Olaglig avverkning? Den 31 juli 2010



I mitt inlägg "Nyt tehdään. Den 17 juli 2010" noterade jag att Helsingin Sanomat den 17 juli publicerat en artikel med rubriken "Virkistysmetsän huoltotiestä riidellään Talosaaressa". Vad jag däremot inte noterat tidigare är att Helsingin uutiset dagen innan på tidningens webbplats publicerat en notis med rubriken "Helsy: Talosaaren virkistysalueen hakkuut laittomia" och Kansan Uutiset (Verkkolehti) samma dag publicerade en artikel med rubriken "Helsinki aloittaa laittomat hakkuut Talosaaressa". Jag citerar ur den senare artikeln:


Tien rakentamisen väitetään liittyvän uimarannan ja venerannan ruoppaamiseen Talosaaren kärkeen. Niiden rakentamisesta ei kuitenkaan ole päätöksiä, vaan lupaprosessi on vasta aloitettu.

– On kestämätöntä, että liikuntavirasto yrittää rakentaa uutta tietä toimenpidekiellossa olevalle alueelle, ilman mitään tietoa onko rakentamiselle edes mitään järkevää syytä, sanoo Helsyn puheenjohtaja Kati Vierikko, joka on myös Helsingin kaupungin ympäristölautakunnan varapuheenjohtaja.

– On syytä epäillä, että Talosaaren luontoarvoja pyritään heikentämään, jotta olisi helpompi perustella alueen kaavoittamista asutukselle.




Från stadens sida hävdas det att man vill bygga ett tillfälligt rekreationsområde för inkorporeringsområdets nuvarande invånare.




Ett märkligt sammanträffande verkar det även vara att staden vill rusta upp en stig som går över gårdsplanen till Helsingin luonnonsuojeluyhdistys stuga på Husö. Speciellt många träd har inte avverkats och flertalet av de fällda träden verkar vara döda. Bilden nedan har jag tagit senaste vecka, alldeles invid Helsys stuga.




Själva vägbygget förefaller mera kontroversiellt än avverkningen, som visserligen gjordes vid en olämplig tidpunkt i ett känsligt område. På Googles karta slutar den aktuella vägen vid Helsys stuga.



Visa större karta

På Eniros karta synns Husövägen överhuvudtaget inte, men däremot nog Helsys gårdsplan.




Att planerna inte bara handlar om att fälla döda träd framgår ur idrottsverkets ritningar, som är daterade 26.5.2010 och xx.xx.2010.




Av verkets ritningar framgår även att ändan av den planerade "räddningsvägen" är en helt ny väg.


Kolumn av Kaikkonen. Den 30 juli 2010

Yle (Östnyland) har idag publicerat en notis med rubriken "Kaikkonen för nationalpark i Sibbo". Yle skriver att riksdagsledamot Antti Kaikkonen (C) understöder förslaget på att grunda en nationalpark i Sibbo storskog och hänvisar till en kolumn i gårdagens nummer av Sipoon Sanomat. Det torde handla om samma kolumn "26.7.2010 Sipoonkorpi-kolumni", som förutom i Suomenmaa, Keski-Uusimaa, Aamuposti och Uusimaa även publicerats på Kaikkonens egen webbplats. Jag citerar ur texten:


Puistoja pääkaupunkiseudulla kyllä on. Mutta ei kansallispuistoja. Siksi asumisratkaisuja tulee löytyä jostain muualta kuin Sipoonkorven kansallispuiston alueelta. Helsinki on saamassa muutenkin uusia alueita asuinkäyttöön lähivuosina. Ja sitä paitsi – ei kaikkien tarvitse asua Helsingissä.



Fördröjs kännbart. Den 29 juli 2010




Yle publicerade igår på eftermiddagen en artikel med rubriken "Helsingin Östersundom – suunnitelma viivästyy tuntuvasti". Yle berättar att planeringen av Östersundom kännbart fördröjs. Yle har intervjuat Helsingfors stadssrtrelseordförande Risto Rautava  (saml), som ville framhålla den gemensamma planeringen av "Östersundom".



Päättäjät arvioivat nyt, että Sipoon liitosalueen maapakettiin liittyvät ratkaisut siirtyvät loppuvuoteen 2010. Vielä keväällä uskottiin, että vajaan 30 neliökilometrin maapaketti olisi saatu käsittelyyn ennen kesälomia.

Paketissa on kyse laajasta asiakokonaisuudesta, jossa tarkasteluun tulevat asumisen, maankäytön ja liikenneratkaisujen tarpeet Helsingin, Vantaan, Sipoon ja osin myös Porvoon näkökulmasta.

Liitosalueen pientalovaltaisen kaupunginosan rakentamista suunnitellaan kuntarajat ylittävästi.

– Yhteen kytkeminen tapahtuu siten, että maankäytönsuunnittelua tehdään yhdessä Vantaan ja Sipoon kanssa ja jossakin vaiheessa sieltä tulee myös yhteinen osayleiskaava, sanoo Helsingin kaupunginhallituksen puheenjohtaja Risto Rautava (kok.). ...


