Orsaken till gränstvisten. Den 7 oktober 2007

I torsdagens nummer av Sipoon sanomat ingick en artikel med rubriken "'Sipoonkorven kansallispuisto saatava, kuntarajoista viis". Rubriken uttrycker riksdagsman Pertti Salolainens (saml) i frågan. I artikeln säger Salolainen vidare att "Kansallispuisto ei saa olla riipuvainen kuntarajoista" och att "minun [on] voitava luottaa kaupunginjohtaja Jussi Pajusen sanoihin, että hän kannattaa kansallispuistoa." Savolainen säger även att de ("me") som driver på nataionalparken inte får blanda sig i konflikten mellan kommunerna. Dess värre har man de facto från Helsingfors sida kopplat samman förslaget om en nationalpark med inkorporeringsprojektet. Helsingfors har inofficiellt krävt att få inkorporera sydvästra Sibbo i ersättning mot att en del, men endast en del, av den mark som staden äger i Storskogen blir nationalpark.

Frågan var gränsen för Storskogen skall gå är, så som jag tidigare konstaterat, även av juridisk betydelse. Det kan knappast finnas några juridiska förutsättningar för en annektering av ett område som skall förbli obebyggt. Den framtida gränsen mellan skogen och bebyggelsen är en av de många frågor som utredningsman Pekka Myllyniemi borde ha utrett, men istället har Myllyniemi i sin rapport på sidorna 49 - 55 hela tre gånger ur Ratasvuoris utredning kopierat satsen "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." Detta är även inrikesministeriets motivering till att delar av Storskogen tagits med i det område som utredningsmannen föreslogs att ansluts till Helsingfors. I verkligheten motiverar Myllyniemi sitt gränsförslag med Helsingfors markegendom, som huvudsakligen finns norr om Borgå motorväg. (Se "Markegendom som motivering. Den 29 september 2007".) I Sibbo kommuns sammanfattning över utredningar om Sibbo storskog noteras det att "Rättsverkande gränser kan grunda sig endast i
en landskaps- eller generalplan."

I det senaste numret av Sipoon sanomat finns även en artikel med rubriken "'Helsingin maanomistus syynä koko rajakiistaan'". Artikeln handlar om Sibbo kommuns motförklaring till Högsta förvaltningsdomstolen angående inrikesministeriets förklaring "Sisäministeriön lausunto valituksiin, joita on tehty Valtioneuvoston päätöksestä kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä". I inrikesministeriets förklaring heter det att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." I Sipoon sanomat noteras följande:

- Helsingin maanomistus Sipoossa on ilmeisesti vaikkuttanut keskeisesti koko prosessin aloittamiseen. Kaavoittamalla omistuksessaan olevaa maata, Helsinki voi saada itselleen merkittäviä taloudellisia etuja, Sipoo epäilee lausunnossaan.

Själv noterar jag ytterligare att kommunen i sin motförklaring påpekar att inrikesministeriet på sida 14 i sin förklaring hävdar att "Kuntajakoselvittäjän esitykseen sisältyy paljon valtioneuvoston päätöksen perusteluiksi otettuja perusteluita yksityiskohtaisempia maankäyttöön, asumiseen, liikenteeseen ja palveluihin liittyviä näkökohtia." I sin förklaring drar kommunen här av slutsatsen att det i statsrådets beslut har getts betydelse åt Helsingfors markegendom, fastän det formellt inte uttryckligen nämns.

I sin rapport skriver Myllyniemi om alternativet VE 1 följande:

Vaihtoehto 1 ottaa vain hyvin rajoitetusti huomioon Helsingin maanomistuksia. Niitä kuuluu alueeseen lähinnä vain vaihtoehdon läntisissä osissa E18-tien kahta puolta. Landbon itäpuolella olevat laajat omistukset jäävät kokonaan ulkopuolelle.

Det västra området på den södra sidan av motorvägen (E18) är obetydligt. Fastän Myllyniemis gränsförslag VE 2 helt utgår från Helsingfors markområden (se "Markegendom som motivering. Den 29 september 2007") har han helt negligerat Helsingfors markegendom i Husö by. Detta kan vara ett misstag, men området lämpar sig inte heller för en utvidgning av samhällsstrukturen. I Sibbo kommuns sammandrag över planläggningen heter det om Husöområdet följande:

Husöområdet kan inte direkt anslutas till de planerade spårtrafiklösningarna och området innehåller och gränsar till flera naturskyddsområden. Området lämpar sig inte i första skedet som utvidgningsområde för samhällsbyggande.

För övrigr skrev Helsingin Sanomat på tidningens webbplats den 30 oktober efter att Myllyniemis rapport med förslag hade offentliggjorts att "Pajunen on erityisen tyytyväinen siihen, että Myllyniemen esittämällä alueella on Helsingin kaupungin omistamaa maata."

