Vanda försöker bromsa. Den 20 december 2011

Landskapsstyrelsen för Nylands förbund hade på föredragningslistan för sitt möte igår ett ärende med rubriken "2. vaihemaakuntakaavan ehdotuksen ratkaisuperiaatteet taajamien osalta". I föredragningslistan kan man bl.a. läsa följande:

Maakuntakaavan eräänä tavoitteena on myös harmonisoida Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla käytetyt kaavamerkinnät ja -määräykset taajama-alueiden ja liikenneverkon osalta. Tämä edellyttää Itä-Uudenmaan maakuntakaavan ko. merkintöjen kumoamista ja niiden uudelleen esittämistä Uudellamaalla käytetyillä merkinnöillä. Lisäksi kumotaan Sipoosta Helsinkiin liitetyn Östersundomin alueen vanhentuneet seutu- ja maakuntakaavat kokonaisuudessaan, sillä niissä ei ole huomioitu liitosalueen lähtökohtatilanteen muutoksia. ...

Uusia asemanseutuja on täsmennetty siten, että ne esitetään kahdella eri merkinnällä riippuen alueen suunnittelutilanteesta. Raideliikenteeseen tukeutuva taajamatoimintojen alue - merkinnällä on osoitettu Vihdin Huhmari, Espoon Hista sekä Helsingin, Vantaan ja Sipoon laadittavana olevan yhteisen yleiskaavan mukainen Östersundomin alue. ...

Östersundomissa ja Vihdin Huhmarissa vähittäiskaupan suuryksiköt on osoitettu reservimerkinnällä. Tällä on haluttu kytkeä kaupan rakentaminen samaan aikaan muun uuden taajaman rakentamisen kanssa.  ...

Östersundomissa jäsenkunnat haluavat kunnalle jätettäväksi enemmän vapautta suunnitella omaa aluettaan, kun taas muut tahot pitävät taajamatoimintojen alueita liian laajana ja viheryhteyksiä liian kapeina.

Osmo Soininvaara har kommenterat landskapsstyrelsens beslut i ett blogginlägg med rubriken "Maakuntakaava maakuntahallituksessa 19.12.2011". Jag citerar ur blogginlägget:

Uusia asemanseutuja ei oteta käyttöön Östersundomia lukuun ottamatta. ...
Ristikytöön on jo rata, pysäkki vaan puuttuu. ...
Sipoo, joka yritti ensin suojella itseään uusilta asukkailta, on Östersundomin menetettyään innostunut kaavoittamaan aivan vimmatusti. Sibbesborgin ja Eriksnäsin alueelle kaavaillaan jopa 70 000 uutta asukasta. ...
Siitä Ristikydöstä pitäisi tehdä positiivinen päätös eikä vain sallia passiivisesti. Tuusulan kuntaa se ei ole kiinnostanut, mutta kuntarajat eivät ole ikuisia. ...
Östersundomin osalta ongelmana on Vantaa, joka pyrkii jarruttamaan Östersundomin käyttöönottoa, jotta se ei vaarantaisi Marja-Vantaan kehitystä.

Savon SAanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Kokoomus varmistelee Sauli Niinistön voittoa". I artikeln kan man läsa följande:

Joidenkin arvioiden mukaan kokoomus olisi jo ryhtynyt varmistelemaan Niinistön voittoa aikatauluttamalla muuta politiikkaansa. Siltä tosiaan vaikuttaa. Kokoomuslaisen kunta- ja hallintoministerin Henna Virkkusen valmisteleman ja kiistellyn kuntauudistuksen karttaharjoitukset piti alunperin esitellä jo ennen vuodenvaihdetta. Nyt aikataulu on siirtynyt tammikuun loppuun. Olisikohan lopulta niin, että valmista on vasta helmikuun 5. päivän jälkeen, jolloin presidentinvaalien toinen kierros on käyty?