Rautavan visiossa kerrostalot keskitettäisiin metroaseman ympärille. Joukkoliikenteen välineratkaisut ovat toki tekemättä, mutta metro näyttää olevan vahvoilla, kun päätöstä ryhdytään harsimaan kokoon kesälomien jälkeen syksyllä.

Rautava aloittaa Östersundomin liikennejärjestelyjen tarkastelun kevyenliikenteen väylien kautta ja niveltää sen jatkeeksi huomattavasti järeämmät tulevaisuudessa odottavat hankkeet.

– Sitä pitäisi ajatella pidemmälle aina Kotkaan saakka, ehkä myös Venäjän liikennettä. Kun teemme pitkälle tulevaisuuteen meneviä ratkaisuja, olennaista on, ettei maankäytöllä tehdä sellaisia ratkaisuja, joilla estettäisiin tulevaisuuden rakentamista estävät ratkaisuja, yhtenä esimerkkinä raideliikenneratkaisut.



Ett motsvarande inslag ingick som första nyhet i kvällens sändning av Uudenmaan uutiset (kan ses på Yle Areena). Här heter det att man tar time out (aikalisä) i planeringen av inkorporeringsområdet (Sipoon liitosalue).




Uudenmaan uutiset har intervjuat Rautava på nästan exakt samma plats som TV-nytt intervjuadse mig för tre år sedan. (Se "Yle uppmärksammar märkligheter i beredningen. Den 25 juli 2007".) Rautavas förklaringar till fördröjningen av planeringen är inte speciellt trovärdiga. Åtminstone ger han inga svar på varför utredningarna om de alternativa spårvägsförbindelserna till Östersindom förblivít opublicerade.





Enligt texten på Yles webbplats säger Rautav fölande:

– Nyt ei saa sössiä tätä juttua. Meillä on hienot alueet keskustassa, mutta tarvitsemme myös pientaloaluetta. Ja jos sellainen jonnekin sopii, niin on varmasti juuri Östersundomiin.


I TV-intervjun använder Rautava i detta sammanhang dock inte benämningen Östersundom, utan talar istället om "tämä Sipoon alue", vilket är lite ironiskt. För fem år sedan ansåg biträdande stadsdirektör Pekka Korpinen och och många Helsingforspolitker att Sandhamn var ett lämpligt område för småhusbebyggelse. Det var just i detta sammanhang som föredetta kommendören Rautava istället började förespråka ett "öppnande" av gränsen till Sibbo. Nu när gränsen är öppnad och Sandhamn räddat för fortsatt militärt bruk är det inte så bråttom längre.

Urklipp. Den 28 juli 2010


När jag för snart fyra veckor sedan kom hem från Italien klippte jag ut en del tidningsartiklar. Ett urklipp var dock så litet att det tappades bort. Hufvudstadsbladet publicerade den 28 juni en insändare (via SMS) med rubriken "Historien upprepas?"

Självcensur. Den 27 juli 2010

I mitt inlägg "Tillit. Den 25 juli 2010" kommenterade jag Valitut palats undersökning enligt vilken finländarna har lågt förtroende för så väl journalister som politiker. Jag konstaterade här att jag skulle lita mera på politikerna, om jag kunde lita på att journalisterna bevakar den politiska beslutsprocessen. Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Politikerna är inte opålitligare än förr" och är en direkt kommentar till den aktuella undersökningen. Ledarskribenten menar alltså att politikerna (och journalisterna) inte var pålitligare förr. Jag citerar:


Vi skall inte inbilla oss att politiken var "renare" under exempelvis Kekkonens eller Koivistos tid, tvärtom. Då kunde mycket döljas bland annat för att det fanns en tyst överenskommelse mellan det politiska etablissemanget och journalisterna. Det fanns sådant som man helt enkelt inte talade om eller rapporterade om.

Mediernas självcensur under Kekkonens tid är kanske oacceptabel, men delvis även förståelig. Det rådde i Finland en realpolitisk konsensus om att det var nödvändigt att ha Moskvas förtroende. Moskvakortet användes många gånger i rent själviska syften, men det fanns i alla fall en poäng med självcensuren. I samband med fallet Sibbo kunde man känna en fläkt av Kekkonentiden. I mitt inlägg "En utredning som inte blev av. Den 13 januari 2007" har jag noterat hur chefredaktör Antti-Pekka Pietilä fick sparken från Ilta-Sanomat efter att i ledaren "Kovaa peliä Sipoossa" ha ifrågasatt Hannes Manninens motiv. Centern hade flera skäl att pressa Sanoma-WSOY att avsätta Pietilä, men månne inte en och annan redaktör förstod att tolka signalerna.


I samband med fallet Sibbo ville en del chefredaktörer, ledarskribenter och journalister stöda Helsingforspolitikerna och ansvariga ministrar i en fråga som ansågs lika viktig som känslig. Den verkliga orsaken till att inkorporeringen var så viktig för de ansvariga ministrarna förstod man knappast. Denna gång handlade det inte om nationens överlevnad eller om nationella intressen. På sin höjd handlade det om att undvika en regeringskris i samband med EU-ordförandeskapet (se "Ordförandelandet. Den 20 juli 2010"), men när statsrådet tog sitt avgörande beslut var Finlands ordförandeskap redan slut.

