Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Fennomanin lever och frodas i bloggosfären". Att fennomanin frodas på nätet har vi som på nätet följt med fallet Sibbo minsann fått iakta, men de kränkande fennomanska åsiktsuttringarna som Sibboborna och finlandssvenskarna fick utstå i samband med Sibbofrågan förefaller relativt milda jämfört med kommentarerna till artikeln "Ruotsinkielisten nokkanainen: Ahvenanmaa saattaa irrottautua Suomesta", som Helsingin Sanomat publicerat idag.
Ledaren i gårdagens nummer av Uutispäivä Demari har rubriken "Norsu kävi kääntymässä Vantaalla". I ledarartikeln för sig "elefanten" Jussi Pajunen kritik för sin inställning till Vanda. men indirekt även för sitt agerande i fallet Sibbo. Liksom Ilkka Luoma i sitt blogginlägg, som jag skrev om igår, har Demaris ledarskribent reagerat på intervjun som Jussi Pajunen gav i samband med sitt besök i köpcentret Jumbo för några dagar sedan.
Jag citerar ur Demaris ledare:
Helsingin taannoinen ryöstöretki Sipooseen pelästytti pahanpäiväisesti sen naapurikunnat. Espoon kanssa pääkaupunki ei saa aikaan edes kunnollisia selvityksiä mahdollisen liitoshankkeen mahdollisista eduista.
Vantaan kanssa asiaa tutkitaan virkamiestyöryhmässä, jonka selvitystyö yhdistymisen eduista ja haitoista valmistunee ensi syksynä. Tämän jälkeen poliitikot päättävät, onko todellisiin neuvotteluihin syytä lähteä. Jos todetaan, että on, aikaisin ajankohta kuntaliitokselle olisi vuosi 2013.
Pajunen ei näytä oppineen mitään Sipoo-kohusta. Tai ehkä oppi oli se, että väkisinkin asioita voidaan runnoa eteenpäin. Nyt Vantaan maaperälle laskeutui virka-autostaan kaupunginjohtaja, joka armeliaasti suostui vaihtamaan muutaman sanan läheisen maaseutukunnan asukkaiden kanssa.
Ilkka Luoma har den 16 november skrivit ett intressant blogginlägg med rubriken "Sipoota ryöstettäessä tiedettiin Helsingin ja Vantaan yhdistyvän". Även kommentarerna till inlägget är intressanta.
Jag återger här de första raderna ur blogginlägget:
Jussi Pajunen, Helsingin kaupunginjohtajana nuijii Vantaan kaavoituspäätöksiä - Jumbo, Tammisto jne (HS 16.11.) … Helsinki ja Vantaa yhdistetään, mutta miksi Helsingin piti ryöstää KO:n ja muutaman ministerin päätöksellä Sipoosta osa? Miksi Sipoota ei voitu jättää viherkeitaaksi, kuten Nuuksio Espoossa? Ennen Sipoon ryöstöä Pajunen tiesi suurimman liitoksen - Helsinki-Vantaa liitoksen olevan jo vireillä.
Senaste vecka annonserade HFD om två tjänster som förvaltningsråd för viss tid. Även hösten 2007 anställde högsta förvaltningsdomstolen två tillfälliga domare. Det ena tillfälliga förvaltningsrådet var Heikki Harjula från Kommunförbundet. När det stod klart att Harjulas tjänsteförhållande skulle ta slut innan HFD officiellt hann göra sitt avgörande i fallet Sibbo, förlängdes Harjulas tjänsteförhållande med några månader. Jag skulle gärna veta hur tjänsterna lediganslogs för två år sedan och på vilka formella grunder de tillfälliga förvaltningsråden då valdes.
Sfp har idag publicerat ett pressmeddelande med rubriken "Nylander: Utred grundande av en författningsdomstol". Jag stöder förslaget på en författningsdomstol. HFD och dess förvaltningsråd behöver inte ta sig an Karlebyfrågan, men fallet Sibbo visar att HFD inte klarar av att garantera att statsrådets administrativa beslut följer lagen.
Yle har idag publicerat en notis med rubriken "Östersundombor vill ha bättre kollektivtrafik".
Helsingfors stadsplaneringskontor har rapporterat om diskussionstillfällena om planeringsprinciperna för Björnsö.
