Under presskonferensen efter statsrådets gränsbeslut den 28 juni sade statsminister Matti Vanhanen att den "föregående" justitiekanslern Paavo Nikula gett föregående regering ett klart direktiv: "Jos asiaan ottaa etukäteen kantaa niin tulee esteelliseksi." Att den vid tidpunkten tillfälliga justitiekanslern, biträdande justitiekansler Jaakko Jonkka lika väl inte såg eller inte ville se juridiska hinder för Vanhanen att deltaga i gränsbeslutet - eller snarare juridiska grunder att hindra Vanhanen från att deltaga i beslutet - är anmärkningsvärt. Det fanns dock skäl för den tillträdande justitiekanslern att betona det självklara: Det är i sista hand ministern själv som har ansvaret att bedöma om eventuellt jäv föreligger. Lösryckta ur sitt sammanhang gör Vanhanenes uttalanden inte honom nödvändigvis jävig, men ses uttalandena ur ett helhetsperspektiv, bör Vanhanens jäv vara uppenbart.
På tal om jäv undrar jag om statsministern jävade sig då statsrådet vid samma sammanträde som som Sibbobeslutet togs beslöt att välja statsministerns bror Rauno Vanhanen (c) till programdirektör vid handels- och industriministeriet. En liten pikant detalj är att statsministern bror råkar vara suppleant vid kommunfullmäktige i Sibbo. Misstankarna om nepotism skingras dock inte helt fastän statsministern jävat sig. Politiska beslut baserar sig i regel på förhandlingar och överenskommelser där flera ärenden kopplas samman. Ärendet gällande programdirektören behandlades efter Sibboärendet, vilket kan betyda att statsministern hade extra press på sig att rösta med majoriteten och se till att Sibboärendet inte bordlades. Å andra hade statsministern flera personliga skäl att rösta för en ändring av kommunindelningen.
Vid den ovannämnda presskonferensen sade Matti Vanhanen att "jokainen tiesi, että kun tämä on oikeudellinen kysymys, niin asiasta ei voida etukäteen sopia". Om man officiellt kommit överens om en ändring av kommunindelningen i samband med regeringsförhandlingarna, hade ministrarna gjort sig förhindrade att deltaga i gränsbeslutet. Det torde dock inte råda någon tvivel om att man inofficiellt i flera skeden förhandlat om Sibbo. Speciellt betydelsefull är överenskommelsen i samband med KSSR våren 2006. Om Vanhanen inte själv förhandlat, har han åtminstone genom att uttala sitt stöd för en annektering möjliggjort avtalet mellan Helsingfors (Hiltunen, Pajunen, Vapaavuori) och staten (Manninen, Sulonen).
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar