Fixa båtplatser. Den 27 juli 2014

Under den gångna veckan har Svenska Yle satsat på temat "Fixa skärgården". Under detta tema publicerade man på fredagen två lokala nyhetstexter, som är relaterade till planeringen av Östersundom. Yle har intervjuat bl.a. Ritva Wallén, som är ordförande för skärgårdsdelegationen i Sibbo, och Sakari Pulkkinen, som är arkitekt vid planläggningskontoret i Helsingfors. I texten "Brist på bil- och båtplatser vid allmänna bryggor", som publicerats av Yle Östnyland, kan man bl.a. läsa följande:

Helsingfors planerar bostadsområden för tiotusentals människor i Östersundom, men där finns inga planer på bil- eller båtplatser, säger Wallén.
Wallén tycker att Helsingfors först borde tänka på att det ska finnas bilplatser för alla innan området byggs ut.
Svaret från Helsingfors sida är inte uppmuntrande. Arkitekt Sakari Pulkkinen vid planläggningskontoret i Helsingfors säger att naturen i Östersundom är för ömtålig för hamnverksamhet. Han säger att största delen av strandområdet i Östersundom är ett Natura 2000-område, alltså ett naturskyddsområde.
Då de som flyttar till Östersundom inte har möjlighet till en båtplats nära hemmet så ökar pressen på hamnarna i Sibbo.

Att utbudet på båtplatser i Östersundom kommer att vara begränsat är pinsamt med tanke på att Helsingfors marknadsfört området som havsnära. För att kunna erbjuda båtplatser och havsnära rekreation har Helsingfors planerat en bro till Granö, som fortfarande hör till Sibbo. I texten "Inga nya båtplatser i framtidens Östersundom", som publicerats av Yle Huvudstadsregionen, kan man läsa att "omfattande naturskyddsområden hindrar bygget av nya båtplatser", men även följande:

- Hela Granö kunde bli ett rekreationsområde. På lång sikt kunde där byggas en rejält stor småbåtshamn med vinterförvaring, varvsverksamhet och liknande, säger Pulkkinen.
Problemet med Granö är att det skulle behövas en bro, något som det inte riktigt finns resurser för i dagsläget.
- För tillfället är Sibbo inte så intresserat av att satsa på Granö, men det är helt förståeligt med tanke på alla andra projekt kommunen har på gång. Resurserna räcker inte till allt, konstaterar Pulkkinen.

Påståendet att Sibbo inte är "så intresserat av att satsa på Granö" är anmärkningsvärt i sin självklarhet. Varför skulle Sibbo satsa på Granö? Det är hela tiden Helsingfors som velat planera Granö, där Helsingfors äger hälften av marken. I själva verket torde kommunminister Hannes Manninen ha lovat Granö åt Helsingfors år 2006, men utredningsmannen Pekka Myllyniemi lämnade p.g.a. missförstånd Granö utanför inkorporeringsområdet. Helsingfors stadsplaneringskontor fortsatte dock att planera Granö inom ramen för den gemensamma generalplanen för Östersundom. En kilometerlång bro över en farled till Granö är inte speciellt realistisk, men Helsingfors hade behövt Granö som ersättande rekreationsområde, då man ämnade omvandla rekreationsområdet på (och i) Husö till bostadsområde. Bron hade man delvis tänkt finansiera genom att på Granö bygga bostäder för ett tusental goda skattebetalare. (Frågan är bara i vilken kommun de framtida Granöborna hade betalat skatt.) Nu har Helsingfors varit tvunget att avstå för planerna på ett bostadsområde på Husö och därmed har man även skrinlagt planerna för Granö.

I Yle Huvudstadsregionens nyhet behandlas planeringen av Östersundom och den gemensamma generalplanen även mera allmänt:

Det var meningen att vi skulle ha en version klar vid årsskiftet, men på grund av bland annat naturskyddsområdena så behövde generalplanen ytterligare bearbetas. Det har vi jobbat med nu under våren, berättar arkitekt Sakari Pulkkinen vid Helsingfors stads stadsplaneringskontor.

