Allians. Den 23 december 2009

Månne inte Matti Vanhanens beslut att inte fortsätta som ordförande för Centern var klart för en månad sedan då Mari Kiviniemi i en intervju för FNB sade sig vara beredd att ta emot nya utmaningar och antydde att hon är beredd att bli statsminister. (Se "Metropolförvaltning. Den 24 november 2009".) Kivinimi kom med sitt uttalande en dryg månad efter att Yle först sänt programmet om Nuorisosäätiö och plankorna och Vanhanen ett par dagar senare konstaterat att "Asemani on vahvempi kuin koskaan." Kiviniemi har föga stöd inom Centern, men Samlingspartiets och Helsingforspartiet skulle knappast acceptera någon annan av de nuvarande centerministrarna som statsminister.

När Vanhanen föst blev försvarsminister i Anneli Jäätteenmäkis regering och strax där efter själv blev statsminister profilerade han sig minsann inte som speciellt Helsingforsvänlig. Tvärtom. "Metropolpolitiken" fick sin början först i samband med kommunreformen. Utan en överenskommelse om KSSR hade Matti Vanhanen knappast suttit kvar som statsminister, åtminstone inte efter riksdagsvalet. Regeringe Vanhanen II baserar sig på en mycket märklig allians mellan Helsingforspolitiker och Centern. Denna allians var delvis en nödvändighet efter att den förra gereingen inte hann ta beslutet i Sibbofråga. Samtidigt innebar denna allians en möjlighet för Vanhanen att fortsätta som statsminister. Genom att Vanhanen satt kvar och Centern fick behålla kommunministerns portfölj kunde kommunreformen fortsättas utan några tvångssammanslagningar av hela kommuner. Samtidigt fick Helisingfors Östersundom, så som Vanhanen lovat. Till metropolpolitikens frukter kan även räknas Aalto-universitetet, Ringbanan och Västmetron. (Jyrki Katainen och Kuopioregionen har naturligtvis även fått sitt.)

Alliansen mellan Centern och Helsingfors har varit möjlig delvis tack vara Vanhanens tjänstemannaaktiga ledarstil. I regeringen Vanhanen II har dock Kiviniemi innehaft en nyckelroll i alliansen. Hur man skall lyckas få Cenetrns delegater att välja henne till partiordförande vet jag inte.

Vanhanen motiverade tidpunkten för sitt meddelande med att "Inte ens journalister har mage att försöka nå någon under helgerna." Indirekt har Vanhanen dock stört mångas julledighet. En som blivit störd under sin ledighet är Mika Rossi. Han kan hoppas på att bli ny kommunminister, ifall den posten skulle bli ledig i sommar. (Se "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008".)

Utvecklingsdirektörens förslag. Den 22 december 2009

I gårdagens blogginlägg "Borgå godkände de strategiska målen. Den 21 december 2009" skrev jag att Borgå stadsstyrelse på sitt möte den 14 december bahandlade "utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå". Den 16 december behandla för sin del planläggningssektionen i Sibbo ramprogrammet Hepo. Enligt utvecklingsdirektörens förslag i föredragningslistan skulle planläggningssektionen göra följande beslut:

Planläggningssektionen föreslår för kommunstyrelsen att den antecknar för kännedom utkastet till Helsingfors-Borgå- utvecklingsplan och godkänner för egen del markanvändningens strategiska målsättningar som planeringens utgångspunkt.

Det kan påpekas att utvecklingsdirektören, Mikko Aho representerade Sibbo kommun i ledningsgruppen för ramprogrammet.

Borgå godkände de strategiska målen. Den 21 december 2009

I gårdagens blogginlägg "Beställare. Den 20 december 2009" skrev jag att landskapsstyrelsen för Nylands förbund på sitt möte den 14 december behandlade eller utkastet till ramplan för området mellan Helsingfors och Borgå. I själva verket behandlade Borgå stadsstyrelse samma dag "ramprogrammet för Helsingfors-Borgå". Stadsstyrelsen tog i enlighet med föredragandens förslag följande beslut:

Stadsstyrelsen antecknar utvecklingsprogrammet Helsingfors-Borgå för kännedom och att användas som bakgrundsmaterial när generalplaner och detaljplaner för Borgå utarbetas. Stadsstyrelsen godkänner de strategiska målen för markanvändningen i anslutning till planen som utgångspunkt för framtida planer. Utredningarna om den spårbundna trafiken ger inte svar på frågan om hur tågtrafiken mellan Helsingfors och Borgå ska organiseras. Borgå stad anser att reserveringen för Helibanan i landskapsplanen ska bli kvar som en framtida reservering. Stadsstyrelsen önskar att spårförbindelsen till Borgå ska kunna byggas så snabbt som möjligt och föreslår att kommunerna i planeringsområdet för sin del tryggar förutsättningarna för banbygget och tillsammans försöker påskynda byggtidtabellen för tågbanan.