Presidentinvaalit ovat henkilövaalit. Äänestäjät arvioivat ehdokkaita heidän persooniensa kautta. Aikaisemmista vaaleista on kuitenkin opittu myös, että puoluepoliittiset mieltymykset näyttelevät sitä suurempaa roolia, mitä lähemmäs vaaleja mennään.

Man svänga på steken och fråga sig om man inte flyttar på publiceringen av kommunkartan för att rädda kommunreformen. På finansministeriet vill man inte riskera att presidentkandidaterna med Sauli Niinistö i spetsen skulle börja diskutera kommunkartan.

Husö under vatten. Den 19 december 2011

Igår gjorde jag en cykelrunda till Husö, där jag fotograferade åkrarna på vardera sidan av vägen invid Husö gård.

Tyvärr hade jag en felaktig cykelpump med mig, så jag var tvungen att avbryta cykelrundan. Jag tog dock en bild av en vägskylt. I mitt inlägg "Servicebrygga och badplats. Den 8 december 2011" berättar jag om de nya skyltarna invid parkeringsplatsen vid Husö gård, som visar vägen till den icke-existerande badplatsen och den icke-existerande servisbryggan. Det finns emellertid även skyltar som visar vägen för ryttarna. I sig befäster de nys skyltarna Husös roll som friluftsområde och därmed kan de sätta käppar i hjulen för planerna på ett villaområde. Å andra sida hänger planerna på en badstrand och en servicebrygga ihop just med planerna på ett bostadsområde. Frågan hur skyltarna till badstranden och bryggan kommit med och varför de ritats ut på guidekartan vid parkeringsplatsen.

Medan jag ledde cykeln längs Husövägen passade jag på att ta några bilder av de vattentäckta åkrarna.

Fältet för modellflygplan, som även brukar fungera som parkeringsplats vid motionsorientering, var helt och hållet under vatten.

Tidslinje. Den 18 december 2011

http://www.facebook.com/FalletSibbo

I mitt inlägg "Facebook. Den 6 juli 2011" introduserade jag Fallet Sibbos egen Facebooksida. Jag berättade här att det behövdes minst 25 fans eller personer som "gillar" sidan för att kunna registrera ett användarnamn eller en kortare adress. Det är en god bit kvar till 25 personer som "gillar" sidan, men nu har det ändå varit möjligt att registrera användarnamnet FalletSibbo med adressen www.facebook.com/FalletSibbo.

Det är möjligt att min bevakning av Fallet Sibbo kommer att glida över till denna Facebooksida. Tyvärr torde det här inte komma att finnas någon timeline, när tidslinjen lanseras allmänt på Facebook den 22 december. (Själv har jag för min egen sida redan tagit i bruk tidslinjen.) Fotoalbumet Fallet Sibbo på Facebooksidan fungerar dock lite som en tidslinje.
 

Samtidigt som Facebook utvecklas byter konkurrenten Twitter gränsnitt. Den senaste förnyelsen gäller ännu inte alla användaren. För användarnamnet FalletSibbo ser Twitter nu annorlunda ut än för t.ex. användarnamnet wadenstrom. Begränsningen till 140 tecken per inlägg gör att Twitter kommer att förbli endast ett komplement till bloggen.

Även Googles bloggtjänst Blogger utvecklas. På senaste tiden har man speciellt satsat på ett nytt gränssnitt och Dynamic Views. Jag har valt att hålla mig till det gamla gränssnittet, som ger möjligheter till widgets, men läsaren kan välja den dynamiska visningsläget eller -lägena genom att klicka på länken Dynamic Views uppe i högra marginalen. En nyhet är visningsläget Magazine.

Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011

Kunta-lehti publicerade igår en artikel av Hannu Lehtilä med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Artikeln ger en bra översikt av  kommunreformen från Hannes Manninen och KSSR (Paras) till Henna Vikkunen och kommunrevoten (kuntakapina).