Så kom här även ett svar på mitt senaste blogginlägg "Det händer ingentting. Den 20 juli 2014", där jag noterar att versionen av generalplanen som skulle ha varit färdig för ett halvt år sedan fortfarande inte synts till. Via bristen på parkeringsplatser i Sibbo lyckas man med en åsnebrygga till spårvägsförbindelserna till Östersundom. Alternativet (snabb)tåg tycks igen vara aktuellt, fastän metron fortfarande är första alternativet:

Arkitekt Sakari Pulkkinen kan inte ta ställning till parkeringsplatsbristen på Sibbos sida, men konstaterar att egen bil inte nödvändigtvis behöver vara en förutsättning för båtliv. - Vi behöver få en fungerande kollektivtrafik till området, så behöver man inte nödvändigtvis komma med egen bil. Det vi behöver är att stadsplaneringen är tillräckligt tät för att kollektivtrafiken ska vara fungerande. I ögonblicket är det metron som är det främsta alternativet i generalplanen. I generalplanen finns också snabbtåg med som ett alternativ. - Men med Sibbos stora satsningar, som Sibbesborg och Majvik, räcker inte kapaciteten med ett snabbtåg. Därför är metro det som för tillfället ser ut att fungera bäst. Förhoppningen är, enligt Pulkkinen, att metron till Sibbo tas i bruk mot slutet av 2020-talet.

En intressant fråga är vad Pullkinen eller Yle syftar på med "snabbtåg". Kanske skall det vara snabbspårvagn. Reserveringen för Heli-banan ströks ju från landskapsplanen ifjol.

Det händer ingentting. Den 20 juli 2014

Det har inte funnits mycket att rapportera från Östersundom under senare tid. I slutet av maj skrev jag visserligen ett inlägg, "Dispositionsplan. Den 25 maj 2014", som handlar om planeringen av Östersundom, men dispositionsplanen gäller uteslutande Björnsö. Även i början av maj skrev jag ett inlägg om planeringen av Östersundom, "Det händer. Den 4 maj 2014", men här var rubriken ämnad att vara ironisk. Inlägget byggde på en sida på webbplatsen "Uutta  Helsinkiä" med rubriken "Rakentaminen / Östersundomissa tapahtuu vuonna 2014". Här kunde man om den gemensamma generalplanen, som enligt målsättningen skulle ha varit färdig i slutet av februari, läsa att "Kaava tulee nähtäville touko-kesäkuussa 2014." Det kan man fortfarande läsa på den aktuella sidan, fastän ingen generalplan har synts till.

Att planeringen av Östersundom står stilla bekräftades även indirekt i samband med regeringsförhandlingarna i juli. Regeringspartierna kom överens om finansieringen av Centrumslingan (Pisara-banan) och förlängningen av Västmetron, men förlängningen av Östmetron var det inte tal om. Osmo Soininvaara kommenterade dock planera på en metrolinje till Östersundom i ett blogginlägg med rubriken "Raideinvestoinnit Stubbin hallituksen ohjelmassa" från den 24 juni. Lite överraskande är Soininvaara kritisk till en förlängning av Västmetron, för att Stensvik ligger för långt från Helsingfors centrum. Med samma argument kritiserar  han planerna på en metrolinje till Östersundom:

Jos saisin yksin päättää Helsingin seudun rakenteesta, en jatkaisi Espoon metroa Kivenlahteen. Niin kauaksi ei kaupunkirakennetta kannata ulottaa. Pari miljoonaa asukasta varmaankin riittää Helsingin seudulle vähäksi aikaa ja sen verran mahtuu paljon lähemmäs.
Kyllä, tämä koskee myös Östersundomia. Sekin on kovin kaukana.
Länsimetroon ja Östersundomin metroon uhrattavat rahat laittaisin Jokeri-ratikkaan ja pariin muuhun pikaratikkayhteyteen ja tiivistäisin kaupunkirakennetta olennaisesti.
Koska näköpiirissä ei ole, että saisin päättää seudun rakenteesta yksin :-(  , hyväksyn Östersundomin ja Kivenlahden metrot second best –ratkaisuna ja tuen siis näitä ratkaisuja sekä kansanedustajana että helsinkiläisenä kunnallispoliitikkona.

Sibbos öde. Den 13 juli 2014

Keski-Uusimaa 2.7.2014

Keski-Uusimaa publicerade den 2 juli en artikel med rubriken "Tuusulan pilkkomista ei pysäytä juuri mikään". (En kort version av texten publicerades samma dag på tidningen webbplats.) Enligt artikeln har kommundirektören i Tusby Hannu Joensivu kommer kommunindelningsutredarna för Helsingforsregionen att föreslå att södra Tusby ansluts till "metropolstaden", oberoende av KUUMA-kommunernas utredning eller en metropolförvaltning. Joensivu har hört att "He tulevat esittämään osakuntaliitosta kaikissa tapauksessa". Han låter dock  förstå att "Tuusula aikoo taistella Sipoon kohtaloa vastaan korkeimassa hallinto-oikeudessa saakka."