I föredragningslistan finns de "strategiska målen", som stadsstyrelsen i Borgå godkände "som utgångspunkt för framtida planer", nu översätta till svenska. Jag återger här valda delar:

Avsikten med ramprogrammet för Helsingfors -Borgå (Hepo) har varit att åstadkomma gemensamma strategiska avsikter i fråga om planering och idéer om den framtida markanvändningen med tanke på kommande årtionden. I arbetet har man samordnat aktuell markanvändning och trafikplanering. Målet har också varit att arbetet ska vara bakgrundsmaterial och en utredning, men inte planläggning som avses i MarkByggL. Kommunerna kan dra nytta av resultaten när de utarbetar generalplaner, detaljplaner, landskapsplaner och trafiksystem. Planeringen omfattar området mellan Helsingfors och Borgå med sikte på flera decennier, ända till år 2050. ...

Programmet innehåller de allmänna målen för utveckling av området mellan Borgå och Helsingfors. En separat granskning av trafiksystemet har utarbetats. Den centrala frågan i hela projektet har också varit spårtrafikförbindelserna både till Borgå och områdena öster om Helsingfors, Östersundom och vidare till Sibbo.

De strategiska målen för markanvändningen har delats upp på fyra helheter:

1.Främja utvecklingen av metropolområdet
2.En harmoniserad samhällstruktur
3.En god livsmiljö
4.Ett konsekvent och smidigt genomförande


Trafiksystemet för sträckan Helsingfors-Borgå utreddes genom att man bedömde fyra olika system för spårbunden trafik och huvudvägnätets kapacitet. I två alternativ utsträckte sig spårtrafiken från Helsingfors till Borgå och i två alternativ från Helsingfors till Söderkulla. Det första alternativet till Borgå var 1) tätortståg och 2) stadståg och det andra alternativet till Söderkulla 3) metro och 4) snabbspårvagn. För varje alternativ utarbetades markanvändningsmodeller.

Som underlag för modellerna användes de stadsstrukturmodeller som utarbetats tidigare. I alla modeller uppskattade man att området mellan Helsingfors och Borgå skulle få ca 150 000 nya invånare. Dimensioneringen av befolkningen varierade dock en aning i de olika modellerna, eftersom man dock eftersträvade en naturlig markanvändning i varje enskild modell. Till exempel i de spårmodeller som utsträcker sig till Borgå dimensionerades befolkningen en aning högre än i de andra modellerna. Modellerna utarbetades så att de stödde användningen av spårbunden trafik och i områdena kring stationerna hade planerats tätare bebyggelse än i de områden som fanns längre bort från stationerna. I detta skede ska ännu ingen modell väljas som underlag för byggande.

Beställare. Den 20 december 2009

På Helsingfors stads webbplats för projektområdet Östersundom kan man på sidan med rubriken "Kehyssuunnitelma" läsa att Helsingfors stadsplaneringsnämnd på sitt möte den 3 december godkände de strategiska målsättningarna för markanvändningen i området mellan Helsingfors och Borgå. Inledningsvis berättas det på denna sida att Helsingfors har gjort upp ramplanen tillsammans med Vanda och Helsingfors samt Nylands och Östra-Nylands landskapsförbund. I verkligheten dominerades så väl ledningsgruppen som arbetsgruppen för projektet helt av representanter för Helsingfors stad. Jag hade väntat mig få läsa om att även de andra kommunerna som deltagit i utformandet av en ramplan skulle ha godkänt de "strategiska målen", men hittills har jag endast hittat ett protokoll enligt vilket man på Nylands landskapsstyrelses möte den 14 december gjort följande beslut: "Maakuntahallitus merkitsee Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelman tiedoksi." Landskapsstyrelsen har alltså inte "godkännt" någon ramplan, men så var är det även Helsingfors stad som är beställare. I föredragningslistan noteras det även att "Työn käytännön koordinoinnista on vastannut Helsingin kaupunkisuunnitteluvirasto." Som bilaga till föredragningslistan ingick dokumentet "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelma".

