Skolslaktsbrådska. Den 15 maj 2010

Under den senaste tiden har "skolslaktsbrådskan" i Sibbo fått mycket uppmärksamhet. "Skolslaktsbrådskan" har samband med fallet Sibbo, men jag skall inte desto mera reda ut dem här. Kanske något överraskande har man kunnat hitta läsarkommentarer där Sfp pekats ut som skyldig: Genom att Sfp tillåtit tillväxt i Sibbo har de svenskspråkiga förlorat makten i kommunen. Kanske var det dylika läsarkommentarer som föranledde följande analys i ledaren "Skolslaktsbrådskan tål inte granskning":

Det är också farligt naivt att drömma om ett Sibbo där inflyttningen hållits på en "moderat" nivå för att trygga svenskans ställning. Om Sibbo hade gått in för en ännu långsammare tillväxt, hade kommunen knappast existerat, utan för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna. Sibbo har som närgranne till huvudstadsregionen aldrig haft realistiska förutsättningar för att bli ett svenskspråkigt reservat.

Jag håller med om att det inte är realistiskt att Sibbo skulle gå in för att begränsa inflyttningen för att trygga svenskans ställning. Dels behöver kommunen inom rimlig tid komma upp till invånartalet 20 000, som i Paras-ramlagen förutsätts för att en kommun inte skall behöva samarbeta med andra kommuner då det gäller bashälsovården. Dels torde Sfp:s potentiella väljare i Sibbo inte längre prioritera de svenska intressena på samma sätt som tidigare. Däremot vill jag protestera när Borgåbladet antyder att Sibbo med en lägre tillväxt "för länge sedan styckats som tomtmark för grannkommunerna". Kervo och Träskända har brist på tomtmark, men försöket att inkorporera "Ristikytö", som hör till Tusby, visar att en kommuns brist på tomtmark inte är ett skäl nog till en ändring i kommunindelningen - inte ens i kölvattnet efter inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Att Sibbo förblivit glest befolkat är egentligen inte ett problem, så länge här inte finns outnyttjade spårvägsförbindelser. Föreställningen att Sibbo kunnat styckas som tomtmark för grannkommunerna tyder på att inte ens Borgåbladet förstått den unika bakgrunden till fallet Sibbo. Indirekt bidrar Borgåbladet till skolslakten i Sibbo. Vanföreställningar om att inkorporeringen (huvudsakligen) var ett resultat av kommunens långsamma tillväxt har resulterat i att övriga partiet i Sibbo tillsammans har kunnat köra över Sfp och därmed avveckla det svenska skolväsendet.

Lo. Den 14 maj 2010

I onsdagens nummer av gratistisningen Vartti (Itä-Helsinki) ingår en notis med rubriken "Sipoonkorpi tärkeä ilvekselle". Nyjeten handlar om utredningen som omnämns i Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets pressmeddelande "Suunnitteilla oleva Sipoonkorven kansallispuisto on tärkeä myös ilvekselle", som publicerades den 5 maj med anledning av Vilt- och fiskeriforskningsinstitutets utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en antionalpark i Sibbo storskog. Egenstligen är det de ekologiska korridorerna söder om motervägen som är speciellt viktiga för lodjuret.

Klander mot Vehviläinen. Den 13 maj 2010

Riksdagens Justitieombudsman publicerade igår ett meddelande under rubriken "Justitieombudsmannen klandrar jävig minister". JO klandrar minister Anu Vehviläinen (c) för att inte ha jävat sig då statsrådet i juni 2008 tog beslutet om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu stad, trots att hon deltagit i motsvarande beslut i Joensuu stadsfullmäktige. I meddelandet kan man bl.a. läsa följande:

JO Jääskeläinen anser att ärenden om kommunsammanslagningar är av sådan natur och betydelse att det med tanke på allmänhetens förtroende ställs höga krav på att beredningen och beslutsfattandet sker korrekt och opartiskt.

