Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011

HS  24.9 2011 s A5

I lördagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Kahden kunnan kasvukeskus". De två kommunerna som enligt artikeln tillväxtcentrumet skulle bestå av är Helsingfors och Esbo. I artikeln kan man läsa följande:

Pääkaupunkiseudun neljää kuntaa, Helsinkiä, Espoota, Vantaata ja Kauniaista ei yhdistetä yhdeksi kunnaksi, kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) arvioi.

"Ehkäpä tulee kaksi kuntaa", Virkkunen kertoi Helsingin Sanomien haastattelussa. Käytännössä Helsinki ja Vantaa yhdistyisivät ilman Espoota.

Men  det är inte bara huvudstadsregionen som skulle beröras av kommunsammanslagningar. Rubriken på paradsidan i samma tidning lyder "Uusimaa kutistuisi kahdeksaan".

HS  24.9 2011 s A3

 I själva artikeln kan man läsa följande:

Koko Uudellemaalle on HS:n tietojen mukaan ehditty kaavailla kahdeksaa kuntaa. Virkkunen ei kommentoi tätä puoleen eikä toiseen. 

Hur kommunsammanslagningarna i Nyland skulle ske redogörs det inte närmare för i artikeln, men tillsammans med artikeln har man publicerat en karta, enligt vilken Kyrkslätt skulle slås samman med Esbo och enligt vilken Sibbo skulle delas i tu. Södra Sibbo har på kartan anslutits till Helsingfors tillsammans med Vanda, medan norra Sibbo anslutits till en kommun som består av nuvarande kommunerna Tusby, Kervo och Träskända. Sibbo är den enda kommunen i Nyland som skulle splittras upp.

Ursprunget till den ovannämnda kartan framgår inte, men modellen har för Helsingforsregionens del presenterats redan år 2007 i Helsingin Uutiset / Vantaan Sanomat och är att betraktas som en samlingspartitisk modell. I mitt inlägg "'En oerhörd utvecklingspotential'. Den 30 september 2007" skriver jag att "Samlingspartiet i Helsingforsregionen torde ha ingått en Molotov-Ribbentroppakt, enligt vilken Kervo och Träskända får Tusby eller delar av Tusby, Esbo får Kyrkslätt och Helsingfors och Vanda får Sibbo eller delar av Sibbo."

Jag finner det anmärkningsvärt att kommunminister Henna Virkkunen redan i detta skede säger att Esbo och Helsingfors inte går samman. Ett av huvudmotivet bakom den nya kommunreformen torde just vara att möjliggöra en inkorporering av Esbo. Att Helsingfors skulle utvidgas österut ända till Borgå men inte västerut strider mot alla principer andra än maktpolitiska. Dess värre kan kommunminister inte köra över Samlingspartiet i Esbo och då måste Helsingforspolitikernas hunger igen en gång stillas med en del av Sibbo ...


Kuntalehti, som ges ut av Kommunförbundet, publicerade igår en artikel med rubriken "HS: Virkkunen hahmottelee pääkaupunkiseudulle kahta kaupunkia". Här kan man läsa att "Hieman alle 20 000 asukkaan Sipoo pantaisiin hahmotelmissa puoliksi: eteläosa liittyisi Helsinki-Vantaaseen, pohjoisosa taas Järvenpään, Tuusulan ja Keravan kanssa yhteen."

Twitter 26.9.2011

Yle publicerade igår en artikel med rubriken "'Ett scenario bland andra'". Kommundirektören i Sibbo Mikael Grannas säger här att förslaget i Helsingin Sanomat för Sibbos del inte är realistiskt. Lyssna även på ljudklippet "Kommundirektör Mikael Grannas".

Bbl 27.9.2011 s 3

Rubriken på huvudnyheten på paradsidan i dagens nummer av Borgåbladet lyder ""Dela Sibbo, föreslår Liljeström. Liljeström Föreslår dock inte att Sibbo skall delas enligt modellen i Helsingin Sanomat, utan en lösning "C", som tar "hänsyn till kultur, historia, språkförhållanden och pendlingsriktning".

Bbl 27.3.2011 s 6

Ett helt uppslag av tidningen ägnas förslagen attdela upp Sibbo. Rubrikerna på artiklarna lyder "Dela Sibbo i tre delar", "Splittra inte Sibbo" och "Bärlund varnar för skrivbordsvisdom". Den förstnämnda artikeln har senare på tidningens webbplats publicerats under rubriken "Liljeström kan tänka sig dela Sibbo" .

