Esbo. Den 9 november 2009

I senaste nummer av Sipoon sanomat ingår en insändarartikel av Gustav Tallqvist. I artikeln, som har rubriken "Espoostako Sipoon opettajaksi", frågar sig Tallqvist vad som är den bästa modellen eller metoden för Sibbo att undvika inkorporeringar, oberoende av vilken modell Sibbo väljer. Jag tror inte att några nya delsammanslagningar kommer att bli aktuella. betydligt sannolikare är det att hela Sibbo tvångsinkorporeras tillsammans med Esbo, Grankulla och Kyrkslätt, men det kan man i Sibbo inte göra så mycket för att förhindra. Talet om att Sibbo bör värna sig mot nya inkorporeringar torde mest handla om att den nya politiska koalitionen vill motivera Sibbos nya tillväxtlinje och sin egen makt. Tallqvist artikel är dock intressant och direkt informativ. (Klicka på bilden ovan för att läsa artikeln.) Tallqvist skriver bl.a. om tidigare förslag om att inkorporera delar av Esbo med Helsingfors.


Åtminstone enligt Osmo Soininvaara är Esbo ingen modell för Sibbo att ta efter. Soininvaara har igår och idag skrivit sammannlagt tre blogginlägg om splittringen av samhällstrukrukturen i Esbo och kranskommunerna. Även Sibbo får sig en slänga i det senaste inlägget. Jag citerar:


Kun keskuskaupungit kaavoittavat liian hitaasti, rakentamisen paine siirtyy kehyskuntiin. Nämä eivät ole kypsiä ottamaan painetta vastaan. Päätöksentekokoneisto ei osaamiseltaan ja vahvuudeltaan ole siinä kunnossa, että se pystyisi käsittelemään rationaalisesti kymmenien miljoonien eurojen kaavoitushyötyjä. Nuo kunnat ovat paljolti siinä tilassa, jossa Espoo oli kohtalokkaalla 1970-luvulla. Maanomistajien etu ohittaa tärkeydessä toimivan yhdyskuntarakenteen. Syntyy pieniä elinkelvottomia lämpäreitä ihan minne sattuu. Hyvä esimerkki tästä on Sipoo, jossa tasapuolisuutta noudattaen kaikille kartanoille on luvattu rakennusoikeutta. Näin syntyivät Landbon ja Eriksnäsin asuinlämpäreet ja lisää on kuulemma tulossa.



Google+ Followers