Årskrönikor och sammandrag. Den 27 december 2011

Under årets sista vecka brukar medierna publicera årskrönikor. Jag har även publicerat årskrönikor på denna blogg: "Året som gått. Den 31 december 2006" , "Året 2007. Den 31 december 2007" och "Sammandrag. Den 28 december 2008". Liksom namnet på den sistnämnda årskrönikan antyder utgör årskrönikor sammandrag över året som gått. För dem som vill skaffa sig en helhetsbild av fallet Sibbo är ovannämnda inlägg att rekommendera. Tyvärr hade jag själv inte ännu i slutet av år 2008 insett kommunförbundets centrala roll, varför sammandragen ger en bristfällig bild av förloppet.

Tidningen Keski-Uusimaa publicerade på sin webbplats den 2 januari 2009 en sammanfattning under  rubriken "Helsingin metropoli nielaisi Lounais-Sipoon". Sammandraget sträcker sig från 23.2.2006 till 1.1.2009. Sammanfattningen är naturligtvis på inget sett komplett, men är en bra läsning för den som vill friska upp minnet.

Hikipedia. Den 25 december 2011

På denna blogg har jag dokumenterat diskussionen kring "Sibbofrågan" och fallet Sibbo. Den vulgära diskussionen på mediernas diskussionsspalter har jag dock för det mesta ignorerat. Vulgär är även webbplatsen Hikipedia, som är en finsk motsvarighet till Uncyclopedia och Psyklopedin. På den finska parodin av Wikipedia hittar man en text från juli 2007 med rubriken "Hikinews:Sipoolaiset valtasivat talon Helsingin keskustassa". Jag skall inte desto mera kommentera texten.

Apropå Hikipedia så har ändringen av kommungränsen en central plats på svenskspråkiga Wikipedias sida om Sibbo. Eftersom jag har brist på tid så skall jag göra som kommunindelningsutredare Pekka Myllyniemi gjorde i sin rapport och kopiera och infoga direkt från Wikipedia - med länkar och allt. (Se "Fatalt missförstånd. Den 9 december 2006" och "Copy past-metoden. Den 11 augusti 2007".) Verkligheten är komiskare än Hikipedia.

Sibbo (finska Sipoo) är en kommun i landskapet Nyland. Sibbo har 18 027 (30.09.2009) invånare och har en yta på 366,75 km². Kommunens centralort heter Nickby (fi. Nikkilä).

Sibbo kommun ligger endast ca. 15-30 km österom Helsingfors centrum, men fortlevde länge som en svenskspråkig och starkt jordbruksdominerad kommun. Helsingfors stad äger betydande landområden i Sibbo och krävde 2006 att få införliva delar av Östersundom i västra Sibbo med Helsingfors. Trots att majoriteten av sibboborna häftigt motsätter sig och de lagliga grunderna är tvivelaktiga ändrades kommungränsen den 1.1.2009.

Det tidigare helt svenskspråkiga Sibbo är sedan 1953 en tvåspråkig kommun med (sedan 2003) finska som majoritetsspråk och svenska som minoritetsspråk.

Talosaaren kartta. Den 25 december 2011

http://www.hel.fi/hki/liv/fi/Ulkoilu/Helsingiss_/Talosaari

En av de märkligare episoderna som jag följt med på denna blogg är det olovliga byggandet av en "serviceväg" till den icke-existerande badstranden och den icke-existerande servicebryggan på Husö. Det aktuella byggnadsprojektet har jag speciellt uppmärksammat sommaren 2010. I väntan på att ELY-centralen beviljar tillstånd för badplatsen och bryggan har byggnadsarbetet stått stilla i år, men istället har basstranden och bryggan dykt upp på planutkast och kartor. Webbsidan för Husö friluftsområde ("Talosaari") har även uppdaterats flera gånger under det gångna året.

Första gången jag noterat idrottsverkets finska webbsida för Husö är i mitt inlägg "Friluftsområde. Den 22 mars 2011". Webbsidan hade uppdaterats den 10 mars 2011. Det var ingenting märkligt med uppdateringen, frånsett att man som adress uppgav 01100 Itäsalmi. Vid följande uppdatering, som gjordes den 7 september, lade man till en länk ("Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)") till en karta över Husö friluftsområde. På kartan fanns en punkt som visade att betraktaren befinner sig på parkeringsplatsen vid Husö gård samt markeringar för badplatsen och servicebryggan. (Se "Du är här. Den 2 oktober 2011".) I början av december dök kartan plötsligt upp vid parkeringsplatsen på Husö tillsammans med vägskyltar, som visar vägen till  "servicebryggan" och "badplatsen".