Om man så som Arto Sulonen i inrikesministeriets förklaring hävdar att Helsingfors markegendom inte de jure är en motivering, fastän markegendomen de facto är en motivering för Myllyniemis gränsförlag, så hävdar man samtidigt att utredningsmannens förslag bygger på Helsingfors ösnskemål snarare än på kommunindelningslagen. Så är naturligtvis fallet, men detta är ingenting som man från inrikesministeriets sida hittills varit beredd att medge.

Förtalskampanj. Den 6 oktober 2007

I Journalisti 16/2007, som utkom senaste vecka, ingick en artikel med rubriken "10 myyttiä loistavista jutuista". Med anledning av artikeln publicerade Yle igår en text med rubriken "Journalister kritiserar journalister". Jag skall här återge några "myter" om journalistik:

Media on rohkea. Ei sinne päinkään. Media elää tiedotteiden varassa. Tutkivaa journalismia ei juuri ilmene.

Media on nopeaa ja luotettavaa. Ei pidä paikkaansa. Journalismi vilisee virheitä ja väärinymmärryksiä.

Media vahtii vallanpitäjiä. Päinvastoin. Poliitikot käyttävät estoitta hyväkseen median laiskuutta

Denna analys stämmer väl överens med finskspråkiga mediers bevakning av fallet Sibbo. Ifjol pågick i pressen i Helsingforsregionen en sällan skådad förtalskampanj av Sibbo. Kampanjen hade ett klart syfte, som ännu på våren inte var helt uppenbart. Det verkliga beställningsarbetet var Olli Pohjanpalos artikel "Yhteistyö Sipoon kanssa ollut vaikeata", som i Helsingin Sanomat den 4 februari 2006 publicerades tillsammans med artikeln "Sipoon oppositio tarjoaa Helsingin seudulle yhteistyötä". Vid denna tidpunkt kunde "oppositionen" i Sibbo ännu tro att påtryckningarna från Helsingfors berodde på samarbetsovilja från Sibbos och Sfp:s sida. Samlingspartiet i Sibbo föreslog att Sibbo tillsammans med Helsingfors skulle ordna bostadsmässa i Husö by, men i Helsingfors var man ointresserad av ett dylikt samarbete med Sibbo. I artikeln "Yhteistyö Sipoon kanssa ollut vaikeata" utnyttjades "oppositionens" kritik av den Sfp-dominerade politiken. Artikelns beskrivning av Sibbos samarbetsovilja motsvarade exakt den bild av Sibbo som man från Helsingfors sida ville skapa. Jag citerar ur artikeln:

Sipoota on vuosien varrella ärsytetty rakentamissuunnitelmilla. Ylipormestari Raimo Ilaskivi ehdotti selvitysmiehenä 1989 kokonaista kaupunkia Itäsalmeen. Helsingin, Vantaan ja Sipoon rajalle ehdotetussa kaupungissa pelkästään Sipoon puolelle olisi tullut 1,5 miljoonaa neliömetriä asuntoalaa, eli varovaisestikin arvioiden 30000 asukasta.

Vuonna 2000 yritettiin maltillisemmin. Pääkaupunkiseudun kaupungit tekivät Sipoon kanssa vapaaehtoisesti yhteisen maankäytön kehityskuvan. Sen piti olla merkittävä päänavaus, mutta siitä tuli ympäripyöreä retoriikan mestariteos, jolla ei ole ollut mitään käytännön virkaa.

Vuonna 2003 sisäministeriö asetti maaneuvos Jussi-Pekka Alasen selvittämään Helsingin seudun yhteistyökuvioita. Hän ehdotti 14 kunnan yhteistä seutupäätöksentekoa, YTV:n laajentamista Sipooseen ja Kirkkonummelle sekä Uudenmaan kahden maakuntaliiton yhdistämistä.

Sipoo torjui kaikki ehdotukset. Kuntaministeri Hannes Manninen käynnisti Helsingin seudun yhteistyölain valmistelun, mutta rajasi Sipoon sen ulkopuolelle.

Den ovanciterade texten är som tagen ur Pekka Myllyniemis rapport. Jag skall inte desto mera kommentera den starkt vinklade beskrivningen, utan nöjer mig med att konstatera att "Ilaskivis förslag" inte resulterade i något konkret initiativ och att konsulternas förslag på en "ny stad" i Östersundom (inklusive delar av Nordsjö och Sottungsby) stod i konflikt med Helsingfors hemliga planer på en hamn i Nordsjö. (Se "Flera förslag av Ilaskivi. Den 30 mars 2007".)