Bbl 27.9.2011 s 7

Hbl 27.9.2011 s 1

Rubriken på huvudnyheten i dagens nummer av Hufvudstadsbladet lyder "Sibbo kan delas i tre delar".

Hbl 27.9.2011 s 4

Rubriken inne i tidningen lyder "Sibbo kan gå i graven".

Helsingfors stadsstyrelse beslöt på sitt möte igår på förslag av Elina Moisio (grön) att bordlägga ärendet om Tuomas Rantanens kläm (Valtuutettu Tuomas Rantasen toivomusponsi: Östersundomin raideliikennevaihtoehdot), som jag skrev om senast i inlägget "Föredragande håller med. Den 24 september 2011".

Uudenlainen kaupunkimainen pientalualue. Den 26 september 2011

I MTV3 nyhetssändning igår kväll ingick ett inslag om Helsingfors stadsplaneringskontos planer på en "uudenlainen kaupunkimainen - kiskoliikenteeseeen perustuva - pientalualue" Östersundom. (Inslaget kan ses på katsomo.fi.) MTV3 har filmat projektchef Matti Visanti vid Westerkula gård på den gamla sträckningen för Österleden, där gränsen mellan Helsingfors och Vanda går enligt statsrådets beslut - men inte enligt den rådande tolkningen av beslutet. (Se t.ex. "Korrigerad gräns. Den 6 januari 2009".)

Planerna för området vid avtaget från Österleden till Ring III presenteras med fantastiska visioner, som hittils endast torde ha publicerats i "Östersundomin osayleiskaavan leikekirja". (Se "Liittymäympäristön suunnittelua. Den 3 april 2011".) Enligt inslaget skall (även här) byggas ett köpcentrum. (Jämför "zzz 000. Den 25 maj 2011".)

Filial. Den 25 september 2011

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Kommundirektör Ahonen är upprorets motvilliga drottning", som handlar om "kommunuproret" (kuntakapina), som den nya kommunreformen förorsakat. Tillsammans med artikeln ingår en kortare text med rubriken "Historiskt utträde". Här handlar det inte missnöje med regeringen, utom om missnöje med Kommunförbundet. Jag citerar ur artikeln:

Om en kommun skulle lämna Kommunförbundet i protest skriver den historia. Det har aldrig hänt sedan sedan Kommunförundet som vi känner det idag bildades 1992.

Många kommunrepresentanter skräder inte till orden då de talar om Kommunförbundets agerande gentemot regeringens planer på kommunfusioner.

- Det verkar som om man mest kört storstädernas intressen, säger Nykarlebys stadsdirektör Gösta Willman. ...

Kommunförbndet är vår intresseorganisation gentemot staten och borde lyssna mer på vad medlemmarna anser, säger kommundirekör Mikael Sundås i Pedersöre.

Enligt Janakkalas kommundirektör Anna-Mari Ahonen är många kommuner av den åsikten att man borde gå ut ur kommunförbundet.

- En del av kommunerna är rasande, en del är irriterade men ingen verkar vara nöjd med Kommunförbundet. Det är inte omöjligt att en del lämnar Kommunförbundet. ...

I uppropet på nätet påminner många kommunföreträdare Kommunförbundet att det inte skall fungera som en filial åt Finansministeriet.

Åtminstone de senaste åren har Kommunförbundet i första hand drivit Helsingfors stads intressen, samtidigt som Kommunförbundet idkat ett intimt samarbete med kommunavdelningen vid finansministeriet (tidigare vid inrikesministeriet). Vad jag noterat har medierna inte tidigare noterat detta. På denna blogg har jag i ett flertal inlägg visat hur Kommunförbundet inofficiellt, i det fördolda var en central faktor i inkorporeringen av sydvästra Finland. Just i fallet Sibbo fungerade Kommunförbundet som en filial till ministeriet, när kommunministern uppfyllde löftena till Helsingfors.