Ur själva beslutet dnr 3988/4/08 Ministerin olisi tullut jäävätä itsensä kuntaliitosasian käsittelystä valtioneuvostossa / Minister borde ha jävat sig då en kommunsammanslagning behandlades i statsrådet framgår det att JO anser att Vehviläinen varit jävig utgående från den sjunde alternativa grunden för jäv enligt förvaltningslagens § 28 enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av "något annat särskilt skäl" äventyras. Att JO utgående från denna vaga punkt bedöma Vehviläinen som jävig förefaller märkligt med tanke på att HFD i fallet Sibbo varken betraktade statsminister Matti Vanhanen eller kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi som jäviga. JO hänvisar emellertid just till HFD:s beslut, enligt vilket Vehviläinen var jävig då hon deltog i statsrådets beslut om sammanslagning av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. HFD ansåg dock att Vehviläinens jäv inte var en grund att ogiltigförklara beslutet!

Vid statsrådets beslut om en inkorporering av sydvästra Sibbo i juni 2007 jävade sig fyra ministrar som deltagit i Helsingfors stadsfullmäktiges beslut att ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Denna grund att jäva sig ansågs kontroversiell, inte minst som Vanhanen inte jävade sig. Själv misstänker jag att Jan Vapaavuori och Mari Kiviniemi jävade sig på denna formella grund för att inte behöva redogöra för eller dölja andra grunder till jäv. Fastän de jävade sig - eller tack vare att de jävade sig - fortsatte de dessutom att verka för en inkorporering, så väl i offentligheten som bakom kulisserna. När HFD betraktade Vehviläinen som jävig följde man på sätt och vis (vikarierande) justitiekansler Jaakko Jonkkas linje i fallet Sibbo.

JO gör alltså samma bedömning av Vehviläinens jäv som HFD och JK redan gjort. Vad kunde riksdagens justitieombudsman annars ha gjort? I sitt beslut om att klandra Vehviläinen hänvisar JO även direkt till HFD:s avgörande i fallet Sibbo. Jag citerar:

Korkeimman hallinto-oikeuden vuosikirjaratkaisussa 15.1.2008 (KHO 2008:1) on arvioitu ministerin esteellisyyttä yleislausekkeen perusteella. Päätöksen mukaan pääministeri ei ollut hallintolain esteellisyyttä koskevassa yleislausekkeessa tarkoitetulla tavalla esteellinen käsittelemään kuntajakoasiaa valtioneuvostossa sillä perusteella, että hän oli etukäteen julkisesti osallistunut asiasta käytyyn keskusteluun ja puolueensa puheenjohtajana käsitellyt Helsingin seudun aluejaotuksen kehittämistä puoluejohtajien neuvotteluissa.

Här refererar JO till ett av de fulaste avsnitten i HFD:s Sibbobeslut. I besvären mot statsrådets beslut i fallet Sibbo hävdades det ingalunda att Vanhanen varit jävig, emedan han "i offentligheten på förhand deltagit i diskussionen" eller "i egenskap av partiordförande i partiordförandenas förhandlingar diskuterat områdesindelningen i Helsingforsregionen". I ett av besvären hävdades det däremot, med klara bevis, att Vanhanen gett Helsingfors löften om en inkorporering.

I sitt beslut citerar JO direkt ur HFD:s beslut som berör sammanslagningen av Eno och Pyhäselkä med Joensuu. Jag citerar vidare:

Ministeri Vehviläinen ei ole ollut esteellinen osallistumaan päätöksentekoon valtioneuvostossa hallintolain 28 §:n 1 momentin 1-6 kohtien perusteella. Sitä vastoin hänen osallistumistaan päätöksentekoon valtioneuvostossa on arvioitava mainitun säännöksen 7 kohdan yleislausekkeen perusteella. Tämän esteellisyysperusteen nojalla on arvioitava muun muassa mahdollisten ennakkokäsitysten vaikutus päätöksenteon objektiivisuuteen samoin kuin niin sanotun toisen asteen jääviyden vaikutus.

När det gäller fallet Sibbo hade Vanhanen på förhand gett löften om en inkorporering och uppmanat beslutsfattarna i Helsingfors att i brådskande ordning ta ett initiativ till en ändring i kommunindelningen. Jag frågar mig varför HFD inte såg att detta faktum kunde ha påverkat "objektiviteten" i Vanhanens och statsrådets beslut.

Till sist kan det noteras att Vehviläinen var en av de ministrar som röstade för en inkorporering av sydvästra Sibbo.