Den verkliga förtalskampanjen mot Sibbo bedrevs i Helsingin uutiset/Vantaan sanomat på ledraplats och i kolumner. En i sammanhanget typisk kolumn är Jan Vapaavuoris "Sipoo" som publicerades den 8 mars 2006. Jag citerar valda bitar:

Sipoo on maa-alaltaan aika lailla tarkkaan kaksi kertaa Helsinkiä isompi. Silti Sipoossa asuu vähemmän väkeä kuin Lauttasaaressa. Jos Sipoo olisi yhtä tiiviisti rakennettu kuin Helsinki, sinne mahtuisi pitkälti yli miljoona asukasta. Jos taas Helsinki olisi yhtä väljästi rakennettu kuin Sipoo, pääkaupungissa asuisi alle 10 000 ihmistä. ...

Pääkaupunkiseutu rakentaa siis yhden sipoollisen joka vuosi. Sipoolla menisi kovallakin kasvuvauhdilla Helsingin rakentamiseen noin tuhat vuotta. Sipoolla ei taida olla sen paremmin intressiä kuin resurssejakaan rakentaa oikeasti merkittäviä määriä. Helsingillä on sekä intressiä että resursseja. ...

Sipoo on ihan Helsingin vieressä. Se ei ole kaukana maakunnassa, vaan aivan maan ainoan metropolin kupeessa. Porvoonväylä ja Itäväylä vievät suoraan Sipooseen. Metro on jo melkein rajalla. Samoin on tuleva Vuosaaren suursatama. Normaalilogiikan mukaan Sipoon - ainakaan sen läntisten osien - ei pitäisi olla haja-asutusaluetta. Sipoon pitäisi olla osa pääkaupunkiseutua. Niin se onkin, kaikkien muiden paitsi RKP:n mielestä. ...

Helsinki omistaa Sipoossa noin 1700 hehtaaria maata. Sipoo on kaavoittanut sen siten, ettei sinne juuri rakentaa saa. ... Sipoon koko on niin suuri, ettei sitä tarvitsisi edes rakentaa kovin tiiviisti. Kyse olisi lähinnä pientalotuotannosta. Sitäkään varten ei tarvittaisi kuin murto-osa koko Sipoon pinta-alasta. Suuria alueita voitaisiin edelleen jättää rakentamatta. Sipoonkorpeen ei olisi mitään tarvetta eikä halua kenenkään koskea. ...

Syftet med Vapaavuoris kolumn är uppenbart. I verkligheten är Helsingfors föga intresserad av småhusbebyggelse i Sibbo. Den utspridda småhusbebyggelsen har Vapavuori senast i ett tal denna vecka beskrivit som ett problem. (Se "Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007".) Våren 2006 gällde det dock att göra gemensam sak med kommun- och bostadsminister Hannes Manninen och statsminister Matti Vanhanen, vilkas syn på stadsplanering är den raka motsatta till den nuvarande bostadsministerns.

Motförklaring. Den 5 oktober 2007

I dagens nummer av Vihreä lanka (2007/40) ingår en kolumn med rubriken "Kaikkien Sipoo" av Heli Järvinen. Jag citerar ur kolumnen:

Sipoon osien liittäminen Helsinkiin on asia, joka on kuohuttanut monen vihreän mieltä ainakin täällä etelässä. Etenkin sipoolaiset, joista yli 90 prosenttia äänesti liittämistä vastaan, pitävät päätöstä röyhkeänä valtapolitiikkana. Erityisen raskauttavaa päätöksessä oli se, että lopulta kaikki Helsingin vihreät äänestivät liittämispäätöksen puolesta.

Men vänta. I vilket sammanhang har alla Helsingfors gröna "till slut" röstat för inkorporeringsbeslutet? Kanske syftar Järvinen på att de grönas gruppdisciplin höll då Helsingfors stadsfullmäktige tog ställning i frågan, men det är väl inte speciellt nämnvärt. Jag har tidigare hört att de gröna skulle ha röstat om Sibbo före statrådets gränsbeslut. Därmed skulle Tarja Cronberg inte fritt ha kunnat ta ställning i frågan. I själva verket insåg Cronberg inte att statsrådets beslut bestod av två delar: bedömning av de juridiska förutsättningarna och politisk prövning. Den juridiska bedömningen bör göras före den politiska prövningen för att tron på ministrarnas opartiskhet inte skall äventyras. Det är inte Helsingfors gröna, partistyrelsen eller den gröna riksdagsgruppen som har makten att bedöma de juridiska förutsättningarna.