Inkorporeringen av sydvästra Sibbo var av flera orsaker mycket svårare för HFD att godkänna än en inkorporering av sydligaste delen av Tusby någonsin kan bli. Tusby kan dock räddas av att den aktuella partiella kommunsammanslagningen endast är en del i en större helhet, som måste godkännas av flera kommuner. Om utredningsmännen håller sig till sitt ursprungliga förslag enligt vilket södra Tusby, Sibbo och de fyra städerna i  huvudstadsregionen går samman, kommer det knappast att bli några sammanslagningar, eftersom förslaget knappast skulle godkännas vid en folkomröstning i Esbo. Utredarna har dock anttytt att de kan komma att lämna bort Esbo från det slutliga förslaget, som skall vara färdigt i oktober. Ett blogginlägg av stadsstyrelseordföranden i Vanda Tapani Mäkinen från den 11 april stöder denna tanke. I inlägget, som har rubriken,
"Metropolihallintopäätös avattava uudelleen!", skriver Mäkinen följande:

Henkilökohtaisesti kannatan reippaita kuntaliitoksia ja näitä onkin tapahtumassa Espoon suunnalla, Keski-Uudellamaalla ja Itä-Uudellamaalla. Olisiko nyt vihdoin myös Helsingin ja Vantaan vuoro, täydennettynä Sipoolla ja etelä-Tuusulalla?

Här har Mäkinen redan den 11 april, en dryg vecka efter att metropolutredningens preliminära förslag publicerades, lämnar bort Esbo. I princip är det ytterst ologiskt av Mäkinen att lämna bort Esbo men ta med Sibbo i metropolstaden, men det är föga överraskande. I verkligheten är  det just för att man inte får med Esbo, som Sibbbo hela tiden  har föreslagits att gå samman med Helsingfors. Frågan är hur man tänkt övertyga Sibboborna i samband med en folkomröstning. En möjlighet är att man även för Sibbos  del bara föreslår en partiell sammanslagning, t.ex. att Majvik inkorporeras  med Helsingfors, med motiveringen att hela östmetron i likhet med flygfältet bör ligga i samma kommun.

Ledarartiklar. Den 6 juli 2014

Under den gångna veckan har så väl har så väl Iltalehti som Helsingin Sanomat publicerat ledarartiklar om metropolförvaltningen. Båda artiklarna berör även "metropolutredningen" om kommunstrukturen  eller -indelningen i Helsingforsregionen. I ledaren "Metropolihallintoon ei ole oikotietä", som publicerades i Helsinin Sanomat den 2 juli, kan man läsa bl.a. följande:

Metropolilakien säätämishankkeen rinnalla tehdään pääkaupunkiseudun kuntajakoselvitystä. Jos kunnat vastustavat selvityksen valmistumisen jälkeen esitettyjä kuntaliitoksia, asiaa voidaan vielä kysyä kuntien asukkailta kansanäänestyksessä. Tosin kuntalaiset eivät välttämättä ole valitsemiaan päättäjiä suopeampia yhdistymishankkeille.

Att invånarna går emot fullmäktige i sina respektive kommuner är en förutsättning för att det skall bli några kommunsammanslagningar av hela kommuner. Därför är det troligt att utredningsmännen i höst inte kommer att föreslå att Esbo (och Grankulla) går samman med Helsingfors. Situationen är mera oviss för Vanda och Sibbo. Om Sibboborna nu ger en klar bild av ett  kompakt motstånd mot en sammanslagning, så behöver det inte senare bli någon folkomröstning.

I ledaren "Metropolihallinnosta riittää suunnitelmia", som publicerades i Iltalehti  den 4 juli, kan man läsa följande:

Myös kolmen selvitysmiehen tuore linjaus suosittelee nelikon yhdistämistä. Mukaan otettaisiin vielä Sipoo, vaikka siitä on jo lohkaistu nurkka Helsinkiin.

Sibbo hör inte till huvudstadsregionen. Den 29 juni 2014

 

I fredags publicerade Helsingin Sanomat en insändare av föreningen För Sibbo under rubriken "Sipoota ei saa liittää tulevaan jättikuntaan". Rubriken är kanske något missvisande, för i insändaren tar man avstånd från jättekommunen eller -staden som sådan. Speciellt ifrågasätts i insändaren dock motiveringarna till att Sibbo som enda kranskommun föreslås gå samman med städerna i huvudstadsregionen. Jag citerar ur insändaren:

Valtiovarainministeriön juuri julkistaman selvitystyön tuloksena Sipoon kunta esitetään liitettäväksi osaksi pääkaupunkiseudun jättikuntaa. Kaikki muut kehyskunnat Tuusulan eteläosaa lukuun ottamatta on jätetty esityksen ulkopuolelle.

