Stränder. Den 22 juli 2010
Jag är inte speciellt entusiastisk över bostadsområdet Sipoonranta på Storören, som är en följd av Helsingfors lyckade försök att inkorporera delar av Sibbo. Den brådska med vilket projektet drivitsn igenom förklaras långt med ett behov från Sibbos sida att visa vad man klarar av. När man ser på marknadsföreingen av Sipoonranta är det slående hur långt det motsvarar de fantastiska visonerna av inkorporeringsområdet, som man hade för ett par år sedan. Vid stränderna i "Sibbo" skulle Helsingfors i rask takt bygga ett nytt fint bostadsområde med en ny typ av urbana småhus vägg i vägg. T.o.m. namnet Sipoonranta var i ett skede på förslag till namn för inkorporeringsområdet. I verkligheten erbjuder inkorporeringsområdet föga möjligheter att bygga invid stränderna. Och medan Sipoonranta redan marknadsförs för bostadsköparna har Helsingfors i inkorporeringsområdet hittills endast byggt en cykelväg och tagit beslutet att rusta upp ett litet förådsskjul. (Se "Förådsskjul rustas upp. Den 23 juni 2010".)
Ordförandelandet. Den 20 juli 2010
När Belgien den första juli tog över ordförandeskapet i EU saknade Belgien regering. Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft är detta inte så allvarligt för EU. Värre var det med ordförandelandet Tjeckiens regeringskris för ett drygt år sedan. Då fick det följande ordförandelandet Sverige delvis ta över ansvaret i förtid. Även Finland befann sig - åtminstone enligt Jan Vapaavuori - i en potentiell regeringskris veckorna innan landet tog över ordförandeskapet den 1 juli 2006. En regeringskris hade inte bara skadat EU, utan i högsta grad även finländarnas nationella självkänsla. Jag har bl.a. i mitt inlägg "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009" noterat att en överenskommelse om Paras-ramlagen och däremd ett undvikande av en regeringskris prioriterades speciellt högt med tanke på EU-ordförandeskapet. Lite förenklat och tillspetsat kan man säga att Sibbo offrades för att rädda Finlands EU-ordförandeskap. Att oppositionsledaren Jyrki Katainen medverkade till en lösning på konflikten om kommunreformen kan ses som en fosterländsk handling, om än han naturligtvis passade på att även främja egna intressen. Det samma kan man inte säga om Vapaavuoris försök att provosera fram en regeringskris just inför det stundande ordförandeskapet. Helsingforspolitikerna med Vapaavuori i spetsen utnyttjade situationen på ett synnerligen ofosterländskt sätt.
Samma dag, den 21 juni 2006, som Helsingfors stadsfullmäktige tog sitt initiativ till en ändring i kommunindelningen presenterade Matti Vanhanen Finlands målsättningar inför ordförandeskapet. Till målsättningarna hörde speciellt en ökad öppenheten, eftersom "medborgarna måste få veta vad besluten bygger på".
Mobiltaggar. Den 19 juli 2010
Även koden ovan, som är av modell datamatrixc, fungerar väl med i-nigma. Koden nedan av modellen BeeTag kräver däremot programmat med samma namn.
Mattis bror. Den 18 juli 2010
Nyt tehdään. Den 17 juli 2010
I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Virkistysmetsän huoltotiestä riidellään Talosaaressa". Underrubriken eller ingressen lyder "Helsinki jyrää käyntiin jo kerran torpatun tietyön, ja luonnonsuojelijoita hirvittää.".
Jag citerar ur artikeln:
Virastosta vastataan, että nyt alkavat työt ovat tien "pienparannusta". Ojia siistitään ja tierumpuja uusitaan – ei sen kummempaa, sanoo rakennusmestari Tapio Lappalainen.
Kun asiasta riideltiin toukokuussa, paikalle kutsuttiin virkamiesten katselmusmiehistö. Se katsasti tien ja salli töiden jatkamisen, Lappalainen kertoo.
Rannan ruoppaamiseen virasto odottaa saavansa luvan ely-keskukselta syksyllä.
Talosaari liippaa läheltä Natura-alueita.
Mikko Niskasaaren mukaan tällaisiin paikkoihin rakennusluvan saaminen on hidasta. Hän kuvaileekin viraston nopeita toimia "melkoiseksi improvisoinniksi".
Lappalainen lataa takaisin.
"Sipoolaiset valittavat, että heiltä otettiin maata, muttei tehty sille mitään."
Nyt tehdään, hän jatkaa.
Helsingin Sanomat publicerade den 29 maj en artikel med rubriken "Pekka Sauri pysäytti luvattomat Talosaaren hakkuut alkuunsa" och underrubriken "Helsingin liikuntavirasto aloitti omin päin tien raivaamisen Natura-alueen vieressä."
Helsingin Sanomat. Den 16 juli 2010
I sin bok "Kulosaaren ilta" skriver Erkki Mennola att "Helsingin Sanomat jyräsi liitosta eteenpäin koko vaikutusvallallaan". Mennola har rätt då han säger att tidningen var "masinoitu mukaan hankkeeseen" (se "Ilmiselvästi masinoitu mukaan. Den 4 juli 2010"), men tidningens stöd gällde i första hand ledare och kolumner. Därtill kommer journalisten Kimmo Oksanens blogg "Suurkaupungin hai", där Oksanen blandade undermålig journalistik med ett otroligt fjäskande för Jussi Pajunen & co. Ur ett journalistiskt perspektiv är det försvarsligt att tidningen på ledarsidan var partisk. Värre var det med gratistidningen Helsingin uutiset, som blandade ihop opinionsbildande artiklar med vinklade nyheter. Helsingin Sanomats betydelse i fallet Sibbo är dock stort med tanke på tidningens anseende och inflytande på ett riksomfattande plan. Liksom Helsingin uutiset förefaller Helsingin Sanomat här medvetet ha samarbetat med politiker och tjänstemän.
När det gäller den tandlösa och ytliga nyhetsbevakningen av fallet Sibbo så undrar jag om det inte snarare handlar om journalisternas (och nyhetschefernas) inkompetens och lättja än om att de skulle ha kontrollerats uppifrån. Det var inte bara Helsingin Sanomat som misslyckades med att reda ut sammanhangen. Till saken hör att fallet sibbo på många sätt är unikt. Sällan har företrädare för olika partier tillsammans på ett liknande sätt medvetet vilselett medierna.
Fallet Sibbo börjar vara historia. Det är inte längre journalisternas, utan historikernas uppgift att reda ut sammanhangen. Men Helsingin Sanomat kunde och borde resensera böcker där fallet Sibbo studeras från ett historiskt perspektiv. Var dröjer recensionen av "Kulosaaren ilta"?
Billigt. Den 15 juli 2010
Men vad göra? Så länge vi inte fick regionernas Europa utan nationernas Europa och minoritetsaspekterna åsidosätts i nationella beslut är goda råd dyra. Krisen förstärks av att de nationella juridiska instanserna i Finland heller inte verkar ha någon hjälp att erbjuda språkminoriteten i Finland.
HFD beslöt stick i stäv med landets juridiska expertis (Kaarlo Tuori, Erkki Mennola, Toivo Pihlajaniemi) att spjälkningen av Sibbo var lagenlig medan både JO och JK redan har hunnit konstatera att de österbottniska kommunernas klagan över den nya regionförvaltningen var obefogad.
Svenskbygden slås sönder och samman mitt framför våra ögon utan att vi kan förhindra det.