Större kommun. Den 31 januari 2012

Helsingin Sanomat publicerade i söndags en artikel med rubriken "Haavisto liittäisi kuntia rahan avulla, Niinistö vapaaehtoisuuden pohjalta". Av artikeln att döma stöder ingendera av de två återstående presidentkandidaterna tvångsammanslagningar av kommuner till större kommuner. Pekka Haavisto är dock den av de två som uttalat sig mera kritiskt mot tvångssammanslagningar. I övrigt har Sauli Niinistö i valkampanilen överraskande tydligt profilerats som en samlingspartistisk kandidat.

Regeringen behöver i princip inte oppositionens godkännande för att driva igenom tvångssammanslagningar. Grundlagen förhindrar inte tvångssammanslagningar, åtminstone inte enligt Arto Sulonen, som numera är direktör för juridiska ärenden vid kommunförbundet. Yle publicerade den 2 september en nyhet med rubriken
"Perustuslaki sallii kuntien pakkoliitokset", där Sulonen säger att "kuntarajat eivät nauti perustuslain suojaa." Påståendet är bekant från fallet Sibbo. Bilden av Sulonen ovan användes av Yle även tillsammans med nyheten "Virkamies hämmästelee puheita Kevan erityistilintarkastuksesta" från den 19 juni 2009.

Sulonen var i egenskap av tjänsteman på finansministeriet ansvarig för övervakningen av Keva, som är intrasslat i affärerna kring snöskoterfabriken i Rovaniemi. Jag har skrivit om härvan speciellt i inllägget "Rekreationsområden. Den 8 juli 2009". Om Sulonens försvar av Kevas agerande kan man läsa bl.a. på Uusi Suomis webbplats i artikeln "Keva-Nova-selvitys: Tähän ei vastattu". Igår inledde Helsingfors tingsrätt behandlingen av muthärvan kring snöskoterfabriken. Sulonens roll torde inte behandlas. Å andra sidan har Sulonen betydligt värre skelett i garderoben. (Se t.ex. "Regeringsråd Arto Sulonen. Den 28 maj 2008" och  "Sulonen huvudskyldig. Den 23 september 2008".)

Bbl 31.1 2012 s 9

I mitt inlägg "Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012" refererar jag till en artikel i Borgåbladet där Christel Liljeström säger att "Socialdmokraterna i Sibbo har ju sagt at de är för stora kommuner". I dagens nummer av Borgåbladet ingår en insändare med rubriken "Vem har sagt det?" där Kjell Grönqvist och Rainer Boman säger att det inte stämmer - såvida man med en "större kommun" inte menar Sibbo före annekteringen.

Asuntorakentamisen keskittäminen itään. Den 30 januari 2012

Fallet Sibbo har naturligtvis synts på många diskussionsforum. I mitt inlägg "Metro pikaraitiotieksi? Den 3 augusti 2010" noterar jag diskussionen "Östersundomin metro pikaraitiotieksi?" på webbplatsen jlf.fi (Joukkoliikennefoorumi). Denna diskussion eller "kedja" inleds den 9 december 2008. Redan på förmiddagen den 21 juni 2006 - samma dag som Helsingfors stadsfullmäktige beslöt att göra en framställning till ändring i kommunindelningen - inleds emellertid på samma forum en diskussion med rubriken "Sipoon ja Itä-Vantaan alueiden pakkoliitos Helsinkiin ja mahdollinen itämetron jatke". Diskussionen är här saklig och relativt sakkunnig. Antero Alku bidrar den 15 juli med ett långt inlägg, där beslutsfattarnas sakkunnighet ifrågasätts. Diskussionen inleds av signaturen "Rainer.", som bl.a. noterar att "Asuntorakentamisen keskittäminen itään vinouttaa väestörakennetta entisestään." Så kunde man även se på den påstådda snedvridningen av samhällsstrukturen, som nödvändiggjorde inkorporeringen med tanke på en balanserad utveckling av Finlands enda metropol. Skribenten kommer även med ett annat intressant påstående: "Helsingin suunnitelmat on rakentaa näille alueille mm uusia asumalähiöitä ja niitä yhdistävä metro Vuosaaresta ja Mellunmäestä aina Vantaan Koivukylään." Så här torde man ha förstått metroplanerna i Vanda.