Sibbo kommun har på onsdagen lämnat in Sibbos förklaring och motförklaring till högsta förvaltningsdomstolen. Idag har motförklaringen publicerats på kommunens webbsidor. I motförklaringen heter det att kommunen reserverar tid till den 26 oktober att kompletera motförklaringen med expertutlåtanden. Till sin motförklaring har kommunen bifogat bl.a. en bilaga ur vilken bostadsbyggnadsreserven i Helsingforsregionen framgår.

Motsägelser och missförstånd. Den 4 oktober 2007

A-studions sändning om Jan Vapaavuori har gett upphov till rubriker på tidningarnas webbplateser. Mindre publicitet har Vapaavuois tal "Kaupunkiseutusuunnitelmat on tehty – mitä tämän jälkeen?" vid kommunförbundets stadsplaneringsseminarium igår. Jag skall återkomma till Vapaavuoris tal, men först skall vi igen ta en titt på inrikesministeriets förklaring angående besvären mot statsrådets gränsbeslut. Jag citerar direkt ur utlåtandet eller förklaringen:

Päätöksen perustelut olivat seuraavat:

1. Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

På ett annat ställe i inrikesministeriets utlåtande upprepas påståendena:

Kuten valituksen kohteena olevan päätöksen perusteluissa todetaan, Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjä Pekka Myllyniemen kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä. Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta, jota on kaupungin vaikea asuntotilanne huomioon ottaen tarve laajentaa edelleen.

Texten är den samma i inrikesministeriets promemoria (muistio):

Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden yhdyskuntarakenteen kehitys on kuntajakoselvittäjän kuvaamalla tavalla painottunut epätasaisesti länteen ja pohjoiseen. Helsingin kaupungin ja pääkaupunkiseudun yhdyskuntarakenne ei sen sijaan ole voimassa olevasta kuntarakenteesta johtuen kehittynyt itään päin. Tämä koskee sekä asutusta että elinkeinoelämän toimintaedellytyksiä.

I inlägget "Ratasvuoris utredning. Den 31 juli 2007" noterade jag att Myllyniemi missförstått påståendena om problemet med en obalans i samhällsstrukturen. Myllyniemi har naturligtvis kopierat påståendena om obalans från Ratatasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken", men för en gångs skull har Myllyniemi gjort en liten ändring i texten. I Ratatasvuoris utredning heter det, liksom i Helsingfors utlåtande till länsstyrelsen, att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen". Myllyniemi hävdar däremot att "Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen". På motsvarande vis skriver Myllyniemi att "Pääkaupunkiseudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta", där det så väl i Ratasvuoris utredning som i Helsingfors utlåtande står att "Helsingin seudun kaupunkirakenteen tasapainoisen kehittämisen kannalta on välttämätöntä avata itään uusi kasvusuunta." Den otympliga och delvis felaktiga omskrivningen "Helsingin kaupungin ja siihen rajoittuvien alueiden" torde motiveras just av att Myllyniemi förväxlat Helsingforsregionen med huvudstadsregionen. Genom att hävda att "Helsingin itäisissä kaupunginosissa on runsaasti asutusta" motsäger inrikesministeriet påståendena om obalans i huvudstadsregionen. Det är i den större Helsingforsregionen som det eventuellt råder en viss obalans åt det hållet som Myllyniemi hävdar.

I inrikesministeriets promemoria liksom i Myllyniemis rapport ingår följande stycke:

Kasvupaine on levittänyt rakentamista pääkaupunkiseudulla keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun seutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

I Ratasvuoris utredning och i Helsingfors utlåtande lyder motsvarande sats enlig följande:

Kasvupaine on levittänyt rakentamista seudun keskustasta pohjoiseen ja länteen. Kun pääkaupunkiseutu ei ole voinut kehittyä itään, seurauksena on ollut entistä hajautuneempi pohjoisen ja lännen suuntaan kasvanut seutu. Näin on vaikea saavuttaa tiivis ja joukkoliikennepainotteinen aluerakenne.

Bebyggelsen har enligt Ratasvuoris utredning spritt sig utanför huvudstadsregionen i nordlig och västlig riktning. Orsaken till detta hävdar man är att huvudstadsregionen (läs: Helsingfors stad) inte kunnat utvecklas (läs: utvidgas) österut. Liksom jag tidigare har konstaterat är problemet ur Helsingfors synvinkel inte Sibbo, utan snarare Nurmijärvi. Ur Helsingfors synvinkel är det ett problem att bebyggelsen har spritts i form av egnahemshus i norr och i väster. Detta försvårar möjligheterna till en tät, på allmänna kommunikationsmedel baserad samhällsstruktur. Myllyniemi har däremot ställt sig bakom Hannes Manninens uppfattning att det även österut bör byggas massivt med egnahemshus. Manninen ville i egenskap av bostadsminister öka bostadsprofuktionen i allmänhet och produktionen av egnahemshus i trä i synnerhet. Då man från Helsingfors sida våren 2006 kritiserade Sibbo var kritiken inte uppriktig. Här handlade det i stället att övertyga ministrarna Manninen och Vanhanen samt om att förtala Sibbo. (Jag skall i ett senare inlägg återkomma till denna förtalskampanj.)

