Under ledning av kommunminister Hannes Manninen (c) initierade regeringen Vanhanen I kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras). En servicestrukturreform var kanske i Centerns intresse, men inte en kommunstrukturreform. Centern fann det dock motiverat att inleda en kommunreform medan partiet hade statsminister- och kommunministerportföljerna. För Centern var det bättre att reformen gjordes med Centern med i regeringen, eftersom man därigenom tänkte sig kunna förhindra en framtida reform med tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Liksom den senaste kommunreformen misslyckades även KSSR, eller åtminstone upphävdes den av regeringen Katainen år 2011. KSSR förverkligades inte heller riktigt så som Manninen och Centern hade önskat, men åtminstone för statsminister Matti Vanhanen var det viktigt att man kunde uppnå en överenskommelse om reformen. I den "parlamentariska" beredningen deltog även Samlingspartiet som utnyttjade situationen. I Manninens "strukturgrupp" hade Helsingforspolitiker i egenskap av representanter för socialdemokraterna och de gröna en stark position, vilket de utnyttjade för huvudstadens intressen. För att uppnå enighet om KSSR-ramlagen erbjöd Centern "metropolpolitiken" och sydvästra Sibbo.
Maktpolitiska intressen. Den 11 oktober 2015
Yle publicerade i onsdags en analys under rubriken "Yle Analyysi: Sote-uudistus on vääntö kokoomuksen ja keskustan vallasta – katso Ylen kartat". Enligt Yles analys är social- och hälsovårdsreformen en kamp mellan Samlingspartiet, som vill ha så få och stora "självstyrelseområden" som möjligt, och Centern, som via Sote-reformen vill förverkliga sin landskapsmodell. Centern har vissa ideologiska skäl för att gå in för landskapsmodellen eller ett större antal självstyrelseområden, men de motsvarar Centerns maktpolitiska intressen. Samlingspartiets skäl att gå in för endast ett fåtal självstyrelseområden och koncentrera makten till några större städer är rent maktpolitiska. Det är samma målsättningar och motsättning som ligger bakom de två senaste kommunreformerna. Regeringen Katainen påstod att kommunreformen med sammanslagningar av kommuner skulle avhjälpa "hållbarhetsunderskottet", men det politiska motivet var att stärka centralorternas makt.
Under ledning av kommunminister Hannes Manninen (c) initierade regeringen Vanhanen I kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras). En servicestrukturreform var kanske i Centerns intresse, men inte en kommunstrukturreform. Centern fann det dock motiverat att inleda en kommunreform medan partiet hade statsminister- och kommunministerportföljerna. För Centern var det bättre att reformen gjordes med Centern med i regeringen, eftersom man därigenom tänkte sig kunna förhindra en framtida reform med tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Liksom den senaste kommunreformen misslyckades även KSSR, eller åtminstone upphävdes den av regeringen Katainen år 2011. KSSR förverkligades inte heller riktigt så som Manninen och Centern hade önskat, men åtminstone för statsminister Matti Vanhanen var det viktigt att man kunde uppnå en överenskommelse om reformen. I den "parlamentariska" beredningen deltog även Samlingspartiet som utnyttjade situationen. I Manninens "strukturgrupp" hade Helsingforspolitiker i egenskap av representanter för socialdemokraterna och de gröna en stark position, vilket de utnyttjade för huvudstadens intressen. För att uppnå enighet om KSSR-ramlagen erbjöd Centern "metropolpolitiken" och sydvästra Sibbo.
Under ledning av kommunminister Hannes Manninen (c) initierade regeringen Vanhanen I kommun- och servicestrukturreformen KSSR (Paras). En servicestrukturreform var kanske i Centerns intresse, men inte en kommunstrukturreform. Centern fann det dock motiverat att inleda en kommunreform medan partiet hade statsminister- och kommunministerportföljerna. För Centern var det bättre att reformen gjordes med Centern med i regeringen, eftersom man därigenom tänkte sig kunna förhindra en framtida reform med tvångssammanslagningar av (hela) kommuner. Liksom den senaste kommunreformen misslyckades även KSSR, eller åtminstone upphävdes den av regeringen Katainen år 2011. KSSR förverkligades inte heller riktigt så som Manninen och Centern hade önskat, men åtminstone för statsminister Matti Vanhanen var det viktigt att man kunde uppnå en överenskommelse om reformen. I den "parlamentariska" beredningen deltog även Samlingspartiet som utnyttjade situationen. I Manninens "strukturgrupp" hade Helsingforspolitiker i egenskap av representanter för socialdemokraterna och de gröna en stark position, vilket de utnyttjade för huvudstadens intressen. För att uppnå enighet om KSSR-ramlagen erbjöd Centern "metropolpolitiken" och sydvästra Sibbo.
