarna och Sfp torde här vara en drivande kraft. Detta avog har man tidigare varit politiskt korrekt nog för att inte uttrycka allt för öppet, men i samband med Sibbofrågan höll man inte tillbaka.

Centern har knappast på riksnivå någon hemlig agenda mot svenska språket. Däremot gjorde Centern först i samband med Sibbofrågan och senare i samband med förvaltningsreformen en omvärdering av det tidigare så viktiga samarbetet med Sfp. För att garantera Centerns och landskapens intressen gick Centern in för en ohelig allians med staden Helsingfors, samtidigt som man valde att offra samarbetet med Sfp. Här handlar det inte bara om Mari Kiviniemis tanklöshet och okunnighet. Den aktuella linjen har öppet godkänts av så väl Timo Kalli (se "Centern beredd att bryta med Sfp. Den 8 oktober 2006") som Matti Vanhanen.

I mitt inlägg "Sand i skidspåret. Den 29 januari 2009" berättade jag att man efter att Nordsjö hamn öppnats gjort en friluftsväg genom ett Naturaområde vid Borgarstrandsviken till räddningsväg för hamnens bangård. Problemet uppstod under skidsäsongen då vägen, där skidspåret från Svarta backen till Husö går, plogades och sandades. Nu håller Helsingfors på att lösa problemet genom att bygga en ny väg för skidspåret. Månne Nylands miljöcentral hade beviljat lov för en ny räddningsväg? Knappast vågade Helsingfors stad ta risken att be om lov för en räddningsväg innan hamnen togs i bruk.

Sibboätare. Den 7 november 2009

Helsingin Sanomat publicerade igå kväll en artikel med rubriken "Helsingin ja Vantaan yhdistyminen yhä todennäköisempää". I dagens nummer av tidningen ingår en text med rubriken "HS jakoi selvitysryhmän jäsenet kuntaliitoksen kannattajiin ja vastustajiin". Här precenteras medlemmarna i gruppen som skall utreda fördelarna och nackdelarna med en sammangång mellan Helsingfors och Vanda. Medlemmarna delas in långt på basen av deras agerande i Sibbofrågan. Jag återger valda rader ur texten:

Risto Rautava (kok), 55 Helsingin kaupunginhallituksen johtoon tänä syksynä noussut entinen upseeri on tyylilleen uskollisesti varovainen myös liitoskysymyksessä. Suorapuheisempi edeltäjä Jan Vapaavuori kunnostautui Sipoon Östersundomin kaappaajana ja nousi aina ministeriksi asti.

Rakel Hiltunen (sd), 69 Kansanedustajan ja kaupunginvaltuuston varapuheenjohtajan kantaa ei tarvitse arvuutella. Hiltunen kuuluu Vapaavuoren ja kaupunginjohtaja Jussi Pajusen kanssa alkuperäisiin "Sipoon-syöjiin.

Nils Torvalds (r), 64 Rkp oli Helsingin kaupunginhallituksen puolueista ainoa, joka ei halunnut kaapata Sipoon lounaisosia Helsinkiin. Ryhmän puheenjohtaja Torvalds ei haluaisi liittää yhteen myöskään Helsinkiä ja Vantaata, mutta näkee sen kuitenkin vääjäämättömänä.

Jag vill understryka att Helsingin Sanomat åtminstone antyder att Jan Vapaavuori blev minister som en följd av fallet Sibbo. Tidningen har rätt på denna punkt, men det var inte Vapaavuoris skickliga eller framgångsrika agerande i denna fråga som gjorde honom till minister trots sitt långa brottsregister. Istället handlar det om att Vapaavuori liksom Mari Kiviniemi behövdes i regeringen för att garantera att regeringen Vanhanen II förverkligade inkorporeringen (och kommunreformen) i enlighet med den inofficiella överenskommelsen som man gjort i samband med Paras-förhandlingarna.

Björnsö och krankommuner. Den 6 november 2009

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en hel sida om "utvecklingen" av Björnsö och gårdagens diskussionstillfälle. Huvudartikeln har rubriken "Björnsö ska bli som Brändö". En kortare text har rubriken "Var tredje på Björnsö ville veta mera". Jag citerar ur texten ur den senare texten:

Några entydiga och raka besked fick Björnsöborna inte utom när det gäller skogen.
- Utan tvivel är det så att en hel del skog och natur måste ge vika om vi ska planera en stadsdel för stadsmässigt boende, sade arkitekten Teija Patrikka .
Men på nästan alla andra frågor var svaret flummigt: - Vi ska utreda, vi ska beakta och vi ska inte genomföra någonting med tvång. Men hur det blir och när något sker vet vi ännu inte.
Samtidigt tvådde stadsplanerarna sina händer: - Vi har bara fått i uppdrag att planera. Det var inte vi som beslöt om annekteringen.
Björnsöborna har ny chans att komma med frågor och kritik nästa vecka då man ordnar ytterligare en invånarkväll.