I huvudartikeln betonas det att kommunerna ansträngt sig för att uppfylla kraven i Paras-ramlagen, men att detta nu inte har något värde. Till saken hör att så väl Samlingspartiet som SDP har varit med i regeringar som drivit den gamla kommunreformen KSSR (Paras). Dessutom godkände Samlingspartiet KSSR även som oppositionsparti - efter Centerministrarnas löften om att ansluta sydvästra Sibbo till Helsingfors.

Föredragande håller med. Den 24 september 2011

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunginhallitus/Suomi/Esitys/2011/Halke_2011-09-26_Khs_33_El/1B95C2BB-73E3-41A8-84C5-2C5ED51DD9C0/Liite.pdf

I mitt inlägg "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars 2011"
noterar jag att man i föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 31 mars låtsas att Tuomas Rantanens kläm (Valtuutettu Tuomas Rantasen toivomusponsi: Östersundomin raideliikennevaihtoehdot) från 6.10.2010 inte alls handlar om snabbspårvägen som ett alternativ till metron. Om klämmen lösrycks ur sitt sammanhang säger den inte direkt att snabbspårvägens skall utredas som ett alternativ till metron. I sitt anförande vid stadsfullmäktigemötet den 6 oktober ifjol klargjorde Rantanen dock tydligt att han syftade på en spårvägslinje från Östersundom kunde integrera med jokerlinjen (Spårjokern) från Östra centrum via Vik. (Se även "Naturautredning. Den 1 april 2011".) En utredning enligt Rantanens kläm, som antogs av fullmäktige med rösterna 45 - 2, skulle lyfta troligen lyfta fram starka argument för alternativet snabbspårväg. Kanske är det därför van avsiktligt feltolkar klämmen. I utlåtandet, som stadsplaneringsnämnden antog den 31 mars, säger man bl.a. följande:

Östersundomin yleiskaavaluonnoksen joukkoliikenneratkaisu perustuu Mellunmäestä jatkettuun metrolinjaan ja sen liityntäbussiliikenteeseen. Tämä ei kuitenkaan sulje pois sitä mahdollisuutta, että alueelle rakennetaan tulevaisuudessa poikittainen, Jokeri 3-tason seudullinen pikaraitiolinja.

Joker 3 är tänkt att gå längs Ring III och i ingen händelse via Vik.

Nästa måndag har stadsstyrelsen äntligen Rantanens kläm på föredragningslistan. Förslaget i föredragningslistan för måndagens stadstyrelsemöte lyder enligt följande:

Kaupunginhallitus päättänee merkitä tiedoksi selvityksen kaupunginvaltuuston 6.10.2010 hyväksymän toivomusponnen (Tuomas Rantanen) johdosta tehdyistä toimenpiteistä ja toimittaa selvityksen ponnen ehdottajalle sekä tiedoksi muille valtuutetuille.

Vilka åtgärder som vidtagits förblir dock oklart. I föredragslistan hänvisas enbart till utlåtandet, som stadsplaneringsnämnden antog den 31 mars.Slutligen noteras det att "Esittelijä yhtyy kaupunkisuunnittelulautakunnan lausunnossa mainittuun."

Ville Niinistös tal. Den 23 september 2011

I inlägget "Sipoonkorven-Östersundomin alue. Den 31 augusti 2011" citerade jag ur miljöminister Ville Niinistös tal vid öppningen av Sibbos storskogs nationalpark. Talet har i sin helhet publicerats på Forsstyrelsens webbplats. Jag citerar här direkt ur "Ympäristöministeri Ville Niinistön puhe Sipoonkorvenr  kansallispuiston avajaisjuhlassa 27.8. 2011":

Olemme varmasti yhtä mieltä siitä, että kansallispuistolaki ei yksin pysty turvaamaan Sipoonkorven luonnon- ja kulttuuriperinnön kannalta arvokkaimpaan osaan kohdistuvia välittömiä tai välillisiä uhkia: vähittäistä kutistumista, luontoalueiden saarekkeistumista ja pirstoutumista sekä ylikulumista. Nämä kaikki ovat yleisesti tunnettuja syitä luonnon monimuotoisuuden köyhtymiseen niin maailmanlaajuisesti kuin kansallisestikin.