Seiskarin kaunis Siiri. Den 4 oktober 2015
Häromdagen råkade jag läsa om Östersundom kyrka på webbplatsen Helsinginkirkot, som upprätthålls av "Helsingfors församlingar", dvs Helsingfors kyrkliga samfällighet. Speciellt den svenskspråkiga texten har många brister, så som felaktiga översättningar, men även den finska originaltexten innehåller fel. Att altartavlan även på svenska kallas Jeesus tyynnyttää myrskyn avslöjar kvaliteten på översättningen. Riktigt arg blir jag då jag om Hanna Hagbom, vars grav finns på Östersundom kyrkas begravningsplats, läser att hon är "känd för melodin Seiskarin kaunis Siiri". Ifall någon som läser det inte visste, så kan jag upplysa om att texten till sången, som lärarinnan Hanna Hagbom tonsatte, skrevs på svenska av Arvid Mörne och är känd under namnen "Sjömansvisa" och "Båklandets vackra Maja".
Närmast roande är det att "Sipoon alueliitos" i det sista stycket översatts till "annekteringen av Sibbo":
Dess värre fanns det ingen "Mikaelin seurakunta" då ändringen i församlingsindelningen ägde rum i början av år 2009. Församlingen, till vilken de före detta medlemmarna i Sipoon suomalainen seurakunta anslöts, hette då Mellunkylän seurakunta. (Se "Församlingar. Den 23 februari 2014".) På vilket sätt "Östersundoms kyrka" (sic) "övergick" till den finska församlingen i Helsingfors är intressant. I kyrkan verkar efter inkorporeringen och ändringen i församlingsindelningen så väl Matteus församling som Mikaelin seurakunta. Men kyrkobyggnaden och gravgården lär sedan 2009 ägas och förvaltas av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Varför och på vilka grunder fastigheten bytte ägare kan jag faktiskt inte säga. Det får jag återkomma till i ett senare inlägg. Den juridiska ägaren må vara vem som helst, men även om Östersundom kyrka på finska är "Helsingin vanhin kirkko", så är den inte Helsingfors äldsta kyrka. Den äldsta kyrkan i Helsingfors vore en mera korrekt översättning.
Närmast roande är det att "Sipoon alueliitos" i det sista stycket översatts till "annekteringen av Sibbo":
I början av 2009 övergick Östersundoms kyrka till Mikaelin seurakunta i Helsingfors i och med annekteringen av Sibbo. Samtidigt blev den Helsingfors äldsta kyrka.
Dess värre fanns det ingen "Mikaelin seurakunta" då ändringen i församlingsindelningen ägde rum i början av år 2009. Församlingen, till vilken de före detta medlemmarna i Sipoon suomalainen seurakunta anslöts, hette då Mellunkylän seurakunta. (Se "Församlingar. Den 23 februari 2014".) På vilket sätt "Östersundoms kyrka" (sic) "övergick" till den finska församlingen i Helsingfors är intressant. I kyrkan verkar efter inkorporeringen och ändringen i församlingsindelningen så väl Matteus församling som Mikaelin seurakunta. Men kyrkobyggnaden och gravgården lär sedan 2009 ägas och förvaltas av Helsingfors kyrkliga samfällighet. Varför och på vilka grunder fastigheten bytte ägare kan jag faktiskt inte säga. Det får jag återkomma till i ett senare inlägg. Den juridiska ägaren må vara vem som helst, men även om Östersundom kyrka på finska är "Helsingin vanhin kirkko", så är den inte Helsingfors äldsta kyrka. Den äldsta kyrkan i Helsingfors vore en mera korrekt översättning.
Inget utredningstvång. Den 27 september 2015
För en månad sedan publicerade finansministeriet ett pressmeddelande med rubriken "Regeringen främjar frivilliga kommunsammanslagningar – ändringar föreslås i kommunstrukturlagen". Betoningen skall här läggas på ordet frivilliga, för regeringen är nu inte alls ute efter kommunsammanslagningar, vilket jag noterat i mitt inlägg "Lagparagrafer föreslås bli upphävda. Den 30 augusti 2015". I torsdags publicerade finansministeriet ett nytt pressmeddelande med rubriken "Kommunernas utredningsskyldighet och uppsägningsskyddet på fem år föreslås bli slopade ur kommunstrukturlagen". Nu handlar ändringen i kommunstrukturlagen inte längre om att "främja" sammanslagningar. Enligt nu gällande lag gäller utredningsskyldigheten temporärt 1.7.2013–31.12.2019, men skyldigheten upphör enligt regeringens planer redan i år. I praktiken lär tvånget att utreda redan ha upphört.
Miljökonsekvensbedömning. Den 20 september 2015
Med anledning av miljökonsekvensbedömningsprogrammet för Östersundom marksubstansprojekt (se "Marksubstanser. Den 6 september 2015") hölls i Sakarimäen koulu ett offentligt möte. En rapport från tillställningen publicerades först denna vecka under rubriken "Maa-aineshankkeen YVA-ohjelmaan tutustuttiin Sakarinmäen koululla". Samtidigt publicerades tre presentationer, "Helsingin kaivumaiden hyödyntäminen", "YVA-menettelyn esittely" och "Östersundomin maa-aineshankkeen ja YVA-ohjelman esittely".
