Grön ring. Den 22 maj 2010

Suomen luonnonsuojeluliito har nyligen publicerat en webbsida med rubriken "Pääkaupunkiseudun viherkehä". Här ses Sibbo storskog och Östersundom som en del av en grön ring (viherkehä) runt huvudstadsregionen. Denna vision stämmer överens med landskapsplanen för Nylands förbund, även om koordineringen på landskapsnivå här kommit igång allt för sent. Det var allmän information, som man i Sibbofrågan valde att negligera, att sydvästra Sibbo och Västersundom enligt landskapsplanen är en del av ring av rekreations- och naturskyddsområden runt huvudstadsregionen. Dess värre utgör en stor del av ringen än så länge av "behova av grönförbindelse" (viheryhteystarve).

I sin presentation "Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytykset" från den 20 april lyfter även Tiina Niikkonen från Forststyrelsen även om "Pääkaupunkiseudun viherkehä" som en central faktor när det gäller en nationalpark i Sibbo storskog och Östersundom.

Tulee liittää kansallispuistoon. Den 21 maj 2010

Protokollet för Kervos stadstyrelsemöte den 10 maj har nu kompleterats med 131 §, Lausunto "Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksist". I förslaget i föredragningslistan, som samtidigt var stadsutvecklingssektionens utlåtande (se "Vit fläck. Den 4 maj 2010"), hette det enkligt följande:

Kansallispuiston ulottaminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta, mutta johtaa sirpaleiseen kokonaisuuteen ja saattaa hämärtää kansallispuiston alueen hahmottamista.

Stadsstyrelsen ändrade det ovanciterade stycket, så att Kervo i stadens utlåtande säger följande:

Kansallispuiston ulottuminen merenranta-alueille lisää kansallispuiston monimuotoisuutta ja alue tulee liittää kansallispuistoon.

Naturskyddsförbundets förslag. Den 20 maj 2010

Suomen luonnonsuojeluliitos utlåtande om Forststyrelsens utredning om förutsättningarna för en nationalpark i Sibbo storskog, (SLL:n lausunto Metsähallituksen selvityksestä Sipoonkorven kansallispuiston perustamisedellytyksistä) finns nu på förbundets webbplats. Här hittar man nu även en karta över naturskyddsföreningarnas förslag till nationalpark.

Resurser. Den 19 maj 2010

När Helsingin Sanomat i måndagens tidning publicerade artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") publicerade man på nätet en kortare textversion under rubriken "Helsinki joutuu lykkäämään uusien asuinalueidensa rakentamista ". Östersundom omnämns inte i denna text, men texten föranledde ändå läsarkommentarer om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. (Se urklippen nedan.)

Inkorporeringen diskuterades även i samband med Yles artikel "HS: Helsingfors minskar på byggandet".

Medierna har igår och idag rapporterat om mellanrapporter i utredningen om en sammanslagning av Helsingfors och Vanda.

I rapporten "Maankäyttö, asuminen, liikenne ja ympäristö" omnämns Östersundom i ett par sammanhang.

Östersundom nämns även i rapporten "Toimintaympäristön nykytilan kuvaus ja kehitys".

Sipoon metro. Den 18 maj 2010

Föga överaskande har artikeln "Rakennusprojektit lykkääntyvät" (se "Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010") i gårdagens nummer av Helsingin Sanomat föranlett diskussioner om inkorporeringen och planeringen av Östersundom. Osmo Soininvaara skrev igår ett blogginlägg med rubriken "Helsingin asuntotuotantoa ei saa hidastaa" där (f.d.) sydvästra Sibbo inte omnämns, men där flera kommentarer anknyter till Östersundom. Signaturen tpyyluoma (Timo) kommer med följande kommentarer:

1. Kaavoitetaan Östersundomiin tiivisti 10 000 pientalotonttia.
2. Myydään ne hintaan 80 000 euroa kpl, eli 800 miljonalla.
3. Tehdään pikaratikka 100 miljoonalla.

Soininvaara kommenterade igår själv den ovanciterade kommentaren med följande kommentar:

Harmi vain, ettei Helsinki omista maata. Lähestymme kysymystä lunastusoikeudesta tai arvonnousun leikkaamisesta.

