Jämförelse. Den 17 februari 2012

HS 15.2 2012

I onsdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en insändare av Sirpa Kauppinen och Otso Kivekäs, som tillsammans med Mikko Särelä senaste mars publicerade en utredning med titeln "Seudullinen ratikkalinjasto Östersundomiin – metron hinnalla". (Se "Toma metrovagnar. Den 16 mars 2011" och "Metron hinnalla. Den 19 mars 2011".) I insändaren, som har rubriken "Liikenteessä varauduttava uudistukseen", kritiserar skribenterna förslaget till en metrolinje med fem stationer i Östersundom. Kivekäs har i ett blogginlägg med rubriken "Uusi Kerava, eli mitä uutta itärintamalta" utförligare uttryckt sin kritik.

Bland de blogginlägg som behandlar de fem alternativen till planläggning av Östersundom vill jag lyfta fram ett inlägg med rubriken "Hiljaa vaietut - luonto taipuu Östersundomissa". Inlägget är skrivet av Kati Vierikko, som är en av de ansvariga för den så kallade skuggplanen för Östersundom. I blogginlägget behandlar Verikko Helsingfors stadsplaneringskontors jämförelse av alternativen.

På webbplatsen Yhteinen Östersundom finns ett nytt tema med rubriken "Vaihtoehdot vertailussa". På sidan finns en länk till en tabell, där alternativen jämförs från olika aspekter.

Utlåtandet av Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunta. Den 16 februari 2012

I mitt inlägg "Inte före 2030-talet. Den 15 juni 2011" noterar jag en artikel i Helsingin Sanomat med rubriken "Vantaa löi jarrut itäjatkeelle", där det berättas att "Vantaan kuntapoliitikosta kootu Östersundom-toimikunta" åt Östersundomkommittén gett ett utlåtande, enligt vilken man i Vanda inte är beredd att bygga metro till Östersundom före 2030-talet. Av någon anledning låter tidningen förstå att det är den nya stadsdirektören Jukka Peltomäki som står bakom Vandas "förändrade linje".

På webbplatsen Yhteinen Östersundom publicerades den 17 juni en text med rubriken "Östersundom-toimikunta käsitteli yleiskaavasta saatuja kannanottoja". Någon gång på hösten lades det till texten till en länk till ett dokument med rubriken "Yleiskaavaluonnoksen kannanotot -kooste". I dokumentet har man samlat utlåtanden över utkastet till gemensam generalplan för Östersundomområdet, även utlåtandet från Vantaan kaupungin Östersundom luottamushenkilötoimikunta, som jag för övrigt senast har omnämnt i mitt blogginlägg "Uttalande. Den 14 februari 2012". Kommitténs utlåtande sammanfattas enligt följande:

Vantaan kaupungin tulevat maankäyttöratkaisut painottuvat Marja-Vantaan ja kehäradan avaamien mahdollisuuksien käyttämiseen. Kaupungin taloudellinen tilanne ei tee mahdolliseksi uusien kasvusuuntien avaamista nopeasti.

Själva utlåtande inleds med följande text:

Joukkoliikenteen perusratkaisuna tulee selvittää sekä pikaraitiotiejärjestelmään että metron jatkamiseen perustuvat maankäyttövaihtoehdot.
 Yleiskaavaluonnoksen mitoitustavoite perustuu Vantaan osalta kaupunkirakenteen kokonaisuuteen, jonka runkona on metro ja sen kaksi asemaa Vantaan puolella. Tulee selvittää myös yhteen asemaan perustuva maankäyttöratkaisu. Länsisalmen metroasema sijoittuu kaupunkien rajan läheisyyteen ja sen käyttö on riippuvainen sekä Helsingin että Vantaan maankäyttöratkaisuista. 

 
Östersundomkommittén eller Helsingfors stadsplaneringskontor hävdar att man i det "reviderade planutkastet" har tagit utlåtandena i beaktande. (Se "Mielipiteiden pohjalta muutoksia metroon ja viheralueisiin".) I det "utvecklade" alternativet B, som Östersundomkommittén föreslår, är korrigeringarna dock mycket blygsamma då det gäller grönområden. Med avseende på Natura 2000-områdena är förslaget uppenbart lagstridigt. Däremot har man faktiskt tagit Vandas önskemål i beaktande och lämnat bort en metrostation, som från första början bara var en option. Den återstående metrostationen i Vanda är dock på flera sätt synnerligen problematisk.

