En politisk dom. Den 28 mars 2012

Hbl 28.3 2012 s 13

I dagens nummer av Hufvudstadsbladet ingår en artikel med rubriken "Thors i frågasätter HFD:s Sibbobeslut". På Svenska kulturfondens seminarium igår har Astrid Thors, enligt Hbl, påpekat att "det politiska trycket på HFD var väldigt starkt efter att regeringen fattat sitt beslut". Hbl citerar Thors enligt följande:

- Nu när jag är en riksdagsledamot i leden kan jag säga det. Jag tycker att det är juridiskt förvånande att HFD använde statsrådets beslut år 2000, där man hänvisar till att Helsingforsregionen har en särställning, för att välsigna inkorporeringen. Det här vägde tyngre än lagstiftningen om den kommunala självstyrelsen och det visar att förvaltningsdomstolen inte är lika självständiga som de allmänna domstolarna.

På seminariet igår kommenterade Thors, som är jurist till utbildningen, en utredning om grundlagsstadgade rättigheter. På seminariet lyfte man även fram behovet av en författningsdomstol. Hbl noterar att bl.a. justitieminister Anna-Maja Henriksson (sfp) har efterlyst en författningsdomstol. På denna blogg har jag noterat att även Henrik Lax (sfp) i samband med Sibbofrågan efterlyst en författningsdomstol. (Se "Den överkörda medborgarens halmstrå. Den 21 april 2008".) I november 2009 lyfte Mikaela Nylander i ett pressmeddelande fram behovet av en förvaltningsdomstol. (Se "Förvaltningsråd för viss tid. Den 17 november 2009" och "Varför jävade sig inte Harjula? Den 14 febuari 2010".) Även professor Kaarlo Tuori har i samband med diskussionen om fallet Sibbo lyft frambehovet av en konstitutions- eller grundlagsdomstol. (Se "Frågor större än en korvkiosk. Den 17 februari 2008".)

Direktiv för fortsatt planering. Den 27 mars 2012

http://www.hel.fi/static/public/hela/Kaupunkisuunnittelulautakunta/Suomi/Paatoshistoria/2012/Ksv_2012-03-20_Kslk_10_El/D463C1AA-F509-4C64-AFBE-7B2DCAC20394/Ostersundomin_yhteinen_yleiskaavaluonnos_%28a-asia%29.html

Stadsstyrelsen i Vanda hade på föredragslistan för sitt möte igår utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Ärendet bordlades senaste gång. Vad men beslöt i Vanda igår vet jag inte.

Stadsplaneringsnämnden i Helsingfors tog sitt beslut i det aktuella ärendet den 20 mars. Följande dag skrev Mari Holopainen, som är grön medlem i stadsplaneringsnämnden, ett blogginlägg med rubriken "Östersundom-kaava tyydyttävä kompromisssi". I inlägget säger Holopainen följande:

Vihreiden aloitteesta rakentamista saatiin vähennettyä kolmella luontoarvoiltaan tärkeällä alueella: Porvoonväylän pohjoispuolella Landbon lähellä, Talosaaressa sekä Salmenkallion eteläkärjessä olevalla Kantarnäsin niemellä.

Det var en intressant tolkning av de direktiv eller "anvisningar", som jag återgav i gårdagens blogginlägg "Kantarnäs. Den 26 mars 2012".

För övrigt kan det noteras att Holopainen formellt varken föreslog eller understödde direktiven för fortsatt planering. Vid statsplaneringsnämndens möte den 13 mars, då ärendet bordlades för andra gången, var det den samlingspartistiska ordföranden Lasse Männistö som lade fram direktiven i form av ett motförslag, medan de grönas andra representant i stadsplaneringsnämnden Osmo Soininvaara understödde Männistös förslag. Vid mötet den 20 mars var det Soininvaara som föreslog direktiven, medan Männistö understödde förslaget. (Se den uppdaterade nyheten "Helsingin kaupunkisuunnittelulautakunta hyväksyi luonnoksen 20. maaliskuuta" på webbplatsen Yhteinen Östersundom.)

Kantarnäs. Den 26 mars 2012

Som bilaga till föredragningslistan för Helsingfors stadsplaneringsnämnds möte den 20 mars ingår en beslutshistoria, ur vilket framgår att "anvisningarna", som nämnden fogade till sitt beslut om utkast till gemensam generalplan för Östersundom, föreslogs (som motförslag) redan vid mötet den 13 mars. (Förslaget syns inte i mötesprotokollet.) Tydligen behövdes ytterligare förhandlingar innan nämnden var redo att ta beslutet. Troligen har man förhandlat tillräckligt för att stadsstyrelsen skall kunna anta stadsplaneringsnämndens beslutsförslag (inklusive anvisningarna) som sådant. Eftersom "anvisningarna" alltså finns officiellt dokumenterade, passar jag på att citerade dem (en gång till):

Jatkosuunnittelussa keskimmäistä Porvoonväylän pohjoispuolista viherkäytävää levennetään rajaamalla käytävän itäpuolella sijaitsevaa asuinalueen rajaa kohti itää 50-150 metriä.

