Orsaken till gränstvisten. Den 7 oktober 2007

I torsdagens nummer av Sipoon sanomat ingick en artikel med rubriken "'Sipoonkorven kansallispuisto saatava, kuntarajoista viis". Rubriken uttrycker riksdagsman Pertti Salolainens (saml) i frågan. I artikeln säger Salolainen vidare att "Kansallispuisto ei saa olla riipuvainen kuntarajoista" och att "minun [on] voitava luottaa kaupunginjohtaja Jussi Pajusen sanoihin, että hän kannattaa kansallispuistoa." Savolainen säger även att de ("me") som driver på nataionalparken inte får blanda sig i konflikten mellan kommunerna. Dess värre har man de facto från Helsingfors sida kopplat samman förslaget om en nationalpark med inkorporeringsprojektet. Helsingfors har inofficiellt krävt att få inkorporera sydvästra Sibbo i ersättning mot att en del, men endast en del, av den mark som staden äger i Storskogen blir nationalpark.

Frågan var gränsen för Storskogen skall gå är, så som jag tidigare konstaterat, även av juridisk betydelse. Det kan knappast finnas några juridiska förutsättningar för en annektering av ett område som skall förbli obebyggt. Den framtida gränsen mellan skogen och bebyggelsen är en av de många frågor som utredningsman Pekka Myllyniemi borde ha utrett, men istället har Myllyniemi i sin rapport på sidorna 49 - 55 hela tre gånger ur Ratasvuoris utredning kopierat satsen "Sipoonkorven alueellinen rajaus voidaan tehdä vain alueen tulevan maankäytön suunnittelun yhteydessä." Detta är även inrikesministeriets motivering till att delar av Storskogen tagits med i det område som utredningsmannen föreslogs att ansluts till Helsingfors. I verkligheten motiverar Myllyniemi sitt gränsförslag med Helsingfors markegendom, som huvudsakligen finns norr om Borgå motorväg. (Se "Markegendom som motivering. Den 29 september 2007".) I Sibbo kommuns sammanfattning över utredningar om Sibbo storskog noteras det att "Rättsverkande gränser kan grunda sig endast i
en landskaps- eller generalplan."

I det senaste numret av Sipoon sanomat finns även en artikel med rubriken "'Helsingin maanomistus syynä koko rajakiistaan'". Artikeln handlar om Sibbo kommuns motförklaring till Högsta förvaltningsdomstolen angående inrikesministeriets förklaring "Sisäministeriön lausunto valituksiin, joita on tehty Valtioneuvoston päätöksestä kuntajaon muuttamisesta Sipoon kunnan, Vantaan kaupungin ja Helsingin kaupungin välillä". I inrikesministeriets förklaring heter det att "Valtioneuvoston päätöstä ei vastoin valituskirjelmässä esitettyä ole miltään osin perusteltu Helsingin maanomistuksilla siirretyillä alueilla." I Sipoon sanomat noteras följande:

- Helsingin maanomistus Sipoossa on ilmeisesti vaikkuttanut keskeisesti koko prosessin aloittamiseen. Kaavoittamalla omistuksessaan olevaa maata, Helsinki voi saada itselleen merkittäviä taloudellisia etuja, Sipoo epäilee lausunnossaan.

Själv noterar jag ytterligare att kommunen i sin motförklaring påpekar att inrikesministeriet på sida 14 i sin förklaring hävdar att "Kuntajakoselvittäjän esitykseen sisältyy paljon valtioneuvoston päätöksen perusteluiksi otettuja perusteluita yksityiskohtaisempia maankäyttöön, asumiseen, liikenteeseen ja palveluihin liittyviä näkökohtia." I sin förklaring drar kommunen här av slutsatsen att det i statsrådets beslut har getts betydelse åt Helsingfors markegendom, fastän det formellt inte uttryckligen nämns.

I sin rapport skriver Myllyniemi om alternativet VE 1 följande:

Vaihtoehto 1 ottaa vain hyvin rajoitetusti huomioon Helsingin maanomistuksia. Niitä kuuluu alueeseen lähinnä vain vaihtoehdon läntisissä osissa E18-tien kahta puolta. Landbon itäpuolella olevat laajat omistukset jäävät kokonaan ulkopuolelle.

Det västra området på den södra sidan av motorvägen (E18) är obetydligt. Fastän Myllyniemis gränsförslag VE 2 helt utgår från Helsingfors markområden (se "Markegendom som motivering. Den 29 september 2007") har han helt negligerat Helsingfors markegendom i Husö by. Detta kan vara ett misstag, men området lämpar sig inte heller för en utvidgning av samhällsstrukturen. I Sibbo kommuns sammandrag över planläggningen heter det om Husöområdet följande:

Husöområdet kan inte direkt anslutas till de planerade spårtrafiklösningarna och området innehåller och gränsar till flera naturskyddsområden. Området lämpar sig inte i första skedet som utvidgningsområde för samhällsbyggande.

För övrigr skrev Helsingin Sanomat på tidningens webbplats den 30 oktober efter att Myllyniemis rapport med förslag hade offentliggjorts att "Pajunen on erityisen tyytyväinen siihen, että Myllyniemen esittämällä alueella on Helsingin kaupungin omistamaa maata."

Om man så som Arto Sulonen i inrikesministeriets förklaring hävdar att Helsingfors markegendom inte de jure är en motivering, fastän markegendomen de facto är en motivering för Myllyniemis gränsförlag, så hävdar man samtidigt att utredningsmannens förslag bygger på Helsingfors ösnskemål snarare än på kommunindelningslagen. Så är naturligtvis fallet, men detta är ingenting som man från inrikesministeriets sida hittills varit beredd att medge.