Bland nyheter der förslaget att lämna bort en metrostation i Västerkulla påtralas kan nämnas ett par texter på Varrtis webbplats med rubrikerna "Viittä metroasemaa ehdotetaan Östersundomiin" och "Itämetrosta karsiutui yksi asema pois".

Orealistisk. Den 15 februari 2012

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Sipon Sanomat hann inte förra veckan få med några nyheter om alternativen för planeringen av Östersundom. Däremot ingår i numret från senaste torsdag nästan två broadsheet-sidor om kommunkartan som publicerades under den "svarta dagen". Redan på onsdag förmiddag publicerade Sipoon Sanomat på tidningens webbplats en notis med rubriken "Kuntajakotyöryhmä: Sipoo liitetään Helsinkiin". Följande dag publicerades på webbplatsen en artikel med rubriken Sipoo halutaan liittää osaksi Suur-Helsinkiä tai jakaa kahtia. En något längre version av artikeln ingår i tidningen under rubriken "Kuntauudistuksessa haudataan itsenäinen Sipoo". Bland övriga artiklar i senaste nummer av Sipoon Sanomat kan nämnas "Mikael Grannas kuittaa kuntauudistuksen epärealistisena" och "Liljeström uskoo kaksikielisyyden pelastavan Sipoon".

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Sipoon Sanomat 9.2 2012

Kommunreformen har tydligen inspirerat Christel Liljeström att börja skriva blogg igen. Bland hennes inlägg från den senaste veckan kan nämnas "Kommunreform" och "Varthän Sibbo?".


Igår publicerade Sipoon Sanomat på webben en text med rubriken "Sipoonkorven kansallispuiston tulevaisuuden suunnittelu alkaa". En motsvarande text med rubriken "Vaikuta Sipoonkorven kansallispuiston hoitoon ja käyttöön" publicerades igår faktiskt även på webbplatsen Yhetinen Östersundom.

Uttalande. Den 14 februari 2012

http://www.robertottosson.com/

I gårdagens nummer av Uusimaa ingår en skämtteckning där Sibbo sågas i klyv. Teckningen finns även på tecknaren Robert Ottosossons webbplats. Speciellt rolig finner jag inte teckningen, men visst lyfter den fram en aktuell fråga på ett kreativt och uttrycksfullt sätt. När Sibbo delas i tu är det Helsingfors och Kervo (tillsammans med Träskända m.fl.) som tar för sig i enlighet med tjänstemannagruppens alternativa förslag. Motsvarande förslag fanns redan med i kartan som läcktes av Helsingin Sanomats den 24 september. (Se "Halva Sibbo till Helsingfors. Den 27 september 2011".) Om förslaget till ny kommunstruktur för Finland hade lagts fram för några år sedan, kunde man ha förväntat sig att Sibbo helt eller delvis anslutits till Borgå.

De gröna i Vanda publicerade igår ett meddelande eller en text med rubriken "Östersundom luottamushenkilötoimikunnassa jätetty pöytäkirjalausuma". I uttalandett, som gäller det uppdaterade eller "utvecklade" förslaget till generalplan för Östersundom (alternativ B), kan man bl.a. läsa följande:

Vantaan puoleinen Länsisalmen metsän luonnonsuojelualue on osa merenrannan Natura-alueilta Mustavuoresta Kasabergetin kautta pohjoiseen johtavaa eliöstölle erittäin tärkeää viherkäytävää, joka on edelleenkin esitetty liian kapeana. Lisäksi se katkeaa Porvoontien varren tiiviiseen rakentamiseen. ...

Pikaraitiotie sopii kaupunkimaiseen rakentamiseen, ja voi korvata metron. Kaavassa tulee tarkastella pikaraitiotievaihtoehtoa tiiviin kaupunkirakentamisen mallissa. Metroa halvempana vaihtoehtona pikaraitiotie antaa mahdollisuuden säilyttää viherkäytävät ja arvokkaimmat luontoalueet metroa paremmin.