Yle har idag publicerat notiser med rubrikerna "Fusionsarbetsgruppen inleder sin utredning" och "Kranskommunerna lockar". Jag citerar ur den senare notisen:

Kranskommunerna kring huvudstadsregionen lockar igen. Efter en liten svacka i fjol flyttar speciellt barnfamiljer och höginkomsttagare igen bort från huvudstadsregionen. Kommuner som Kyrkslätt, Sibbo, Kervo, Nurmijärvi och Hyvinge känns som attraktiva alternativ. Bostadspriserna är lägre och naturen finns utanför dörren.

Forskningschef Hannu Kytö vid Konsumentforskningscentralen är oroad över utvecklingen. Det är speciellt är barnfamiljer och höginkomsttagare som lämnar huvudstadsregionen. De som flyttar in till huvudstadsregionen har klart lägre inkomster än de som flyttar bort och den här utvecklingen har pågått redan länge. Snart kommer trycket att höja kommunalskatten att bli för hög säger forskningschef Hannu Kytö.

Helsingfors har aldrig önskat att Sibbo skall växa på samma sätt som andra kranskommuner. Det är bara vissa politiska grupperingar i Sibbo som tror att en kraftig tillväxt är ett yttre krav. Tvärtom motiverades inkorporeringen inofficiellt av Helsingfors önskan att förhindra en utflyttning till kranskommunerna. Genom inkorporeringen kan Helsingfors behålla åtminstone de skattebetalare som flyttat eller flyttar till Björnsö.

Abc. Den 5 november 2009

Helsingfors stad eller HST har idag, även på svenska, publicerat en nyhet med rubriken "HST undersöker kollektivtrafikbehov i Östersundom". Lyssna! Däremot har staden eller stadsplaneringskontoret inte informerat på svenska om diskussionstillfället om planeringsprinciperna för Björnsö, som ordnas idag. Stadsplaneringskontoret gjorde för några dagar sedan i all hast en kosmetisk uppdatering av den svenskspråkiga sidan om Östersundom. (Se "Projektområde. Den 31 oktober 2009".) När man bytte ut rubriken "Sibbo och Vanda" mot "Östersundom" flyttade man inte ens länken till sidan till dess rätta plats enligt alfabetisk ordning.

Sipoon sanomat har idag publicerat en artikel med rubriken "Sipoonkorvessa riittää kävijöitä".

Sibbo förlorar sin bästa skattebetalare. Den 4 november 2009

På paradsidan av dagens nummer av Helsingin Sanomat finns en rubrik som lyder "Sipoon paras veronmaksaja sirtyy Helsingin riemuksi". Artikeln inne i tidningen har rubriken "Arto Metsäsen veroilla olisi maksanut kuudesosan päiväkodista". Underrubrikerna lyder "Sipoo laskee menettävänsä Helsingille 8-9 miljoonan verotulot" och "Sipoon paras veronmaksaja lihottaa vastedes Helsingin kukkaroa". Jag återger här några rader ur artikeln:

Östersundomissa asuva Metsänen maksaa kuitenkin kuntaveronsa ensi vuonna Helsinkiin, samoin kuin muutkin Lounais-Sipoon liitosalueen asukkaat. He ovat olleet keskimääräistä sipoolaista parempia veronmaksajia.

Kunnassa on laskettu, että helsinkiläisiksi siirtyneiden mukana kassasta häviää kuntaveroja noin 8–9 miljoonan euron edestä. Vajetta yritetään paikata nyt kaikin keinoin.

"Veroprosenttiin ja kiinteistöveroon on suunniteltu korotusta, velkaa ollaan ottamassa lisää ja menojakin pitäisi leikata", Luoma luettelee.

Sipoo on vaatinut Helsingiltä korvauksia pakkoliitoksesta, mutta Helsingin hallinto-oikeus ei ole vielä antanut asiasta ratkaisua.

I dagens Helsingin Sanomat ingår även en notis med rubriken "Helsingin väestö kasvoi ja poismuutto hidastui". I notisen säges det bl.a. att "2010-luvun jälkipuolelta alkaen Sipoosta ja Vantaalta liitetyn alueen rakentamisella on tärkeä rooli Helsingin väestönkasvun mahdollistajana." Helsingfors stad har idag publicerat en nyhet med rubriken "Helsingin uusi väestöennuste". Här noteras det bl.a. att "2010-luvun jälkipuolelta alkaen Sipoosta ja Vantaalta liitetyn alueen rakentamisella on tärkeä rooli Helsingin väestönkasvun mahdollistajana." Till nyhetsartikeln hör dock en karta med en prognos, som visar att inflyttningen till Östersundom förblir obetydlig under nästa årtionde.

Skäl att ändra på målsättningen. Den 3 november 2009

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av den gröna riksdagsledamoten Timo Juurikkala från Vanda. I artikeln, som har rubriken "Sipoonkorvesta kansallispuisto", skriver Juurikkala att den tänkta nationalparken bör anslutas till Östersundom fågelvatten, vilket naturligtvis innebär att Helsingfors måste ändra sin målsättning när det gäller invånarantal i Östersundom.

Helsingfors stadsstyrelse godkände igår förslaget till bytesaffär med Sibbo kommun.