Ett dokument som inte ingick i föredragningslistan för landskapsstyrelsens möte är den av Strafica Oy beställda utredningen "Helsinki-Porvoo -kehyssuunnitelman liikennejärjestelmäselvitys", som borde ha varit färdig i slutet av november. I själva verket baserar sig ramplanen långt på denna utredning, som torde ha beställts av Helsingfors stad. Denna utredning har jag överhuvudtaget inte hittat på nätet. Kanske har man valt att inte publicera utredningen, eftersom den i sin tur baserar sig på två utredningar, som skall vara färdiga först i slutet av januari: "Itämetron jatke", som beställts av Sito Oy och "Liitosalueen pikaraitiotien esiselvitys", som beställts av WSP Finland Oy. Det kan noteras att det var WSP som stod bakom det vinnande bidraget Emerald i tävlingen Greater Helsinki Vision och som ritade ut flygfältet i Backas i Borgå innan kommunikationsministeriets flygfältsutredning hade offentliggjorts. (Se "Strategiska planer och visioner. Den 9 september 2008".)

Praxis och lag. Den 19 december 2009

Riksdagen godkände vid den andra behandlingen den 10 december förslaget till ny kommunindelningslag utifrån beslutet i första behandlingen. Därmed är ärendet slutbehandlat i riksdagen. Vad jag noterat har medierna inte alls uppmärksammat riksdagens behandling och beslut, men den formellt lagstiftande makten i Finland fungerar väl här endast som en gummistämpel. Vid den andra behandlingen hölls endast tre mycket korta anföranden. Närmast prisades möjligheten av kommunsammanslagningar utan gemensam gräns.

Möjligheten att slå samman två eller flera kommuner som saknar gemensam gräns och inte bildar ett sammanhängande område förhindrar spektakulära korridorer så som den mellan Savonranta med Nyslott. (Se "4 §. Den 25 november 2009".) Lagförslaget minskar på behovet av tvångssammanslagningar samtidigt som det möjliggör t.ex. en sammanslagning av Vasa och Lillkyrö utan att Korsholm berörs. I själva verket torde Sfp:s agerande i fallet Sibbo långt kunna förklaras utgående från att partiet fruktade att Sibbo skulle bli ett prejudikat som kunde tillämpas i Österbotten. De märkliga motiveringarna, där Sibbo och "Finlands enda huvudstad" gjordes till ett i sig synnerligen tvivelaktigt specialfall, förhindrade delvis att Sibbo blev ett prejudikat. Den nya lagen gör att eventuella prejudikat förlorar sin giltighet. Å andra sidan innebär den ny lagen att en del av de märkliga tolkningarna av den gamla lagen eller den "praxis" som härstammar från fallet Sibbo nu blir lag. (Se t.ex. "Domslut föregår lagen. Den 6 april 2009".)

Östersundom och Östersundom. Den 18 december 2009

På starsidan till webbplatsen Uutta helsinkiä (se "ostersundom.fi. Den 12 december 2009") finns en klickbar bild med en karta över områden i helsingfors, som byggs de "närmaste åren". Hela inkororeringsområdet eller stordistriktet Östersundom är här markerat, men en klick på stordistriktet Östersundom leder till en sida om stadsdelen eller delområdet Östersundom. Här är endast stadsdelen Östersundom markerad på kartan. Runriken är "Aurinkoinen Östersundom". På sidan kan man läsa att "Alueen viidestä kaupunginosasta tulee Östersundomin kaupunginosa olemaan keskeisintä rakentamisaluetta." Det kan påpekas att Helsingfors äger endast en obetydlig del av marken i stadsdelen Östersundom.

Fastigheten 410-0006-0059. Den 17 december 2009

Det finns flera orsaker varför Vanda inte vill låta Helsingfors via en gemensam delgeneralplan diktera hur Västersundom skall utvecklas. En orsak är att Helsingfors, åtminstone i utkastet till ramplan, planerar en massiv bebyggelse för 10 000 nya invånare i Västersundom på ett område som i landskapsplanen är markerat som en ekologisk korridor och i generalplanen för Vanda som rekreationsområde, värdefullt kulturlandskap och naturskyddsområde. Helsingfors har andra skäl än bara att en metrolinje skulle förutsätta en station och ett stationsområde i Västersundom: Helsingfors äger en stor del av marken i Västersundom. I sig var det naturligtvis en stor inkonsekvens att (hela) Västersundom inte inkorporerades med Helsingfors tillsammans med Östersundom.