Ur Vapaavuoris tal vid seminariet igår framgår det tydligt att hans syn på samhällstrukturen är den raka motsatta till Manninens och Vanhanens. Jag citerar ur talet:

Yhdyskuntarakenteen muutoksia on seurattu systemaattisesti vuodesta 1980 alkaen. Tuolloin asutus laajeni lähimaaseudulle lähes kaikilla kaupunkiseuduilla. 1990-luvun alun laman seurauksena rakentaminen hidastui ja kaupunkiseutujen väestökasvu kääntyi ns. sisäiseksi kasvuksi, jossa valtaosa kasvusta suuntautui olemassa olevalle taajama-alueelle. Tämä kehitys jatkui sitten koko 1990-luvun ajan.

Juuri saatujen uusimpien YKR-seurantatietojen mukaan tilanne on muuttunut jälleen huonommaksi. Väestökasvu on alkanut pursuta yhä enemmän uusille alueille taajamien reunojen yli huolimatta vilkkaasta täydennysrakentamisesta olemassa olevassa rakenteessa. Tilanteen voi jokainen havaita myös omin silmin liikkuessaan kaupunkien lievealueilla. Siellä väljä omakotiasutus leviää metsiin ja peltojen reunoille yhä kauemmas palveluista ja työpaikoista.

Helsingin seutu on tästä osuva esimerkki. Pääkaupunkiseutua ympäröivillä lievealueilla perinteiset kylät ovat kasvaneet pinta-alaltaan yhä laajemmiksi alhaisen tehokkuuden vyöhykkeiksi, kuten ohessa oleva karttakin osoittaa (liite). Viime vuonna Helsingin seudulle rakennettiin noin 2500 omakotitaloa. Niistä neljännes sijoittui asemakaava-alueiden ulkopuolelle. Kehyskunnissa tämä osuus oli peräti 35 %. Yli 40 %:n kuntia olivat mm. Kirkkonummi, Mäntsälä, Sipoo ja Vihti.

För säkerhets skull bör det påpekas att Vapaavuori betraktar den ovanbeskrivna utvecklingen som ett stort problem. Pekka Myllyniemis rapport handlar till stor del om "problemet med samhällstrukturen i huvudstadsregionen". Myllyniemis behandling av det påstådda problemet är till största delen kopierad från Helsingfors egen utredning, men Myllyniemi har missförstått Helsingfors uppfattning om vad som egentligen är ett problem. Enligt inrikesministeriets promemoria och förklaring baserar sig statsrådet beslut på den av utredningsmannen beskrivna obalansen i samhällsstrukturen. Myllyniemi har dock beskrivit obalansen helt fel genom att sammanblanda Helsingforsregionen med huvudstadsregionen. Att en obalans över huvudtaget inte kan motivera en annektering är uppenbart, då de olika ministrarna har rakt motsatta uppfattningar om vad som här egentligen är ett problem.

Till sist vill jag tipsa om en gammal artikel med rubriken "Jan Vapaavuori - Rötösherra" i City-lehti 16/2006.

Jäviga ministrar. Den 3 oktober 2007

I går torde kommunstyrelsen i Sibbo ha antagit en förklaring som en motförklaring till inrikesministeriets förklaring angående besvären mot statsrådets gränsbeslut, men jag vet ingenting om innehållet i Sibbo kommuns förklaring eller motförklaring. I sintt besvär påstår kommunen att Matti Vanhanen var jävig att deltaga i statrådets beslut. I sin förklaring fösvarar inrikesministeriet statsministern mot anklagelserna om jäv genom att citerar justitiekansler Jaakko Jonkkas utlåtande över Vanhanens eventuella jäv:

Käytettävissäni olevan aineiston ja edellä esittämieni yleisten esteellisyyden arviointikriteerien perusteella en näe oikeudellisia perusteita laillisuusvalvojana puuttua asiaan, jos pääministeri Vanhanen osallistuu kyseisen kuntajakoasian päätöksentekoon. Kiinnitän kuitenkin huomiota siihen, että päätöksentekijän on viime kädessä itse arvioitava, onko luottamus hänen puolueettomuuteensa hallintolain yleislausekkeen tarkoittamalla tavalla vaarantunut.