Inte av miljöskäl. Den 12 maj 2010

Helsingfors stad publicerade igår ett nyhetsmeddelande med rubriken "11.05.10 Kaupunginhallitus ei innostu kaavaillusta yhteishallinnosta Sipoonkorven kansallispuistohankkeessa". I meddelandet heter det att "Helsingin kaupunginhallitus esitti kokouksessaan maanantaina 10.5. ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti, että Sipoonkorpeen suunnitteilla olevan kansallispuiston maa-alueet tulisivat yksinomaan valtion hallinnoimiksi." I verkligheten var det flera nämnder som i sina utlåtanden - uppenbarligen av andra än miljöskäl - ansåg att nationalparken bör grundas endast på statsägd mark, men staden vill tydligen framhålla att ställningstagandet är i överensstämmelse just med miljönämndens linje.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Helsingfors för nationalpark i Sibbo storskog".

Sfp i Helsingfors ordnade igår ett diskussionstillfälle om "Helsingfors stads planer på att utveckla Östersundom, Stroskogen och östra Helsingfors." Så väl Astrid Thors som Stefan Johansson var involverade. Kanske de kunde ha svarat på frågan varför Helsingfors dröjer med att publicera utredningarna om spårvägsförbindelser till Östersundom?

Endast på statens mark. Den 11 maj 2010

Helsingfors stadsstyrelse antog igår stadens utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog i enlighet med förslaget i föredragningslistan. Även stadsstyrelsen i Kervo antog ännu igår ett utlåtande. Kervo stads slutliga utlåtande lär skall avvika från stadsutvecklingssektionens utlåtande (se "Vit fläck. Den 4 maj 2010"), som utgjorde förslaget till stadsstyrelsens utlåtande. Enligt de uppgiftersom jag har skulle Kervo nu stöda ett mera vidsträckt alternativ. Miljöministeriet bad ursprungligen om utlåtanden före den 12 april, men Helsingfors beviljades en ny tidsfrist till den 18 maj.

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki haluaa Sipoonkorven kansallispuiston vain valtion maille". Texten finns under samma rubrik på tidningens webbplats.

Helsingin Sanomat noterar att Helsingfors i stadens utlåtande hävdar att staden bidragit till skyddet av Sibbo storskog genom att köpa mark och byta mark med staten. Det må stämma att Helsingfors markaffärer delvis bidragit till ett skydd av skogen, men Helsingfors har köpt mark med andra motiv än naturskydd. Speciellt har Helsingfors hoppats på att kunna byta till sig Sandhamn mot skog i Sibbo. Att kräva att nationalparken förverkligas endast på statsägd mark är ett sätt för Helsingfors att ytterligare byta mark med staten. Dess värre ger en nationalpark som begränsar sig till mark som ägs av staten föga skydd för de delar av Sibbo storskog som är mest hotade av stadsplaneringen.

Generalplanen före allt. Den 10 maj 2010

I föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte ingåt en bilaga med "beslutshistorien" (MS World) i ärendet som gäller staden utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog. I dokumentet ingår ekonomi- och planeringscentralens utlåtande från 22 april. Jag citerar ur utlåtandet:

Kaupunki on paraikaa tekemässä yleiskaavatasoista maankäyttösuunnittelua Östersundomin alueelle. Tavoitteena on laatia osayleiskaavaluonnos vuoden 2011 aikana. Östersundomin alue rakennetaan raideliikenteen ääreen. Raideliikenne suunnitellaan osaksi Helsingin seudun liikennejärjestelmää ja samassa yhteydessä suunnitellaan koko Östersundomin alueen liikenneverkko. Suunnittelussa ratkeaa Östersundomin maankäytön periaatteet, joissa tärkeänä osana on asuinalueiden ja luontoalueiden suhde.

Talous- ja suunnittelukeskus toteaa, että valtion omistamilla mailla Porvoonväylän pohjoispuolella voidaan kansallispuisto perustaa jo nyt. Osayleiskaavan suunnittelualueelle ulottuvilta osin tulisi ensin tehdä osayleiskaavallinen suunnittelu ja vasta sen pohjalta harkita laajentamista kansallispuistoa tälle alueelle. Kansallispuisto tulisi perustaa valtion maille, jolloin sen hallinnointi olisi yksinkertaista. Mikäli kaupungin maita halutaan kansallispuistoon liitettäviksi, tulisi liittämisen perustua maanvaihtoihin. Maanvaihtojen suunnittelu ja toteuttaminen taas on vasta osayleiskaavan suunnitteluratkaisun jälkeen mahdollista.