Esitys on epälooginen, ja perusteet Sipoon liittämiseen ontuvat. Sipoo ei kuulu pääkaupunkiseutuun, joka virallisen ja yksiselitteisen määritelmän mukaan muodostuu Helsingistä, Espoosta, Vantaasta ja Kauniaisista. Tämä on kirjattu myös lakiin. Sipoo on rinnastettavissa muihin Helsingin seudun kehyskuntiin, jotka on jätetty liitosesityksen ulkopuolelle.

Yhtenä tarkastelukriteerinä käytetty sukkulointi eli työmatkaliikkuminen pääkaupunkiseudulle on useista muista kehyskunnista suurempaa kuin Sipoosta. Etäisyys Helsingin keskustaan on Sipoosta sama kuin esimerkiksi Kirkkonummelta. Kirkkonummea ei kuitenkaan esitetä liitettäväksi jättikuntaan, vaikka samat tarkastelukriteerit täyttyvät.

Myös karttatarkastelu osoittaa, että Sipoo muodostaa muuhun jättikuntaan nähden oman, keinotekoisen ulokkeensa.

Selvityshenkilöt eivät ole noteeranneet, että vuonna 2009 Sipoosta on Helsingin vaatimuksesta jo liitetty osaksi pääkaupunkiseutua Etelä-Tuusulaa vastaava alue, Östersundom. Liitos tehtiin nimenomaan pääkaupunkiseudun kasvun turvaamiseksi. Perusteluna rajanvetoon todettiin tuolloin, että Sipoo suuntautuu vahvasti kohti Porvoota.

Nyt julkistetussa selvityksessä Sipoon liittämistä metropolikaupunkiin perustellaan sillä, että "Sipoo suuntautuu monin tavoin Helsinkiin ja Vantaaseen".

Jag har själv varit med och utformat insändaren, speciellt den ovan återgivna första halvan av texten, men jag vill ändå  anmäla avvikande åsikt angående en sats som kom med i insändaren. Min avvikande åsikt gäller påståendet "Sipoo on viime vuosina lähtenyt voimakkaiden kasvustrategioiden tielle niin itsensä, metropolialueen kuin koko valtionkin hyväksi." Det är sant att Sibbo har storra planer när det gäller tillväxt, speciellt på båda sidorna av Sibboviken. Påpekandet om Sibbos "tillväxtstrategi" är även relevant med tanke på de beskyllningar som riktades mot Sibbo i  samband med "Sibbofrågan" år 2006. Tillväxtplanerna är även en övergripande "strategi" så till vida att all beslutsfattare i Sibbo förväntas förbinda sig till planerna. Däremot kan det verkligen ifrågasättas om tillväxtstrategin är bra för någon part.

I Sibbo motiveras tillväxtstrategin med att en hög tillväxt krävs för att kommunen skall kunna bevara sin självständighet. I Sibbo har man inom vissa politiska grupper tagit på allvar beskyllningarna om låg tillväxt som riktades  mot kommunen i  samband med inkorporeringen av Östersundom. I verkligheten har Helsingfors inte haft några intressen av en snabb tillväxt i Sibbo. Tvärtom har huvudstaden strävat efter att förhindra utflyttning till grannkommunerna. Sibbos planer för Majvik och "Sibbesborg" stöder Helsingfors intressen närmast med tanke på att gränserna kan flyttas så att dessa områden ansluts till Helsingfors. Sibbos planer på en metrolinje och tillhörande bebyggelse har under senaste tid lyfts fram som ett argument för att Sibbo eller södra Sibbo bör inkorporeras av Helsingfors.

Sammanslagningsavtal. Den 22 juni 2014

#Sipoo n KH päätti ettei osallistuta Suurhelsinki liitosneuvotteluihin. Ja ihan ryhmäselfien kera ;) @alexstubb pic.twitter.com/Wd9vvnV2z6
— Mikael Grannas (@SipooKJ) 17 juni 2014

Under den gångna veckan har det klarnat att varken Sibbo eller Esbo kommer att deltaga i utarbetandet av metropolutredningens sammanslagningsavtal. Vid kommunstyrelsemötet i Sibbo på tisdag beslöt man att inte bevilja kommundirektören mandat att förhandla om ett sammanslagningsavtal. Beslutet dokumenterades med ett gruppselfie på Twitter.