JK konstaterar alltså endast att han inte ser juridiska skäl att ingripa och noterar att det i sista hand är statsministerns ansvar att bedöma huruvida han är jävig. I själva verket hann statsministern redan motivera sitt val att jäva sig innan Jonkka gav sitt utlåtande. Sälv skulle jag vara mycket intresserad av att veta vilket material JK har haft till förfogande då han bedömde att det inte finns skäl för honom att ingripa. Knappast hade statsministern redogjort för hur han redan före Helsingfors formellt tog initiativ till en ändring av kommunindelningen lovade stöda en inkorporering. I sitt anförande vid Helsingfors statsfullmäktigemöte den 21 juni sade Suvi Rihtniemi (saml) att "Tietoomme on myös saatettu, että maan hallituksen myönteiseen signaaliin tässä asiassa ovat keskeisesti vaikuttaneet pääministeri Vanhanen ja ministeri Heinäluoma sekä erityisesti ministeri Manninen." I föredragningslistan för Vanda stadsstyrelses möte den 20 juni 2006 heter det att "Esityksestä on keskusteltu pääministerin, valtiovarainministerin ja kuntaministerin kanssa." Vanhanen har själv till Helsingin Sanomat sagt att han stöder Helsingfors förslag och att Helsingfors uppmuntrats att göra ett initiativ.

I sin förklaring citerar inrikesministeriet mera ur justitiekanslerns utlåtande över statsministerns jäv. Jag citerar vidare:

On perusteltua ottaa huomioon, missä asemassa ja roolissa kannanottoja on esitetty. Ja näkisin eroa myös siinä suhteessa, onko kyse ”tavallisen viranomaisen” tekemästä hallintopäätöksestä vai valtioneuvoston nyt kysymyksessä olevanlaisesta päätöksenteosta. Tässä tapauksessa on aihetta kiinnittää huomiota kuntajakoa koskevan päätöksen luonteeseen (hallinnollisia rajoja koskeva ratkaisu sekä se, että päätös ei kohdistu välittömästi kenenkään yksityisiin oikeuksiin). Yleistäen voidaan sanoa, että poliittiseen toimintaan kuuluvat linjaukset sekä julkiset kannanotot ja lausumat yhteiskunnallisista kysymyksistä. Jos niihin herkästi liitettäisiin esteellisyys tulevaisuudessa mahdollisesti tehtyihin päätöksiin nähden, yhteiskunnallisen keskustelun mahdollisuudet vaikeutuisivat olennaisesti, mikä puolestaan olisi ongelmallista kansanvallan, avoimuuden ja sananvapauden näkökulmasta sekä vaikeuttaisi valtioneuvoston päätöksentekoa.

I texten ovan säger justitiekanslern ingenting direkt angående statsministerns jäv, även om det ur sammanhanget framgår att JK i antyder att statsministern på basen av den information som han har haft tillgång inte varit jävig. Så som jag ser saken är det dock inte vad Vanhanen sagt, utan vad han gjort genom sina uttalanden som gör honom jävig. Vanhanen har inte bara deltagit i en politisk diskussion, utan han har genom sina uttalanden förbundit sig att stöda Helsingfors inkorporeringsplaner.

I dagens A-studio avslöjas att bostadsminister Jan Vapaavuori torde ha varit jävig då han år 2000 som ordförande för Helsingfors idrotsnämnd deltog i ett beslut om en tennishall i Tali. Därtill framgår att beslutet gjordes på basen av felaktig information, där de verkliga ägoförhållandena inte framgick. I programmet uppmärksammas även Vapaavuoris medlemskap i Helsingfors Golfklubb, som hyr Tali Gård. I sammanhanget konstateras det angående annekteringen av sydvästra Sibbo att det i Tali finns gott om obebyggd mark. Programmet kommer i repris i morgon torsdag i TV 1 13:05. I inlägget "Ministrar på besök i Sibbo. Den 11 juni 2007" har jag noterat Vapaavuoris tal "Puhe Helsingin Golf Klubin 75-vuotisjuhlissa" den 3 juni.

Besvär och förklaringar. Den 2 oktober 2007

"Sfp anmälde avvikande åsikt i Sibbofrågan" är rubriken på en notis i dagens Hbl. Jag citerar ur notisen:

Sfp anmälde som väntat avvikande åsikt då Helsingfors svarade HFD om regeringens beslut att justera gränserna till Sibbo och Vanda. Ärendet höll på att klubbas av i ilfart, men stadsstyrelseledamot Jan D. Oker-Blom (sfp) hann tillfoga avvikande åsikt.
Jag anser att ärendet borde återremitteras för ny behandling i regeringen eftersom flera paragrafer i lagen om kommunindelning inte uppfylls.