Mellanstegsförvaltning. Den 29 januari 2012

http://www.kuntalehti.fi/Pdfarkisto/KL-1116.pdf

I mitt inlägg "Tre sammanslagningsivrare. Den 17 december 2011" noterar jag att Kuntalehti publicerat en artikel med rubriken "Kuntauudistuksen lyhyt historia". Kuntalehti 16 2011, där artikeln publicerats, finns nu i pdf-format på Ingternet. Föga överraskande nämns inte fallet Sibbo i artikeln, fastän lösningen på "Sibbofrågan" har haft en avgörande betydelse på kommunreformen KSSR. Artikeln handlar i själva verket om både den gamla och den nya kommunreformen, samt om övergången från förre till den senare. Här noteras även Jan Vapavuoris roll. Frågan är i vilken mån Vapaavuoris krav representerar Samlingspartiets intressen och linje. Åtminstone i samband med KSSR drev han närmast Helsingfors intressen.

Om det är Vapaavuori och Samlingspartiet i Helsingfors som driver på kommunreformen, så saknar det inte relevans att Vapaavuori sett en regionförvaltning som ett alternativ till kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen. Även i samband med den nya kommunreformen skall Helsingfors naturligtvis ha sitt. Denna gång kan kommunministern knappast erbjuda en bit av Sibbo utan att motiven är allt för uppenbara. En regionförvaltning eller "metropolförvaltning" skulle därför betyda att nuvarande Helsingforspolitiker via regionförvaltningen skulle få mycket stor makt över metropolområdet. För Sibbos delär den stora frågan om metropolförvaltningen endast skulle gälla huvudstadsregionens fyra städer eller även Helsingforsregonens kranskommuner. Under Hannes Manninens tid som kommunminister föreslog Jussi-Pekka Alanen en mellanstegsförvaltning som förutom helsingforsregionens fyra städer även skulle innefatta Kyrslätt och Sibbo. (Se "Alanens förslag. Den 19 maj 2007".)

Bbl 27.1 2012 s 7

Christel Liljeström har låtit förstå att det inte är någon idé att slå vakt om Sibbos självständighet, ifall kommunen tvingas med i en metropolförvaltning. (Ett alternativ är här en splittring av kommunen, där en del av Sibbo kunde anslutas till Borgå.) Lljeström ser dock frågan ur en beslutfattares perspektiv. För den enskilda kommuninvånaren är den lokala identiteten och servicen viktigare än politisk makt. De facto har Sibbo redan i nuläge avstått från kommunens planeringsmonopol. Liljeström har skrivit om metropolförvaltning i blogginlägget "Metropolens olika skepnader" från den 13 februari 2011.

Malm versus Östersundom. Den 28 januari 2012

På ledarsidan i dagens nummer av Helsingin Sanomatingår en kolumn med rubriken "Mistä on kehyskuntalainen kotoisin?" Kolumnen handlar om tolkningen av begreppet pendelområde (työssäkäyntialue) på huvudstadsregionen och Helsingforsregionen. Skribenten Kimmo Pietinen skriver bl.a. att "Seudun kehyskunnista Kirkkonummelta, Nurmijärveltä, Keravalta, Tuusulasta ja Sipoosta yli puolet työssä käyvistä suuntaa työmatkansa pääkaupunkiseudulle" och att "Rajan vetämisellä Kirkkonummi–Tuusula–Sipoo-linjalle ei ratkaista pääkaupunkiseudun ongelmia." Speciellt starkt kritiseras eller problematiseras den modell som nyligen presenterades i Suomen Kuvalehti (se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012") när det gäller kranskommunerna. Kolumnen avslutas enligt följande:

moni keravalainen, vihtiläinen tai kirkkonummelainen olisi mieluummin helsinkiläinen tai espoolainen. Mutta miten keravalainen suhtautuu siihen, että kunnan rajat ulottuvat Pukkilasta Nurmijärvelle? Mistä kotoisin hän tuntee silloin olevansa? Missä hänen kotikuntansa keskus silloin on? 

I dagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en insändarartikel med rubriken "Malmin lentoasema on valtakunnallisesti merkittävä kulttuuriympäristö". Artikeln är ett svar på biträdande stadsdirektör Hannu Penttiläs uttalande i artikeln "Penttilä: Malmi asutettava ennen Östersundomia" i Helsingin Sanomat den 23 januari. (Se "Malm före Östersundom. Den 23 januari 2012".) I artikeln skriver Raine Haikarainen, som är ordförande för Malmin Lentoaseman Ystävät ry, inledningsvis följande:

Apulaiskaupunginjohtaja Hannu Penttilä haluaa kiirehtiä Malmin lentoaseman kaavoittamista asuinkäyttöön (HS Kaupunki 23.1.). Perusteluina hän mainitsee muun muassa suojelumääräysten ja huonon maapohjan aiheuttamat rakennusongelmat Östersundomin uudella liitosalueella.

Vastaavat ongelmat lienevät edessä myös Malmin kaavoittamisessa. Valtioneuvosto on hyväksynyt vuonna 2009 koko lentoaseman kiitoteineen valtakunnallisesti merkittävien rakennettujen kulttuuriympäristöjen listaukseen.