Kansallispuiston perustamisen jälkeisistä toimenpiteistä tärkeimpänä pidän kolmen kunnan – Helsingin, Sipoon ja Vantaan – yhteistä yleiskaavaa. Siinä tullaan ratkaisemaan paitsi Östersundomin herkkien merenranta-alueiden Natura 2000 -kohteiden kohtalo rakennettavaksi kaavaillun alueen puristuksissa myös Sipoonkorven luonnon- ja kulttuuriperinnön kokonaisuuden laajuus, eheys sekä yhteydet ulkopuolisiin luonnon alueisiin. Liikenneratkaisut on tehtävä niin, että niistä ei muodostu ekologista barriääriä Sipoonkorven ydinalueen ja merenrannan Natura 2000 - alueiden välille. Kaavassa on pystyttävä ennakoimaan myös kasvavan asukasmäärän lähivirkistysaluetarpeet siten, että lisääntyvä virkistyskäyttö ei suuntaudu pelkästään Sipoonkorven kansallispuistoon ja aiheuta sen luonnon ylikulumista. ...


Hyvät yhteistyökumppanit, arvoisa juhlayleisö. Sipoonkorven ydinalue on eduskunnan säätämän kansallispuistolain myötä nostettu suomalaiseen suojelualueaatelistoon. Toivon, että tämä kannustaa ja velvoittaa meitä kaikkia tekemään yhteistyötä sen etten, että Sipoonkorven-Östersundomin aluetta ei pirstottaisi nykyisestä. Sen sijaan sitä tulisi yhteistyöllä vaalia eheänä kulttuuri- ja luonnonperinnön helmenä, jossa on tilaa niin tiivistyvän metropolivyöhykkeen kaupunkilaisten virkistäytymiselle kuin myös niille maaseudun ihmisille, jotka ovat tarpeen arvokkaan kulttuurimaiseman elävänä pidossa.

Det är miljöministeriet som slutligen fastställer etapplandskapsplanen och den gemensamma generalplanen.

Kritik mot Helsingin Sanomat. Den 22 september 2011

Helsingin Sanomat har naturligtvis inte uppmärksammat Mikko Niskasaaris artikel "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan" i nättidningen Fifi (se "Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011").  Även om jag själv finner Niskasaaris förklaring till klappjakten på Peltomäki något ensidig, så lär man i Vanda, speciellt på grönt håll, långt dela Niskasaaris syn på fallet Peltomäki. Niskasaaris artikel har även fått en stor spridning. Närmare 400 har Facebookrekommenderat artikeln, vilket är en mycket hög siffra.

Niskasaaris artikel har även uppmärksammats på ledarsidan i Hämeen Sanomat i en artikel med rubriken "Erottiko Hesari Vantaan kaupunginjohtajan?". Jag återger här valda delar ur artikeln:

Harvinaisen mielenkiintoisen teorian Peltomäen eroon johtaneista syistä esitti vapaa ympäristö- ja oikeustoimittaja Mikko Niskasaari Voima-lehden verkkoversiossa. Hänen näkemyksensä mukaan Peltomäkeä vastaan suunnattu erittäin voimakas julkisuus sai alkusysäyksen kaavakiistasta, jossa Helsingin Sanomat on ajanut hyvin näkyvästi Sipoolta alueliitoksella napatun Östersundomin nopeaa kaavoittamista.

Peltomäki ja Vantaa vastustivat hanketta, mikä pysäyttikin suunnitellun kaavan etenemisen. Helsingin Sanomien kustantajalla Sanoma WSOY:llä on myös erittäin isoja maanomistusintressejä Vantaan Keimolassa, joiden lopullinen muuttaminen euroiksi vaatii kaupungin hyväksyntää. ...

Sittemmin Vantaan päättäjät ovat saaneet selvityksiä, jotka ampuvat monien mielestä kaikki korruptioepäilyt alas. Vuokraemäntänä toimineen arkkitehtitoimiston toimeksiantojenkin on todettu myös vähentyneen sen jälkeen, kun Peltomäki aikanaan aloitti kaupungin virkamiehenä.

Kävi myös ilmi, että velvollisuuksien laiminlyönti virkamatkalla tarkoitti Everton-QPR-futisottelun ja poikaporukan illanvieton skippaamista. Tämä tietenkin osoittaa erittäin huonoa makua ja harkintakyvyn puutetta kaupunginjohtajalta, mutta harvoin moinen kelpaa irtisanomisperusteeksi. ...