I onsdags publicerade Sibbo kommun ett pressmeddelande under rubriken "Sibbo deltar inte i utarbetandet av metropolutredningens sammanslagningsavtal" ("Sipoo ei osallistu metropoliselvityksen yhdistymissopimuksen laatimiseen", där kommundirektör Mikael Grannas bl.a. säger att "En sammanslagning av metropolområdet skulle vara nationalekonomiskt ansvarslöst".

Fastän det är föga troligt att det blir någon "metropolstad" genom kommunsammanslagningar i huvudstadsregionen förespråkar historikern Laura Kolbe (c) i en insändare med rubriken "Suur-Helsinki ansaitsee modernin kaupungintalon" i torsdagens nummer av Helsingin Sanomat att "Metropolikaupungin muodostaminen avaa mahdollisuuden modernin kaupungintalon ja hallintokeskuksen rakentamiseen." Kanske dags för en arkitektävling? Även år 20006 såg Kolbe Storhelsingfors hägra. (Se t.ex. "Stadsstaten Helsingfors. Den 9 april 2007".) Då fick huvudstaden nöja sig med Östersundom. Hur månne det går denna gång?

Om det inte blir några kommunsammanslagningar, så ser det däremot ut att trots allt bli en motropolförvaltning. Det lär man ha kommit överens om i samband med regeringsförhandlingarna på torsdag. Åtminstone kom man inte överens om att riva upp tidigare överenskommelser om en metropolförvaltning.

Metropolförvaltningsutredningen. Den 15 juni 2014

I det senaste blogginlägget "Metropolstad. Den 8 juni 2014" noterar jag att kommunindelningsutredare Cay Sevón i Obs debatt den 5 juni hävdade att valet att ta med Sibbo men inte Kyrkslätt i metropolstaden baserar sig på objektiva kriterier, som handlar om pendling och användning av tjänster. Mera exakt säger Sevón (enligt textningen) att "Det vi grundar oss på är objektiva kriterier som finns med i metropolförvaltningsutredningen där man talar om pendling och hur man använder tjänster ... en hel del olika kriterier - som gör att t.ex. Sibbo är med men inte Kyrkslätt." Sevón torde här syfta på "halvitidsrapporten" från den 1 april. (Rapporten har översatt till svenska publicerats den 30 april.) Den enda jämförelsen mellan kommunerna i metropolområdets "kärnområde" som finns i halvtidsrapporten visar emellertid att pendlingen från Sibbo är mindre än från Kyrkslätt. Även från (hela) Tusby och Kervo är pendlingen till kärnområdet större än den är från Sibbo.

Halvtidsrapport s. 80

I fredagens Hufvudstadsbladet ingår en insändare av Cay Sevón under rubriken "Samarbete - inte tävling - är nyckeln". Insändaren är avsedd att vara ett svar på Björn Månssons kolumn i Hbl den 7 juni "Klarspråk om språk", men Sevón bemöter i  verkligheten inte Månssons kritik mot "planen på kommunfusioner i huvudstadsregionenmetropolstaden". I insändarartikeln kommer Sevón med följande häpnadsveckande påstående:

Vårt uppdrag definierades i fjol av finansministeriet och gäller Esbo, Helsingfors, Grankulla, Kervo och Vanda städer samt Sibbo, Tusby och Vichtis kommuner.

Att Sevón glömmer att Kyrkslätt hör till utredningsområdet är inte oväsentligt med tanke på att utredarna inte ger någon motivering till att Sibbo men inte Kyrkslätt föreslås ingå i "metropolstaden". Tydligen har Sevón kopierat felet från den svenska översättningen av "Metropolutredningen" från den 3 juni. (Se bilden nedan.) Det kan väl ändå inte vara så att Sevón missat att Kyrkslätt hörde till utredningsområdet.

På tal om fel i  översättningen så frågar finansministeriet och miljöministeriet från och med i fredags på webbplatsen dinasikt.fi (otakanta.fi) om åsikter om metropolförvaltningen. Frågorna är ställlda under rubriken "Metropolförvaltningen: Hurdan metropolförvaltning behöver vi?" Här borde medborgarna kunna välja  mellan de två olika föreslagna modellerna av metropolförvaltning som  presenteras i halvtidsrapporten, men i den svenskspråkiga enkäten finns bara ett alternativ.