Urklipp. Den 28 juli 2010

När jag för snart fyra veckor sedan kom hem från Italien klippte jag ut en del tidningsartiklar. Ett urklipp var dock så litet att det tappades bort. Hufvudstadsbladet publicerade den 28 juni en insändare (via SMS) med rubriken "Historien upprepas?"

Självcensur. Den 27 juli 2010

I mitt inlägg "Tillit. Den 25 juli 2010" kommenterade jag Valitut palats undersökning enligt vilken finländarna har lågt förtroende för så väl journalister som politiker. Jag konstaterade här att jag skulle lita mera på politikerna, om jag kunde lita på att journalisterna bevakar den politiska beslutsprocessen. Ledaren i dagens nummer av Borgåbladet har rubriken "Politikerna är inte opålitligare än förr" och är en direkt kommentar till den aktuella undersökningen. Ledarskribenten menar alltså att politikerna (och journalisterna) inte var pålitligare förr. Jag citerar:

Vi skall inte inbilla oss att politiken var "renare" under exempelvis Kekkonens eller Koivistos tid, tvärtom. Då kunde mycket döljas bland annat för att det fanns en tyst överenskommelse mellan det politiska etablissemanget och journalisterna. Det fanns sådant som man helt enkelt inte talade om eller rapporterade om.

Mediernas självcensur under Kekkonens tid är kanske oacceptabel, men delvis även förståelig. Det rådde i Finland en realpolitisk konsensus om att det var nödvändigt att ha Moskvas förtroende. Moskvakortet användes många gånger i rent själviska syften, men det fanns i alla fall en poäng med självcensuren. I samband med fallet Sibbo kunde man känna en fläkt av Kekkonentiden. I mitt inlägg "En utredning som inte blev av. Den 13 januari 2007" har jag noterat hur chefredaktör Antti-Pekka Pietilä fick sparken från Ilta-Sanomat efter att i ledaren "Kovaa peliä Sipoossa" ha ifrågasatt Hannes Manninens motiv. Centern hade flera skäl att pressa Sanoma-WSOY att avsätta Pietilä, men månne inte en och annan redaktör förstod att tolka signalerna.


I samband med fallet Sibbo ville en del chefredaktörer, ledarskribenter och journalister stöda Helsingforspolitikerna och ansvariga ministrar i en fråga som ansågs lika viktig som känslig. Den verkliga orsaken till att inkorporeringen var så viktig för de ansvariga ministrarna förstod man knappast. Denna gång handlade det inte om nationens överlevnad eller om nationella intressen. På sin höjd handlade det om att undvika en regeringskris i samband med EU-ordförandeskapet (se "Ordförandelandet. Den 20 juli 2010"), men när statsrådet tog sitt avgörande beslut var Finlands ordförandeskap redan slut.

Insändarartikel i cirkulation. Den 26 juli 2010

I dagens nummer av Helsingin sanomat ingår en debattartikel med rubriken "Sipoonkorven kansallispuistoa kiirehdittävä". Artikeln är undertecknad av Juhis Ranta och Sini-Pilvi Saarnio. Samma artikel publicerades i Vantaan sanomat den 14 juli (se nedan) och i Sipoon sanomat den 1 juli. (Se "Bör påskyndas. Den 6 juli 2010".) Artikeln har även kunnat läsas på webbplatsen för De gröna i Sibbo. Då Sibbofrågan var som hetast vägrade tidningar att publicera insändare bl.a. med motiveringen att samma text redan publicerats på någon blogg. Nu är tröskeln betydligt lägre. För övrigt välkomnar jag artikeln.