I Helsingin Sanomat ingår en artikel med rubriken "Helsinki antoi oman selityksensä Sipoo-valituksista". Jag citerar ur artikeln:

Kaupunginhallituksen selitys tukee juridisin sanakääntein valtioneuvoston päätöstä, joka tapahtui suurelta osin Helsingin toiveiden mukaan. Rkp:tä kaupunginhallituksessa edustava Jan D. Oker-Blom oli ainoa, joka vastusti hallintojohtaja Eila Ratasvuoren valmisteleman lausuntoa. Oker-Blomin esitys toisenlaisesta lausunnosta raukesi kannattamattomana.

Det var naturligtvis väntat att Helsingfors genom det av förvaltningsdirektör Eila Ratasvuori författade svaret till HFD skulle uttala sitt stöd för statrådets beslut. Statsrådets gränsbeslut bygger på inrikesministeriets motiveringar, som är tagna från Myllyniemis rapport, som utredningsman Pekka Myllyniemi har kopierat från Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. (Se bilden ovan.)

Lite komiskt är det att så väl Helsingfors som inrikesministeriet i sin förklaring försvarar Matti Vanhanen mot påståenden i besvären enligt vilken statsministern var jävig att deltaga i statrådets beslut. Jag citerar ur Helsingfors förklaring:

De som anfört besvär påstår att både kommunindelningsutredaren Pekka Myllyniemi och statsminister Matti Vanhanen är jäviga. De åberopar 5 kap. 28 § 7 punkten i förvaltningslagen, enligt vilken en tjänsteman är jävig om tilltron till tjänstemannens opartiskhet av något annat särskilt skäl äventyras. De avsedda jävssituationerna beskrivs på det ställe i regeringspropositionen (RP 72/2002 rd) som gäller lagrummet. Det är på basis av vad som sägs där uppenbart att varken statsminister Vanhanen eller kommunindelningsutredaren Myllyniemi kan vara jävig då de tar ställning till kommunindelningen i offentligheten. Enligt propositionen leder den omständigheten att en tjänsteman deltagit i den tidigare behandlingen av ett ärende inte till jäv exempelvis i situationer där ärendet återförvisats för ny behandling eller det är fråga om ett rättelseskede. Det är uppenbart att offentliga kommentarer inte kan leda till jäv om inte heller ett tidigare beslut i ärendet leder till jäv.

Det bör noteras att Vanhanen och Myllyniemi i besvären påstås vara jäviga på helt olika grunder. Det är inte de uttalanden som de gjort i offentligheten som gör att deras opartiskhet äventyras, utan uttalandena bör snarare ses som bevis på att misstankarna om deras partiskhet är befogade. När det gäller äventyrandet av Myllyniemis opartiskhet har Sibbo kommun i sitt besvär bl.a. påpekat att utredningsmannen är aktiv politiker med politiska band. Motsvarande sakförhållande gör naturligtvis inte statministern jävig. Vanhanens opartiskhet äventyras framför allt av att han i ett tidigt skede lovade stöda en annektering och via medierna gett kommunindelningsutredaren klara direktiv. Myllynienmis opartiskhet äventyras bl.a. av att hans roll som springpojke för Helsingfors var känd innan han utnämndes till utredningsman. Det faktum att Myllyniemi plagierat Ratasvuoris opublicerade utredning och helt uppenbart tolkat sitt uppdrag som ett beställningsarbete styrker tvivlet på hans opartiskhet. Jag är inte jurist, men jag kan läsa innantill. Om Myllyniemi inte är jävig, så har orden och sataserna i lagtexten en helt annan betydelse än de har i normalt språkbruk.

Även stadsstyrelsen i Vanda behandlade igår stadens förklaring över stadsrådets beslut om en ändring av kommunindelningen. Flera besvär har lämnats in av Vandabor eller föreningar registyrerade i Vanda. Ett besvär är undertecknat av tre stadsfullmäktigeledamöter och en suppleant från Vänsterförbundet. På i meddelandet "Valitus kuntajakopäätökseen" på Vänsterförbundets hemsida kan man läsa följande:

Valituskirjelmän ensimmäinen allekirjoittaja kaupunginvaltuutettu Kati Tyystjärvi korostaa, että suurin huoli kuntajaon muutoksesta kohdistuu Sipoonkorven asemaan. - Rajansiirtoesityksessä on useita alueita, jotka kuuluvat mahdolliseen tulevaan Sipoonkorven kansallispuistoon. Mikäli Helsingin tavoite toteutuu ja alueelle ryhdytään voimaperäisesti rakentamaan, on uhkana Sipoonkorven näivettyminen, pirstoutuminen ja yhteyksien tuhoutuminen Sipoonkorven ja saariston välillä, ennustaa Tyystjärvi.