Ny ersättare. Den 13 februari 2012

Helsingin Uutiset 11-12.2 2012 s 4

Det har publicerats ett flertal nyheter om förslaget till gemensam generalplan för Östersundomområdet, som offentliggjordes i onsdags. I efterskott kan det nämnas att Helsingin Sanomat den 8 januari publicerade en nyhet med rubriken "Östersundomiin on tyrkyllä viisi metroasemaa" medan Yle samma dag publicerade en artikel med rubriken "Östersundom blir småhusområde med grön prägel". I senaste nummer av Helsingin Uutiset ingår en artikel med rubriken "Luontoväki raivostui Östersundomsuunnitelmista".

Det nya förslaget B till generalplan för Östersundom är märkligt. Helsingfors stadsplaneringskontor och Östersundomkommittén förefaller medvetet läggafram ett förslag som inte kan gå igenom, eftersom det uppenbart inte uppfyller kraven beträffande Natura 2000-områdena.

Östersundomkommittén, som formellt tar besluten om den gemensamma generalplanen för Östersundom, kontrolleras av Helsingfors stadsplaneringskontor, fastän även Sibbo och Vanda är representerade i kommittén. På föredragningslistan för Helsingfors stadsstyrelses möte i finns ett ärende med rubriken "Östersundom-toimikunnan uusien varajäsenten nimeäminen toimikaudeksi 2011-2012". Enligt förslaget skall stadsstyrelsen "nimetä Sipoon kehitysjohtaja Mikko Ahon henkilökohtaiseksi varajäseneksi Östersundom-toimikuntaan aluekehitysarkkitehti Kaisa Yli-Jaman kaupunginhallituksen jäljellä olevaksi toimikaudeksi 2011-2012." Det är ju intressant att Helsingfors stadsstyrelse skall utnämna en ersättare för Sibbos medlem i Östersundomkommittén, men kommunstyrelsen i Sibbo beslöt redan på sitt möte den 31 januari att utse regionutvecklingsarkitekt Kaisa Yli-Jama till ny ersättare i Östersundomkommittén för den återstående delen av kommunstyrelsens mandatperiod 2011-2012. Motiveringen är att den tidigare ersättaren Sirkku Huisko inte längre är i Sibbo kommuns tjänst att Yli-Jama har valts till ny regionutvecklingsarkitekt.

Jag har tidigare uppmärksammat Kaisa Yli-Jama på denna blogg. (Se "Gammal landskapsutredning. Den 17 juli 2009" och "Maaseudusta kaupungiksi. Den 19 november 2011".) Orsaken är att hon på Helsingfors stadsplaneringskontor ansvarat för den kontroversiella planeringen av Husö samt för landskapsplaneringen av hela inkorporeringsområdet.

Tvång. Den 12 februari 2012

MTV3 publicerade på onsdagen på sina förnyade nyhetssidor en nyhet med rubriken "Kuntauudistus pääkaupunkiseudulla: Helsinki vastaan muut". Helsingin Sanomat publicerade samma dag en nyhetstext med rubriken "Espoon ja Vantaan kaupunginjohtajat epäilevät ehdotusta jättimetropolista". I mitt inlägg  "Fortsättningskriget. Den 10 februari 2012" noterade jag att Sibbo till skillnad från den den förra gången Sibbo nu inte står ensamt mot staten och Helsingfors. Tillsvidare kunde man tillägga.

Det är anmärkningsvärt att Sibbo i det primära förslaget har anslutits till Helingfors. Om en sammanslagning av Esbo med Helsingfors mot förmodan förverkligas, har man i Helsingfors föga intresse av Sibbo. Huvudstadens expansion österut är endast en plan B. Så var det åtminstone i samband med den förra kommunreformen. Månne inte man på finansministeriet kan hitta på motiveringar till varför Sibbo (tillsammans med Vanda) men inte Esbo bör slås samman med Esbo.

På fredagen publicerade MTV3 en nyhet med rubriken "Mikä pakkoliitos? Mysteeri vielä kaikille". Här kan man läsa följande:

Suomen kuntaliitosta kerrotaan, että nykypykälillä kuntien pakkoliitosta ei ole olemassakaan. Nykyisin kuntaliitokset tapahtuvat kunnanvaltuustojen päätöksillä.

– Nykyisen lain mukaan mahdollista on ainoastaan kunnan osan liittäminen toiseen vastoin kunnan tahtoa. Esimerkiksi Sipoon osan liittäminen Helsinkiin oli niin sanottu pakkoliitos, sanoo Kuntaliiton johtava lakimies Kari Prättälä.