Insändarartikel i cirkulation. Den 26 juli 2010


I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår en debattartikel med rubriken "Sipoonkorven kansallispuistoa kiirehdittävä". Artikeln är undertecknad av Juhis Ranta och Sini-Pilvi Saarnio. Samma artikel publicerades i Vantaan sanomat den 14 juli (se nedan) och i Sipoon sanomat den 1 juli. (Se "Bör påskyndas. Den 6 juli 2010".) Artikeln har även kunnat läsas på webbplatsen för De gröna i Sibbo. Då Sibbofrågan var som hetast vägrade tidningar att publicera insändare bl.a. med motiveringen att samma text redan publicerats på någon blogg. Nu är tröskeln betydligt lägre. För övrigt välkomnar jag artikeln.




Jag passar på att citera ur artikeln:


Kansallispuiston perustamista kannatetaan monissa lausunnoissa. Jopa Helsingin lausunnot ovat yllättävän myönteisiä, vaikka Helsinki samaan aikaan havittelee rakentavansa noin 30 000 asukkaan asuinaluetta Östersundomiin.
Lopullisen kansallispuiston tulisi olla Metsähallituksen esittämän laajimman vaihtoehdon mukainen. Valtion maiden lisäksi alueeseen tulisi liittää Helsingin ja Vantaan kaupunkien ja Uudenmaan virkistysalueyhdistyksen maat.
Myös Hältingträskin ja Talosaaren alueet toisivat hyvän lisän kansallispuistoon. Lisäksi Sipoonkorven ekologisten yhteyksien, puskurivyöhykkeiden sekä alueen muiden luonto- ja virkistysalueiden säilyminen tulisi turvata kaavoituksella.
Sipoonkorven kansallispuistossa ainutlaatuista ja tärkeää olisi nimenomaan se, että kansallispuisto ulottuu mereltä mantereelle.




Tillit. Den 25 juli 2010

Valitut palat publicerade tidigare i veckan ett pressmeddelande med rubriken "Suomalainen luottaa eniten lentäjään, vähiten poliitikkoon". Enligt en undersökning som Valitut palat låtit göra är politikerna alltså den yrkesgrupp som finländarna har minst förtroende för. Även journalisterna hör till de yrkesgrupper som finländarna har minst förtroende för. På denna blogg har jag ju inte precis försökt främja förtroendet för dessa yrkesgrupper. På kort sikt har kanske mediernas oväntade uppmärksammande av valfinansieringen tärt på förtroendet för politikerna. För egen del skulle jag lita mera på politikerna, om jag kunde lita på att journalisterna bevakar även den politiska beslutsprocessen. Dess värre verkar medierna bara vara intresserade av politikernas privatliv - och valfinansiering. Finska politikerna tycks lita på att journalisterna antingen inte intresserar sig för eller inte förstår sig på mygel och kontroversiella kopplingar (koplaus).

Pengarna fösrvinner från Helsingfors. Den 24 juli 2010



I mitt inlägg "Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008" har jag uppmärksammat ett fenomen som pol. dr. Timo Aro valt att benämna "Sipoo-syndrooma". Sibbo-syndromet innebär att kranskommunerna i Helsingforsregionen lockar till sig de bästa skattebetalarna på bekostnad av centralorten. Problemet är speciellt allvarligt i Åbo, men förekommer även i Helsingforsregionen, så som av benämningen Sibbo-syndromet framgår. Ett huvudmotiv till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var just att bebyggelsen spridits norrut och västerut. Däremot talades det väldigt lite om att goda skattebetalare även flyttat österut. De officiella motiveringarna till inkorporeringen var ju ingalunda att det byggdes för mycket villor i Sibbo. Genom att flytta gränserna och utvidga Helsingfors och huvudstadsregionen (SAD-området) österut ville man motverka utflyttningen av goda skattebetalare från Helsingfors.

Helsingin Sanomat har nu träffat Timo Aro, vilket resulterat i en intervju och en artikel, som i dagens nummer av tidningen presenteras på paradsidan under rubriken "Hyvät veronmaksajat karkaavat kehyskuntiin".



Helsingin Sanomat har valt att speciellt lyfta fram Sjundeå som en kommun dit goda skattebetalare flyttar, men redan i ingressen till artikeln "Raha kaikkoaa keskustasta" ("Hyvät veronmaksajat pakkautuvat kehyskuntiin") omnämns även Sibbo.



I rubriken till en karta som visar vinnare och förlorare i tävlingen om goda skattebetalare nämns Sibbo tillsammans med Sjundeå. Att Helsingfors är den stora förloraren framgår tydligt ur denna karta.



Aro har själv i dokumentet "laadullinen kooste" på Internet publicerat en tabell som visar att Sibbo är en överlägsen vinnare medan Helsingfors i andra ändan är i en klass för sig.