Tuskin rakennusmaakaan on sen parempaa, mitä Östersundomissa. Aikoinaanhan Helsingin kaupunki luovutti Tattarisuon pohjavesialueen ja savipellot lentokenttäkäyttöön juuri siksi, että alueelle "otaksuttavasti ei voida saada syntymään mitään parempaa esikaupunkiasutusta".

Här är vi tillbaka till en diskussion som fördes för några år sedan och som är en viktig bakgrundsfaktor till fallet Sibbo. (Se t.ex. "Vanhanens ställningstaganden för Malm. Den 31 januari 2007".) Skillnaden är att Östersundom nu anslutits till Helsingfors med Matti Vanhanens önskemål om att Helsingfors istället för att bygga ut Malm "keskittäisi voimansa huomattavasti edullisempaa asuntokantaa tuottaviin Sipoon alueisiin."

Vantaa-Sipoo. Den 27 januari 2012

HS 26.1 2012 s A 3

Helsingin Sanomat publicerade igår en artikel med rubriken "Liuta selvitysmiehiä kuntiin". Rubriken på paradsidan lyder "Hallittus sysää kuntauudistuksen kymmenille selvitysmiehille". Helsingin Sanomat skriver att "Hallitus ei esittele helmikuussa omaa ehdotustaan Suomen uudeksi kuntarakenteeksi, vaan aikoo nimittää kymmeniä selvitysmiehiä jatkamaan suuren kuntauudistuksen valmistelua." Påståendet dementerades från flera håll igår. Däremot förnekades inte att man efter att regeringen i februari presenterat sitt förslag tillsätter en stor mängd utredningsmän.

Helsingin Uutiset skriver i artikeln "Metropolin kuntamalli selvitysmiehille" från den 4 januari att "asiantuntija-arvioiden mukaan hallinto- ja kuntaministeri Henna Virkkunen (kok) asettaa keväällä kaksi selvitysmiestä tekemään esitystä metropolialueen uudesta kuntamallista." (Se "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012".) Enligt Helsingin Sanomats uppgifter kommer det för hela landet att tillsättas mellan 20 och 70 utredningsmän. Helsingin Sanomats tolkning av tillsättandet av utredningsmän är att kommunreformen försenas med upp till ett år, men kommunminister Henna Virkkunen (c) dementerade igår att reformen försenas.

Om det tillsätts kommunindelningsutredare, som föreslår sammanslagningar, kunde kommuner i princip sammanslås frivilligt utan några lagändringar och utan att riksdagen behöver godkänna sammanslagningarna. Utnämningen av utredningsmän kunde innebära att beredningen av reformen kan fortsätta - kanske över kommunalvalet - utan att regeringen behöver avslöja med vilka medel sammanslagningarna skall ske.

Då kommunminister Hannes Manninen utnämnde Pekka Myllyniemi till kommunindelningsutredare i samband med Sibbofrågan försvarades utnämningen bl.a. med att det finns brist på utredningsmän. Varifrån finansministeriet plötsligt skall hitta ett tiotal kompetenta utredningsmän är en intressant fråga.

HS 26.1 2012 s A 4

Utöver nyheten om utredningsmän berättade Helsingin Sanomat igår att omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (sdp) föreslår ett alternativ til kommunreformen. Alternativet skulle vara regionala hälsovårdsdistrikt med ett befolkningsunderlag på 250 000-300 000 invånare. Helsingin Sanomat kommer med ett eget inte speciellt logiskt förslag till distriktsindelning, enligt vilket Vanda och Sibbo tillsammans kunde utgöra ett distrikt

HS 26.1 2012 s A 10

I dag har Helsingin Sanomat publicerat artiklar med rubrikerna "Hallitus sitoutuu kuntauudistukseen" och "Kuntatyöryhmä sulkee suunsa yksityiskohdista".

HS 27.1 2012 s A 10

HS 27.1 2012 s A 10

Borgåbladet har idag publicerat en artikel med rubriken "Bra fakta behövs inför kommunvalet", där det noteras att en folkomröstning kan köra äver kommunfullmäktiges beslut.

Bbl 27.1 2012 s 7

Helsingin Sanomat skriver i artikeln "Liuta selvitysmiehiä kuntiin" i gårdagens tidning följande:

Selvitystyön tulokset on tarkoitus käsitellä kunnanvaltuustoissa. Jos valtuusto tyrmää selvityshenkilön ehdotukset, asia palautuu valtioneuvostolle.

Valtioneuvosto voi sitten päättää, järjestetäänkö kunnan tulevaisuudesta kansanäänestys.