Angående den nya kommunreformen har jag själv förundrat mig över att Samlingspartiet, socialdemokraterna och De gröna lät kommunsammanslagningsivrarna Jan Vapavuori, Jouni Backman och Osmo Soininvaara formulera kommunreformen i samband med regeringsförhandlingarna. Vapaavuoris, Backmans och Soininvaaras åsikter i den aktuella frågan är knappast representativa för respektive partier. Nu splittrar reformen inte bara regeringen utan i högsta grad även regeringspartierna internt. Speciellt gäller detta Samlingspartiet, vilket Lehtilä även noterar i sin artikel..

Ett prov på Vapaavuoris syn på kommunreformen ger talet "Kuntarajoja on tarkasteltava metropolialueellakin", som Vapaavuori höll den 24 augusti. I talet sade Vapaavuori bl.a. följande:

Pääkaupunkiseudun rakenteissa ei koskaan ole tapahtunut mitään olennaista ilman valtiovallan merkittävää osuutta. Kunnallispäättäjien poterot ovat liian syvällä ja itsekeskeinen ajattelu liian vahvaa, jotta kunnissa osattaisiin aidosti tavoitella alueen kokonaisetua - eikä se ehkä olekaan kunnan luottamushenkilöiden ensisijainen tehtävä.

Kuvaavaa jo pitkään vallinneelle asetelmalle on, ettei pääkaupunkiseudun kaupunkien yhdistymisen etuja ja haittoja ole koskaan selvitetty, vaikka kunta- ja hallintorakenteita koskevia selvityksiä on tehty kymmeniä. Seudun kuntarakenne on siis korosteisesti valtiovallan käsissä.

Vain valtiovallalla on mahdollisuus nähdä metropoliseutu sellaisena kokonaisuutena, jollaisena se on nähtävä. Seudun kansantaloudellisen merkityksen takia valtiolla on oikeus, jopa velvollisuus, puuttua alueen kuntarakenteisiin, jos se katsotaan tarkoituksenmukaiseksi.

Backman höll för sin del ett anförande om kommunreformen för landskapsfullmäktige för Etelä-Savon maakuntaliitto (Регион Южное Саво) den 28 november.

Backman ansåg att kommunstrukturen vid kommunreformen stärks så väl genom sammanslagningar av hela kommuner som genom delsammanslagningar

Det kan noteras att delsammanslagningar inte varit en metod inom ramen för KSSR. Här uppmuntrades endast hela kommuner att frivilligt gå samman. Delsammanslagningar - inklusive tvångsinkorporeringar - har accepterats endast för att möjliggöra sammanslagningar av hela kommuner som saknat en gemensam gräns. Sibbo är här ett unikt undantag, men så löstes Sibbofrågan formellt inte som en del av KSSR. Sydvästra Sibbo var priset som Manninen måste betala för att man skulle kunna enas om KSSR.

Backmans presentation från den 28 november finns även i en mera socialdemokratisk skrud.

Den tredje kommunsammanslagningsivraren Osmo Soininvaara skrev igår ett intressant blogginlägg med rubriken "Pääkaupunkiseudun kuntarakenne". Soininvaara talar här lite överraskande inte så mycket om kommunsammanslagningar. Tvärtom nämner han rentav möjligheten att splittra upp Helsingfors i fem kommuner. Det centrala ämnet i Soininvaaras blogginlägg är  en metropolförvaltning som ett alternativ till en sammanslagning av städerna i huvudstadsregionen. Jag citerar ur inlägget:

Mitä kuntia otettaisiin mukaan?

Vähintään perinteiset neljä pääkaupunkiseudun kaupunkia sekä mielellään Kirkkonummi. Kerava, jos Kerava haluaa, mutta sen vaihtoehtona olisi yhdistää Kerava, Järvenpää ja Tuusula kolmistaan. 

Soininvaara föreslår alltså att metropolförvaltnngen kunde omfatta Kyrkslätt och Kervo, men Sibbo nämner han inte.

Det största hotet mot Sibbo i samband med den nya kommunreformen torde vara att inte heller den nuvarande kommunministern vågar trampa Esbo på tårna och Helsingfors igen en gång kompenseras med en del av Sibbo.