Det är skäl att förhålla sig kritiskt till statistik, men Aros studie visar i alla fall en bakgrund till inkorporeringen som inte alls passar ihop med de officiella motiveringarna. Här är även någonting att tänka på för beslutsfattarna i Sibbo. Om Sibbo fortsätter på Samlingspartiets (och YSI:s) linje så torde man inte länge låta Sibbo förbli en självständig kommun.

Kevään aikana. Den 23 juli 2010


Den 3 februari publicerade tidningen Vartti (Itä-Helsinki m.fl.) en artikel som jag inte tidigare noterat. Rubriken är "Metrolla vai pikaratikalla uuteen Östersundomiin?" Här kan man bl.a. läsa följande:

Uuden, edeltäjäänsä mutkikkaamman linjauksen mukaan Mellunkylästä liitosalueelle jatkettavalla metrolla olisi kaksi asemaa Vantaan ja kolme Helsingin puolella. Vantaan asemat olisivat Westersundom Länsisalmessa ja Kartano Länsimäessä. Helsingissä metro pysähtyisi Salmenkallion, Gumbölen ja Östersundomin asemilla.
– Tarkkaa kustannusarviota ei vielä ole, mutta metron jatkaminen maksaa useita satoja miljoonia. Pikaraitiotie olisi huomattavasti edullisempi, sanoo Östersundomin projektipäällikkö Matti Visanti.
Metron ohella liitosalueen joukkoliikennevaihtoehtona on pikaraitiotie. Kaupunkisuunnitteluviraston on määrä esitellä lautakunnalle jompi kumpi vaihtoehto kevään aikana.



Det är svagt av medierna att de inte kollat upp varför spårvägsalternativen inte (officiellt) presenterades för stadsplaneringsnämnden i våras.




Efter Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen var det många i Sibbo som ansåg att Sibbo delvis kunde skylla sig själv, då man varit relativt försiktig med att bevilja byggnadslov med undantagslov. I verkligheten önskar man från Helsingfors sida kraftigt minska på beviljandet av undantagslov. MTV 3 publicerade igår en artikel med rubriken "Vapaavuori arvostelee kuntakaavoitusta: Poikkeuslupia myönnetään lepsusti". I Östersundom kommer undantagslov framöver minsann att vara undantag.

Stadsgata. Den 22 juli 2010



I går kväll gjorde jag en runda på rullskridskor från Norsjö till östra ändan av Björnsö och tillbaka för att kolla in den omtalade cykelvägen, som snart borde vara färdig. Som av kartan ovan framgår tog jag några bilder med min mobil med gps och Sports Tracker installerad. Så mycket till cykelväg hittade jag inte. Benämningen "stadsgata" som används i Helsingfors ekonomi- och planeringscentrals webbsida "Staden investerar för att stimulera ekonomin" från ifjol är mera träffande.



På Björnsö finns nog cykelvägar från förut, men inte längs (hela) Björnsövägen, som hittills förvaltats av vägtrafikverket. Helsingfors stad har ansökt om att ta över vägen och göra den till stadens gata eller "stadsgata", vilket möjliggör byggandet av en gång- och cykelbana som staden själv bekostar.





Någon egentlig cykelväg längs Björnsövägen har Helsingfors stad inte byggt. Lättrafikleden utgörs i själva verket av en trottoar på södra sidan av vägen, vilket ju passar bra ihop med projektet att omvandla Björnsövägen till en "gata".



Helt färdig är trottoaren inte ännu. Vissa avsnitt saknas.




Trottoaren slutar för tillfället vid vägskälet till Kuntokallio. Sista biten av vägen till den östra ändan av ön, som enligt stadens planer skall bli centrum med mera massiv bebyggelse, är än så länge enskild väg.



I stället för att bygga en skild cykelväg har Helsingfors alltså breddat vägen och med kantsten avskilt en gång- och cykelbana. På alla ställen har man dock inte breddat vägen. Någon ny bro har man inte byggt. Därför avsmalnar så väl körbanorna som trottoaren när man kommer till bron.


Stränder. Den 22 juli 2010



Jag är inte speciellt entusiastisk över bostadsområdet Sipoonranta på Storören, som är en följd av Helsingfors lyckade försök att inkorporera delar av Sibbo. Den brådska med vilket projektet drivitsn igenom förklaras långt med ett behov från Sibbos sida att visa vad man klarar av. När man ser på marknadsföreingen av Sipoonranta är det slående hur långt det motsvarar de fantastiska visonerna av inkorporeringsområdet, som man hade för ett par år sedan. Vid stränderna i "Sibbo" skulle Helsingfors i rask takt bygga ett nytt fint bostadsområde med en ny typ av urbana småhus vägg i vägg. T.o.m. namnet Sipoonranta var i ett skede på förslag till namn för inkorporeringsområdet. I verkligheten erbjuder inkorporeringsområdet föga möjligheter att bygga invid stränderna. Och medan Sipoonranta redan marknadsförs för bostadsköparna har Helsingfors i inkorporeringsområdet hittills endast byggt en cykelväg och tagit beslutet att rusta upp ett litet förådsskjul. (Se "Förådsskjul rustas upp. Den 23 juni 2010".)