Det är anmärkningsvärt att man från Helsingfors sida utgår ifrån att det är stadsplaneringen genom en delgeneralplan, inte landskapsplanen som bestämmer ramarna för markanvändningen i det aktuella området. Normalt brukar Helsingforspolitikerna betona betydelsen av planering på landskapsnivå, men när det gäller stadens egna intressen vill man göra ett undantag. Frågan är hur lagligt det hela är.

Keskustelunavaus. Den 9 maj 2010

Ur föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i morgon framgår att nämnden för allmänna arbeten gett sitt utlåtande om Forststyrelsens utredning den 27 april. Fastän jag sökt, har jag inte tidigare hittat detta utlåtande. Helsingfors förvaltningscentral hade bett om ett utlåtande före den 23 april, men fastän nämnden har möte varje vecka togs ärendet inte upp inom utsatt tid. Inte heller stadsplaneringsnämnden hann ge sitt utlåtande före tidsfristen gick ut, men ärendet fanns på stadsplaneringsnämndens föredragningslista redan den 22 april, då det bordlades. Enligt föredragningslistan för stadsstyrelsens möte gav även fastighetsnämnden sitt utlåtande den 27 april, men det stämmer inte. Fastighetsnämnden antog sitt utlåtande redan vid mötet den 20 april. Jag finner det en aningsanmärkningsvärt att nämnden för allmänna arbeten inte behandlade ärendet tidigare, speciellt som miljöministeriet ursprungligen gav Helsingfors tidsfrist för ett utlåtande till den 12 april. Miljöministeriet har beviljat Helsingfors en ny tidsfrist till den 18 maj. Nämnden för allmänna arbeten leder och övervakar byggnadskontorets verksamhet. Nämnden för allmänna arbeten och byggnadskontoret hör till byggnads- och miljöväsendet som leds av den gröna biträdande stadsdirektören Pekka Sauri.

I nämndens utlåtande från den 27 april kan man bl.a. läsa följande:

Perustettavan kansallispuiston hallinta, toimivalta, hoidon ja käytön koordinointi sekä kokonaisvastuu alueiden ylläpidosta tulee olla vain yhdellä taholla eli Metsähallituksella. Tämä on perinteinen ja hyväksi todettu toimintamalli, joka on käytössä myös kaikissa muissa Suomen kansallispuistoissa. Tästä syystä kansallispuisto tulee perustaa ensi vaiheessa valtion omistamille maille selvityksessä esitetyn vaihtoehto VE1:n lähtökohdan mukaisesti niin, että valtio omistaisi ja hankkisi omistukseensa tulevan kansallispuiston maat. Tavoitteena tulisi olla pidemmällä aikavälillä se, että meren rannan luonnonsuojelu- ja Natura-alueet olisivat mukana rajauksessa vaiheittain toteutettuna. ...


Perustettavan kansallispuiston tarkempi lopullinen aluerajaus on tarkoituksenmukaista selvittää kaavoituksen yhteydessä esimerkiksi kuntien yhteisellä yleiskaavalla.

Kansallispuiston perustamisessa ja maankäytön suunnittelussa tulee turvata riittävät ekologiset yhteydet meren rannalla olevien luonnonsuojelualueiden ja sisämaassa olevien luonnon arvoalueiden välillä. Nämä ovat myös tärkeitä ulkoilu- ja virkistysreittiyhteyksiä.

Satsen om att den "slutliga avgränsningen av området" fanns inte med i det ursprungliga förslaget till utlåtande. Istället ströks ordet "keskustelunavaus" ur föredragandens förslag, så att nämnden för allmänna arbeten anser att "Metsähallituksen laatima selvitys Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä on hyvä." I förslaget till stadsstyrelsens utlåtande heter det lika väl att "Kaupunginhallitus pitää Metsähallituksen selvitystä monilta osin ansiokkaana ja hyvänä keskustelunavauksena." Detta är ändå någonting helt annat än fastighetsnämndens direkt odiplomatiska kritik av Forststyrelsens utredning.