Jag passar på att citera ur artikeln:

Kansallispuiston perustamista kannatetaan monissa lausunnoissa. Jopa Helsingin lausunnot ovat yllättävän myönteisiä, vaikka Helsinki samaan aikaan havittelee rakentavansa noin 30 000 asukkaan asuinaluetta Östersundomiin.
Lopullisen kansallispuiston tulisi olla Metsähallituksen esittämän laajimman vaihtoehdon mukainen. Valtion maiden lisäksi alueeseen tulisi liittää Helsingin ja Vantaan kaupunkien ja Uudenmaan virkistysalueyhdistyksen maat.
Myös Hältingträskin ja Talosaaren alueet toisivat hyvän lisän kansallispuistoon. Lisäksi Sipoonkorven ekologisten yhteyksien, puskurivyöhykkeiden sekä alueen muiden luonto- ja virkistysalueiden säilyminen tulisi turvata kaavoituksella.
Sipoonkorven kansallispuistossa ainutlaatuista ja tärkeää olisi nimenomaan se, että kansallispuisto ulottuu mereltä mantereelle.

Tillit. Den 25 juli 2010

Valitut palat publicerade tidigare i veckan ett pressmeddelande med rubriken "Suomalainen luottaa eniten lentäjään, vähiten poliitikkoon". Enligt en undersökning som Valitut palat låtit göra är politikerna alltså den yrkesgrupp som finländarna har minst förtroende för. Även journalisterna hör till de yrkesgrupper som finländarna har minst förtroende för. På denna blogg har jag ju inte precis försökt främja förtroendet för dessa yrkesgrupper. På kort sikt har kanske mediernas oväntade uppmärksammande av valfinansieringen tärt på förtroendet för politikerna. För egen del skulle jag lita mera på politikerna, om jag kunde lita på att journalisterna bevakar även den politiska beslutsprocessen. Dess värre verkar medierna bara vara intresserade av politikernas privatliv - och valfinansiering. Finska politikerna tycks lita på att journalisterna antingen inte intresserar sig för eller inte förstår sig på mygel och kontroversiella kopplingar (koplaus).

Pengarna fösrvinner från Helsingfors. Den 24 juli 2010

I mitt inlägg "Sibbo-syndromet. Den 19 oktober 2008" har jag uppmärksammat ett fenomen som pol. dr. Timo Aro valt att benämna "Sipoo-syndrooma". Sibbo-syndromet innebär att kranskommunerna i Helsingforsregionen lockar till sig de bästa skattebetalarna på bekostnad av centralorten. Problemet är speciellt allvarligt i Åbo, men förekommer även i Helsingforsregionen, så som av benämningen Sibbo-syndromet framgår. Ett huvudmotiv till inkorporeringen av sydvästra Sibbo var just att bebyggelsen spridits norrut och västerut. Däremot talades det väldigt lite om att goda skattebetalare även flyttat österut. De officiella motiveringarna till inkorporeringen var ju ingalunda att det byggdes för mycket villor i Sibbo. Genom att flytta gränserna och utvidga Helsingfors och huvudstadsregionen (SAD-området) österut ville man motverka utflyttningen av goda skattebetalare från Helsingfors.

Helsingin Sanomat har nu träffat Timo Aro, vilket resulterat i en intervju och en artikel, som i dagens nummer av tidningen presenteras på paradsidan under rubriken "Hyvät veronmaksajat karkaavat kehyskuntiin".



Helsingin Sanomat har valt att speciellt lyfta fram Sjundeå som en kommun dit goda skattebetalare flyttar, men redan i ingressen till artikeln "Raha kaikkoaa keskustasta" ("Hyvät veronmaksajat pakkautuvat kehyskuntiin") omnämns även Sibbo.



I rubriken till en karta som visar vinnare och förlorare i tävlingen om goda skattebetalare nämns Sibbo tillsammans med Sjundeå. Att Helsingfors är den stora förloraren framgår tydligt ur denna karta.



Aro har själv i dokumentet "laadullinen kooste" på Internet publicerat en tabell som visar att Sibbo är en överlägsen vinnare medan Helsingfors i andra ändan är i en klass för sig.