Jatkosuunnittelussa Salmenkallion eteläkärjessä sijaitsevan Kantanäsin niemen osalta varmistetaan, ettei rantoja rakenneta Helsingin nykykäytännön vastaisesti. Niemen Porvarinlahteen rajautuvan rannan puoleisen osan rakentamismahdollisuuksia arvioidaan ylipäätään suhteessa alueen luontoarvoihin ja rakentamista niemen tällä osalla vähennetään.

Asemakaavoituksen aikataulutuksessa varmistetaan, ettei Östersundomin alueen rakentamista aloiteta Talosaaren tai Salmenkallion eteläkärjen suunnalta.

Borgåbladet tolkar i artikeln "Tredje gången gillt för Östersundomplan" "Helsingin nykykäytäntö" så att stränderna lämnas för allmänt bruk. I nuläge är stränderna vid Kantarnäs dock inte i allmänt bruk, utan hela udden är avstängd med stängsel, vilket formellt motiveras av odlingar. Udden ägs och bebos av släkten Fazer. Släkten Fazer var i tiden en stark motståndare till planerna på en hamn i Nordsjö. Släkten Fazer (Marina Fazer, Majlen Fazer, Jan Fazer och Karl Fazer) besvärade sig till högsta förvaltningsdomstolen även över statsrådets beslut i fallet Sibbo. Nu planerar Helsingfors att ta i bruk udden Kantarnäs, som på båda sidorna gränsar till Natura 2000-områden, som ett tättbebyggt bostadsområde. Planerna för Kantarnäs framgår ur planutkastet B (ovan), samt ur illustrationen (nedan).

Krävande ekvation. Den 25 mars 2012

Bbl 24.3 2012 s 7

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Sibbo köper och säljer mark". I artikeln kan man läsa att planläggningssektionen i Sibbo skall behandla de aktuella affärerna på sitt möte i onsdag.

På föredragningslistan för planläggningssektionens möte finns bl.a. ett ärende med rubriken "Försäljning av fast egendom/Fastigheter som Sibbo kommun äger i Helsingfors". Som bilagor till föredragningslistan finn kartor över de aktuella fastigheterna. Kartorna över fastigheterna som Sibbo kommun skal sälja visar den rådande detaljplanen, som godkänts före inkorporeringen. Fastigheten invid motorvägsavtaget har en byggnadsrätt på 89003 kvadratmeter, medan fastigheten på Björnsö är ett friluftsområde. Helsingfors har ingalunda för avsikt att bevara området som friluftsområde.

http://sipoo2.tjhosting.com/kokous/20121354-13-12890.PDF

På Helsingin Sanomats webbplats publicerades igår en artikel med rubriken "Östersundomia rakennetaan 30 vuotta". Artikeln är den samma som den 21 mars publicerades i gratistidningen Vartti under rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla" 21 mars. (Se "Anvisningar. Den 23 mars 2012".) I artikeln kan man läsa följande:

- Pientalot ja ranta ovat se oleellinen juttu. On yritetty luoda pientalokaupunkia metrolla, mikä on vaativa yhtälö. Ei haluta sellaista kerrostalolähiötä, joka jatkaisi Itä-Helsingin normaalia rakennetta, Visanti kuvailee tulevaa Östersundomia.

Rakentaminen tapahtuu vaiheittain. Helsingin osalta Visanti arvelee, että alue olisi valmis ehkä noin 30 vuoden kuluttua. 

Pätkämetro. Den 24 mars 2012

HS 23.3 2012 s A 12

Problemet med automatiseringen av metron i Helsingfors har varit i rubrikerna den senaste tiden. Automatiseringen av metron hänger så till vida samman med fallet Sibbo att beslutet om en automatiserad metro togs väldigt bråttom år 2006, då det av förekommen anledning fanns förutsättningar att pressa Esbo att ta beslutet att bygga västmetron. Beslutet att automatisera metron har nu visat sig vara förhastat. Än mer fatalt är beslutet att bygga västmetron för korta metrotåg, vilket en automatisering skulle möjliggöra.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Idän matkustajat eivät mahdu pätkämetroon". I artikeln kan man bl.a. läsa följande:

Ongelmia alkaa tulla, jos ja kun Östersundomin uudet asuinalueet rakennetaan metron jatkeen varaan. Silloin Itä-Helsingin matkustajat eivät enää mahdu juniin. HKL:stä arvioidaan, että kapasiteetti riittäisi reilun puolentoista minuutin vuorovälillä, mutta sitä varten vaadittaisiin jälleen uusi kulunvalvontajärjestelmä.

I torsdags publicerade Helsingin Sanomat en insändarartikel med rubriken "Länsimetron lyhyet asemat heikentävät olennaisesti koko metron kuljetuskykyä". I artikeln kan man läsa följande:

Uusi maakuntakaava esittää metron jatkamista itään Östersundomiin ja Söderkullaan, ja myöhemmin raideyhteys saattaa kytkeytyä idässä Porvooseen ja lännessä Kirkkonummelle. Tulevaisuudessa metroon voi liittyä vielä nopeita pitkien asemavälien linjoja ja kevyempiä alueellisia raidereittejä. ...