Mera utredningar. Den 13 september 2015
Planeringen av Östersundom går nu långsamt framåt, om den alls går framåt. Så mycket annat än miljökonsekvensbedömningen av de olika alternativen för lagring och behandling av marksubstanser verkar inte pågå. (Se "Marksubstanser. Den 6 september".) Östersundomkommittén publicerade ändå i tisdags en nyhet med rubriken "Yleiskaavasta lisäselvityksiä päätöksentekoa varten". Här kan man läsa bl.a. följande:
Synpunkterna lär ändå främst vara ämnade som argument för att ett undantag bör beviljas - ifall man kommer fram till att det lönar sig att ansöka om undantag. Argumentet gällande en "balanserad utveckling av regionen" är bekanta från argumenten för inkorporeringen av sydvästra Sibbo. (Se t.ex. "Tomma fraser. Den 12 december 2006".) Samma argument har för övrigt används angående Malm i över tio år.
Om man på nytt lägger fram ett förslag till generalplan, vilket i den aktuella nyheten anses vara sannolikt, så lär det betyda att det har gjorts betydande ändringar i planerna sedan det senaste utkastet. Men utan undantag från Natura 2000-skyddet torde ändringarna vara så stora att det inte längre finns förutsättningar för en utvidgning av (den urbana) samhällsstrukturen till Östersundom.
Lisäselvityksiin joudutaan alustavasti varaamaan noin vuosi, ja on todennäköistä, että tämän jälkeen kaavaehdotus joudutaan asettamaan uudestaan nähtäville.
De utredningar som nu skall göras gäller inte hur man skall bygga, utan hur man skall ta beslut. Frågan gäller framför allt om det finns förutsättningar för ett undantag från skyddet av Natura 2000- området. Helsingfors stadsstyrelse har redan svaret på vad som händer om man inte ansöker om och beviljas undantag av statsrådet. I den aktuella nyheten refereras stadsstyrelsens utlåtande:
Mikäli rakentamisalueita pienennettäisiin edelleen, seudun tasapuolisen kehittämisen edellytykset saatetaan vaaraan. Myös valtakunnallisissa alueidenkäyttötavoitteissa asetettujen Helsingin seudun riittävän asuntorakentamisen ja metroverkoston laajentumista itään koskevien erityistavoitteiden toteuttaminen vaikeutuisi olennaisesti. Muutokset koskisivat laajoja, suurelta osin Helsingin kaupungin omistamia alueita, mikä heikentäisi kaavan taloudellista toteutettavuutta huomattavasti.
Om man på nytt lägger fram ett förslag till generalplan, vilket i den aktuella nyheten anses vara sannolikt, så lär det betyda att det har gjorts betydande ändringar i planerna sedan det senaste utkastet. Men utan undantag från Natura 2000-skyddet torde ändringarna vara så stora att det inte längre finns förutsättningar för en utvidgning av (den urbana) samhällsstrukturen till Östersundom.
Marksubstanser. Den 6 september 2015
Från och med i morgon den 7 september är bedömningsprogrammet för Östersundom marksubstansprojekt formellt framlagt till påseende. Miljökonsekvensbedömningsprogrammet på finska med ett sammandrag på svenska finns redan på nätet. Av dokumentet framgår bl.a. att det nu finns tre alternativa platser för förvaring och behandling av marksubstans innanför inkorporeringsområdet samt två nollalternativ, enligt vilket marksubstansen transporteras bort från området. Verksamheten beräknas pågå 2020 - 2060. Kanske kan området betjäna andra projektområden i Helsingfors, om utbyggnaden av Östersundom inte kommer igång?
Lagparagrafer föreslås bli upphävda. Den 30 augusti 2015
 |
| http://vm.fi/documents/10623/1083563/Hallituksen+esitysluonnos/b0c7e660-e760-4c53-b3ba-db66355b12a6 |
Finansministeriet publicerade i måndags ett pressmeddelande med rubriken "Regeringen främjar frivilliga kommunsammanslagningar – ändringar föreslås i kommunstrukturlagen". Pressmeddelandet handlar i verkligheten inte alls om att regeringen främjar kommunsammanslagningar. Istället säges det redan i första stycket att man föreslår upphäva de lagparagraferna som var centrala för kommunreformen i regeringen Katainen:
Den nuvarande kommunstrukturlagens bestämmelser som gäller genomförandet av kommunreformen, såsom t.ex. kommunernas skyldighet att utreda sammanslagningar, förutsättningarna för utredningsskyldigheten samt tidsfristerna för utredningarna föreslås bli upphävda.
Ur bilagan "Hallituksen esitysluonnos" framgår mera exakt vilka paragrafer som man föreslår att upphävs. Om förslaget går igenom, vilket det med största sannolikhet gör, är kommunreformen definitivt avslutad. För Sibbos och Helsingforsregionens del finns lika väl redan en framställning till ändring i kommunindelningen, men utan uppbackning från regeringen har framställningen knappast längre någon aktualitet. I pressmeddelandet heter det även att "bestämmelsen om personalens uppsägningsskydd på fem år föreslås ... bli upphävd." Den ändringen kan göra sammanslagningar ekonomiskt mera lönsamma för invånarna, men torde leda till ett större motstånd mot sammanslagningar från de kommunalt anställdas sida.
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)
Inlägg