För Samlingspartiet och Matti Vanhanen var Helsingfors markägendom i sydvästra Sibbo ett motiv till inkorporeringen. Soininvaara har här haft en helt annan uppfanning. Soininvaara har istället talat för att Helsingfors köper billig mark, som staden planerar och därefter säljer till ett högre pris. Soininvaara har såtillvida rätt att Helsingfors inte just äger lämplig tomtmark i Östersundom. Dess värre har Helsingfors inte råd att köpa mark till den prisnivå som staden själv satt genom att betala ett oskäligt högt pris för oplanerad mark i Östersundom. Tvångsinlösning är en möjlighet, men inlösning kan inte göras innan området planeras och markens värde därmed färdigt stigit. Dessutom kan Helsingfors under samlingspartistisk ledning inte gärna socialisera privatägd mark enligt Soininvaaras modell.

Soininvaara har idag gjort ett tillägg till sitt inlägg. Soininvaara har nu förstått att Jussi Pajunen vill spara genom att inte bygga metro till "Sibbo". Soininvaara har all anledning att känna sig lurad. Jag återger här tillägget i sin helhet:

Niin kuin vähän arvelinkin, nettiversion uutisointi oli puutteellista. Kaupunginjohtaja ei halua vähentää asuntotuotantoa, vaan varustaa asuinalueet myöhemmin ja luopua joistakin raideinvestoinneista. Tällä hän ei voi tarkoittaa kuin Sipoon metroa, koska Kruunuvuoren ranta on suunniteltu ratikan varaan ja ilman ratikkaa koko suunnittelu pitäisi aloittaa alusta. Edelleen olen sitä mieltä, että on parempi rahastaa enemmän maasta kuin säästää uusien alueiden vaatimista investoinneista. Erityisesti siellä Östersundomin alueella voisi maapolitiikamn periaatteita miettiä uudelta pohjalta.

Ingen metro till Östersundom. Den 17 maj 2010

I Helsingin Sanomat ingick tisdagen den 4 maj en intervju med Jussi Pajunen under rubriken "Helsingin talous luultuakin pahemmassa jamassa". I intervjun antyddes att Helsingfors investeringar i Östersundom får vänta. I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Rakennusprojektit lykkääntyvät". Här omnämns Östersundom direkt. Bl.a. noteras följande:

Helsinki lykkää uusille asuinalueille rakentamista. Näitä alueita ovat muun muassa Jätkäsaari, Kalasatama, Kruunuvuorenranta, Koivusaari ja Östersundom eli entinen Lounais-Sipoo.

Vidare kan man i artikeln läsa följande:

Merkittävä säästökohde ovat myös Helsingin kunnianhimoiset joukkoliikennesuunnitelmat. Tulevaisuuden listalla on muun muassa metroverkon laajentaminen ja raideliikenneyhteys Östersundomiin.

Ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti. Den 16 maj 2010

I det senaste numret av Helsingin Uutiset ingår en notis med rubriken "Helsinki vaihtaisi maita Sipoonkorvessa". I notisen kan man läsa att "Helsingin kaupunginhallitus esittää ympäristölautakunnan linjauksen mukaisesti, että Sipoonkorpeen suunnitteilla olevan kansallispuiston maa-alueet tulisivat yksinomaan valtion hallinnoimiksi." Påståendet är direkt taget ur Helsingfors stads nyhetsmeddelande "11.05.10 Kaupunginhallitus ei innostu kaavaillusta yhteishallinnosta Sipoonkorven kansallispuistohankkeessa". I verkligheten anser stadsplanerings- och fastighetsnämnden i sina respektive utlåtanden likaledes att nationalparken bör grundas endast på statsägd mark, men staden ville i sitt meddelande tydligen framhålla att ställningstagandet är i överensstämmelse just med miljönämndens linje. (Se "Inte av miljöskäl. Den 12 maj 2010".) Det torde vara betydligt flera som läser notiser i Helsingin Uutiset än nyhetsmeddelanden på Helsingfors stads webbplats. Stadens informationsansvariga kan vara tacksamma över att medierna okritiskt förmedlar vidare vinklade påståenden.

Personligen har jag ingenting emot att staten köper mark av Helsingfors stad, men med tanke på skyddet av Sibbo storskog hade det varit mycket bättre att skog som ägs av Helsingforst stad anslöts till nationalparken oberoende av några eventuella framtida markaffärer mellan staten och staden. Enligt Helsingfors förslag skulle en stor del av skogen lämnas utan skydd.