Den 21 december har webbsidan för Husö friluftsområde uppdaterats på nytt. Den enda förändringen är denna gång att länken till kartan över Husö friluftsområde, "Talosaaren ulkoilualueen kartta (PDF)" har bytts ut mot en länk till en karta över Husö, "Talosaaren kartta (PDF)". Kartan över friluftsområdet finns inte längre kvar på sin gamla adress, men inte heller den nya länken fungerar. Länken, som har adressen http://www.hel.fi/static/liv//talosaari.pdf kan inte fungera, eftersom det före pdf-filens namn finns två snedstreck, men ingen karta hittas heller då det ena snedstrecket lämnas bort. Nedan en jämförelse av den uppdaterade webbsidan (till vänster) och den gamla sidan.

Från stadsplaneringskontorets sida verkar det finnas ett intresse av att bryggan och badplatsen redan existerar, eftersom stadens ansökan om undantagslov till ELY-centralen gäller "huoltolaiturin kunnostustyötä" och "uimarannan siistimistä". (Se "Huoltolaiturin kunnostustyötä. Den 26 februari 2011".) Å andra sidan förefaller det högmodigt att rita ut badstranden och bryggan på guidekartan så länge som tillstånd inte har beviljats.

Kaavametro. Den 24 december 2011

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I senaste nummer av Sipoon Sanomat, som undantagsvis utkom redan tisdagen den 22 december, ingår en notis med rubriken "Sipoo kävi lobbaamassa". Jag har noterat det aktuella besöket på finansministeriet i mitt inlägg "Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011".

Sipoo Sanomat 22.12 2011 s 6

I samma nummer av tidningen ingår en text med rubriken "Östersundomin kaavametro etenee". Nyheten handlar ingalunda om metroförbindelsen till Östersundom, utan metron är här en metafor för planläggningsprojektet. Dess värre går det trögt framåt med planläggningen, liksom även för planerna på en metro till Östersundom. Metron till Östersundom ser ut att förbli en linje på kartan. Benämningen kaavametro passar i själva verket bra även på metrolinjen till Östersundom. Informationen i den aktuella texten är delvis den samma som i nyheten "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta", som publicerades på webbplatsen Yhteinen Östersundom den 13 december. (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".)

Funktionella områden. Den 23 december 2011

Yle publicerade igår en nyhet med rubriken "Asiointialueista kuntauudistuksen pohja?" I nyhetstexten kan man läsa att "Ihmisten asiointia kaavaillaan kuntauudistuksen pohjaksi" och att "Suomeen voi hahmotella vajaat 60 toiminnallista aluetta."  Kartan ovan publicerades tillsammans med med den aktuella texten.

Yle publicerade igår även en nyhetstext med rubriken "Keski-Uudellamaalla ollaan yhä montaa mieltä kuntaremontista". Ett motsvarande inslag ingick i Uudenmaan uutiset.

I Yles nyheter 20:30 igår ingick ett inslag om att kommunreformen grundar sig på asiointialueita eller toiminnaliiset alueet.

I nyhetsinslaget presenterades en grafik av knappt sextio funktionella områden och fem funktionella områden i Nyland. Sibbo kunde anslutas till huvudstadsregionen, "Keski-Uusimma" eller Borgå, ifall den nya modellen förverkligas.

Turun Sanomat publicerade i onsdags en artikel med rubriken "Kapinalliset puuhaavat joukkoeroa Kuntaliitosta – hahmotelmissa uusi järjestö". Sibbo borde ha varit den första kommunen att lämna kommunförbundet, efter att förbundet bakom kulisserna stödde inkorporeringen av sydvästra Sibbo.

Uppdaterad naturutredning. Den 22 december 2011

Östersundomkommittén publicerade igår igen en ny nyhet med rubriken "Majvikin ja Granön luontoselvitys täydentyi". Sibbo kommun verkar ha uppdaterat sin webbplats med samma information även igår, fastän den aktuella utredningen var klar i oktober. Utredningen gäller den del av området för den gemensamma generalplanen för Östersundom som fortfarande hör till Sibbo.

Det borde ha funnits tid för en motsvarande utredning redan före utkastet till gemensam generalplan lades fram. Förverkligandet av planerna för Östersundom torde inte bli aktuellt på lång tid.

Liksom jag noterar i mitt inlägg "Vanda försöker bromsa. Den 20 december 2011"  skriver Osmo Soininvaara i sitt blogginlägg "Maakuntakaava maakuntahallituksessa 19.12.2011" att "Östersundomin osalta ongelmana on Vantaa, joka pyrkii jarruttamaan Östersundomin käyttöönottoa, jotta se ei vaarantaisi Marja-Vantaan kehitystä." I en kommentar på sin blogg skriver Soininvaara vidare att "Voisi muuten harkita, että sen Vantaan kolkan jättäisi rauhaan ja rakentaisi metron/ratikan suoraan Itäkeskuksesta Östersundomiin." Metro/ratikka längs Österleden betyder i praktiken snabbspårvagnsförbindelse, vilket Soininvaara även torde veta. Nu när spårjokern är aktuell igen är detta det mest realistiska alternativet till spårvägsförbindelse till Östersundom.