Som väntat beslöt fastighetsnämnden i Helsingfors på sitt möte i torsdags att godkänna de tre förslagen till köp av fastigheter i Östersundom. (Jämför "Keskeisellä alueella. Den 14 december 2011".)

Natura-utvärdering. Den 16 december 2011

"Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011" noterar jag att Östesundomkommottén den 13 december på webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerat en nyhet med rubriken "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta". Samma dag publicerades här två andra nyheter: "Karhusaaren kaavarunko odottaa yleiskaavan suuntaviivoja" och "Miten syntyy yleiskaavan Natura-arviointi?". Speciellt den senare är principiellt intressant. Här kan man bl.a. läsa följande:

Östersundomin kuntien yhteisen yleiskaavan hyväksyminen edellyttää Natura-arvioinnin asianmukaista laatimista ja lopputulosta, jossa suunnitelman todetut vaikutukset eivät merkittävästi heikennä luontoarvoja.

Yleiskaavan vaikutukset Östersundomin Natura 2000 -alueisiin on siis arvioitava luonnonsuojelulain edellyttämässä laajuudessa. Lisäksi Uudenmaan ELY -keskukselta tulee pyytää lausunto arvioinnista.

Östersundomin kuntien yhteisen yleiskaavan Natura-arvioinnin laatii FCG Oy. Työ on aloitettu elokuussa 2011 nähtävillä olleen ensimmäisen yleiskaavaluonnoksen ja valmisteluaineiston pohjalta. 

Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011

http://yhteinenostersundom.fi/teemat/mita-mielta-olet-ostersundomin-suunnitelmista/

 Signaturen "Pitkissä puissa" ställde på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 11 december till Östersundomkommittén fråga "Onko homma enään hallussa?" "Pitkissä puissa" undrade även om tidtabellen för den gemensamma generalplanen. Två dagar senare kom svaret från "informatören".

Informatören hänvisar till en länk till ny information på den aktuella webbplatsen. Den nya informationen är publicerad samma dag, den 13 december. Den 13 december har Östersundomkommittén här publicerat ytterligare två nyheter, som jag skall återkomma till senare.

http://yhteinenostersundom.fi/2011/12/tarkistettu-kaavaluonnos-kuntien-kasittelyyn-alkuvuodesta/

Nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta" innehåller en del ny intressant information. Bl.a. berättas det att Östersundomkommittén skall granska fem olika alternativ, varav man kommer att lägga fram ett till grund för förslag till generalplan: A. Kuusi metroasemaa, B. Viisi metroasemaa, C. Neljä metroasemaa (luontojärjestöjen varjokaava), D. Pikaraitiotiet, samt  E. Pikaraitiotiet ja taajamajuna.

Keskeisellä alueella. Den 14 december 2011

Helsingfors fastighetsnämnd skall (enligt föredragningslistan) på sitt möte i torsdag igen behandla förslag till köp av tre små fastigheter i Östersundom. Alla tre fastigheter ligger intill Nya Borgåvägen. I motiveringarna till köpet av fastigheten i östra Östersundom heter det enligt följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

I motiveringarna till de två andra fastigheterna i västra Östersundom kan man läsa att "Kiinteistökokonaisuus sijaitsee hyvin keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä."

Av bifogade kartor framgår tydligt att Helsingfors markegendom i de centrala delarna av Östersundom är mycket blygsam. Ur kartan över stadens markegendom kan man lätt se varför stadsplaneringskontoret istället för en spårvägsförbindelse längs Nya Borgåvägen föreslår en metrolinje som går sicksack mellan stadens mark norr och söder om väg 170.

Sipoon Sanomat publicerade igår en text med rubriken "Sipoo vakuuttaa selviävänsä itsenäisenä jatkossakin".

I dagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tärande tvångsäktenskap mellan landskapsförbunden". I artikeln noteras det bl.a att det inte blev någon smekmånad i fusionen mellan Nylands förbund och Östra Nyllands förbund. Artikeln avslutas med ett citat av Borgå stadsdirektör Jukka-Pekka Ujala. Se ovan.