Frånsett byteshandeln med Sibbo kommun har Helsingfors stad inte just gjort några markaffärer i Östersundom denna höst, trots att det snart är slut med den skattefria försäljningen av tomtmark. Helsingfors fastighetsnämnd beslöt dock på sitt möte den 10 november att köpa en 0,252 ha stor fastighet vid Bäckängsvägen 650 m norr om motorvägen. Motiveringarna för köpet är till största delen de samma som för tidigare markaffärer:
Liitosalueen kaavoituksen helpottamiseksi ja alueen toteutuksen varmistamiseksi kaupungin maaomaisuuden lisäämistä voidaan pitää perusteltuna ja kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukaisena. Kiinteistö rajoittuu Helsingin omistamaan kiinteistöön (Puroniitynmäen tiealue).
Helsingin kaupunki omistaa vanhojen hallinnollisten rajojensa sisällä noin 2/3 maa-alueista. Sipoosta Helsinkiin liitetyllä Liitosalueella Helsinki omistaa karttamittauksen mukaan noin 950 ha maata, eli noin 1/3 maa-alueista. Helsingin maanomistus sijaitsee pääosin alueen etelä- ja pohjoisosissa.
Efter affären på den 0,252 hektar stora fastigheten är Helsingfors markinnehav fortfarande ca 950 hektar. Att den av Helsingfors ägda marken huvudsakligen finns i de norra och södra delarna av inkorporeringsområdet betyder i klartext att största delen av den av Helsingfors ägda "färdiga tomtmarken" inte lämpar sig för bebyggelse. Staden har en bit kvar innan man kan uppfylla de löften som man gett åt statsminister Matti Vanhanen om att omedelbart bebygga området.
I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändarartikel som är undertecknad av fyra samlingspartistiska beslutsfattare från Sibbo. Artikeln handlar om beslutet att höja skattesatsen i Sibbo från 18, 75 % till 19,25 %. Samma budskap har under den gångna veckan framförts i andra medier, men argumenten förtjänar en granskning. Inom Samlingspartiet i Sibbo förhåller man sig ytterst kritiskt till beslutet att höja kommunalskatten. I sig har jag ingenting att invända mot att Samlingspartiet är emot en höjning av skattesatsen, även om det bör noteras att kommunerna inte själva beslutar om sina lagenliga skyldigheter. Argumenten har jag desto mera att invända mot. Kritiken i insändarartikeln verkar vara riktad mot gruppen YSI (Vårt gemensamma Sibbo), för argumenten går knappast hem hos anhängare till Sfp eller hos svenskspråkiga i allmänhet.
De flesta kommuner är mera eller mindre piskade att höja skattesatsen som en följd av det allmänna ekonomiska läget. I Sibbo beror behovet av en höjd skattesats huvudsakligen på att annekteringen innebär ett stort bortfall i skatteintäkterna. Det skulle direkt se märkligt ut om Sibbo trots förlusten av Östersundom skulle klara sig utan en höjning av kommunalskatten. Knappast skulle det gynna Sibbo i den aktuella tvisten om ersättning för inkorporeringsområdet. Istället för att höja skattesatsen vill man inom Samlingspartiet spara genom att dra in de svenskspråkiga byskolorna och göra undervisningen "rättvis". Huvudargumentet för ett bevarande av skattesatsen på nuvarande nivå är att Sibbo bör kunna konkurrera om nya invånare. Nu blir skattesatsen ett par procentenheter högre i Sibbo än i Helsingfors. Jag citerar ur insändarartikeln:
Helsingfors planerar bostadsområden för 30 000 invånare i Östersundom - hur kan Sibbo locka folk i en sådan situation?
I Sibbo kom man före beslutet om en ändring i kommunindelningen överens om en ny tillväxtstrategi. Trots att Sibbos nya strategi inte förhindrade en förlust av Östersundom vill man hålla fast vid planerna på en kraftig tillväxt. Man kan fråga sig varför Sibbo till vilket pris som helst måste ha en kraftig tillväxt. I Helsingfors motiveras behovet av en ändring i kommunindelningen speciellt med att kranskommunerna åker snålskjuts och lockar till sig goda skattebetalare från Helsingfors. Inkorporeringen av Östersundom motiverades inte minst med att Helsingfors måste kunna konkurrera om goda skattebetalare. Dess värre är huvudstaden tvungen att höja skattesatsen med just omkring ett par procentenheter den dag då staten inte längre kan stöda Helsingfors genom att mot EU:s regler efterskänka skatten på den vinst som Helsingfors Energi gör. Vill man bevara Sibbo som en självständig kommun gäller det speciellt att se till att Sibbo inte upplevs som ett skatteparadis.
Nedan det senaste diskussionsinlägget på föreningen För Sibbos webbplats.
Inlägg
Alla kommentarer