Kirjelmän laatijat ovat sitä mieltä, että kuntajakopäätös kohtelee Vantaata epäoikeudenmukaisesti, koska Vantaa ei hyödy millään tavalla kuntajakoratkaisusta, vaan menettää ns. Vesterkullan kiilan Helsingille. -Vantaa on väliinputoaja Helsingin ja Sipoon välisessä kiistassa, korostetaan valituskirjelmässä. Lisäksi valituskirjelmässä todetaan, että kuntajakopäätös on ristiriidassa kunnallisen itsemääräämisoikeuden kanssa.

Idag skall kommunstyrelsen i Sibbo ge sin förklaring och samtidigt en motförklaring till inrikesministeriets förklaring.

Fallet Tusby. Den 1 oktober 2007

Rubriken på huvudnyheten på första sidan i dagens Hufvudstadsblad lyder "Sibbos exempel följs nu i Tusby". (Se ovan.) Artikeln på sidorna 4 - 5 lyder "Ska de öppna landskapen i Tusby bli sovstad?". Jag citerar ur artikeln:

Gränsjusteringen för Sibbo och Vanda skulle vara ett undantag, absolut inte prejudikat. Det har alla toppolitiker försäkrat, senast inrikesminister Mari Kiviniemi, (c).

Men långt innan Hfd-presidenten ens hunnit svinga klubban i fallet Sibbo är Tusby tvunget att börja fila på egna besvär.

- Jag tog genast kontakt med Sibbos direktör Markku Luoma. Vi har gått igenom och jämfört våra "case", säger Tusbys kommundirektör Hannu Joensivu.

Alanens förslag är att grannarna Träskända och Kervo ska dela på Tusbys östra del.

Argumenten är likadana som i Sibbos fall, huvudstadsregionen behöver mera bostäder. På åkrarna i det som Alanen kallar Ristikytö vill utredningsmannen nuplacera bostäder för 25 000.

Hbl noterar även i en liten notis med rubriken "Helsingfors förkastar Sibbobesvären" att Helsingfors stadsstyrelse på sitt möte idag kommer att behandla de besvär som lämnats in med anledning av kommunindelningsbeslutet. Förslaget till Helsingfors förklaring till HFD finns i föredragningslistan. I sin förklaring bemöter helsingfors endast en del av påståendena i Sibbo kommuns besvär. Tolkningen av statrådets roll finner jag motiverad att citera:

De handlingar som hänför sig till beredningen av kommunindelningslagen innehåller inga exempel på situationer där förutsättningarna i 5 § i lagen uppfylls. Statsrådet är den enda myndighet som tillämpar denna paragraf då den beslutar om ändringar i kommunindelningen. Lagstiftaren gav med andra ord statsrådet stor prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger. Statsrådets tolkning av innehållet i 5 § i kommunindelningslagen måste ges stor vikt. Statsrådet har i detta fall inom ramen för sin prövningsrätt kommit till det slutresultatet att de särskilda förutsättningar som enligt 5 § krävs för en ändring i kommunindelningen uppfylls.

Min invändning mot Helsingfors förklaring är här att man sammanblandar politisk prövning med juridisk bedömning. Enligt statsministerns ord baserar sig statsrådets juridiska bedömning enbart på tjänstemannaberedningen. Föredragende tjänsteman Arto Sulonens bedömning bygger i sin tur på utredningsman Pekka Myllyniemis rapport. Den juridiska bedömningen i Myllyniemis rapport är i sin tur kopierad från Helsingfors förvaltningsdirektör Eila Ratasvuoris utredning "Selvitys kuntajakolain edellytysten täyttämisestä kuntajaotuksen muuttamisessa Helsingin kaupungin, Sipoon kunnan ja Vantaan kaupungin kesken" från den 18 oktober 2006. Denna utredning över de juridiska grunderna för en ändring av kommunindelningen torde huvudsakligen vara författad av Jussi Pajunen. Lagstiftaren gav inte Helsingfors statdsdirektör prövningsrätt när det gäller att bedöma om särskilda förutsättningar föreligger.
Enligt beslutsmeddelandet anmälde Jan D. Oker-Blom (sfp) avvikande åsikt:

Jäsen Oker-Blom teki asiassa palautusehdotuksen, jonka mukaan asia olisi tullut palauttaa uudelleen valmisteltavaksi, koska päätösehdotus ei täytä kuntajakolain pykäliä 1, 3 ja 5. Tätä palautusehdotusta ei kuitenkaan kannatettu, joten se raukesi, ja asiakohta hyväksyttiin ehdotuksen mukaan. Jäsen Oker-Blom jätti päätökseen palautusehdotuksensa mukaisen eriävän mielipiteen.

Även stadsstyrelsen i Vanda torde idag komma med ett utlåtande över besvären. Se föredragningslistan och bifogade besvär.