Mutta jossain on mennyt vikaan. Helsingissä jokaisen 17 metroaseman laiturit ovat 135-metrisiä, ja niille mahtuu pysähtymään kuusivaunuinen metro, mutta länsimetron asemista on tulossa kolmanneksen verran lyhyempiä, 90-metrisiä. Tyhmempikin ymmärtää, että kolmanneksen lyhyemmälle asemalle mahtuu pysähtymään kolmanneksen lyhyempi juna.

Koska metrovuorot ajavat radan päästä päähän, myös Helsingin liikenteessä joudutaan tulevaisuudessa tyytymään lyhyempiin juniin. Jotta kuljetuskyky pysyisi edes entisellään, metron vuoroväliä on tihennettävä neljästä minuutista radikaalisti kahteen ja puoleen.

Det är väl ganska uppenbart att metrons kapacitet inte räcker till, ifall de aktuella visionerna för Östersundom och södra Sibbo förverkligas.

I gårdagens nummer av Helsingin Sanomat ingår även en artikel med rubriken "Santahamina-aloitteelle laimea vastaanotto". I artikeln kan man läsa följande:

Helsingin kiinteistölautakunta ei innostunut Santahaminan asuntorakentamista kiirehtivästä valtuustoaloitteesta. Lausunnossaan lautakunta pysytteli huolellisesti vallitsevan nykytilanteen kannalla. ...

Ainoan riitasoinnun aiheutti Malmin lentokenttää koskeva maininta. Siinä arvioitiin Santahaminan rakennuspaineiden mahdollisesti lisääntyvän, mikäli Malmin lentokentän muutos asuntokäyttöön viivästyy. ...

Puheenjohtaja Paalimäki korostaa, että Helsingillä ei ole pikaista tarvetta ratkaista Santahaminan käytötarkoitusta.

"Asuinrakentamisen suunnitelmia pitää kuitenkin tehdä pitkällä tähtäimellä. Östersundomin alueen ansiosta tilanne ei ole akuutti. Lisäksi toivon että kuntien yhdistymistä. Silloin näitä suunnitelmia tehtäisiin aivan toiselta pohjalta", Paalimäki sanoi.

Jag har på denna blogg skrivit om motionen om Sandhamn inlägget "Vapaavuori ger beröm. Den 30 september 2011".

Anvisningar. Den 23 mars 2012

Bbl 22.3 2012

I gårdagens nummer av Borgåbladet ingår en artikel med rubriken "Tredje gången gillt för Östersundomplan". Artikeln handlar om Helsingfors stadsplaneringsnämnds beslut om utkastet till gemensam generalplan för Östersundom. Beslutet togs efter att ärendet hade bordlagts hela två gånger. I artikeln noteras det att beslutsförslaget kompletterades med anvisningar för hur planläggningen bör gå vidare. Bl.a. noteras det att nämnden anser att byggandet inte får börja på de södra delarna av Husö eller Sundsberg. Jag har skrivit om beslutet i inlägget "Husö och Sundberg. Den 21 mars 2012".

Vartti 21.3 2012 s 5

I senaste Nummer av (Vartti Itä-Helsinki) ingår en artikel med rubriken "Östersundomiin tulossa pientalokaupunki metrolla".

Helsingfors fastighetsnämnd beslöt på sitt möte igår att köpa en fastighet på 4 680 m² till ett kvadratmeterpris på 23 euro.

Ei. Den 22 mars 2012

Igår avslutades regionrundan för den nya kommunreformen med att representanter för de 28 kommunerna i Nyland samlades i Helsingfors för att hålla ett anförande på fyra minuter var. Christel Liljeström, som höll Sibbos anförande, sjöng polkan "Sibboborna huttar och klunkar" med nya ord, som man kan läsa i Liljeströms blogginlägg "Metropoli-kuuleminen/Metropolens hörande". Polkan fick en viss medieuppmarksamhet. Bl.a. publicerade Helsingin Sanomat igår en artikel med rubriken "Sipoo puolusti itsenäisyyttään polkkarallatuksella".

Sibbos kommundirektör Mikael Grannas refererade och summerade kommunernas anföranden på Twitter. Bland annat noterade han att Jussi Pajunen inte nämnde Sibbo i en utredning för huvudstadsregionen. Även Christel Liljeström kommenterade kommunrundan på Twitter. I ett satiriskt inlägg skriver hon följande:

Arto Penttinen (kok): onko tähän valmisteluun annettu poliittista ohjausta ja miten hallitusohjelman kirjaus on tulkittavissa? Fniss!

Anförandena kan man även ta del av på GoodMood ("Kuntauudistuksen akuekierros: Uusimaa, osa 1" och "Kuntauudistuksen aluekierros: Uusimaa, osa 2").

Finansministeriet publicerade igår ett pressmeddelande medrubriken "Till Nyland föreslås nio särskilda kommunindelningsutredningsområden". Tillsammans med meddelandet publicerades ett pdf-dokument med rubriken "Förslag från arbetsgruppen för kommunalförvaltningens struktur: Nyland".