Maanantaina Vantaan valtuuston kokouksessa esitettiin todella kovia syytöksiä Hesaria ja kokoomusta kohtaan esimerkiksi vihreiden suunnasta. Näistä puheenvuoroista ei uutisoitu sanaakaan tiistain Hesarissa.

Frågan huruvida Sibbo borde ansluta sig till Helsingforsregionens trafik har diskuterats livligt de senaste dagarna. Yle publicerade i tisdags en nyhetstext med rubriken "Tar Sibbo bussen västerut?", där det noteras att "Ett beslut, för eller emot, är också en ståndpunkt för hur mycket Sibbo vill orientera sig mot huvudstadsregionen." I en kommentar till en tidigare nyhetstext skriver Christel Liljeström att "samarbetar Sibbo inte med Hforsregionen så säger man att annekteringen berodde på bristande samarbete från Sibbos sida....samarbetar man så heter det att beslutsfattarna kör Sibbo till fusion med Helsingfors ... "

Politisk cirkus. Den 21 september 2011

Mikko Niskasaaris artikel "Kiista kaavasta kaatoi kaupunginjohtajan" i nättidningen Fifi (se "Bulldozern Helsingin Sanomat. Den 20 september 2011") har fått en viss uppmärksamhet. Petri Muinonen (Krisdemokrat från Vanda) har uppmärksammat Niskasaaris artikel i ett blogginlägg med rubriken "Peltomäki, syntipukki?" Muinonen tar inte ställning vare sig för eller mot påståendena i Niskasaaris artikel, men passar på att kritisera tidningen Voima, som ger ut webbpublikationen Fifi.

Sini Alén (grön) lyfte lyfte fram Niskasaaris artikel i sitt anförande vid gårdagens stadsfullmäkyigemöte i Vanda. I anförandet sade Alén bl.a. följande:

Hyvä esimies seisoo aina alaisensa takana ja toimii hyvässä yhteishengessä ja luottavaisissa väleissä tämän kanssa.

Mutta miten on toiminut Tapani Mäkinen Jukka Peltomäen esimiehenä? Luovaan ajatteluun ja jämäkkään toimintaan Peltomäkeä ei ole tarvinnut kannustaa, sen hän on osannut itsekin. Mutta Tapani Mäkinen on toiminut aivan päin vastoin kuin hyvä esimies toimii, vetänyt mattoa jalkojen alta, kun Peltomäki ei suostunut hänen suoraan käskytykseensä vaan edellytti kaupunginhallituksessa tai muissa kuntalain mukaisissa luottamuselimissä tapahtuvaa käsittelyä. Tapani Mäkisen toimitaa voi hyvällä syyllä kutsua ajojahdiksi. Selkeästi kaupunginhallituksen puheenjohtajan Tapani Mäkisen tavoite on ollut päästä liian voimakkaasta ja liian taitavasta kaupunginjohtajasta eroon ja lisätä kokoomuslaisia henkilöitä johtajistossa.

Kumppanina tässä toiminnassa Tapani Mäkisellä on ollut Helsingin Sanomat, joka jo pitkään on ottanut Vantaan esimerkiksi negatiivisissa asioissa ja jossa on julkaistu toinen toistaan loukkaavampia kirjoituksia Vantaasta. Mutta  Peltomäki-asian käsittely Helsingin Sanomissa on mennyt jo liian pitkälle. ...

Helsingin Sanomat ja Tapani Mäkinen ovat olleet Helsingin ja Vantaan yhdistämisen puolella, Peltomäki ei. Helsingin kokoomus (Ja HS) haluavat, että Östersundomin alue rakennetaan hyvin suureksi ja tiheäksi, mikä on lyhytnäköisesti edullista talouden kannalta, mutta pitkällä tähtäimellä suuri vahinko. Jos Talosaaren rannat ja muu herkkä luonto pilataan, sitä ei milloinkaan saada enää takaisin. Peltomäki on edustanut asiassa hyvin maltillista ja ympäristönäkökulmia ymmärtävää linjaa, mikä on selvästi myös nähty hänen haitakseen Mäkisen ja Hesarin toimesta.

De gröna i Vanda förhåller sig mycket kritiskt till hur Jukka Peltomäki har behandlats av Samlingspartiet och SDP i Vanda. Det framgår även ur Erja Hakkarainens blogginlägg "Poliittista sirkusta ei tarvita" från igår.