Ordförandelandet. Den 20 juli 2010


När Belgien den första juli tog över ordförandeskapet i EU saknade Belgien regering. Efter att Lissabonfördraget trätt i kraft är detta inte så allvarligt för EU. Värre var det med ordförandelandet Tjeckiens regeringskris för ett drygt år sedan. Då fick det följande ordförandelandet Sverige delvis ta över ansvaret i förtid. Även Finland befann sig - åtminstone enligt Jan Vapaavuori - i en potentiell regeringskris veckorna innan landet tog över ordförandeskapet den 1 juli 2006. En regeringskris hade inte bara skadat EU, utan i högsta grad även finländarnas nationella självkänsla. Jag har bl.a. i mitt inlägg "Överenskommen regionalisering. Den 7 februari 2009" noterat att en överenskommelse om Paras-ramlagen och däremd ett undvikande av en regeringskris prioriterades speciellt högt med tanke på EU-ordförandeskapet. Lite förenklat och tillspetsat kan man säga att Sibbo offrades för att rädda Finlands EU-ordförandeskap. Att oppositionsledaren Jyrki Katainen medverkade till en lösning på konflikten om kommunreformen kan ses som en fosterländsk handling, om än han naturligtvis passade på att även främja egna intressen. Det samma kan man inte säga om Vapaavuoris försök att provosera fram en regeringskris just inför det stundande ordförandeskapet. Helsingforspolitikerna med Vapaavuori i spetsen utnyttjade situationen på ett synnerligen ofosterländskt sätt.



Samma dag, den 21 juni 2006, som Helsingfors stadsfullmäktige tog sitt initiativ till en ändring i kommunindelningen presenterade Matti Vanhanen Finlands målsättningar inför ordförandeskapet. Till målsättningarna hörde speciellt en ökad öppenheten, eftersom "medborgarna måste få veta vad besluten bygger på".


Mobiltaggar. Den 19 juli 2010



I sommarhettan och nyhetstorkan är det väl närmast en fix idé som får mig att dagligen uppdatera min blogg. För de läsare som regelbundet önskar kolla min blogg om fallet Sibbo vill jag tipsa om att jag tillfälligt gjort bloggen mera användarvänlig för mobiltelefoner. På huvudsidan på adressen http://wadenstrom.blogspot.com/ finns nu bara ett inlägg att ladda ner i gången. Vill man i webbfönstret på datorn ha flera inlägg på en gång kan man gå till bloggarkivet i högra marginalen och t.ex. klicka på juli. Ett problem med mobiltelefoner är att det tar tid att skriva ner web- eller wapadresser. Problemet kan lösas med mobiltaggar, som skannas in med mobilens kamera. Efter att koden skannats kan den önskade sidan snabbt öppnas eller alternativt kan man spara en länk till sidan direkt. För detta bruk har jag på min egen mobiltelefon instalerat programmen i-nigma och BeeTag.



Koden ovan är en QR-kod, som fungerar utmärkt med i-nigma.



Fallet Síbbo



Även koden ovan, som är av modell datamatrixc, fungerar väl med i-nigma. Koden nedan av modellen BeeTag kräver däremot programmat med samma namn.



Mattis bror. Den 18 juli 2010

Månne inte problemen i relationen med Sirkka Mertala trots allt var den avgörande orsaken till Matti Vanhanens avgång. Som statsminister har Vanhanen inte klarat av sköta förhållandena med sina kvinnor. Bättre tycks han ha skött relationen med sin bror Rauno, som med tanke på fallet Sibbo olämpligen var kommunalpolitiker i Sibbo då det begav sig.

I mitt inlägg "Överenskommelser. Den 21 oktober 2007" redogör jag för hur statsrådet på sammanträdet då Sibbobeslutet togs beslöt att välja statsministerns bror Rauno Vanhanen (c) till programdirektör vid handels- och industriministeriet (senare arbets- och näringsministeriet). Det är möjligt att timingen endast var en slump, men sammanträffandet ökade inte precis förtroendet för Matti Vanhanens opartiskhet. Enligt statsrådets beslut gällde Rauno Vanhanens anställning "enintään hallituksen toimikauden ajaksi". Följaktligen har han nu återgått i tjänst hos Företagarna i Finland. Sällan har i finska förhållanden någons fortsatta karriär så konkret berott på huruvida en nära släkting sitter kvar som statsminister.




Arbets- och näringsministeriet informerade den 18 juni om att man valt en ny programdirektör, emedan den förerre återgått till sin tjänst på Företagarna i Finland. Exakt när Rauno Vanhanen återgått till sin gamla tjänst vet jag inte, men redan den 30 juni publicerade Företagarna i Finland ett utlåtande till arbets- och näringsministeriet, som undertecknats Rauno Vanhanen.


Nyt tehdään. Den 17 juli 2010


I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Virkistysmetsän huoltotiestä riidellään Talosaaressa". Underrubriken eller ingressen lyder "Helsinki jyrää käyntiin jo kerran torpatun tietyön, ja luonnonsuojelijoita hirvittää.".