Det är skäl att förhålla sig kritiskt till statistik, men Aros studie visar i alla fall en bakgrund till inkorporeringen som inte alls passar ihop med de officiella motiveringarna. Här är även någonting att tänka på för beslutsfattarna i Sibbo. Om Sibbo fortsätter på Samlingspartiets (och YSI:s) linje så torde man inte länge låta Sibbo förbli en självständig kommun.

Kevään aikana. Den 23 juli 2010

Den 3 februari publicerade tidningen Vartti (Itä-Helsinki m.fl.) en artikel som jag inte tidigare noterat. Rubriken är "Metrolla vai pikaratikalla uuteen Östersundomiin?" Här kan man bl.a. läsa följande:

Uuden, edeltäjäänsä mutkikkaamman linjauksen mukaan Mellunkylästä liitosalueelle jatkettavalla metrolla olisi kaksi asemaa Vantaan ja kolme Helsingin puolella. Vantaan asemat olisivat Westersundom Länsisalmessa ja Kartano Länsimäessä. Helsingissä metro pysähtyisi Salmenkallion, Gumbölen ja Östersundomin asemilla.
– Tarkkaa kustannusarviota ei vielä ole, mutta metron jatkaminen maksaa useita satoja miljoonia. Pikaraitiotie olisi huomattavasti edullisempi, sanoo Östersundomin projektipäällikkö Matti Visanti.
Metron ohella liitosalueen joukkoliikennevaihtoehtona on pikaraitiotie. Kaupunkisuunnitteluviraston on määrä esitellä lautakunnalle jompi kumpi vaihtoehto kevään aikana.

Det är svagt av medierna att de inte kollat upp varför spårvägsalternativen inte (officiellt) presenterades för stadsplaneringsnämnden i våras.




Efter Helsingfors initiativ till en ändring i kommunindelningen var det många i Sibbo som ansåg att Sibbo delvis kunde skylla sig själv, då man varit relativt försiktig med att bevilja byggnadslov med undantagslov. I verkligheten önskar man från Helsingfors sida kraftigt minska på beviljandet av undantagslov. MTV 3 publicerade igår en artikel med rubriken "Vapaavuori arvostelee kuntakaavoitusta: Poikkeuslupia myönnetään lepsusti". I Östersundom kommer undantagslov framöver minsann att vara undantag.

Stadsgata. Den 22 juli 2010

I går kväll gjorde jag en runda på rullskridskor från Norsjö till östra ändan av Björnsö och tillbaka för att kolla in den omtalade cykelvägen, som snart borde vara färdig. Som av kartan ovan framgår tog jag några bilder med min mobil med gps och Sports Tracker installerad. Så mycket till cykelväg hittade jag inte. Benämningen "stadsgata" som används i Helsingfors ekonomi- och planeringscentrals webbsida "Staden investerar för att stimulera ekonomin" från ifjol är mera träffande.



På Björnsö finns nog cykelvägar från förut, men inte längs (hela) Björnsövägen, som hittills förvaltats av vägtrafikverket. Helsingfors stad har ansökt om att ta över vägen och göra den till stadens gata eller "stadsgata", vilket möjliggör byggandet av en gång- och cykelbana som staden själv bekostar.





Någon egentlig cykelväg längs Björnsövägen har Helsingfors stad inte byggt. Lättrafikleden utgörs i själva verket av en trottoar på södra sidan av vägen, vilket ju passar bra ihop med projektet att omvandla Björnsövägen till en "gata".



Helt färdig är trottoaren inte ännu. Vissa avsnitt saknas.




Trottoaren slutar för tillfället vid vägskälet till Kuntokallio. Sista biten av vägen till den östra ändan av ön, som enligt stadens planer skall bli centrum med mera massiv bebyggelse, är än så länge enskild väg.



I stället för att bygga en skild cykelväg har Helsingfors alltså breddat vägen och med kantsten avskilt en gång- och cykelbana. På alla ställen har man dock inte breddat vägen. Någon ny bro har man inte byggt. Därför avsmalnar så väl körbanorna som trottoaren när man kommer till bron.