Jos asukkaat kannattaisivat kuntaliitosta, kansanäänestyksen tulos kaataisi kunnanvaltuuston kielteisen ratkaisun.

Jag har behandlat den ovanbeskrivna möjliga processen i mina inlägg "Kan agera på egen hand. Den 18 januari 2011" och "Kaksi selvitysmiestä. Den 5 januari 2012". Det kan påpekas att Helsingforspolitikerna tidigare uttrycklihgen önskat att ministeriet utnämner en kommunindelningsutredare för huvudstadsregionen.

Förköpsrätt. Den 26 januari 2012

På föredragningslistan för Helsingfors fastighetsnämnds möte idag finn igen ett köp av fastighet i Östersundom. Denna gång gäller det en 0,675 ha stor fastighet till priset av 440 000 €. I föredragningslistan kan man läsa att "Myyjälle jää kiinteistöjen hallintaoikeus 31.12.2016 saakka" och att "Kiinteistön koko pinta-alalle laskettuna kauppahinta vastaa noin 65 euroa/maa-m²." Som motivering till affären anges följande:

Kiinteistö sijaitsee keskeisellä alueella Uuden Porvoontien varrella, jossa kaupungin maanomistus on melko vähäistä. Kiinteistö rajoittuu etelässä ja pohjoisessa kaupungin omistamiin alueisiin.

Kiinteistön hankinta helpottaa omistusrakenteeltaan hajanaisen alueen kaavoitusta ja toteutusta ja on siten kaupungin harjoittaman maapolitiikan mukainen.

Av den till föredragningslistan bifogade kartan över Helsingfors stads markegendom i Ösersundom framgår att staden även beslutat anskaffa en liten fastighet i Vikkulla, som tidigare hörde till Vanda. Helsingfors stad äger inte från förut mark i det område som inkorporerades från Vanda. Beslutet om att köpa fastigheten eller utnyttja stadens förköpsrätt togs av Helsingfors stadsstyrelse den 5 september och av fastighetsnämnden den 9 augusti.

Som bilaga till föredragningslistorna ingick ett utdrag ur utkastet till gemensam generalplan för Östersundom.

Långt från Helsingfors centrum. Den 25 januari 2012

http://www.hsl.fi/FI/mikaonhsl/Documents/Tiedoteliitteet/kaarimalli_vaihtoehdot.pdf

Helsingin Sanomat publicerade i fredags en artikel med rubriken "Helsinki moittii joukkoliikenteen kaarimallia". Följande dag publicerade tidningen en insändare med rubriken "HSL sortaa itäisissä kaupunginosissa asuvia". I söndags publicerade Osmo Soininvaara ett blogginlägg med rubriken "HSL:n hallitus 24.1.2012", där han försvarar modellen, som skall minska på kommungränsernas betydelse. Soininvaara pikar Helsingin Sanomat och påpekar att "Vaikka Vuosaari kuuluu B-vyöhykkeeseen, sieltä pääsee keskustaan (A-vyöhyke) alimmalla tariffilla." Soininvaara tillägger dock att "Östersundom kuitenkin sijoitetaan C-vyöhykkeeseen, jolloin se joutuu ”seutulipun” taakse  matkalla keskustaan, mutta ei matkalla Itäkeskukseen." Det är närmast Östersundomborna som diskrimineras av tariffer baserade på zoner, men det är en naturlig följd av att Östersundom onaturligt anslutits till Helsingfors.

I föredragningslistan för HRT;s styrelsemöte kan man om "Vaihtoehto 1: Perusvaihtoehto" läsa följande:

Kukin kunta sijaitsee maksimissaan kahdella kaarella. Poikkeuksena on Helsingissä Östersundom, joka sijaitsee C-kaarella johtuen pitkästä etäisyydestä Helsingin keskustaan.

(Jag har tidigare skrivit om zongränser i inläggen "Zongränser. Den 1 december 2007", "Zoner oberoende av kommungränserna. Den 2 december 2007", "Bergtäkt. Den 25 januari 2011", "Snabbspårväg i Esbo. Den 30 mars 2011" och "Pikaraitiotien liittäminen poikittaisliikenteen raideratkaisuihin. Den 31 mars2011".)

HET publicerade igår som en bilaga till ett meddelande ett pdf-dokument med tre olika alternativ för zongränser. Bilderna ovan är ur dokumentet. Alternativen är identiska för Östersundoms del. På kartan talas det om zongränsens placering i "Östra Helsingfors" (Itä-Helsinki), men gränsen går inte genom Östra stordistriktet, utan genom Östersundoms stordistrikt, som i praktiken i sin helhet hör till zon C.