Jag citerar ur artikeln:


Virastosta vastataan, että nyt alkavat työt ovat tien "pienparannusta". Ojia siistitään ja tierumpuja uusitaan – ei sen kummempaa, sanoo rakennusmestari Tapio Lappalainen.
Kun asiasta riideltiin toukokuussa, paikalle kutsuttiin virkamiesten katselmusmiehistö. Se katsasti tien ja salli töiden jatkamisen, Lappalainen kertoo.
Rannan ruoppaamiseen virasto odottaa saavansa luvan ely-keskukselta syksyllä.
Talosaari liippaa läheltä Natura-alueita.
Mikko Niskasaaren mukaan tällaisiin paikkoihin rakennusluvan saaminen on hidasta. Hän kuvaileekin viraston nopeita toimia "melkoiseksi improvisoinniksi".
Lappalainen lataa takaisin.
"Sipoolaiset valittavat, että heiltä otettiin maata, muttei tehty sille mitään."
Nyt tehdään, hän jatkaa.


Helsingin Sanomat publicerade den 29 maj en artikel med rubriken "Pekka Sauri pysäytti luvattomat Talosaaren hakkuut alkuunsa" och underrubriken "Helsingin liikuntavirasto aloitti omin päin tien raivaamisen Natura-alueen vieressä."

Helsingin Sanomat. Den 16 juli 2010

I sin bok "Kulosaaren ilta" skriver Erkki Mennola att "Helsingin Sanomat jyräsi liitosta eteenpäin koko vaikutusvallallaan". Mennola har rätt då han säger att tidningen var "masinoitu mukaan hankkeeseen" (se "Ilmiselvästi masinoitu mukaan. Den 4 juli 2010"), men tidningens stöd gällde i första hand ledare och kolumner. Därtill kommer journalisten Kimmo Oksanens blogg "Suurkaupungin hai", där Oksanen blandade undermålig journalistik med ett otroligt fjäskande för Jussi Pajunen & co. Ur ett journalistiskt perspektiv är det försvarsligt att tidningen på ledarsidan var partisk. Värre var det med gratistidningen Helsingin uutiset, som blandade ihop opinionsbildande artiklar med vinklade nyheter. Helsingin Sanomats betydelse i fallet Sibbo är dock stort med tanke på tidningens anseende och inflytande på ett riksomfattande plan. Liksom Helsingin uutiset förefaller Helsingin Sanomat här medvetet ha samarbetat med politiker och tjänstemän.


När det gäller den tandlösa och ytliga nyhetsbevakningen av fallet Sibbo så undrar jag om det inte snarare handlar om journalisternas (och nyhetschefernas) inkompetens och lättja än om att de skulle ha kontrollerats uppifrån. Det var inte bara Helsingin Sanomat som misslyckades med att reda ut sammanhangen. Till saken hör att fallet sibbo på många sätt är unikt. Sällan har företrädare för olika partier tillsammans på ett liknande sätt medvetet vilselett medierna.

Fallet Sibbo börjar vara historia. Det är inte längre journalisternas, utan historikernas uppgift att reda ut sammanhangen. Men Helsingin Sanomat kunde och borde resensera böcker där fallet Sibbo studeras från ett historiskt perspektiv. Var dröjer recensionen av "Kulosaaren ilta"?


Billigt. Den 15 juli 2010

Det lär inte inte vara många som i sommarhettan läser min blogg. Här i alla fall ett citat ur en artikel med rubriken "Varför har vi arenor för billigt, politiskt poängplockande?", som Vasabladet publicerade ifjol:



Men vad göra? Så länge vi inte fick regionernas Europa utan nationernas Europa och minoritetsaspekterna åsidosätts i nationella beslut är goda råd dyra. Krisen förstärks av att de nationella juridiska instanserna i Finland heller inte verkar ha någon hjälp att erbjuda språkminoriteten i Finland.

HFD beslöt stick i stäv med landets juridiska expertis (Kaarlo Tuori, Erkki Mennola, Toivo Pihlajaniemi) att spjälkningen av Sibbo var lagenlig medan både JO och JK redan har hunnit konstatera att de österbottniska kommunernas klagan över den nya regionförvaltningen var obefogad.

Svenskbygden slås sönder och samman mitt framför våra ögon utan att vi kan förhindra det.

Todellinen ongelma. Den 14 juli 2010



Senast i inlägget "Avainasemassa. Den 29 april 2010" har jag framhållit sambandet mellan regeringen Vanhanen I:s program för främjande av träbyggande och fallet Sibbo. Bostadsminister Jan Vapavuori höll så sent som i april ett tal där han lyfte fram betydelsen av Östersundom för möjligheterna till småhusbebyggelse i trä. Maaseudun Tulevaisuus har idag publicerat en intervju med bostadsministern under rubriken "Ministeri Vapaavuori velvoittaisi valtion rakentamaan puusta". Intervjun handlar inte bara om byggande i trä. I intervjun säger Vapaavuori bl.a. följande:


Vapaavuori pääsee lempiaiheeseensa: "Uskon, että pääkaupunkiseudun kuntarajat
johtavat epäterveelliseen kilpailuun asukkaista, mikä osaltaan johtaa
puutteelliseen kaavoitukseen."