Ett av Centerns och Hannes Manninens motiv att föreslå en inkorporering av sydvästra Sibbo var att driva igenom en kommunreform utan tvångssammanslagningar av hela kommuner. I princip kunde regeringen redan enligt nuvarande lagstiftning bereda en speciallag om en viss ändring av kommunindelningen. Detta påpekar Kari Prättälä tillsammans med Heikki Harjula i Kuntalaki: taustat ja tulkinnat. (Se "Inte bara kommunallagen. Den 31 januari 2009" och "Statsministern talade osanning. Den 1 februari 2009".) En speciallag innebär dock att regeringen inte egenmäktigt kan ta beslutet, utan är beroende av riksdagens godkännande.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat handlade en stor del av alla insändarartiklar om kommunreformen. I en insändare med rubriken "Kuntaliitos voi aiheuttaa valitussuman" hävdas det att en en tvångssammanslagning av Esbo kunde resultera i en stor mängd besvär. Så behöver dock inte vara fallet. Om man istället för att igen stifta en ny kommunindelningslag stiftar en lag om en ny kommunindelning, så går det inte att besvära sig. I samband med "Sibbofrågan" hotade Kai Kalima just med att "Me voimme säätää lain Länsi-Sipoon liittämisestä Helsingin kaupunkiin ja tästä eduskunnan päätöksestä ei kukaan voi valittaa." (Se "Kalima. Den 21 mars 2007".)

Bilden nedan publicerade Helsingin Sanomat igår tillsammans med en artikel med rubriken "Kahden vaalilapun suurkunta".

Del I. Den 11 februari 2012

Senaste onsdag publicerade arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur sin utredning i "En livskraftig kommun- och servicestruktur" i två delar: Del I - Utredningsdel (250 sidor) och Del II - Regional genomgång (118 sidor). Utredningarna har alltså översatts till svenska, vilket är anmärkningsvärt med tanke på att finansministeriet i ett pressmeddelande med rubriken "Arbetet pågår fortfarande för arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur" från den 13 januari hävdar att "Arbetsgruppen fortsätter sitt arbete och beredningen av kommunkartan ända till slutet av januari." Med tanke på den tid översättningen har tagit är det klart att arbetsgruppens förslag i praktiken var färdigt för en månad sedan. Låt vara att det finns vissa små skillnader mellan kartan som publicerades i Suomen Kuvalehti och kartorna som finansministeriet publicerade i onsdags. (Se "Kunnan jakaminen mahdollista. Den 14 januari 2012".)

I Del omnämns Sibbo, förutom i tabeller, i ett enda sammanhang. I kapitlet "Tidigare kommunreformer och utveckling av stadsregionernas samarbete" i avsnittet "3.4 Helsingforsregionens utveckling 1946-2011" kan man läsa följande:

Under regeringsperioden 2007–2011 färdigställdes fyra utredningar om utvecklingen av och strukturerna för samarbetet inom regionen. Tre av dem utgick från kommunerna och en hade beställts av statsrådet. Då genomfördes också en partiell sammanslagning mellan Sibbo, Vanda och Helsingfors för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur. På hösten 2010 gav statsrådet dessutom en redogörelse om metropolpolitiken.

Uttrycket "för att säkra en balanserad utveckling av Helsingfors och huvudstadsregionens samhällsstruktur" är  lånad just från redogörelsen om metropolpolitiken. Hela kapitlet "Aikaisemmat kuntauudistukset ja kaupunkiseutujen yhteistyön kehittäminen" finns på Internet som ett skilt pdf-dokument från den 27 januari.

Bbl 10.2 2012 s 7

Efter publiceringen av de fem alternativen för Östersundom senaste onsdag (se "Superonsdag. Den 9 februari 2012") passade Borgåbladet igår på att publicera artiklar med rubriken "Helsingfors köper gärna upp mark" och "Östersundombor säljer och flyttar". Borgåbladet har besökt Clas-Håkan och Camilla Nyman, som sålt sitt hem,men har rätt att bo kvar minst fem år.

I gårdagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår ett ledarstick med rubriken "Små kommuner fick titta på". Texten, som är skriven av Mikael Kosk, behandlar kommunförbundet och kommunreformen. Kosk finner det problematiskt att "intressebevakaren varit så djupt involverad i den politiska processen innan kommunfältet tar ställning till resultatet."