Det är frapperande att det från Österleden är cirka fem kilometer till den gamla gränsen mellan Helsingfors och Vanda och ännu någon kilometer längre till Sibbos gamla gräns. När det begav sig år 2006 hette det att metrospåret tvärt tar slut vid gränsen till Sibbo. Dess värre tog metrolinjen slut vid gränsen till Vanda och det lär den göra även i fortsättningen, trots att en förlängning av östmetron var huvudargumentet för inkorporeringen.

Träff med Anna-Kaisa Ikonen. Den 21 december 2011

Den 13 december publicerade Östersundomkommittén på webbplatsen Yhteinen Östersundom en nyhet med rubriken "Tarkistettu kaavaluonnos kuntien käsittelyyn alkuvuodesta" (Se "Onko homma enään hallussa? Den 15 december 2011".) Sju dagar senare har nyheten även publicerats på svenska under rubriken "Granskat planutkast till behandling i kommunerna i början av året", av någon anledning dock endast på den finska sidan "Ajankohtaista". Samtidigt har Sibbo på kommunens webbplats publicerat nyheten, lika så under rubriken "Granskat planutkast till behandling i kommunerna i början av året".

I den aktuella nyheten kan man man bl.a. läsa följande:

Arbetet fortsätter och målet är att det granskade utkastet till generalplanen ska behandlas av beslutsfattarna i Helsingfors, Sibbo och Vanda i början av 2012.

Det granskade planutkastet kommer att innehålla fem olika alternativ varav Östersundomkommittén kommer att presentera ett som grund för utkastet till generalplanen. Alternativen som kommer att behandlas är:

• A. Sex metrostationer
• B. Fem metrostationer
• C. Fyra metrostationer (naturorganisationernas skuggplan)
• D. Snabbspårvägar
• E. Snabbspårvägar och ett regionaltåg

Man kommer att granska de olika alternativens effekter i en jämförelse- och bedömningsrapport. Påverkningarna av det alternativ som kommer att presenteras som grund för planförslaget bedöms mer detaljerat. Jämförelsen av alternativen för trafiksystemen har beställts som ett konsultarbete av Strafica. Åsikterna och ställningstagandena med svar i utkastet för generalplanen sammanställs i en interaktionsrapport.

Igår publicerades på Sbbo kommuns webbplats även en annan nyhet med rubriken "Sibbo kommuns representanter träffar kommunministerns statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen" ("Sipoon kunnan edustajat tapaavat kuntaministerin valtiosihteerin Anna-Kaisa Ikosen"). Jag återger här början av texten:

Kommundirektören, fullmäktiges ordförande och kommunstyrelsens ordförande i Sibbo kommun träffar förvaltnings- och kommunministerns politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.12.2011 för att diskutera hur kommunreformen påverkar Sibbo. Härvid diskuteras bl.a. språkfrågor, utvecklandet av metropolområdet och förbättrandet av den kundinriktade servicen.

Samtidigt som kommunreformen framskrider verkar Sibbo kommun aktivt för att säkerställa bästa möjliga lösningar för kommuninvånarna. Sibbo är orolig för de stora utmaningar som samhällsutvecklingen i Finland står inför.  Den ökande segregationen, utvecklingen av världsekonomin, Finlands konkurrenskraft och den försvagade servicekvoten ställer i framtiden stora krav på den kommunala servicen och dess finansiering. För att kunna svara på framtida utmaningar är det säkert nödvändigt att gå i genom de kommunala strukturerna.  Utmaningarna och lösningarna gällande dem varierar också geografiskt.

Sibbo kommuns läge på metropolområdet leder till speciella utmaningar i denna diskussion. Som en följd av sin tvåspråkighet har Sibbo en specialställning i huvudstadsregionen.  Hur kan de tvåspråkiga kommuninvånarnas servicebehov tryggas och utvecklas också i framtiden? Enligt Sibbos egna utredningar kan ett självständigt Sibbo bäst garantera en fungerande tvåspråkig service också under de kommande åren. Sibbos representanter kommer också att ta upp betydelsen av förvaltningen inom metropolområdet då de träffar kommunministerns statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen på onsdagen 21.11.2011.

Yle har idag publicerat en nyhet med rubriken "Sibbos ledning träffar ministersekreterare". För övrigt är Henna Virkkunens politiska statssekreterare Anna-Kaisa Ikonen ordförande för styrgruppen för kommunreformen.