Rubriken på paradsidan lyder "Vapaavuori tiivistäisi suurten kaupunkien lähialueita". Under rubriken på förstra sidan kan man bl.a. läsa följande:


Todellinen ongelma ovat suurten kaupunkien rehottavat lähialueet.
”Näiltä alueilta tehdään pisimmät työmatkat. Pitäisi ymmärtää, että kaupungit ovat
kaupunkeja ja maaseutu maaseutua ja välttää sellaista, mikä ei ole kumpaakaan.”
Vapaavuori iloitsee, että suurissa kaupungeissa aletaan ymmärtää eheyttämisen merkitys. Kuntien hajanaiset käytännöt kuitenkin jarruttavat kehitystä.
”Ongelma on, että meillä on seudulliset asunto- ja työssäkäyntimarkkinat, mutta kunnallinen verotusoikeus ja kaavoitusmonopoli. Nämä eivät kohtaa toisiaan.”
Vapaavuori toivoo lisää kuntaliitoksia, sillä ne helpottavat kokonaisuuksien suunnittelua.


Texten på tidningens paradsida kan även läsas på webben. På tidningens webbplats hittar man dessutom en bild från Nickby. Sibbo får här - föga berättigat - representera en oönskad utbredning av bebyggelse till storstadens närområde.




Ur Vapaavuoris och Helsingfors synvinkel är det minsann inte ett problem att Sibbo inte följt Nurmihärvis och Tussbys exempel, utan varit försiktig då det gäller att bevilja undantagslov. Tvärtom är spridningen av bebyggelse ett stort problem för huvudstraden. Vapaavuori önskar att grannkommunerna och speciellt Esbo byggs tätare för att ta ett större (ekonomiskt) ansvar för socialt boende i huvudstadsregionen. Däremot ogillar han småhusbebyggelse utanför staden Helsingfors gränser. Kanske är det därför han i intervjun även förespråkar höghusbebyggelse i trä.

Bussjoker till Östersundom? Den 13 juli 2010


Gratistidningen Vartti publicerade igår en artikel med rubriken "Kallis Raide-Jokeri saattaa silti kannattaa". Jag återger här inledningen på artikeln:



Bussi-Jokerin korvaajaksi suunniteltu pikaraitiolinja Itäkeskuksesta Tapiolaan on heräämässä henkiin.
Mittava hanke oli joutua hyllylle, kun kustannusselvitys vuosi sitten kertoi, ettei 330 miljoonan euron Raide-Jokeri ikinä maksaisi itseään takaisin.
Vasta valmistunut Kaupunkitutkimus TA:n selvitys näyttää, ettei koko totuutta vielä kerrottu.


Att man i den nya utredningen kommer till nya resultat är inte så förvåanande, då utredningen, som beställts av Kaupunkitutkimus TA Oy, har rubrtiken "Selvitys raideliikenteen hyödyistä". Det finns alla skäl att väcka spårjokern till liv, då beslutsfattarna i Helsingfors sent om sider skall välja mellan metro och snabbspårvägsförbindelse till östersundom. Snabbspårvägsförbindelsen är uttryckligen tänkt som en förlängning av Raide-Jokeri från Östra centrum. För att snabbspårvägsalternativet skall förefalla realistiskt kan ju inte spårjokern definitivt vara avfärdad. Att "snabbspårvägsförbindelsen" till Östersundom i verkligheten kommer att bestå av en busslinje är sedan en annan sak.


Mika Rossi. Den 12 juli 2010


I mina blogginlägg "Medborgarinflytande och kommunal demokrati. Den 23 oktober 2008" och "Sudetområde. Den 6 januari 2010" har jag skrivit om Mika Rossi, som i egenskap av tjänsteman på inrikesministeriet hjälpte Pekka Myllyniemi med ministeriets Sibboutredning. I mitt inlägg "Opportunism. Den 13 junin 2010" nämner jag, som exempel på hur mygel, fusk, lögn, förtal och opportunism i samband med fallet Sibbo lönat sig och belönats, att Rossi blev statsministerns [Matti Vanhanens] rådgivare och senare kommunministerns [Mari Kiviniemis] politiska statssekreterare. När Kiviniemi av riksdagen den 22 juli valdes till statsminister utnämnde hon samma dag Mika Rossi till till statssekreterare i statsrådets kansli.




Den kommunala självstyrelsen. Den 11 juli 2010



Erkki Mennolas bok "Kulosaaren ilta" handlar kanske framför allt om den kommunala självstyrelsen - eller hoten mot och motgångarna för den kommunala självstyrelsen. Sibbofrågans roll i boken är att stå för en kulminering av av en utveckling, som Mennola finner beklaglig. Åtminstone mellan raderna handlar Mennolas bok även om rättsstaten och rättssamhället. Själv finner jag det betydligt allvarligare att se hur rättssamhällets principer kränktes i fallet Sibbo, men Mennola värnar alldeles speciellt om den kommunala självstyrelsen i sig. Då jag googlade Mennola hittade jag boken "Kunta – Kunnallisen itsehallinnon perusteet" från 2008, som Mennola skrivit tillsammans med Kauko Heuru och Aimo Ryynänen. De som har tillgång till Edilex kan läsa boken även som pdf-dokument på nätet. Fallet Sibbo omnämns här i följande stycke:



Suunnitteluvalta tarkoittaa kuntien oikeutta kehittää kaikenlaisia kunnanaluetta koskevia tulevaisuudensuunnitelmia. Niin ikään siihen kuuluu oikeusomavastuisesti järjestää kaupunkikehitystä maankäytön suunnitelmien janiihin liittyvien talouspoliittisten päätösten muodossa. Asukkaiden hyvääpalvelevien julkisten tai muiden laitosten suunnittelu ja toteuttaminen ovat osasuunnitteluvaltaa. Myös valta jättää kunnan alueita tietoisesti suunnittelematta(itsemuotoiluoikeus tai negatiivinen suunnitteluoikeus) on yksi ilmenemätästä. Suomessa tämän oikeuden rajoja testataan esimerkiksi Sipoon kunnanja Helsingin kaupungin välisessä aluerajakiistassa.



Här antyds det att Sibbo lät bli att planera delar av kommunen, vilket jag har svårt att helt hålla med om. Med tanke på den kommunala självstyrelsensen borde Sibbo kommun ha haft rätten att inte planera massiv bebyggelse i Östersundom. Egentligen är frågan om ändringen av kommunindelningen och kommunens planeringsmonopol två skilda saker som inte borde kopplas samman. I sitt avgörande i fallet Sibbo hävdar HFD att (enligt riksdagens grundlagsutskott) en ändring av kommunindelningen mot en kommuns vilja inte strider mot den kommunala självstyrelsen. Genom att motivera ändringen av kommunindelningen med Sibbos (tidigare) försiktiga planeringspolitik gör HFD ändringen i kommunindelningen till en vädergällning för kommunens planeringspolitik, trots att denna ingalunda varit lagstridig. Speciellt därför kränker stastrådets och HFD:s beslut i fallet Sibbo den kommunala självstyrelsen.


Fallet Sibbo var en stor motgång för den kommunala självstyrelsen och indirekt därmed även för Centern, trots att man på alla sätt försökte göra Sibbo till ett specialfall. Det borde därför vara uppenbarrt att kommunminister Hannes Manninen hade en alldeles speciell orsak att betala det höga priset.


Planer. Den 10 juli 2010


På Helsingfors stadsplaneringskontor webbplats för Östersundomprojektet kan man på flera ställen läsa att alla pågående planeringsprojekt och trafikplaner hittas på tjänsten "Sunnitelmat kartalla". För inkorporeringsområdets del ser det inte ut att finnas mycket av dylika projekt.




Kulosaaren ilta. Den 9 juli 2010




Jag köpte Erkki Mennolas nya bok "Kulosaaren ilta" i kiosken i Gumbostrand igår. Mennola har gett ut boken på eget förlag och boken sprids via mindre konventionella kanaler. Enligt Sipoon Sanomat kan boken även köpas i Blå vargen i Östersindom och i Sibbo bokhandel i Nickby. På Internet kan boken beställas åtminstone via Suuri Kuu. "Kulosaaren ilta" kan även lånas på Kommunförbundet.




Vägg i väst. Den 8 juli 2010




I mitt inlägg "Ilmiselvästi masinoitu mukaan. Den 4 juli 2010" noterade jag att det i Sipoon Sanomat den 24 juni ingick en artikel med rubriken "'Helsinki tulee laajentamaan vielä Porvooseen asti'". En kortare version av artikeln har den 28 juni publicerats på tidningens webbplats under rubriken "Dosentti Mennola ennustaa Helsingin laajentavan vielä Porvooseen saakka" . Texten slutar här med citatet som jag återger i mitt inlägg. Docent Erkki Mennolas påstående är så anmärkningsvärt att jag passar på att upprepa det här:



– Paljon olen näihin asioihin perehtynyt, mutta toista yhtä kummallista tapahtumaketjua ei eteeni ole tullut. Siinä heilutettiin oikeusvaltion perusteita, Mennola kauhisteli.

– Paljon jäi kysymyksiä, kuten voivatko demokraattisessa yhteiskunnassa valtaapitävät todella väittää mustaa valkoiseksi ja toimia kansan tahtoa vastaan? Korkein hallinto-oikeus ja valtakunnan ykköslehti oli ilmiselvästi masinoitu mukaan hankkeeseen, eikä siinä keinoja kaihdettu.



I rubriken till artikeln lyfter man fram att Mennola förutspår att Helsingfors utvidgas ända till Borgå. Påståendet rymms inte med i den förkortade texten, men Mennolas motivering är intressenat: Eftersom Esbo kommer emot som en vägg i väst, är öst Helsingfors naturliga riktning.



Google+ Followers